Mediebilder, psykologi och verklighet

climate disaster trends
Letade efter något annat på webben, men ramlade över ovanstående bilder – som ska illustrera antalet i media RAPPORTERADE händelser. Jag tror de troligen illustrerar en stor del av befolkningens verklighetsuppfattning, efter åratal av mediepåverkan.
Miljöreportrar i våra större media och även vissa forskare kör med samma vinklade framställning. Se också exempelvis Johan Rockströms presentation här, som är ett typiskt exempel. Det mesta av hans material är taget från Will Steffen’s skrift ”Climate Change 2009 – Faster Change & More Serious Risks”. (Korrigering kl 13:15 – det är egentligen en skrift av samme man från 2004 som används av JR)
Bildtexterna ovan nämner dock både befolkningsökningen och medias ökade bevakning. Den senare var jämförelsevis nära noll före televisionens intåg i hemmen efter 1950. Sedan dess har också befolkningen ökat och man bygger väsentligt mer kostsamt och bosätter sig på alltmer olämpliga ställen. Genom påverkan på naturen (ex. dammar, avskogning) skapar man också större förutsättningar för problem. Förr eller senare  får man också katastrofer i större eller mindre skala man bäddat för.
Istället för att planera för verkliga hot ägnar man sig istället åt verklighetsflykt, genom att skylla på effekter av global uppvärmning – alltså på något som understiger 0.01 grader per år på ett globalt perspektiv.
Tillägg kl 15: Bilden tycks härröra från någon FN-rapport – den finns bl.a. här med viss info, tillsammans med tankar om naturkatastrofer i det förgångna och deras statistiska problem.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Inge

    En studie i skräckpropaganda av JR. Visste man inte att det innehåller en massa överdrifter skulle man bli rätt nedstämd. Fast det kan man bli ändå av alla försök till skräckpropaganda.

  2. Håkan R

    Kurvan liknar kursutvecklingen för IT aktier under 1999-2000. Förmodligen betyder det även denna gång att slutet är nära.

  3. Kerstin

    Och som vanligt framgår det inte vart du stulit bilden från, lär ni inte studenterna att referera korrekt på KTH?

  4. Peter S

    Kerstin – Du borde gå en kurs i positivt tänkande 😉

  5. Kerstin … var exakt menar du att denna bild nu saknas?

  6. Är det inte samma sak som brotten? Folk säger att brottsligheten blivit så mycket värre, men kriminologerna står upp och säger att det inte är så, eller att skillnaden är marginell. Folk glömmer de upprörande morden och övergreppen från förr, och får för sig att det aldrig varit värre.
     
    Jag vet att det finns en inte oansenlig grupp kristna som anser att mängden jordbävningar ökat och att det visar att vi är i den yttersta tiden, därför att Bibeln talar om jordbävningar då. Vad säger statistiken? Har jordbävningarna blivit fler? Finns här en likhet med klimathotsrörelsen?
     
    Och det minns vi ju alla att somrarna var vackrare och vintrarna mer snörika när vi var barn… 😉

  7. Det har gjorts några ordentliga, vetenskapliga undersökningar om varför kostnaderna för väderrelaterade naturkatastrofer skenar. Alla har de kommit fram till att skenande kostnader beror på ökande befolkning, allt rikare befolkning och att de trenderna är extra stora i områden som är extra utsatta för naturkatastrofer. Däremot har det faktiska antalet naturkatastrofer inte ökat.
    Statsiken över rapporterade naturkatatrofer och olyckor visar jättestora ökingar för alla typer sedan 1900-talets början. Det har till exempel skett en mångdubbling av rapporterade jordbävningar och vulkanutbrott. Jordbävningsstatisken från världens seismografer säger däremot att det inte har skett någon ökning av jordbävningar med magnitud 7 eller mer. Det är sådana jordbävningar som är starka nog att ge utslag i alla världens seismografer, förmodar jag. Alla sådana upptäcktes i början av 1900-talet och alla sådana upptäcks nu. De mindre kraftiga jordbävningarna har däremot ökat rejält, enligt statistiken. Förmodligen beror det på att antalet seismografer har ökat kraftigt också. Nästan inga jordbävningar förblir oupptäckta längre, oavsett hur små de är.
    De som försöker hävda att naturkatastroferna vekligen blir fler och fler har helt enkelt ingenting på fötterna. Ökningen i statistiken förklaras enkelt med ökande rapporteringsgrad.

  8. Bengt Abelsson

    Vår Store Ledare Dr (?) Pachauri har sagt att jordbävningar och tsunamis är vårt eget fel (eller i alla fall orsakade av mänsklig aktivitet) så det är väl bara att skämmas då.
    Om vi inte gör avbön och ändrar vårt beteende så blir det ännu värre. Så det så!
    SMHI (via Elforsk) säger att antalet översvämningsepisoder i Sverige var 50 st åren 1900-1951 och 51 st åren 1952-2000.

  9. Lars C

    OT om svensk ”lagompolitik”, men rätt bra.
     
    http://www.affarsvarlden.se/tidningen/article3144519.ece

  10. A.B#
    Har för att mest översvämningar var under 50-talet.
    Men också en stor torka i början av 50-talet.
    ALI.K.

  11. L

    Lars Kamél, på många håll har vi jordskalv var och varannan dag. Till och med där flertalet invånare inte har en aning om det, som i södra Frankrike.
     
    Här kan man se lite statistik, klicka på ”locations” så kan man se att det var en senast igår, visserligen en 2:a, men ändå…
     
    http://sismalp.obs.ujf-grenoble.fr/cases/casesuk.html

  12. Kristian Grönqvist

    Intressant i alla fall att en ökning av en eller annan anledning uppenbart har skett och inte att förvåna möts det av ”expertisens” glada skämt och kunniga kommentarer.

  13. Jan-Erik S.

    L #11:
    Viktigt att veta i sammanhanget är att ett skalv på 7 är
    24,3 Miljoner (!) starkare än ett på 2.
    Det förhållandet omnämns ju aldrig i media.
    Vore förvånad om inte flertalet människor tror styrka 7 är 3,5 gånger starkare än styrka 2. 

  14. L

    Jan-Erik, dom som är intresserade vet nog att skalan inte är linjär, men som Lars sa handlar nog ökningen om förfinade mätningar och inte minst att vi kommunicerar allt som händer. Förr hade vi ingen aning om alla mindre ”naturkatastrofer” runtom i världen.

  15. Rosenhane

    Kristian#12
     
    Du borde kanske fundera på att byta efternamn till Dysterqvist, det är säkert ledigt.

  16. Bengt Abelsson

    KG #12
    Tror du seriöst att antalet katastrofer verkligen var nära noll är 1900?

  17. Ingemar

    Den här ”studien” är fullkomligt ointressant eftersom man inte redogör för mätmetoderna, vad som räknas som ”rapporterat” etc. De vetenskapliga studierna (till skillnad från den här) ger däremot ett ganska entydigt svar att antalet stormar och översvämningar inte har ökat med ökad värme, och inte heller i förhållande till antal allvarliga jordbävningar (som f.ö. tycks komma i cykler). 

  18. István

    Finner det märkligt att de verkliga antropogena katastroferna1914 och 1939 inte har lämnat spår efter sig på kurvan ”all disasrers”

  19. Istvan … Good point! Missas ideligen! De var dessutom mycket större än alla dem man nu bekymrar sig för .. och de uppkom av en anledning så går att studera. Och förstå .. om man vill.

  20. István

    OK. Krig kanske inte ingår strängt under rubriken.
    Då kan vi ta Hunger.
    Stalins kollektivisering av jordbruket, eller Mao`s stora språng ner i avgrunden borde synas.
    Det gör det när Rosling får presentera statistik.

  21. Istvan, på vilket sätt är krig mot den egna befolkningen inte som andra krig?

  22. Har ni kollat inlänkarna ingen på 7 dagar senast med ’Med rälsen
    mot örat,det verkar ha tystnat ner UI betydligt.
    ALI.K.

  23. Intressant artikel om växthusgasteorin o dess historia finns på bloggen
    Climate Realist, Om Nasa se.
    Svensken Arrenius omnäms bl.a.
    ALI.K.

  24. Slabadang

    Go morron Peter S!
    Jag kan bara skratta åt den graf du lagt in i artikeln. Den får väl stå som ikon för hyr seriös JR och klimathotarna är.
    Kul att titta in på UI… tomt på både innehåll och kommentarer. De klarar inte av Scott Armstrongs bevis på att IPCC inte klarar av ens de grumdläggande kriterierna för prognoser. UI s smartaste och mest insiktsfulla motargument är att S Armstrong är en ”pajas”.
    Till skillnad från IPCC så funkar Armstrongs metoder inte bara inom klimatvetenskapen utan överallt.
    Dessutom tror de att klimatvetenskapen har fått frisedel ifrån den matematiskt säkerställda statistiska metod Armstrong jobbar efter.
    Att de är vana vid att jobba med hemstickad statistik inom IPCC har vi ju lärt oss. Det kanske är Olle H som stickar en statistisk ”Olle” med ”Hej Matematik” som mönster åt hockeygänget när det nu blåser så kallt runt dem. 
    Vem det är som är pajas blir glasklart.
    Allvarligt talat så är grabbarna på UI så blåsta och vilse i pannkakan att vi borde samla ihop till blindhundar till hela gänget.

  25. ThomasJ

    Slabadang #24: ’En blindhund…’ ? Tror inte en sån hjälper… 😉
    Dessutom är blindhundar svinaktigt dyra… kanske bätte då med ett, eller några, ’blindsvin’, oder?  😯
    Mvh/TJ

  26. Pär Green

    Flera pingvinarter har minskat kraftigt i vattnen runt Antarktis de senaste åren — men det beror inte på att havsisen har krympt som de fl esta har trott. I en ny studie avslöjas den troliga orsaken: konkurrens om födan. Studien har utförts av amerikanska ekologer och biologer och den bygger på analyser av pingvinkolonierna från 1930-talet fram till våra dagar. Olika arter och deras tillgång på föda, i första hand krill, har jämförts under hela perioden. Det är heller inte bara pingviner som har krill som huvudföda, utan också fl era marina däggdjur – pälssälar och bardvalar – är helt beroende av de väldiga stimmen av kräftdjur. Deras roll i ekosystemet har också bedömts. FORSKARNA, SOM PUBLICERAR sina resultat i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, konstaterar att krillstimmen sannolikt var relativt stabila under en stor del av 1900-talet. Trots detta ökade pingvinerna dramatiskt i antal från 1930-talet till 1970-talet. Sannolikt rörde det sig om en femfaldig ökning för de två dominerande arterna, adéliepingvin och hakrems pingvin. Päls sälarna, bardvalarna och andra konkurrenter hade nämligen minskat dramatiskt på grund av hård jakt från människans sida. Pingvinerna svarade på detta med en makalös tillväxt. Men från och med 1970-talet in fördes en lång rad restriktioner för att hejda slakten på sälarna och valarna och konkurrensen hårdnade igen. Pingvinernas kolonier slutade att växa och har sedan 1980-talet minskat kraftigt, med runt 50 procent, för både adéliepingviner och hakremspingviner i de områden i västra Antarktis som har studerats. De båda arternas ekologi skiljer sig på en viktig punkt: Adéliepingvinen fi nns normalt bara i drivisen. Hakremspingvinen däremot, skyr is och håller sig till fria vatten ytor.
    HAKREMSPINGVINEN BÖRJADE dessutom minska i antal senare än adéliepingvinen. Det gav upphov till tanken att isbrist låg bakom pingvinernas minskning. Men den nya studien visar att de två arterna har minskat lika mycket. Snarare är ökad konkurrens den viktigaste faktorn, samtidigt som krillen har minskat kraftigt – troligen som en följd av den pågående klimatuppvärmningen.
    ROLAND JOHANSSON/TT