Öppen Tråd

snö vägar

Det är en snörik vinter på sina håll. Ännu några dygn med trafikkaos och svårframkomliga vägar. Är det den globala uppvärmningen eller naturliga variationer som ställer till det? Här är veckans öppna tråd för en fri diskussion om väder, klimat och energi.

Trevlig Helg, önskar
Redaktionen

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Micke

    https://www.expressen.se/nyheter/qs/klimat/reportage/kameran-avslojar-dolda-hotet-mot-manskligheten/

  2. pekke

    Micke #1
    Jag vet inte syftet med artikeln, det mesta de visar är vanliga värmekamerabilder, ända gången den verkligen visar CO2 är när videon/bilden är svartvit !
    Kameran finns och används tydligen för att hitta läckor i anläggningar där det inte får läcka CO2 !
    Den mäter inte mängden vad jag förstått och används enbart för hitta läckor
    http://www.flir.se/ogi/display/?id=66607

    Vill Expressen förbjuda utsläpp av CO2 så får de nog utrota mänskligheten samt alla andra varelser som andas ut CO2.
    En människa har drygt 100 gånger mer CO2 i utandningen än i inandningen !
    Gäller troligtvis de flesta djuren.

  3. Bim

    DÄRFÖR DÖR JORDENS ISBJÖRNAR.

    Isbjörnarna behöver, antagligen ,betydligt mer energi än vad man tidigare trott. Tror man…
    Det är anledningen till att de svälter ihjäl, i takt med att isarna – försvinner och därmed även sälarna. Kanske. Tror dom, nu.
    Att sälarna försvinner beror. enligt vissa forskarna, på att isbjörnarna äter upp dom.
    Andra forskare hävdar att det är sälarna som lärt sig att det är livsfarligt att sticka upp näsan i en vak för att andas då en isbjörn står där och vaktar och sliter skallen av dom. Därför har de som är kvar flyttat till Säldammen i Slottsskogen.
    Veganforskare hävdar att isbjörnarna lider av skörbjugg på grund av för lite sallad och grönsaker.
    Dessutom släpper isbjörnarna ut tusentals ton koldioxid och fiser lika mycket metan på grund av den osunda, ensidiga kosten.
    Klimatforskarna jublar för nu har de ytterligare argument att höja skatterna för att rädda , inte bara planeten, isen utan även en kommande istid.

  4. Björn-Ola J

    https://www.dn.se/debatt/nu-kan-lokalt-miljoarbete-ge-stora-effekter-aven-globalt/
    Kommentarer?

  5. Guy

    Bim # 3

    😀 😀

  6. Kristian Fredriksson

    Det här var en intressant artikel och om hypotesen är riktig så kan den förklara varför så många djurarter dog ut för 12800 sedan i framför allt Nordamerika. En redan dålig situation för alla större djur på grund av en koldioxidhalt på 180 PPM under flera tusen år och sedan brinner 10% av vegetationen upp på jorden. Framför allt dog 90 arter över 44 kg ut i Nordamerika vid den här tiden.

    https://wattsupwiththat.com/2018/02/02/study-early-humans-witnessed-global-cooling-warming-and-massive-fires-from-comet-debris-impacts/

  7. Bim

    Guy #5
    Du skrattar du; det här är allvarliga frågor.
    Folk har upptäckt att i takt med att isarna växer så krymper klimatforskarnas hjärnor.
    Då rasar hela samhället ihop på grund av för låga skatter. 😀

  8. Ingvar i Las Palmas

    Micke pekke
    Har kollat upp det där och också klagat till reportern på expressen

    Det är en värmekamera med nåt mer som synliggör koldioxid som en svart ”dimma”.
    https://www.youtube.com/watch?v=O1fJ3UuSFaU
    Expressens video är meningslös och tramsig

  9. tty

    #1

    Ja det var ett märkligt reportage. Springa runt med en helt vanlig värmekamera och ”detektera koldioxid”. Det enda de visar är hur bottenlöst okunniga ”miljöjournalister” är. Till och med när de fotograferar andedräkt eller pyset från läskflaskan är det nog mest vattenånga, inte koldioxid, som syns.

    Skall man detektera CO2 måste man ha en smalbandig detektor som bara fungerar inom ett av koldioxidens absorptionsband. Man kommer i och för sig att få med svartkroppsstrålning från icke-gaser även då, men i luft blir selektiviteten mycket bättre.

  10. tty

    #6

    Problemet är att megafaunans utdöende visserligen kulminerade vid istidens slut, men det var relativt utdraget och började i varje område strax efter att moderna människor kom dit. I Australien kom det mycket koncentrerat för ca 45 000 år sedan. I Europa i huvudsak i två ”vågor” för ca 40,000 (mest i Sydeuropa) och ca 12 000 år sedan. I Nordamerika för ca 13 000 år sedan, i Sydamerika ett par tusen år senare, i Västindien för ca 5000 år sedan, på Madagaskar och Nya Zeeland för ca 1000 år sedan och så vidare.

  11. Ingemar Nordin

    Micke #1 och Björn-Ola #4,

    OT: Lägg inte bara upp en länk och förvänta er att vi andra skall klicka oss vidare, läsa och kommentera. Skriv själva en kort summering så att man får en uppfattning om innehållet och om det är av intresse. I fortsättningen kommer jag att ta bort den här typen av kommentarer.

  12. rale

    Nån som vet?
    CO2 blir ju syrgas och socker i växterna, men vad händer med CO?

  13. Daniel Wiklund

    Idag skriver Svante A och Lars Z (klimatexperter) i DN. Dom har ståpäls. EU-s reformering av utsläppshandeln kommer att få stora konsekvenser. Enligt författarna så kan ”lokalt miljöarbete få stora effekter även globalt”. Naturligtvis har Sverige varit drivande i detta. Och nu kan ”staten, kommuner, företag, kommuner och hushåll bli klimathjältar” enligt författarna. Vilket fantastiskt väder vi kommer att få i framtiden. Planeten är räddad, Svante A och Lars Z ser fram emot att få Nobelpriset. Idag har vi ett fantastiskt vinterväder i Luleå (om man gillar vinter), strålande sol och minus 14 grader. Jag är nöjd om jag kan få uppleva detta väder fler gånger, med eller utan EU-s nya bestämmelser om utsläppsrätter. Vem vet, EU-s beslut kan ju se till att klimatet och vädret blir sämre. Men det är ju ingenting som bekymrar godhetsapostlarna Svante A och Lars Z.

  14. Guy

    Bim # 7

    Visst katten är det allvarliga frågor. Dessutom gäller det inte enbart klimatforskarnas hjärnor. ”Folskare” har kommit underfund med att hjärnan behöver fett för att fungera. därför har dom gröna det svårt idag då flertalet har gått över till icke-animalisk föda.

    Risken att isbjörnarna skall dö ut helt är minimal då de fördrar fett och kött, främst fett. Jag har sett (på video) en isbjörn lämna sälkadavret åt korparna efter att ha slickat i sig fettet.

    (Både allvarligt och mindre allvarligt.)

  15. Ja, visst är det märkligt vilken makt redan de tidiga otekniska människorna hade. Det finns ett par saker som jag tror var viktiga. Människorna kunde skydda sin egen avkomma. De var tillräckligt effektiva jägare för att minska mängden bytesdjur för sina konkurrenter bland rovdjuren, och sist men inte minst, det finns inga djur som saknar naturliga fiender – som nyfödda är de alla sårbara.

  16. tty

    #2

    ”Gäller troligtvis de flesta djuren.”

    Gäller alla organismer med aerob metabolism. Alltså i princip allt levande utom växter, cyanobakterier och anaeroba bakterier. Ja det vill säga även växter och cyanobakterier producerar ju faktiskt koldioxid. De måste ju leva nattetid också.

    Återstår kemautotrofa bakterier och archaea. De enda politiskt korrekta organismerna på Jorden….

  17. tty

    #12

    Kolmonoxid är instabilt i atmosfären. Oxiderar till koldioxid med en halveringstid av ett par månader. Skulle det inte vara så skulle organismer inte kunna använda hemoglobin som syrebärare.

  18. tty

    #14

    Javisst. Fett är en bristvara i naturen. I synnerhet för människor med sin stora hjärna. Det är därför kroppen om möjligt i första hand förbrukar kolhydrater och lägger fettet ”på lager”.

    Och så har det alltid varit. Redan neandertalarna (och deras förfäder) krossade ben för att komma åt märgen som är en bra fettkälla, i synnerhet i svåra tider eftersom det är det fett som förbrukas sist och oftast finns kvar även på magra bytesdjur.

  19. verner

    Eons stolta projekt i byn Simris på Skånes ostkust är Sveriges första försök att vara självförsörjande på el.
    Stora svulstiga reportage av tidningar och förstås SVT om hur man kan bli själv försörjande på el med förnybara energikällor. projektet startade i oktober 2017.
    TV inslaget här https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/simris-forst-i-sverige-att-koppla-av-ordinarie-nat
    Men verklighet blev inte riktigt som man tänkt sig.
    Idag kl 11.20 var förbrukningen i den lilla byn 576 kWh och till skottet från elnätet601 kWh. Vindkraften producerade 6 kWh och solelen stod för 4 kWh batterilagret var ner på 26% kapacitet och var tvunget att laddas av elnätet och bidrog inget till försörjningen.
    Detta är sanningen om självhushållningen av el.

    Här är länken till Simris ”självhushåll” https://www.eon.se/om-e-on/innovation/lokala-energisystem/direkt-fran-simris.html
    Hade Simrisborna inte haft ett stabilt elnät hade dom frusit ihjäl.

  20. Bengt Abelsson

    #3 bim

    Susan Crockford på Polar Bear Science förklarar inbjörnsartikeln
    9 st isbjörnar följs i tre år. De äter enligt artikeln vuxna och halvvuxna sälar – som är svårfångade. Normalfödan är nyfödda sälungar, som inte kan simma och därför är lätta byten för isbjörnar. Nå varför fångade inte dessa 9 isbjörnar sälungar?
    Iskartor från Nasa/noaa visar att just vid kusten på det aktuella området var isen osedvanligt tjock – 5 meter. April, de aktuella åren.
    Sälhonorna grejar inte att föda upp ungar i så tjock is. Isbjörnarna får inte tillgång till sin stapelföda.
    Isbjörnar som inte äter magrar. På grund av för tjock is. Vilket inte nämns i Science-artikeln.

  21. Sigvard Eriksson

    Att extrema väderhändelser i nutid som stormar, nederbörd, torkor, översvämningar, värme, kyla etc, var som helst på jorden, ligger inom klimatets normala variabilitet, är ett vanligt påstående, liksom att enstaka extremväder därför inte kan tas till intäkt för klimatförändringar. Lennart Bengtsson använder ofta just uttrycket ”normal variabilitet”. Innebörden i detta måste tolkas som att det inte pågår någon klimatförändring som kräver någon särskild förklaring. Men hur definierar man ”naturlig variabilitet”?
    Att klimatet under alla tider genomgått förändringar är alla som seriöst intresserar sig för klimathotsfrågan överens om(?). Den som läst Charpentier Ljungkvists böcker har lärt mycket om klimathistoria efter senaste istiden.
    Men om det som sker nu bara är en naturlig fortsättning på ett ständigt föränderligt klimat, vad är det då som motiverar alla ansträngningar att försöka påverka klimatutvecklingen? Om ingen kommit på att vissa atmosfäriska gaser har en ”växthuseffekt”, hade då denna formidabla klimathysteri funnits?
    Ann L H har skrivit många intressanta inlägg här på KU om klimathotets politiska framväxt. Om man skall tro på vad hon redovisar, vilket jag trots svåra inre slitningar är benägen att göra, är klimathotet endast ett globalt politiskt maktspel och därmed ett vetenskapligt lurendrejeri.
    Det vore intressant att ta del av läsarnas kommentarer om dessa funderingar. Särskilt skulle jag uppskatta om tty och Lennart Bengtsson ville kommentera.

  22. Ingvar i Las Palmas

    #21 Sigvard
    Att klimathotet är ett politiskt maktprojekt står utom allt tvivel
    Jag började intressera mig för det 2011 och har följt det sedan dess.

    Läs vad Christina Figuere säger. Dåvarande toppnamn inom IPCC
    A shocking statement was made by a United Nations official Christiana Figueres at a news conference in Brussels.

    https://www.zerohedge.com/news/2017-02-03/un-official-admits-global-warming-agenda-really-about-destroying-capitalism

    Tydligare kan det väl inte bli!!

  23. Peter F

    #22 Ingvar

    Just läst Rupert Darwalls ” Green Tyranny”. Jättebra genomgång av det politiska spelet bakom klimatbluffen eller lurendrejeriet som Sigvard E kallar det.

  24. Ingvar i Las Palmas

    Peter F
    Har för mig att jag sett den på Amazon (kindle) om så skall jag ta ner den och läsa

  25. Bim

    Bengt Abelsson # 20
    Jaha, Du. Då fattar jag.
    Ja, Jag sa ju det, om isen växer så krymper klimathotarnas hjärnor, så de får helt enkelt inte med alla parametrar och därför blir deras sanningar i själva verket lögnen att isen smälter.
    På sjuttiotalet när när istiden sades stå för dörren så växte den tidens forskarhjärnor också, så istiden blev istället global uppvärmning ända fram till nu, så isbjörnarna svälter på grund av för mycket is.
    Kunde man inte plantera in alla vildsvin uppe i Arktis nu när det blir så varmt där uppe, så fick isbjörnarna äta fläsk i stället. Och blir det tvärt om med temperaturen så fick de väl äta djupfryst fläsk då.
    Jag förstår att Rockis som inte är forskare men säger, Vi , när han talar om forskare, har svårt att förklara hur allt ligger till, efter som att vara forskare betyder att man inte är det.
    Det är liksom att när kylan stiger så sjunker termometern.
    Precis som i politiken, när folk blir fattigare så höjer man skatten så man kan låna pengarna en stund innan man betalar tillbaks lite grand i form av bidrag.
    Håhå Jaja. Jag säger som den gamla gumman, ”Jag är så glad att jag är glad.” 😀

  26. Bengt Abelsson

    # 25 bim

    Polar Bear Study Group har i sin Status Table, feb 2017, redovisat utvecklingen.
    Av 19 delområden saknas data i 8 (främst Ryssland), ett med minskande population och tio st med stabil eller ökande population.
    PBSG är inte en skeptikersamling, snarare åt det alarmistiska hållet om etikett erfordras.

  27. Lars Cornell

    #19 Verner. Jag läste om Simris batterilager, det var säkert dyrt. Med 10:- per Wh (är det ett rimligt antagande?) blir det 33 miljoner kronor. Var har det ”hittat” de pengarna?
    ”Balanseringen kommer i huvudsak skötas av batteriet” av litium-jon typ.
    ”Det har en samlad effekt om 800 kW och kan leverera 3300 kWh.”
    De 140 hushållen förbrukar nu 590 kW. Då räcker batteriet i 5 timmar om det är fulladdat, nu är det 19%. Fem timmar och 33 miljoner det blir sex miljoner kronor per timma för strömmen från det batteriet. Sedan blir det till att frysa.

    En sådan anläggning kostar nog i runda slängar 60 – 80 miljoner kronor (någon som vet?). Hur är det tänkt att 140 hushåll skall kunna betala ränta, avskrivning och underhåll på det? En gissning är att det är en gåva av Eon som vi andra Eonkunder är tvungna att betala. Jag är en Eon kund och de har höjt sina nätpriser rejält senaste året.
    Här är det dags för grävande journalism.

  28. tty

    En liten titt på Simris ”självförsörjande” elsystem 1300 gav följande resultat:

    Förbrukning: 627 kW
    Varav till batteri 25 kW (4 %)
    Vindkraft 22 kW (3,5 %)
    Sol 3 kW (0,5 %)
    Från nätet 602 kW (96,3 %)

    En snabb koll visade att kraften på nätet vid denna tidpunkt bestod av 45,9 % vattenkraft, 34,8 % kärnkraft, 9,8 % vindkraft, 6,8 % värmekraft och 2,6 % ”Övrigt”. Om man (ytterst optimistiskt) antar att ”övrigt” uteslutande består av solkraft får alltså Simris för närvarande maximalt 15,6 % av sin el från politiskt korrekta energikällor (3,7 + 0,963(9,8+2,6)). Och då är det ändå bara tre minusgrader solen står som högst och det är fortfarande snöfritt i Simrishamn….

  29. Lars Cornell

    21 Sigvard Eriksson
    ”är klimathotet endast ett globalt politiskt maktspel och därmed ett vetenskapligt lurendrejeri.”
    JAVISST ÄR DET SÅ !!!!!

    IPCC påstår med TCR RCP4.5 som mest realistiskt scenario att det kan bli 1,0 till 2,5 grader varmare (hög sannolikhet) och extremt osannolikt mer än 3 grader. Två grader varmare till år 2100 innebär 1,2°C från nu.

    Från Treriksröset till Smygehuk skiljer det 10°C i klimat. Det blir 18 mil i N-S riktning för förutspådd klimatförändring 1,2°.
    Det motsvarar klimatskillnaden mellan Växjö – Linköping eller Umeå – Piteå.
    1,2°C på 80 år klarar vi människor inte av att uppfatta med våra sinnen. Vi har ju vädersvängningar från -30° till +30° varje år, varför då så mycket ståhej om något så obetydligt? Gässen behöver inte fly högt i skyn för den bagatellen, en faktoid som Erika Bjerström bjöd på i ett TV-program nyligen. Sådan klimatanpassning klarar både vi och naturen av utan problem och utan hjälp.

    Skogsstyrelsen beräknar i sin rapport förra året att skogens växtkraft ökar med 20% genom den klimatförbättring vi haft med mildare vintrar och längre växtsäsong [Skogsstyrelsen fig 4.1]. Lägger vi till det 20% bättre växtkraft (försiktig bedömning) genom stimulerad fotosyntes på grund av höjd koldioxidhalt så får vi 40% ökad tillväxt av skogen år 2100 jämfört med nu.

    Svensk skogs tillväxt är ca 100 miljoner kbm/år. Klimatförbättring med 40% ger ökad tillväxt med 40 milj kbm skog. Om värdet är 500 kr/kbm blir värdet av klimatförbättringen 20 miljarder kr/år för Sveriges skogsägare. Det är inte fy skam.

    Till det kommer ökad tillväxt av grödor od. Jordbrukets produktionsvärde är 54 miljarder kr. Om koldioxid och klimatförbättringar kan höja produktionen med 30% blir värdet 16 miljarder kr/år till glädje för vårt land och dess lantbrukare. Men om det berättar aldrig SR/SVT.

    Att klimathotet är påhittat av Globalisterna bevisas av följande citat:

    • I sökandet efter en gemensam fiende som skulle kunna förena oss kom vi upp med idén att föroreningar och hotet om global uppvärmning skulle vara en lämplig metod. / Alexander King, fd ordförande i Romklubben.
    – Där har vi klimathotets uppkomst.

    • Om vi inte förebådar katastrofer kommer ingen att lyssna. / Sir John Houghton, förste ordförande i IPCC.
    – Där har vi faktoiderna om orkaner, översvämningar och missväxt.

    • Det spelar ingen roll vad som är sant, endast vad folk tror är sant har betydelse. / Paul Watson, en av Greenpeace grundare.
    – Så lades grunden för SR/SVTs ensidiga propaganda.
    .

  30. Johan M

    #21 Sigvard Eriksson

    Jag läser nu ”Searching for the Catastrophe Signal” av Bernie Lewin (tips från Judith Curry) . Den börjar på 60-talet och spelet kring USAs motsvarighet till Concord – med många paralleller till senare klimathot. Jag har bara kommit en tredjedel men det är intressant läsning som sätter hoten i lite perspektiv.

    Ett globalt politiskt maktspel? – Är påven katolik?

  31. tty

    #25

    ”Kunde man inte plantera in alla vildsvin uppe i Arktis nu när det blir så varmt där uppe, så fick isbjörnarna äta fläsk i stället.”

    Fungerar inte. Isbjörnar jagar väldigt litet på land. Under sommaren äter de inte mycket överhuvud taget, mest as, fågelungar och liknande lättfångat byte och bär.

    Inte ens de kortbenta ”taxrenarna” på Spetsbergen blir tagna av isbjörnarna (i så fall skulle de inte ha blivit så kortbenta). Jag vet inte säkert om det är riktigt men det brukar förklaras med att isbjörnar är så väl värmeisolerade att de drabbas av värmeslag om de anstränger sig någon längre tid på land. Vad jag säkert vet från radiotaggade isbjörnar är att en isbjörn som skall förflytta sig längs en isfri kust sommartid hellre simmar i det nollgradiga vattnet än går längs stranden.

    Apropå bären så finns det faktiskt studier från Alaska som tyder på att unga isbjörnar överlever signifikant bättre under goda hjortronår. Isfältens konung går alltså lugnt och stilla och käkar hjortron på myrarna….

  32. verner

    Lars Cornell #27

    Går man vidare i texten och kollar finns en annan faktaredovisning där batteriet har en kapacitet på 333 kWh och naturligtvis billigare men ganska värdelöst som mellanlager som energitillskott till anläggningen.
    333 kWh är knappast en halv timmes drift av Simris.

  33. Ann L-H

    #21 Sigvard ställer den intressanta frågan om klimathotet endast är ett globalt politiskt maktspel eller inte. Det är en fråga jag för min del sökt svar på mer eller mindre intensivt sedan millennieskiftet. Efter att ha brottats med både Darwall II (Green Tyranny) och delar av Bernie Lewins oerhört detaljrika bok nu under en tid, kändes det som att det var dags för ett break. Men så triggar Sigvards fråga igång tankarna igen.
    Av allt som jag tagit till mej i frågan har Rupert Darwalls första bok The Age of Global Warming gjort det allra största intrycket på mej.
    https://www.klimatupplysningen.se/2013/10/12/the-age-of-global-warming-a-history/
    Både boken och recensionen är snart fem år gamla. Det har hänt mycket sedan dess, inte minst när det gäller Kinas (OBOR) och övriga tillväxtländers roll i världen, naturligtvis Trump och inte minst
    Svensmarks slutgiltiga (?) genombrott. Men, för min del tror jag att Darwall inte behöver skämmas för sin text i framtiden så som tyvärr Ljungqvist med sina brasklappar eller vetenskapsevangelisten Emma Frans som lär ut hur man ska undvika alternativa fakta , men själv inte förstått vad hon lärt ut.

  34. Bim

    Ann L-H # 33
    Det absolut farligaste som jag ser nu är att låta en statlig myndighet bestämma vad som är Fake news.
    Så startar man en diktatur.

  35. Sigge

    #34 Bim

    Det vill ju Trump göra i USA. Fast kanske inte ha myndighet utan han vill bestämma själv vad tidningarna ska få skriva. Trumps sätt att styra påminner för mycket om Putin.

  36. Ann L-H

    # 34 Bim! Det håller jag helt och fullt med om.

  37. Thomas P

    Bim #34 Att stater ägnar sig åt att producera fake news för att sprida kaos i andra länder är kanske inte heller helt lyckat…

  38. Ann L-H

    # 35 Sigge, om Trump är förbannad på all Fake News som sprids av USAs MSM är en sak, men är det samma sak som att han själv vill bestämma vad tidningarna ska få skriva?

  39. Daniel Wiklund

    SVT skulle kunna bjuda in Alexander Radler. Där skulle han kunna berätta om STASIS verksamhet. Alexander Radler sa i en intervju som Expressen hade med Alexander R när han blev avslöjad som superspion för STASI att STASI var experter på desinformation. Tror inte att han ställer upp, men man vet ju inte. Hans fru (Bettina R) är kyrkoherde i Burträsk. Finns säkert fler i Sverige som arbetade för STASI. STASI hade ju 600000 agenter, varav ca 100000 var heltidsanställda. Bara Alexanders akt är på 5300 sidor. Bra jobbat under dom 24 åren han var aktiv. (från 1965 till dess att muren föll.)

  40. Guy

    Thomas P # 37
    Menar du som SVT lär göra.

    Ann L-H #38

    Trump har visst godkännt att FBI:s rapport får publiceras trots motstånd av både demokrater och repulikaner. FBI är själv så emot det att chefen hotar avgå. Elaka tungor påstår dessutom att rapporten friserats. Är det sant så är det ett klart fall av fake news.

  41. Ivar Andersson

    #39 Daniel Wiklund
    Varför tror du att svenska politiker hemligstämplade Stasis arkiv om svenskar? Enligt Wikipedia ”Historieprofessor Birgitta Almgren vid Södertörns högskola fick tillgång till Säpos Stasi-arkiv under villkor att hon inte röjde några identiteter. Almgrens genomgång visade att 57 svenskar hade kollaborerat med Stasi i Sverige. De två individer hon konfronterade med uppgifterna för att kunna publicera intervju nekade till sin medverkan.” I artikeln finns två referenser.
    Nu väntar vi på att regeringen tillsätter en sanningsminister så vi vet vad vi får tycka.

  42. Sigvard Eriksson

    Tack för kommentarer på mitt #21
    Det jag egentligen främst önskar mig är lärda kommentarer om ”klimatets normala variabilitet”. När man diskuterar klimatfrågan med klimathotstroende vänner och bekanta är det oftast två delfrågor som dyker upp. Den ena är frågan om det överhuvudtaget sker något ovanligt med klimatet eller om allt är s k naturliga variationer i vädret. Den andra är frågan om vi kan påverka klimatutvecklingen.
    Känslan att det numera sker fler och värre extrema väderhändelser tror jag beror på den snabba och effektiva rapporteringen och medias förtjusning för överdrifter och dramatik. Men jag är osäker. Det har inget med min uppfattning om den anthropogena påverkan att göra.
    Vad jag saknar är tydliga argument för påståendet att allt är inom naturlig variabilitet. Definition?

  43. István

    El Hierro. Självförsörjande på el. Kan man inhämta.
    Ser man till de idealiska förutsättningarna, så kan man nästan tro det.
    En vindpinad ö i Atlanten och en ca 600 meter hög vulkanisk krater att användas till övre vattenreservoar.
    Pumpkraftverk är ju det enda kända fungerande ”batteriet” med kapacitet.
    Läs denna aningslöst dumma artikeln:
    http://gomera.nu/el-hierro-sjalvforsorjande-pa-el/
    Jaha! Dieselaggregat i nödfall, står det! Det vill säga dubbel investering på kraftkälla. Vem betalar?
    I praktiken så råder det Nödfall för det mesta för El Híerro.
    Det har blivit en jättestor flaska (fiasco) av det hela. Trots det gudagivna läget.

  44. Daniel Wiklund

    Alexander R prästvigdes i Luleå domkyrka 1977. den som var biskop då var Stig Hellsten, som var aktiv i Broderskapsrörelsen, nuvarande Tro och solidaritet. Efter det anställdes Alexander som pastorsadjunkt i Burträsk. Men STASI tyckte det var för lång norrut, så han for till Lund, där han blev professor i teologi. När det kom fram att han jobbat för STASI så fick han inte vara kvar i Lund. Då blev han kyrkoherde i Burträsk, fick avsked när han avslöjades för andra gången. Antje A hade Alexander som handledare när hon disputerade. Trots att han då arbetade i Burträsk, och man visste då i Lund att han jobbat för STASI. Antje A vägrar att uttala sig om hennes samröre med Alexander. Så nog finns det skäl att gräva i denna historia. Finns nog fler i Sverige som inte vill uttala sig om eventuellt samröre med en av värdens effektivaste underrättelseorganisationer. Så Trump var i varje fall inte först med desinformation.

  45. Ulrik

    Jag råkade se på den moderata riksdagsmannen Jan Ericsons hemsida – Ericson i Ubbhult. Där visar han på hur klimatmaffian i sin lobbyverksamhet anpassar sig till snömängden olika år. ”Mindre snö – mer snö -mindre snö – mer snö”.

    Bra att en riksdagsman vågar tala klartext. Från snack till verkstad är det tyvärr en lång väg i riksdagen. Partipiskan kommer säkert att vina, särskilt om M ska försöka samverka med C.
    http://www.ericsoniubbhult.se

  46. Bim

    Thomas P
    Att du är aningslös har jag vetat länge, så du behöver inte demonstrera det för mig.

  47. Ingemar Nordin

    Sigvard E #21.

    Att klimathotet är en politisk rörelse med rötter inom vänster, höger och mitten av det politiska spektret är relativt klarlagt. Det intressanta är ju hur exakt denna politiska rörelse påverkat internationella organ som FN och EU, samt klimatforskningen. Spridningen i internationellt inflytelserika organ finns väl dokumenterat av bl.a. Jacob Nodangårds avhandling och artiklar. Rörelsens påverkan (styre) av forskningen finns, som nämnts av Ann H-L, bl.a. i Bernie Lewins bok ”Searching for the catastrophe signal”. (Jag har fått låna den av Ann L-H så det kommer nog ett inlägg om detta senare i vår.) Jag har i tidigare inlägg beskrivit en avgörande konferens i Madrid 1995 då IPCC för första gången förmåddes att påstå att man nu kunde se ”signalen”.

    Att IPCC utfört ett beställningsverk för den politiska klimatrörelsen står klart. Redan vid RIO-mötet 1992 hade politikerna bestämt att klimatuppvärmningen utgjorde ett hot. Men mer om detta senare.

    En tredje mycket betydelsefull källa där man kan följa politiseringen och korrumperingen av klimatvetenskapen och IPCC inifrån är förstås Climategate.

  48. Ingemar Nordin

    Sigvard E #42

    ”Vad jag saknar är tydliga argument för påståendet att allt är inom naturlig variabilitet. Definition?”

    Allt som har hänt med klimatet före människan började elda fossilbränsle kan man väl säga är naturliga variationer. Eller kanske menar en del ”all variabilitet under den senaste interglacialen fram till 1850”.?

  49. Robert N.

    Klipp från DI.
    EU:s beslut att fasa ut köldmedier med hög växthuseffekt slår hårt mot svensk dagligvaruhandel. Uppskattningsvis 2.000 kyl- och frysanläggningar måste bytas ut. En miljardsmäll för handlarna.
    Växthuseffektens förespråkare får konsumenternas kostnader att växa ytterligare.

  50. GoranA

    EOn är det mest omoraliska bolaget i Sverige. Trots erfarenheterna från Tyskland att det är omöjligt att skapa ett hållbart elsystem med sol och vind driver kampanjer för att få oinformerade svenskar att köpa solpaneler och batterier. EOn vet att de som satsar på solenergi inte kan bli självförsörjande utan måste fortsatt vara uppkopplade till nätet. I takt med att den totala transporten av el minskar för EOn kommer de bara höja priset på den fasta avgiften. Abonnenter som satsat på sol ihop om att spara pengar på sin egna elproduktion kommer att stå där med skägget i brevlådan och upptäcka att de blivit lurade.

  51. Ingemar Nordin

    Ulrik #45,

    Det är verkligen dråpligt hur SMHI-experter går ut med ständigt skiftande larm. Och massmedia bara jamsar med utan att ställa kritiska frågor. Eller har journalister minne som en guldfisk?

    Bra sammanställning av Ericson i Ubbhult!

  52. Hans i Lund

    Ett citat från Expressens reportage om det osynliga giftet: ”Niclas Hammarström har utrustning värd en miljon kronor i bilen. Vi har redan prövat kameran i en rad olika situationer. Niclas tar en klunk kaffe och säger: – Jag undrar om inte det absolut bästa vi kan göra för klimatet egentligen bara är att dö?”

    Det finns uppenbarligen inga gränser för galenskapen!

  53. Guy

    ”Niclas tar en klunk kaffe och säger: – Jag undrar om inte det absolut bästa vi kan göra för klimatet egentligen bara är att dö?””

    Visst, visa att du är karl. Gå före. Om det har någon inverkan på klimatet kanske någon följer efter.

  54. verner

    Senaste nytt från Simris. Eons experiment på skånska landsbygden.
    Kl 17.59
    Elförbrukning i 120 fastigheter 601 kW
    Eget tillskott från Vindkraften 0 kW
    Eget tillskott från Solceller 0 kW
    Eget tillskott från Batteri -23 kW (inget tillskott batteriet laddas från nätet)
    Tillskott från nätet 648 kW
    Hitintills förbrukning under detta dygn 9781 kWh
    Tillskott från egna system (sol och vind) 1085 kWh
    Köpt el från elnätet 8696 kWh

    Varför man valt att ladda batteriet med el från nätet har jag mycket svårt att förstå?
    Hur Eon skall krångla sig ur detta experiment vet jag inte men detta är ett mycket bra exempel på kunskapsluckor som finns bland våra elleverantörer. Jag har sökt info om vad denna anläggning har kostat men inte lyckats få fram detta. är det någon här på forumet som vet?

  55. Sören G

    På Rapport i kväll: Kyldiskarna i 2000 butiker måste bytas ut eftersom de innehåller ett kylmedel som har 4000 ggr större växthuseffekt än koldioxid. Det rör sig mest om små butiker som troligen inte kommer att ha råd utan får lägga ner.

  56. Daniel Wiklund

    Det kanske är dags att ge sig på vasaloppet. Bara ett lopp, och maximalt antal 1000. Hade klimat förändringarna blivit som Rockström siade om så hade det inte blivit nåt vasalopp alls, i så fall bara som jogginglopp. Det finns nog inget som är omöjligt när det gäller att rädda planeten.

  57. Ingvar i Las Palmas

    Den tidigaste refernsen till ”kolodioxidhotet hittade jag här
    Global Warming” is, and always
    was, a policy for genocidal reduc-
    tion of the world’s population. The pre-
    posterous claim that human-produced
    carbon dioxide will broil the Earth, melt
    the ice caps, and destroy human life,
    came out of a 1975 conference in
    Research Triangle Park, North Carolina,
    organized by the influential anthropolo-
    gist Margaret Mead, president of the
    American Association for the
    Advancement of Science
    (AAAS), in 1974.

  58. allan forsling

    Vore intressant med en genomgång då och då hur det går för Tysklands Energiewende. De är ju de som går före- hur är det med föret för dem? Kommer den nya regeringen att göra förändringar i politiken? Vad säger egentligen Tysklands näringsliv om energipolitiken? Om detta får vi icke läsa om i svensk press. Lika lite om hur det egentligen går för gunstlingen Macron i Frankrike.

    Och jag håller med om den märkliga mörkläggningen av Stasis verksamhet i Sverige. Varför skyddas landsförrädarna?

  59. Lars Kamél

    Det här är otroligt! Det snöar nu för fjärde dagen i rad. Det har kommit uppåt en halvmeter på dessa dagar, och det verkar inte vilja sluta. Var är den globala uppvärmningen? Var är: ”Snö hör det förflutna till”?
    Fortsätter det så här, är vi snart insnöade. Det finns snart ingenstans att göra av snön. Till råga på allt vägrar snöslungan att starta.¨
    Kommer snötäcket snart att vara flera hundra meter högt och fortsätta byggas på till ett flera kilometer tjockt täcke av inlandsis?
    Från min barndom tror jag mig minnas några kalla och snörika vintrar. Fast det gäller att vara försiktig med sådana minnen. Jag var mindre då, så en snödriva som nu skulle verka ganska låg, verkade då väldigt hög. Det var å andra sidan under den förmodligen kallaste perioden under 1900-talet, så minnena kanske stämmer den här gången?
    Det är populärt att tro sig minnas att vädret är värre än någonsin. Så då tror jag mig minnas det, då. Aldrig tidigare har det kommit så mycket snö på så kort tid!

  60. Strumpan

    #59 Lyssnade på en äldre kvinna från kramforstrakten på radion idag. Hon sade att de hade drygt två meter snö nu och ”uppe på skogen” var det ännu mer. Att färdas på vägarna var som att åka i en rodelbana.

    Nu ska man kanske inte lita på henne som officiell sanning men mycket snö är det. Någon som vet om snörekordet i Västernorrland börjar ligga pyrt till?

  61. Håkan Bergman

    Beträffande Eon och Simris så är det värt att notera att Eon idag inte är Eon som det var. Det ter sig ju faktiskt ofattbart att ett stort energiföretag inte skulle ha kompetensen att räkna på en sån stollesatsning som Simris, men det finns en förklaring, Eon finns inte längre, inte som det var, man har delat upp verksamheten, förmodligen ett väldigt klarsynt drag.

    https://www.eon.com/en/investor-relations/spin-off-uniper-group.html

    Uniper Sverige ser ut så här:

    https://www.uniper.energy/sverige/

    En youtubevideo om kärnkraft, lite klimatoro måste man nog ha kvar trots allt:

    https://www.youtube.com/watch?v=3NzK5t22woY

    Vi kan ju inte utgå från att dom stora energiföretagen befolkas av idel kompletta idioter, men man har spelat med i charaden i tron att det ska blåsa över. När man börjar inse att politikerna inte är mottagliga för rationella argument får man börja se om sitt hus, dela upp verksamheten och skydda det livskraftiga
    helt enkelt.

  62. #53 Guy
    Av koldioxid är du kommen. Koldioxid ska du åter varda!

  63. tty

    #54

    ”Varför man valt att ladda batteriet med el från nätet har jag mycket svårt att förstå?”

    Förmodligen ’”underhållsladdning” för att hålla dess temperatur över noll. Ett litiumjonbatteri som frusit riskerar att förstöras om man försöker ladda det utan att först värma upp det. I värsta fall blir det en ”thermal runaway” vilket nog skulle bli ganska dramatiskt med ett så stort batteri. Litiumjonbatterier är rätt kinkiga, det krävs ganska komplicerad elektronik för att hantera ett stort batteri på ett sätt som gör att man får vettig livslängd.

  64. Sigge

    #43 Istivan

    Lite fakta om El Hierro.

    I slutet på 90-talet ansåg man att dieselkraftverket var dyrt i drift.
    Ett mindre vindkraftverk monterades upp för test.
    Någon gång runt 2003 till 2005 beslutades om att en anläggning med vindkraft och pumpkraft skulle byggas. Till att börja med beslutades att vindkraft som kunde producera ungefär 30 GWh/år skulle byggas.
    2008-2009 byggdes vindkraftverken. Redan då visste man att vindkraftverken inte skulle räcka till för att elförbrukningen hade ökat till 40 GWh/år
    Innan pumpkraftverken och reservoarerna byggdes så kunde vindkraften ersätta 16-17 GWh el som inte behövdes köras med dieselkraft. Det motsvarar ungefär 5000 kbm dieselolja. Ofta så stängde man av något eller några vindkraftverk när det blåste för att man inte hade användning för elen.
    2015 var pumpkraftverket klart. Den nedre reservoaren är bara på 150 000 kbm. Den övre är på ungefär 400 000 kbm och kan ganska enkelt byggas ut till över 1 miljon kbm.
    Nu när anläggningen är intrimmad kommer ungefär 4 GWh/år från pumpkraftverket. Konverteringsförlusterna är större än beräknat. Ungefär 8-10 GWh/år vindenergi går åt till pumpning.
    Något eller några av vindkraftverken stängs av när övre reservoaren är fylld, vilket inträffar under ganska långa perioder och ganska ofta.
    Det som skulle behöva göras för att El Hierro skall klara sig utan dieselgeneratorer är att reservoarerna ökas till ungefär 5000 kbm vardera och att vindkraftverken byggs ut så de producerar 50 GWh/år. Pumpkapaciteten behöver ökas motsvarande effektutbyggnaden för vindkraft.
    Elförbrukningen på El Hierro har fortsatt ökat till ungefär 45 GWh/år.
    Efter intrimning så producerar vind och pumpkraft ungefär 21 GWh/år
    De planer på utbyggnad som finns till att börja med är att bygga ut nedre reservoaren lite grann (c:a 100 000 kbm har jag sett uppgift på) och bygga en solcellspark. Då skulle elproduktionen från vind/sol/pump kunna öka med 2-3 GWh/år.

  65. Sigge

    Rättelse av #64

    Reservoarerna skulle behöva vara 5 milj kbm vardera, inte 5000 kbm som jag skrev.

  66. SatSapiente

    #61

    Man kan nog se det som ett sundhetstecken, eller ”rädda vad som räddas kan”, när Uniper separerades från Eon. En frisk del med realistiska ögon som intar en mer lågmäld position i den här galenskapen, medan Eon kan tillåta sig att spela med mer högljutt och försöka ta för sig av bidragen till alla experiment, typ Simris-projektet.
    Ändock får man inte glömma att Uniper är ett affärsdrivande bolag, deras kärnkraft i Sverige har låg lönsamhet och skulle den minska mer är det fullt möjligt att ex.vis Oskarshamn 3 stängs tidigare än vad som sagts. Den misslyckade moderniseringen av Oskarshamn 2 kostade åtskilliga miljarder, helt i sjön eftersom reaktorn aldrig startades igen.

    Detta med att se samma sak med olika ögon. Det påminner en del om SMHI’s och Sjöfartsverkets olika syn på landhöjning/vattennivåer.

  67. Roggan

    Såg ”Mellon” denna gång från Karlstad, sedan fortsätter det väl till tre ytterligare städer innan det blir grand finale i Globen. Kanske har fel men har för mig att det är så det brukar gå till.

    Som vanligt var det en gigantisk ljusshow, som drar massor av kW. Arrangemanget lär väl också medföra en hel del resor för artisterna m följe, TV-bemanningen m fl.

    Klimatsmart evenemang, självfallet inte, det hade väl varit bättre att köra en final direkt med alla utvalda deltagare. Konstigt att ingen journalist tar upp detta ”i kampen mot klimatförändringarna” och det klimatbelastande resandet.

    Det skulle väl vara en intressant fråga till de som ingår i ”Melloföljet” hur dom ser på detta. Troligen har dom inte alls tänkt på detta, men kommer gärna att uttala sig i medier om klimatet (utan kunskap) och hur vi är på väg att förstöra planeten

    Inlägg från en glesbygdsboende ”stolle” som har en mil till närmaste offentliga service (typ livsmedelsaffär) och som skall känna ”klimatskuld” för att få tillgång till livsmedel och för att kunna upprätthålla mina kundkontakter som egenföretagare.

  68. rale

    #17 ! Tack

    Antog att den energirika CO omvandlar sig till CO2 med tiden!

    Men…

    ”Skulle det inte vara så skulle organismer inte kunna använda hemoglobin som syrebärare.”

    Vaffffo då???

  69. tty

    #64

    Du glömde att inte ens under idealiska förhållanden kan Hierro klara sig utan dieselelverk eftersom reservoarerna är på tok för små för att klara längre perioder av vindstilla (vilket normalt inträffar varje vår och höst).

    Att bygga ut bara den övre reservoaren är milt sagt inte någon bra lösning eftersom det råder sötvattenbrist på ön och det mesta av vattnet har framställts genom avsaltning av havsvatten. Att då låta det rinna ut i havet igen känns inte särskilt intelligent. Redan som det är nu förlorar man många tusen kubikmeter per år genom avdunstning.

    Här är en intressant analys av systemet som kommer fram till att det bästa vore att helt enkelt skrota pumpkraftverket och skaffa ett batteri i stället, samt att dieselelverken ändå aldrig kan ersättas av enbart vind eftersom det skulle kräva orimligt stor lagringskapacitet:

    http://euanmearns.com/an-independent-evaluation-of-the-el-hierro-wind-pumped-hydro-system/

  70. SatSapiente

    #64, 65

    Du skriver att de nuvarande reservoarerna är på 400 000 kbm resp 150 000 kbm och skulle behöva byggas ut till 5 000 000 kbm vardera.
    Är det sötvatten eller havsvatten man pumpar? Om sötvatten, finns den volymen tillgänglig? Om det är sötvatten måste givetvis reservoarerna vara lika stora för att kunna utnyttja hela kapaciteten.
    Är en sådan utbyggnad realistisk? Till vilken kostnad? Hur många år kan man köra dieselgeneratorer för denna kostnad?

  71. tty

    ”Vaffffo då???”

    Därför att kolmonoxidmängden i luften succesivt skulle öka (kolmonoxid uppstår naturligt på flera olika sätt). Kolmonoxid är som bekant mycket giftigt och detta beror på att kolmonoxid binder så kraftigt till hemoglobin att det blockerar hemoglobinets normala funktion att transportera syre i kroppen.

  72. tty

    #70

    Det är alltså sötvatten. Att använda saltvatten är inte ett alternativ – då skulle snart hela ön vara totalförsaltad eftersom den vulkaniska berggrunden är mycket genomsläpplig. Det lär f ö vara geologiska problem som är anledningen till att den nedre reservoaren är så pass liten. En reservoar i ett liknande läge på en av de andra öarna började först läcka och tömdes sedan helt. Det är inte någon tillfällighet att naturliga vattensamlingar knappast finns alls på Kanarieöarna.

  73. tty

    En annan energinyhet som knappast lär komma i MSM. I november producerade USA 301 137 000 fat råolja. Det är den näst högsta produktionstakten någonsin, bara överträffad av november 1970 då det producerades 301 320 000 fat.

    Naturgasproduktionen var samtidigt den högsta någonsin, men det har den ju varit mest varje månad på sistone.

    Någon som har hört av Aleklett på sistone?

  74. Sigvard Eriksson

    Ursäkta min envishet, men jag tycker det är viktigt att kunna förklara vad man menar med sina påståenden.
    Min undran är således om det finns någon definition till ”normal variabilitet” i klimatet. IPCC anser ju att fram till mitten av 1800-talet var det naturliga krafter som styrde över klimatförändringar, men att det därefter inte är så. Detta är ett märkligt påstående. Varför skulle plötsligt naturliga förklaringar inte längre gälla?
    Men när vi talar om naturlig variabilitet måste vi väl veta vad vi menar. Ingemars #48: ”Allt som har hänt med klimatet före människan började elda fossilbränsle kan man väl säga är naturliga variationer. Eller kanske menar en del ”all variabilitet under den senaste interglacialen fram till 1850″.? ” visar på två olika innebörder i begreppet. Men vad menar Lennart Bengtsson? Han använder ofta begreppet naturlig variabilitet. Jag har också tagit efter och använt begreppet i trygg förvissning om att det är riktigt, men nu är jag inte längre så säker på att jag kan ge en godtagbar förklaring när någon frågar.
    F. ö. har jag spisat Trollflöjten i en inspelning från 1975. Den var nog betydligt klimatsmartare än Mello från solstaden.

  75. Robert N.

    # 60 Strumpan
    Snörekorden för Ångermanland som ju är en stor del av Västernorrland är nog slaget.
    Intressant är att det gamla rekordet är från 1908 då det var 158 cm den 1 mars.

    Kallast var det den 10 januari 1987 uppmättes 39,0 minusgrader vilket är något mer än den näst kallaste, 38,0 minusgrader den 18 februari 1985 i Örnsköldsvik. Tredje kallast var det i Junsele den 24 februari 2010 med 37,5 minusgrader.
    Alla tre köldrekorden är från nyare tid.
    Men värmerekordet är från förindustriell tid utan någon växthuseffekt som kan skyllas på mänsklig aktivitet. 1 juli 1914 med 32,7 grader.

    Rekordnoteringar för de ångermanländska mätstationerna i Härnösand, på Lungö (Härnösands kommun), i Forse (Sollefteå kommun), Junsele (Sollefteå kommun), Västmarkum (Kramfors kommun), Örnsköldsvik, på Skagsudde (Örnsköldsviks kommun) och i Hemling (Örnsköldsviks kommun).
    Enligt tjänsten registrerades den kallaste temperaturen i Ångermanland någonsin i Forse. Den 10 januari 1987 uppmättes 39,0 minusgrader vilket är något mer än den näst kallaste, 38,0 minusgrader den 18 februari 1985 i Örnsköldsvik. Tredje kallast var det i Junsele den 24 februari 2010 med 37,5 minusgrader.
    Varmaste temperaturen någonsin hittar man längre söderut. I Härnösand uppmättes 32,7 grader den 1 juli 1914. Näst varmast var det i Forse med 32,6 grader den 17 juli 2003, och tredje varmast var det i Örnsköldsvik med 32,0 grader den 27 juni 1988.
    Det största snödjupet i SMHI:s tjänst, 158 cm, uppmättes i Härnösand den 1 mars 1908. Samma mätstation har även rekordet för dygnsnederbörd – 187,3 mm 18 juni 1908.

  76. Lars Cornell

    Jag har aldrig varit El Hierro så jag tog hjälp av Google Earth. Där finns karta med bra upplösning och fina perspektiv (förstora med musknappen vid kartsidan). Anläggningen ligger på öns Ö sida S om flygplatsen med den övre reservoaren NV om den undre. Det är ett dramatiskt landskap.
    Den anläggningen med sina två rör (ett upp och ett ned?) kan inte ha varit billig.

  77. Lars Cornell

    #73 Jag sökte på Aleklett och det är ganska tomt. Men jag hittade följande i Aftonbladet 31 dec 2015 och det kan vara intressant.

    FN:s klimatscenarier för världens oljeproduktion och kolanvändning är fullkomligt orealistiska.
    Det menar Kjell Aleklett, professor emeritus i globala energisystem, vid Uppsala universitet.
    Samtidigt hävdar han att omställningen till en värld med mycket mindre olja om 15 till 20 år kommer att innebära väldigt stora påfrestningar, i synnerhet för länderna i Mellanöstern.
    – Alla flyktingar som kommer nu – jämfört med vad vi kommer se om 20-30 år så är det här en viskning, säger Kjell Aleklett.

    Kjell Aleklett är professor emeritus i globala energisystem vid Uppsala universitet. Han har under lång tid bedrivit forskning kring oljeproduktionen i världen och när produktionen når sin topp, kallat Peak Oil.
    Nu riktar han hård kritik mot de scenarier som klimatforskare använder och som FN:s klimatpanel har accepterat som möjliga framtider när de diskuterar framtidens möjliga temperaturökningar.
    – De här scenarierna som används – de kan aldrig bli verklighet. Att bygga hela vår framtid på något som är orealistiskt är farligt.
    Samtidigt menar Kjell Aleklett att det inte betyder att klimatfrågan är löst och att vi inte kommer att se en fortsatt global uppvärmning.
    – Av de fyra scenarier som beskriver möjliga temperaturökningar är det bara ett (RCP 2.6) som har en realistiskt minskande oljekonsumtion. De andra tre har orealistiska antaganden. Samtidigt har man i det enda realistiska scenariet en helt orealistisk användning av kol. 2100 skall vi använda 60 procent mer kol än vad vi gör idag.

  78. Strumpan

    #75

    Det var utförligt 🙂

    Men jag blir lite förvånad då mitt eget landskap Hälsingland spöar Ångermanland både vad gäller snödjup och köldrekord, det ligger trots allt en skaplig bit söderom. Speciellt köldrekordet som är -44 i Hälsingland är ju betydligt kallare. Snödjupsrekordet är förövrigt 160cm så det är ju rätt likvärdigt.

    En annan fråga som någon kanske har koll på. Snödjupsrekord registreras som alla andra mätningar på officiella väderstationer. Men finns det någon lista på inofficiells snörekord. Det är ju en enkel sak att åka ut i skogen och mäta tillförlitligt där det ryktas finnas stora snödjup. Jag tror t.ex. att om jag åkte upp i bergen hemkring mina hemtrakter och mätte just nu så skulle snödjupet vara i närheten av Hälsingerekordet.

  79. Sigge

    #69 tty
    #70 SatSapiente
    #76 Lars Cornell

    När det gäller utbyggnad av reservoarerna så diskuteras att spränga in dessa i berg eller att bygga tak över.
    5 miljoner kbm skulle räcka i ungefär två månader om det var vindstilla.
    Det finns en annan aspekt och det är att det avsaltade vattnet används i öns vattenförsörjning. Har man för stora vattenlager med stillastående vatten så är det heller inte bra.

    Hela anläggningen, med pumpkraftverk och vindkraftverk på El Hierro har kostat 70 milj €.
    Det är en pilotanläggning där EU varit med och bidragit med en del. (10 milj € har jag för mig)
    Som läget är nu sparar man 7000 kbm diesel per år.
    Dieseln, som är skattebefriad, har under de senaste åren kostat 500-600 €/kbm inkl transport till ön.

    Den föreslagna utbyggnaden (alternativ liten) av anläggningen med solpaneler och lite utbyggd nedre reservoar beräknas kosta ungefär 5 milj € och kommer att spara ytterligare 800-1000 kbm diesel/år.
    Det finns fler alternativ om hur man skall bygga ut anläggningen.

    För 15-20 år sedan började vindkraftverk byggas på öar eller andra platser där dieselkraftverk var elförsörjningen. Då var vindkraften ett komplement som enkelt och billigt minskade förbrukningen av dieselolja med 20-30% som mest. Nu är det många öar som har planer på att bygga energilager så att andelen el som kommer från vind och sol kan vara 40-60%. Nästan alla av de som har planer på att bygga ut tar del av erfarenheter från El Hierro.

  80. Fredde

    All är klimatförändringarnas fel!

    Snöar det mycket eller lite – klimatförändringarnas fel
    Ovanligt varmt eller kallt – klimatförändringarnas fel
    Ovanligt blåsigt eller stilla – klimatförändringarnas fel

    Det är väldigt enkelt att vara ”klimatjournalist”, bara att skriva av vad andra har sagt.

    Inte ifrågasätta, inte kolla flera källor, bara skriva alarmistiskt i ren desperation. Upplagorna går ju ner, alla medel är tillåtna för att jaga läsare.
    Sanningen? Den är inte relevant.

  81. Sigge

    #80 Fredde

    Du har missförstått vad som beror på klimatförändringarna.

    Generellt blir det lite varmare.
    Konsekvenser det får:
    Mer nederbörd. Det regnar inte oftare men intensiteten i renget kommer att vara något högre.
    Mer torka. Det innebär fortfarande mer nederbörd men den högre temperaturen gör att marken torkar ut snabbare.
    Det kommer sannolikt att blåsa lite mindre, men skadorna av stormar och orkaner kommer att bli värre då dessa innehåller mer nederbörd.

    På vissa ställen på jorden så kan vädret bli helt annorlunda vid varmare klimat. Men var det kan tänkas bli och hur det ändrar sig är väl osäkert.

  82. tty

    #81

    ”Mer nederbörd. Det regnar inte oftare men intensiteten i renget kommer att vara något högre.
    Mer torka. Det innebär fortfarande mer nederbörd men den högre temperaturen gör att marken torkar ut snabbare.”

    Kanske du skulle kunna nämna något klimathistoriskt exempel på att det här fenomenet faktiskt har inträffat? Alltså en period med högre temperaturer än nutiden förenat med ett torrare klimat (större öknar, lägre sjöar och floder o s v).

  83. Sigge

    #82 tty

    Det finns ju bara pålitliga väderdata sedan slutet på 1800-talet.
    Under de senaste 5000 åren så finns det inget som tyder på att klimatet skulle ha varit varmare än det är nu. Runt år 1000 e kr var enligt proxydata en varm period. Den perioden kan ha varit lika varm som mitten på 90-talet ungefär. Att den kan ha varit så varm betyder inte att den var så varm, det mesta tyder på att det var som 80-talet ungefär. Men den perioden kan lika gärna ha varit svalare än 80-talet som varmare.

    Nej det finns ingen tidigare period där det varit så varmt som det är nu som är så väldokumenterad att det går att veta vad som händer med vädret vid ett framtida ännu varmare klimat. Det man kan göra är att jämföra platser som har 2 graders skillnad i medeltemperatur. Annars är det gaska givet vad som händer med torka och nederbörd eftersom mättnadsånghalten i luft ökar med 5-6% var varje grads temperaturökning.

  84. ClaesL

    Sigge. Enligt smhi:s karta med årsmedeltemperaturer så verkar det skilja ungefär 2 grader mellan Luleå och Sundsvall. Hur tycker du att ditt resonemang kring torka och kraftig nederbörd tar sig uttryck mellan dessa 2 platser?

  85. Johan M

    #83 Sigge

    ”Under de senaste 5000 åren så finns det inget som tyder på att klimatet skulle ha varit varmare än det är nu.”
    Förutom de proxies vi har för temperaturen som alla visar på betydligt varmare period under till exempel medeltiden.

    ”Runt år 1000 e kr var enligt proxydata en varm period. Den perioden kan ha varit lika varm som mitten på 90-talet ungefär” Men den perioden kan lika gärna ha varit svalare än 80-talet som varmare.”

    Den perioden kan med lika stor sannolikhet varit betydligt varmare än 2000-talet.

    ”Att den kan ha varit så varm betyder inte att den var så varm, det mesta tyder på att det var som 80-talet ungefär”

    Vad ”tyder” på detta?

    ”Men den perioden kan lika gärna ha varit svalare än 80-talet som varmare.”

    Mer sannolikt varit varme än 2000-talet.

    ”… det finns ingen tidigare period där det varit så varmt som det är nu som är så väldokumenterad ”

    Men det är högst troligt att det var det på medeltiden.

  86. Daniel Wiklund

    Hur det var för 150 år sen i Luleå denna dag vet jag inte. Och inte vet jag hur det är om 150 år heller. Har just varit ut på en lång cykeltur i ett kallt och soligt Luleå, minus 18 grader, men när jag cyklade mot solen så kände jag att den värmde. Mötte många som promenerade men bara ett fåtal som cyklade. Men på isvägen (från norra till södra hamn, ca 5 km) var det många som promenerade, åkte skidor eller skridskor, ett fåtal cyklade. Man får anpassa sina aktiviteter till det väder som råder.

  87. Gunnar Strandell

    Ingemar Nordin #47 och Sigvard E #21
    jag läser också Bernie Lewin och på sidan 97 skriver han om att James Lovelock drog en slutsats när det gäller ozon och CFC: Utan katastrofhotet hade inte vetenskapen fått så mycket pengar till forskning om atmosfären.

    Forskare, politiker och tjänstemän bildar alltså en sorts symbios runt tankar om en framtida katastrof.

    Ozonfrågan visar också att det funnits forskare som inte dragit sig för att selektera bland fakta för att stärka sitt budskap.

  88. Johan M

    #83 Sigge

    Vad IPCC skrev innan de kom på att det inte var så bra om det visade sig ha varit varme förr – det tar ju bort lite av skrämselfakorn.

    ”There is growing evidence that worldwide temperatures we’re higher than at present during the mid-Holocene (especially 5 000-6 000 BP), at least in summer, though carbon dioxide levels appear to have been quite similar to those of the pre-industrial era at this time (Section 1) . Thus parts of western Europe China, Japan, the eastern USA were a few degrees warmer in July during the mid-Holocene than in recent decades (Yoshino and Urushibara, 1978, Webb ct al 1987, Huntley and Prentice, 1988, Zhang and Wang 1990). Parts of Australia and Chile were also warmer. The late tenth to early thirteenth centuries (about AD 950-1250) appear to have been exceptionally warm in western Europe, Iceland and Greenland (Alexandre 1987, Lamb, 1988). This period is known as the Medieval Climatic Optimum.”

    Sid 202
    http://www.ipcc.ch/ipccreports/far/wg_I/ipcc_far_wg_I_chapter_07.pdf

  89. Strumpan

    #83
    Att det varit betydligt varmare i Sverige under denna interglacial behöver man bara åka och titta vid närmaste glaciärkant och se vad som smält fram under nuvarande värmeperiod.

  90. tty

    #83

    ”Runt år 1000 e kr var enligt proxydata en varm period. Den perioden kan ha varit lika varm som mitten på 90-talet ungefär. Att den kan ha varit så varm betyder inte att den var så varm, det mesta tyder på att det var som 80-talet ungefär. Men den perioden kan lika gärna ha varit svalare än 80-talet som varmare.”

    Under MWP gick det att odla korn på Grönland. Lycka till med att göra det idag. Trädgränsen låg mer än 100 meter högre i fjällen än den gjorde 2000-2010
    (https://www.researchgate.net/publication/277943965_Higher-than-present_Medieval_pine_Pinus_sylvestris_treeline_along_the_Swedish_Scandes)

    Under den postglaciala värmetiden var det ännu varmare än under MWP. Och Sahara var till större delen savann, inte öken.

    Under den förra mellanistiden var det typ 5 grader varmare än nu på våra breddgrader. Men inga spår av torka. Grönlandsisen försvann dock inte. Men det gjorde Sahara. Nordliga och sydliga djurarter blandades kring stora sjöar i vad som idag är extrem öken.

    Länken ovan är till en av Lef Kullmans artiklar. Läs gärna flera. Det är bildande.

  91. tty

    #86

    ”Hur det var för 150 år sen i Luleå denna dag vet jag inte.”

    Det var mycket troligt kallare. I synnerhet vintrarna har blivit betydligt mildare i Norrbotten de senaste 200 åren. Det finns faktiskt ganska bra temperaturdata från Tornedalen tillbaka till 1802. Och hyfsade proxydata för vårvintern tillbaka till lilla istidens kulmen, nämligen islossningsdatum för Torne Älv:

    http://www.homogenisation.org/files/private/WG1/Bibliography/Applications/Applications%20(K-O)/KLINGJBERG_and_MOBERG_2003.pdf

  92. tty

    Här är en intressant site för ”varmare-innebär-torrare”-troende:

    https://www.kcl.ac.uk/sspp/departments/geography/people/academic/drake/Research/The-Sahara-Megalakes-Project/The-Sahara-Megalakes-Project.aspx

    Ett citat:

    ”Additional evidence for greater humidity in the region comes from spring mounds found around the margins of the Chott el Djerid and Chott el Fedjaj (Figure 3.11). These mounds are thought to have been formed during the final Holocene humid phase observed in the Chotts basin (Coque and Jauzien 1967). The stratigraphy of many of these mounds reveals soil horizons rich in humus and iron separated by aeolian sands. The soils are interpreted has having formed at times when artesian pressure was greater than it is today, at which time the mounds would have been covered by vegetation, rather than being largely bare as they are today (Figure 3.11). Five of these soils have been radiocarbon dated to 1130±45, 910±68, 1095±50, 1130±45 and 520±55 C14 years BP, suggesting that the last humid phase in the Basin of the Chotts occurred at about a thousand years ago.”

  93. Ingemar Nordin

    Gunnar S #87,

    Jo, jag fastnade också på ozon-delen av boken. Det är intressant att se hur även denna fråga baseras på en mycket osäker vetenskaplig grund. Larmet kom från att ozonlagret verkar ha en cykel med ett optimum 1969 och därefter gick det ned under några decennier till slutet på 80-talet för att sedan plana ut. Men ingen brydde sig om att fråga hur det kom sig att ozonlagret hade blivit tjockare fram till 1969.

  94. tty

    #93

    Troligen är det inte en tillfällighet att Mount Erebus blev aktiv 1972 och har varit det ända sedan dess. Den producerar mera halogener än någon annan vulkan och p g a att tropopausen ligger så lågt i Antarktis inland når en hel del av gaserna upp i stratosfären.

  95. Björn

    Ingemar Nordin [93]; Det pågår forskning kring solens spektrala irradians SSI där man har upptäckt att våglängder kortare än 240 nm producerar ozon, medan våglängder mellan 240-300 nm, istället destruerar ozon (se länk). I en annan rapport skrivs ”… we show the time series for two integrated regions, between 176–242 and 242–290 nm (important in the production and destruction of stratospheric ozone, respectively)….”. Det finns alltså naturliga processer kring ozonet som både skapar och destruerar detta i stratosfären.

    http://adsabs.harvard.edu/abs/2011AGUFMGC23A0923S

  96. Ingemar Nordin

    Björn #95,

    Jo, det har jag också förstått; dvs. att solens variabla strålning i olika våglängder påverkar ozonskiktet. En annan naturlig faktor som påverkar är förändringar i den antarktiska vortexen (det är bara på sydpolen som vi egentligen kan få ”ozonhål”). Denna förhindrar nämligen flödet av ozon från tropikerna, där det mesta av ozonen bildas, till det arktiska området under sydvintern. Man ser tydligt hur ett överflöd av ozon ligger och väntar på att förflyttas in över Antarktis så fort vortexen bryts ned när solens strålar börjar verka på sydvårkanten (november-december).

    Men det hela verkar mycket komplicerat så jag får läsa vidare.

  97. Ingvar i Las Palmas

    Inte kul i Spanien. Stora delar har det skitkallt och massor med snö. Exceptionellt. Spansk TV har visat massor om det

  98. Lasse

    Kallt i Spanien-snö i veckan som kommer:
    https://sv.sat24.com/sv/forecastimages
    Sökte på snö i Marocko och såg att det inte var speciellt ovanligt-men media skriver ofta om det!
    Media är kanske lite lurade av klimatalarmisterna.
    Så även när det gäller havsnivån och den uteblivna accelerationen som krävs för att nå modellernas förutsägelser.
    https://wattsupwiththat.com/2018/02/04/the-fantasy-of-accelerating-sea-level-rise-just-got-hosed/

    Hoppas media förmår ta in reviderade förutsägelser och att våra institutioner får nya hederligare medarbetare!

  99. István

    El Hierro. Vi ser alltså att inte ens de mest gynnsamma förutsättningar medger att man kan fimpa dieseln.
    Sedan frågar jag mig hur gröna människor, med CO2 fobi och som är allmänt sett ängsliga och hyllar försiktighetsprincipen, tänker?
    Hur kul är det att ha en vattenreservoar på 400.000 m3 rakt ovanför huvudet på 600 meters höjd?
    Ön ligger ju i en riskzon för jordbävningar.

  100. István

    #64 Sigge
    El Hierro. Vi ser alltså att inte ens de mest gynnsamma förutsättningar medger att man kan fimpa dieseln.
    Sedan frågar jag mig hur gröna människor, med CO2 fobi och som är allmänt sett ängsliga och hyllar försiktighetsprincipen, tänker?
    Hur kul är det att ha en vattenreservoar på 400.000 m3 rakt ovanför huvudet på 600 meters höjd?
    Ön ligger ju i en riskzon för jordbävningar.

  101. Skogsmannen

    #100!

    Modern variant av Damoklessvärdet?

  102. Björn

    Följ den elektriska energiförbrukningen på SVK, Kontrollrummet. När elen behövs som mest levererar inte vindkraften. Vad skall vi ha den till egentligen?

    https://www.svk.se/drift-av-stamnatet/kontrollrummet/

  103. Daniel Wiklund

    Men i Danmark bidrar ju vindkraften med 2,3. Betydligt mer än i Sverige där den bara bidrar med 2,2. Strålande tiden för vindkraftsindustrin. Hur om helst, fossilfritt är framtidens melodi.

  104. Håkan Bergman

    #102-103
    Om två år är Ringhals 1 och 2 stängda, tänk bort 1800 MW där. Vi får be till gud att finnarna får ordning på sin franska varmvattenberedare. Ska Merkel sen stänga ner 10 GW kärnkraft till 2022 är katastrofen fullbordad, mycket CO2 lär det bli, snyggt jobbat MP.

  105. Torbjörn

    Vi får hoppas MiljöPajasarna åker ur riksdagen i höst. De har skapat tillräckligt med skada för samhälle, medborgarna och miljön.
    Det behövs partier som förstår behovet av billig energi

  106. Björn

    På morgonen idag en timme fram från ca 08:10 var det rekordhög förbrukning och med bara mellan 70-80 MW överskott. Vad finns det för reserver om det inte går att importera? Kylan tycks nu tränga ner rejält söderut.

  107. Håkan Bergman

    Björn #106
    Inte mycket i produktionsväg.
    https://www.svk.se/aktorsportalen/elmarknad/reserver/effektreserv/effektreserven-for-20172018/
    Sen finns det väl ett antal gasturbiner som kan utnyttjas mera än normalt.

  108. Robert N.

    #104 Håkan
    Om två år är Ringhals 1 och 2 stängda.
    Denna snörika vinter är det väl ingen fara, men vad händer om det blir en torr höst/vinter efter stängningen av Ringhals.
    Vattenkraften skulle stå med låga vattenmagasin. Inte kul att vara elkonsument då.
    Frågan är om våra politiker (MP) vet vad de beslutar om….

  109. Sigge

    tty #90

    Det går utmärkt att odla korn på Grönland om man använder de sorter som användes i Norra Finland och Norge tidigare. Svarthavre går också bra att odla. Problemet är att lönsamheten är så dålig. Svarthavre som odlas i kallt klimat ger en skörd på 3-5 ggr utsädesmängden. Det är inte klimatförändringar som gjort att spannmålsodlingarna i norra Skandinavien minskat radikalt sedan mitten på förra århundrandet.

    I länken som du hänvisar till drar forskarna slutsatsen att sommartemperaturen i svenska fjällvärden runt år 1000-1300 var c:a 0,7 grader varmare, på samma höjd över havet, än medeltalet för de senaste 100 åren. Nu är det ungefär 1 grad högre sommartemperatur än vad som är medeltalet för de senaste 100 åren!

    Det som är problemet med proxydata som är så gammalt är att de är så få. Det ger inte en heltäckande bild av klotet. Bara för att det var ovanligt varmt i svenska fjällvärden år 1000-1300 så innebär det inte att det var så över hela jordklotet.

  110. Karl-Oskar

    Enligt den här artikeln är det nu många spannmålsbönder i Norrland som ger upp på grund av att säden inte hinner mogna innan höstregnen kommer. Detta beror naturligt vis på väder och inte på att klimatet har blivit kallare.
    Går det inte att odla i Norrland så går det inte på Grönland heller.
    https://svenska.yle.fi/artikel/2017/09/13/dalig-skord-kan-fa-spannmalsodlare-att-ge-upp

  111. tty

    #109

    ”Det går utmärkt att odla korn på Grönland om man använder de sorter som användes i Norra Finland och Norge tidigare.”

    Belägg? Obs Inte odling till ensilage/grönfoder som inte kräver mognad.

  112. Christopher E

    #109

    ”Det som är problemet med proxydata som är så gammalt är att de är så få. Det ger inte en heltäckande bild av klotet. Bara för att det var ovanligt varmt i svenska fjällvärden år 1000-1300 så innebär det inte att det var så över hela jordklotet.”

    Nu finns det faktiskt åtskilligt med proxies över hela världen som visar att nuvarande mildväder varken är utan föregångare eller rekordartat. Men de flesta debattörer på CAGW-kanten struntar glatt i alla proxies som inte går att att räkna om till absolut temperatur. Ibland, ja rentav oftast, kan man ju bara konstatera att det var varmare, men inte med hur mycket. Exempelvis var trädgränsen högre än nu i fjällen under MWP, då spelar diskussioner om tiondelar av grader ingen roll. Det finns heller ingen tvekan om att tex Grönland var varmare än nu då vikingarna levde där. Det är tex permafrost nu där de uppenbarligen inte hade det.

    Alla försök att hävda att nu går ”utmärkt” att minsann odla ditt och datt på Grönland brukar falla platt. Det festligaste var väl när en flitig debattör här hävdade att det odlas jordgubbar och potatis på Grönland i våra dagar, så idén om en varmare än nu MWP var bara nys… Det höll inte lång stund innan skeptiskt lagda här googlade fram att denna nutida odling sker i växthus och plasttunnlar. 🙂 Som grädde på moset var varken potatis eller jordgubbar kända för det medeltida Europa, utan fick snällt vänta till efter Columbus.

    En liten inblick i floran av proxies om MWP kan läsas under ”Medieval Warm Period” här:

    http://www.co2science.org/subject/m/subject_m.php

    Statistiken i de gula diagrammen (scrolla ner) här är också intressant:

    http://www.co2science.org/subject/g/summaries/globalmwp.php

  113. Thomas P

    Karl-Oscar #110 Dagens bönder i Norrland måste konkurrera med produktion längre söderut under fördelaktigare förhållanden eftersom transporter är så billiga. Man kan också misstänka att de använder högavkastande sorter som egentligen är framtagna för varmare klimat. det handlar alltså inte om att det inte går att odla i Norrland utan att lönsamheten är dålig.

  114. Daniel Wiklund

    Apropå lönsamhet. Just nu står vindkraften för 2,8 %. Och i Danmark för 1,4 %. Borde blåsa mer nu då det är så kallt.

  115. Guy

    Thomas P # 113

    ” det handlar alltså inte om att det inte går att odla i Norrland utan att lönsamheten är dålig.”

    En sanning med modifikation. Ett företag som har en lönsamhet som är dålig eller obefintlig brukar säga att det inte går. Det finns en massa andra saker också som nog ”går” eller kan göras, men inte är särskilt fiffiga att göra.
    Hänföres till avdelningen hårklyveri.

  116. Karl Oskar

    Thomas P # 113
    Vi kan nog förutsätta att de använder samma utsäde som tidigare det har helt enkelt blivit kallare de sista tre åren. Som tur är finns det fortfarande lastbilar som kan transportera spannmål till Norrland.

  117. Håkan Bergman

    Häromdagen var framtida vinter-OS hotat, nu riskerar en del alpina åk att flyttas fram.

    https://www.dn.se/sport/kylan-kan-stalla-in-os-tavlingar-jakligt-latt-att-forfrysa-ansiktet/

    https://www.yr.no/sted/S%C3%B8r-Korea/Gangwon/Pyeongchang-gun/langtidsvarsel.html

  118. Håkan Bergman

    Snacka om galet, och svansen gör så klart vågen.

    https://www.dn.se/ekonomi/snart-flyger-en-tesla-mot-mars-bana/

    ”Men ingen människa befinner sig ombord den här gången – men väl Elon Musks egen körsbärsröda Tesla som placerats i raketen som barlast och god reklam.”

    Första gången jag hört att man behöver barlast ute i rymden.

    Mera fake facts.

    https://www.dn.se/ledare/ledare-noll-ar-inget-positivt-tal/

    Det är det visst, fråga närmaste programmerare.

  119. Håkan Bergman

    Går det här vägen finns det åtminstone en Tesla mindre som skräpar ner planeten.
    https://www.youtube.com/watch?v=wbSwFU6tY1c

  120. tty

    #118

    Jo man behöver faktiskt en ”ballast” vid en testuppskjutning för att kunna verifiera prestanda fullt ut. Ingen är villig att riskera en extremt dyr satellit på en första uppskjutning av en ny och oprövad raket. Normalt använder man en betongklump eller något liknande, men här tog Musk tillfället i akt att fixa litet extra PR, vilket Tesla verkligen kan behöva.

  121. Guy

    Håkan B # 118

    Om nollan. Tyvärr kan jag inte läsa vad DN skriver förutom rubriken, så den sidan är svår för mej att kommentera.

    Nollan är egentligen inte ett tal överhuvudtaget. Nollan symboliserar en position i ett tal. Bland dom äldsta nämnen på nollan är void (engelska för tomhet). Därför borde man inte egentligen diskutera om nollan är positiv eller negativ. Trots det har diskussionen mellan matematiker och andra gått het om just det. Till diskussionen hör också om nollan är ett tal.

    I fråga om temperatur har nollan fått en egen position och man hör och ser utsagor som minus noll grader eller plus noll grader.

    I talspråket finns uttryck som ”han är en nolla”. Man kunde tro att nollans ursprungliga ord ”tomhet” (eller tom plats) har följt med sedan urminnes tider.