I dagens Ny Teknik presenterar jag en replik på professor Lennart Söders inlägg om vindkraften och reglerkraften.¨
Jag har också en replik på Gunnar Fredriksson, Vice VD för Svensk Vindenergi på Teknikdebatt.
Gå gärna in och kommentera!
I dagens Ny Teknik presenterar jag en replik på professor Lennart Söders inlägg om vindkraften och reglerkraften.¨
Jag har också en replik på Gunnar Fredriksson, Vice VD för Svensk Vindenergi på Teknikdebatt.
Gå gärna in och kommentera!
http://www.elbranschen.nu/pdf/EL_4_2009.pdf
Det du säger där är häpnadsväckande.
Att EON går ut med sådan desinformation och lögn om vad vindkraften kostar får inte stå oemotsagt.
Vad beräknar dom det på? Enbart rörliga kostnader eller?
http://www.ystadsallehanda.se/tycktill/article1358461/Vattendrag-offras-for-att-radda-vindkraften.html
Göran Frostell skriver (med början på sidan 6 i Elbranchen) en bra beskrivning om att den global nedkylning påbörjats.
Även den artikeln är bra.
Nu vändes fokus i stället mot landbaserad vindkraft med ytterligare “beskogning” av landskapet. I Piteå säger kommunens energiansvarige, att “vi räknar förstås med att stamnätet kommer att byggas ut med en 400 kilovoltsledning till Mälardalen”. Ekon dr Niclas Damsgaard menar att Pite Markbygdens 8-12 TWh kommer att räkna hem 1.4 till 6 miljarder kr/år i elcert.bidrag. I extremfallet 12 TWh och 1 kr/kWh elcert.avg. blir subventionen 12 miljarder kr per år. Enligt Energimyndigheten kan en sådan situation uppstå om utbyggnaden av förnybar el försinkas, exempelvis pga otillräckliga elnät. Enligt Sv. Landskapsskydds utredning för Markbygdens 3500 MW tillkommer 40 miljarder kr för infrastruktur och reglerkraft utöver de (84+42) miljarderna för investering och drift. Pite Markbygden tillföres 12 miljoner elcert. och kan manipulera marknaden genom att hålla tillbaka sina elcertifikat. Då kan priserna sticka iväg ordentligt upp mot 1 kr/kWh och högre och projektet kan slicka i sig de 12 miljarder kr/år som elcert.marknaden då medger. Att ny vatten- alt. gaskraft måste byggas är säkert. Att riva upp vattendommar i befintliga anläggningar är omöjligt om man vill behålla älvdalarna nedströms beboeliga. Tilläggas kan att tyska intressen vill reservera 60000 MW reglereffektkapacitet i Skandinavien för sin vindkraft. (Luleälvens 11 stationer – störst i Sverige – ger max 4350 MW)