Som varje månad rapporterar vi om den senaste publicerade temperaturmätningen enligt UAH. Den här månaden gick anomalin ner till + 0,26 och lägg särskilt märke till temperaturanomalin för tropikerna.
”Note that La Nina cooling in the tropics has finally penetrated the troposphere, with a -0.12 deg. C departure from average. The last time the tropics were cooler than this was June, 2012 (-0.15 deg. C).”
YEAR | MO | GLOBE | NHEM, | SHEM, | TROPICS |
2017 | 1 | 0,33 | 0,31 | 0,34 | 0,10 |
2017 | 2 | 0,38 | 0,57 | 0,20 | 0,08 |
2017 | 3 | 0,23 | 0,36 | 0,09 | 0,06 |
2017 | 4 | 0,27 | 0,28 | 0,26 | 0,21 |
2017 | 5 | 0,44 | 0,39 | 0,49 | 0,41 |
2017 | 6 | 0,21 | 0,33 | 0,10 | 0,39 |
2017 | 7 | 0,29 | 0,30 | 0,27 | 0,51 |
2017 | 8 | 0,41 | 0,40 | 0,42 | 0,46 |
2017 | 9 | 0,54 | 0,51 | 0,57 | 0,54 |
2017 | 10 | 0,63 | 0,66 | 0,59 | 0,47 |
2017 | 11 | 0,36 | 0,33 | 0,38 | 0,26 |
2017 | 12 | 0,41 | 0,50 | 0,33 | 0,26 |
2018 | 1 | 0,26 | 0,46 | 0,06 | -0,12 |
Tack Lena,,
Amerikanarna blir väl förbannade nu när den kyla som drabbat dem hårt under vintern inte syns särskilt mycket i den globala statistiken.
[…] Klimatupplysningen meddelar den senaste publicerade temperaturmätningen enligt UAH. Januari 2018. Klimatupplysningen noterar att nedkylningseffekten av La Niña i tropikerna har penetrerat troposfären med en -0.12 graders avvikelse från medelvärdet. […]
Det vore intressant om någon har sett en uppskattning av hur mycket en ökning av globalstrålningen (den solstrålning som når jordytan) skulle påverka klimatet om den skulle öka lika mycket i Asien, som den har gjort i Europa? Enligt SMHI har globalstrålningen ökat med 8 % i Sverige mellan 1985 och 2005 på grund av minskande luftföroreningar.
Jag noterar att det inte är samma anomali för januari 2017, som när den redovisades för ett år sedan.
Någon som har koll på hur mycket som justeras i efterhand?
För övrigt tror jag att det borde fortsätta att sjunka några månader.
Vi får hoppas att det öppnar upp för en debatt om AGW och dess påverkan
Lars-Eric Bjerke [2]; Globalstrålningen som är en summa av den direkta strålningen från solen, samt den diffusa strålningen som når mätanordningen, är likadan över hela jorden över samma breddgrad. Den enda skillnaden är om vissa regioner på samma breddgrad i medel har mer molnighet, vilket då speglas i mottagen effekt i W/m2. När effektbidraget nu tenderar att minska i UV-området, så ökar istället effekten något i det synliga området och i NIR. Att kunna mäta solens totala effekt från dess variabla spektrum, är något nytt som bara kan göras från satelliter. Huvuddelen av UV stannar i atmosfären ovanför troposfären, vars effekt där medför uppvärmning. När nu solen går in i en period med lägre aktivitet, minskar UV-strålningen och därmed svalnar atmosfären något ovanför troposfären, vilket får konsekvenser som klimatforskarna inte hanterar.
Kommentat till 4
Helt i överensstämmelse med växthuseffekten så visar stratosfäriska data ( se ex https://www.ncdc.noaa.gov/sotc/upper-air/201713) en fortlöpande avkylning med ca -0.25°C/dekad jämfört med en motsvarande uppvärmning av lägre troposfären med ca 0,14°C/dekad i globalt medelvärde. Stora avvikelse på ett par år inträffar främst i stratosfären(uppvärmning) vid omfattande vulkanutbrott som El Chicon och Mount Pinatubo samt en avkylning i troposfären. Soleffekten i stratosfären har ingen långsiktig effekt åtminstone inte baserat på observationer.
4 # Björn,
”Den enda skillnaden är om vissa regioner på samma breddgrad i medel har mer molnighet, vilket då speglas i mottagen effekt i W/m2. När effektbidraget nu tenderar att minska i UV-området, så ökar istället effekten något i det synliga området och i NIR.”
Det SMHI säger är att ”fördunklingen” har minskat i Sverige och Europa mellan 1985 och 2005 och att därmed den strålningsenergi som når jordytan har ökat stadigt d.v.s. den har inte bara omfördelats till ett annat frekvensområde. De säger också att de inte vet vad det beror på.
”Under den period som visas i figurerna ovan har solskenstiden ökat med 0.7% per år och globalstrålningen med 0.4%. Detta är stora ökningar, som även observerats på andra håll, men de måste ställas i relation till de minskningar, som många forskare rapporterat för tidigare år, och som brukar kallas global fördunkling (global dimming). Orsaken är inte helt klarlagd men det finns en hypotes att det skulle ha med molnens albedo att göra även om minskad molnmängd är den enklaste förklaringen.”
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.6403!/faktablad_solstralning%5B1%5D.pdf
Jag undrade om det finns några hypoteser om hur detta kommer att påverka klimatet och i så fall hur mycket.
#6
Enligt SMHI:s uppgifter i länken ovan var ökningen av globalstrålningen i Sverige ca 100 kWh/år och kvadratmeter1983-2006, det motsvarar ca 11 W per kvadratmeter (100000/8766), att jämföra med 3,7 W per kvadratmeter för en fördubbling av koldioxidhalten. Detta innebär att den lokala klimateffekten ungefär borde motsvara en åttadubbling (tre fördubblingar 2x2x2=8) av koldioxidhalten under samma tid.
Det rör sig alltså om en mycket signifikant ökning.
Lars-Erik #2 Det kommer också nya regler för svavelutsläpp från fartyg 2020 som kan ha betydande effekt på klimatet.
Ang Global brightening- jag har en referens jag brukar lägga ut:
https://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-11-00074.1
Det är mycket riktigt så att solen inte skiner så intensivt i Asien-tack vare eller på grund av förorenad luft.
#8 Svavel är kanske nyckeln!
Kanske lite petigt, men enligt UAHs lite mer operationella data ( tre decimaler)
https://www.nsstc.uah.edu/data/msu/v6.0/tlt/tltglhmam_6.0.txt
så var temperauren i tropikerna -0,122 grader i januari 2014. Annars är Spencers utsaga korrekt, man måste gå tillbaka till början av 2012 för att hitta riktigt kalla ”la Nina-temperaturer” i tropikerna.
Apropå globalstrålning, svavelutsläpp, etc, så såg jag nyligen en blänkare som påstod att den kraftiga temperaturökningen i Arktis sedan 1990-talet till stor del beror på minskade svavelutsläpp i Europa.
Det låter ju rimligt för de europeiska industriområdena är ju de som ligger närmast Arktis. Detta borde dock bara påverka sommarinstrålning och sommartemperaturer. Såvitt jag vet har dock den Arktiska temperaturen ökat ännu mer vintertid, och då kan man ju inte skylla på minskat svaveldis, eftersom en sådan minskning borde ge minskad atmosfärisk ”isolering” vintertid och snarare leda till avkylning
#8 Thomas P
Det tar ofta tid för IMO att sätta nya globala regler för utsläpp från bottenfärger, barlast och motorer men så får man å andra sidan också med sig alla sjöfartsländer. Det hindrar förstås inte att enskilda länder går före, som man har gjort för svavelutsläpp i Östersjön, Nordsjön, Engelska kanalen och i vattnen runt USA där man antog reglerna redan 2014. Det är ju rätt stora kostnader det medför för redarna att gå från tjockolja till diesel men jag gissar att miljövinsterna är bra mycket större.
#10 Olle R
Du som gärna vill påpeka saker, har du ett svar på det jag skrev i #3
”Jag noterar att det inte är samma anomali för januari 2017, som när den redovisades för ett år sedan.
Någon som har koll på hur mycket som justeras i efterhand?”
Eller någon annan som vill svara?
#12
Det sker alltid små förändringar en bit tillbaka i tiden när nya data tillkommer och interkalibreringen mellan satelliterna ändras.
Sedan förra januari har det dock skett en större förändring då en ny satellit tillkommit, Metop B, med data från 2013 och framåt. Metop B är en ickedrivande satellit som inte behöver justeras, vilket leder till en ökad trend då UAHv6 något knackiga empiriska ” diurnal drift correction” vattnas ur.
Av någon märklig anledning har UAH v6 valt bort den ickedrivande satelliten Metop A som varit i drift från 2007. Undrar hur serien påverkats om denna satellit varit med?
UAH v5.6 använde sig bara av ickedrivande AMSU-satelliter (samt andra satelliter under perioder med liten drift) och är därför en slags referensserie för AMSU-perioden. UAH v5.6 har här en klart högre trend än v6, och ungefär lika som RSSv4.
.
Tack för förklaringen Olle
Tittar jag på diagram över temperaturen i stratosfären, tycker jag mig se att det inte har varit någon avkylning sedan 1996. Diagram från väderballongdata, som går tillbaka till 1958, tyder till och med på att det är vulkanutbrott som står för avkylningen. Visst, först blir stratosfären varmare, men så när den effekten har klingat av, faller temperaturen till en lägre nivå än före utbrottet. Annars är ju de två huvudmisstänkta minskningen av ozonlagret, förmodligen till följd av freoner, och ökningen av växthuseffekten i troposfären. Den sistnämnda kan då inte förklara varför avkylningen skulle ha upphört. Utsläppen av freon har däremot slutat, så den varianten kan förklara varför avkylningen av stratosfären har upphört.