Mea Culpa- eller en bekännelse, från en ”Klimatförnekare”

 

mea culpa

Kära medmänniskor! Med två perspektiv på livet inser jag att en
så kallad Klimatförnekare kan vara en utomordentligt farlig
människa, eller (hemska tanke??) kanske en ”Tjalle Tvärvigg”
som måste tystas (?).

Nåväl min egen livsvandring är förmodligen snart över. Dock
måste jag ge mig rätten att göra min egen ”bekännelse”
(således en Mea Culpa, dvs min skuld, min skuld, min stora
skuld).

Så en kort personlig bakgrund, en lång erfarenhet av vad som
är tro och vetande, har som många burit med sig sedan
förskoleåldern.

Tidigt kom jag att inse att vatten är en grundsten i livet.
Förskoleåren framlevde jag mellan två vattencentra på Lovö:
Vattenverket på vid Strömdal, som fortfarande försörjer stora
delar av Stockholm med kommunalt dricksvatten, och Söt-
vattenslaboratoriet, norr om Drottningholm på Lovö. Det senare
utvecklades från början som ett avancerat vattenlaboratorium,
och blev på sätt och vis ursprunget till vårt Naturvårdsverk.
Troligen gav dessa år viktiga impulser för min fortsatta livsväg!

Min första mer ambitiösa ”vattenläsning” blev redan under
realskoleåren: En bok från 1950-talet ”Havet” av Rachel.
Carson, ja, hon som 1962 blev berömd för ”Tyst Vår”. Men
framför allt har den mer okända boken om Havet blivit en ytterst
omläsningsvärd ”vän”, rekommenderas varmt till läsning!
Många i min generation fångades snart nog av miljöfrågor, i mitt
fall särskilt fokuserat på vattenmiljön. Ungefär samtidigt (1962)
kom en populärvetenskaplig bok ”Vatten – Vetenskapens
Spegel” av KS Davis & JA Day. En i många avseenden
fortfarande mycket läsvärd bok.

Efter tiden på KTH under 1960-talet hade jag turen att komma
till ett konsultbolag med en god och engagerad inriktning på
vattenvård.

Tre olika grunder för en god vattenvård var:

En nödvändig nyfikenhet om naturen;
En strävan efter att lösa de tekniska vattenreningsuppgifterna
med att kunna återvända behandlat vatten genom olika
modeller av recirkulation; Att sträva efter en så resurssnål användning av såväl råvaror
som energi.

Dessa olika grunder för vattenvård var länge viktiga paradigm i
arbetet som vattenvårdare. För såväl kommunala avloppsvatten
som för utsläpp från organisk industri (exempelvis cellulosa-
industrier och livsmedelsindustrier) var (och är) biologiska
reningsmetoder nödvändiga och rationella.

Så långt en bakgrund som gällt för mitt yrke i 56 år!

Men(!) nu kommer överhetens krav: Vi skall ha 0-utsläpp av
koldioxid (CO 2 ). Med mina gärningar blir jag således en så
kallad, ”klimatförnekare”. Varför det, då? Jo, fungerande
biologiska reningar, bland annat baserade på syretillsats (O 2 )
ger bland annat utgående CO 2 -halt i luften!

Eftersom mina (o-) gärningar omfattar rådgivande arbeten som
har berört reningsanläggningar för kapaciteter totalt om 12 till
15 miljoner angivet som ”personekvivalenter”, är givetvis mitt
klimatförnekande bidrag inte oväsentligt!

Redan detta borde således berättiga ett åtminstone rejält
diplom som ”Ackrediterad klimatförnekare”.

Men, inte nog med detta! I många fall har
reningsanläggningarna även omfattat så kallad slamrötning. En
etablerad metod att biologisk stabilitet, vilken vid god funktion
ger metangas som restprodukt! Således också listad som
”växthus-gas”! Å andra sidan användes denna restprodukt som
en nyttig energikälla genom förbränning!

Men, detta räcker inte som illgärningar!

Under senaste år har även frågan om våtmarker blivit
uppmärksammad, inte minst genom blockering av motorväg
och efterföljande domstolshantering! Den huvudsakliga avsikten
var att promovera stoppa CO 2 -utsläpp med
våtmarksanläggningar Nåväl vi har lång erfarenhet av
våtmarker i landet. Frågan är om våtmarker eliminerar CO 2 –
utsläpp? Sannolikt inte! För bara ca 60 år sedan hade vi
åtskilliga våtmarker i drift, kallade biologiska dammar! Snarare
gav dessa utsläpp av CO 2 som indicium på att reningen
fungerade! Också idag har vi våtmarker som gör reningsteknisk
nytta!

Så summa summarum: En promovering till ”Klimatförnekare”
innehåller ett antal moment att begrunda!

Falun 2025-08-15
Stig Morling
Ph D i biologisk avloppsrening

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Sten Kaijser

    Som alltid är dina funderingar mer än läsvärda — tack Stig

  2. BG

    Det borde i stället vara tvärtom. Guldmedalj av lämplig storlek.

    Jag minns väl sommaren 1959, lång och torr. Nissan i min hemstad var sedan länge ett avlopp. Man kunde sitta på kajkanten i centrum och fiska id , stor id. Den gick under benämningen ”skitprins” och var förbjuden som matfisk. Det var givetvis badförbud och det sträckte sig flera kilometer från åmynningen upp längs kusten.

    Sommaren 59 var vattenståndet lågt och det låg en stank som utbredde sig en bra bit på ömse sidor om ån. Otroligt!

    Göta älv i Göteborg var även den länge ett av avloppsdikena . På den tiden var Göteborg en hamnstad och det kunde ligga fartyg för ankar i älven i väntan på kajplats. En och annan dristig sjöman hoppade från fartygen för att bada och lär därefter ha körts till en infektionsklinik för undersökning.

    På P4 Göteborg fick jag nyss veta, att haven blir varmare, värmeböljorna flera och haven blir surare. På Bohuskusten någonstans rådde dessutom syrebrist i vattnet på grund av övergödning. Allt enligt SMHI.

  3. Thorleif

    Tack Stig för Dina som alltid tänkvärda inlägg.

    CO2 är i högsta grad en del av jordens naturliga processer. Att klassificera koldioxid som en förorening kan vi tacka en av USAs krigspresidenter för, Obama, fredspristagaren. Världen har allt för länge varit ”upp och ned”. Att sälja och marknadsföra har blivit viktigare än verkligheten. Det i sin tur beror enligt min mening på att den ekonomiska tillväxten långsamt försvagats i väst. Nyliberalismens renässans. Sverige gick förr ofta och gärna sin egen väg grundat på en slags förnuftighet och vår ingenjörskonst. Mycket av det håller på att förloras till särintressen inkl överststatlighet.

  4. Magnus blomgren

    Nr 2 BG
    SMHI:S forskningsfartyg besökte 14 – 20 juli våra hav.
    Från bohuskusten noterades normala värden för temperatur och något högre salthalt än normalt.

    Och – så ser deras undersökningar fortfarande ut..enda överraskning är väl – dom normala temperaturerna och den lite högre salthalten.

    Salthalten dyker ibland upp I förvånade ordalag i rapporterna från havet…dom – har länge tänkt att att salthalten skulle Sjunka, pga av den inbillade Stora grönländska avsmältningen….

    Annars har många noterat Årets extremt klara kustvatten längs bohuskusten – jag ser bottnen vid mina klippfiskeplatser, där jag inte kunnat detta på 50 år – helt fantastiskt.

    Maneterna har lyst med sin frånvaro i år, vilket är härligt när man vill bada.
    Diverse Professorer har babblat om maneternas koppling till klimatet dom senaste åren, när det är Lite och när det är Mycket….sååå beror det på klimatet.
    Hade dom sett det kristallklara vattnet i år, så hade dom fattat att det helt enkelt är lite mat för maneterna – inget klimat..således..

    Intressant nog har detta kristallklara vatten också gjort att årets stim av småsill inte går in längs kustvikarna, ingen mat för dom heller.

    Ingen småsill i kustvikarna..har gjort att makrillen mestadels går längre från land i år…men en del stim jagar dom svärmar av djurplankton som dyker upp lite här och där – särskilt vid platser med pålandsvind och strömsatta djupkanter.

    Förra året var det kolossalt mycket plankton och sillen och makrillen gick nära land hela säsongen.

    Dessa svängningar I havet är intressanta – och där kan vi lära oss mycket om klimat – särskilt om vi tittar på dom återkommande svängningarna historiskt.

    En intressant Svängning inträffade för ungefär 100 år sedan i havet – då blev det en kraftig påverkan på isförhållandena uppe i Arktis och då kunde handelsstationen Fort Ross byggas längs nordvästpassagen.
    Den byggdes 1937 men tvingades att stänga efter bara 11 år….eftersom isförhållande återigen försämrades och isen återväxte.

    Arktis is och dess utveckling kan inte sällan läsas av tydligt i och med våran handel och fiskeindustri i norr.

  5. Magnus blomgren

    Tack, Stig Morling – vatten är livsviktigt.. och en bra klimatparameter, både gällande vattenstånd och temperatur..Där kan vi avläsa förändringar i sediment och arters utbredning…alltså våran klimathistoria.

    OCH – när vi nu ser den dramatiska minskningen av svavel i vårat lufthav- så ser vi försurningen Minska och Solinstrålningen öka….2 mycket viktiga parametrar för hav och sjö!

    Det är nu dags att införa vatten och solinstrålning i Klimatdebatten – istället för medias alarmism och okunskap.

    Ju mer vi ser av observationer i klimathänseende – desto tydligare framstår koldioxiden som enbart 1 av många parametrar..och att det är solinstrålning och hav som ger oss en fantastiskt stabil temperatur och dito klimat.

    Koldioxiden är världshistoriens löjligaste hot.
    Gud var bättre.

  6. iah

    vatten är ju viktigt och vi som har trekammarbrunnar för avlopp och eget vatten får aldrig någon kredit för att vi på 50-100 meter när släpper tillbaka vattnet nästan på samma ställe där vi tog upp det. istället vill kommuner och andra se till att avloppet hellre hamnar i havet ofta flera mil från källan detta trots att vi som bor på landet har skog och annat som renar och trots att havsforkningsinstitutet för flera år sedan sagt att det är onödigt. men politikerna ger sig inte, källan till nya skatter får inte sina. investeringen bryr man sig inte om när man kan ta ut en startavgifr på 250 000 kr eller mer gärna beräknad på tomtstorlek och sedan vatten och avloppsavgiften.

  7. tty

    Våtmarker producerar framför allt rätt stora mängder metan. I själva verket huvuddelen av all naturlig metan (huruvida metan från risfält är naturlig eller ej är troligen en ideologiskt känslig fråga).

    Faktum är att man i iskärnor i Antarktis kan se när inlandsisarna på norra halvklotet retirerar och den biologiska aktiviteten i frilagda våtmarker sätter igång på den plötsligt stigande metanhalten. Effekten är så stor och så abrupt att den kan användas för att synkronisera iskärnor på Grönland och i Antarktis.

  8. tty

    #4
    ”En intressant Svängning inträffade för ungefär 100 år sedan i havet – då blev det en kraftig påverkan på isförhållandena uppe i Arktis och då kunde handelsstationen Fort Ross byggas längs nordvästpassagen.
    Den byggdes 1937 men tvingades att stänga efter bara 11 år….eftersom isförhållande återigen försämrades och isen återväxte.”

    Isläget var gynnsamt under hela det varma 30-talet. Det var inte en slump att det var då resterna av Andréexpeditionen smälte fram efter 33 år. Det är kanske inte så väl känt, men en svensk expedition som letade just efter Andrée var faktiskt iland på Vitön redan året efter expeditionen (1898) men tydligen var alla spår då översnöade.

    Och just 1937 skickade Hudson Bay-kompaniet två fartyg till Fort Ross, ett från öster och ett från väster, och de möttes där. Så Nordvästpassagen var öppen och genomseglades i båda riktningarna den sommaren eftersom båda sedan återvände samma väg de kommit. Men det nämns nästan aldrig i historieböckerna.

  9. Lasse

    Tack Stig för dessa våta minnen
    Vatten är en intressant förutsättning för vårt liv.
    Vi tar det för givet vilket det också är i den cirkulation som ständigt sker när solen ger oss regn , grundvatten, ytvatten i en ständig process.
    Även jag har levt på vatten 😉
    I min generation så var näten och täkterna väl utbyggda eftersom tidigare års ingenjörer trodde på ständig tillväxt av behoven vilket fick kommunerna att verkligen ta till dimensioner och vattenverk.
    ”På 1940-talet var vattenförbrukningen cirka 350 liter per person för att på 1970-talet närma sig 500 liter. På 1970-talet uppskattade man att vid nästa sekelskifte skulle den totala förbrukningen, inklusive den industriella och allmänna förbrukningen, vara omkring 800 liter per person och dygn.
    Den här trenden bröts dock och idag använder en stockholmare i snitt 140 liter vatten varje dag. ”https://www.stockholmvattenochavfall.se/artiklar-listsida/historik/en-stad-med-vattenledning/
    Så vi fick mest ägna oss åt finputsning.

    Så när vi idag tvingas bygga kajer som skall klara 3 m nivåhöjning så gör dagens planerare lika fel som förr, vi var inte bättre förr!

  10. Berra

    OT: energinyheter går hårt åt vätgasen idag…

    ” En tryckbehållare för 700 bars tryck skulle emellertid behöva lagra åtminstone 20 kg vätgas för att bli konkurrenskraftig med bensin och då blir volymen ändå en halv kubikmeter. En stålbehållare för sådant tryck och volym skulle väga flera ton. Även om tanken konstrueras i kompositmaterial blir den mycket tung.
    Som lök på laxen har vätgasen andra utmaningar i detta sammanhang. Vätgasen tränger in i de konstruktionsmaterial som används i motorer (olika sorters stål, aluminium) och försprödar materialet 1. Den här processen kan ha förödande inverkan på en motors hållfasthet och livslängd.”

    ”Den gröna omställningen har blivit ett prestigeprojekt för EU. Man driver på allt som man tror uppfattas som positivt av EUs invånare. Men när Europa förlorat sin bilindustri till Kina och stålindustrin ska konkurrera på världsmarknaden med grönt och dyrt stål står mycket svåra tider för dörren. Låg tillväxt, hög arbetslöshet…

    Politiker av olika kulörer verkar ha svårt att ta till sig att klimatfrågan är global och att det är helt meningslöst att söka lokala lösningar på ett globalt problem. Att vara först, ta ledartröjan, eller ”gå före”, begrepp som vi ständigt matas med syftar bara till att bättra på vårt alibi och visa att vi är moraliskt högtstående. Men det hjälper inte i sakfrågan.”

    https://www.energinyheter.se/20250818/33576/kronika-vatgasens-utmaningar

    ”En läcka från en tank med ett tryck på omkring 100 bar kan alltså självantända även vid normal rumstemperatur om den sker nära en vägg eller annan yta. De flesta vätgasfordon använder trycksatta tankar på 350 eller 700 bar.”

    Inget jag skulle vilja ha i min källare….

    https://www.energinyheter.se/20250818/33579/studie-vatgaslackor-kan-sjalvantanda-i-slutna-utrymmen

  11. Berra

    OT 2: Nu händer det förhoppningsvis…måtte inte mp kunna riva upp det efter nästa val…

    På torsdag ska samtliga partiledare inom Tidösamarbetet hålla en pressträff tillsammans med Vattenfalls vd i närheten av Ringhals kärnkraftverk i Varbergs kommun, enligt uppgifter till Kvartal.

    Pressträffen har ännu inte aviserats men en väl insatt källa uppger för Kvartals nyhetspodd att planen är att ”en nyhet som rör kärnkraften” ska presenteras. Vilken typ av nyhet som ska presenteras framgår inte av uppgifterna.

    https://kvartal.se/artiklar/tidopartierna-ska-presentera-ny-karnkraft-erfar-kvartal/

  12. Tege Tornvall

    #11. Kanske en pangnyhet?

  13. Magma

    # Berra 11
    Jag håller tummen för minst 2 fullvuxna reaktorer … och att Sveriges befolkning är tillräckligt insatt o mogna för att hålla MP borta från makten och härligheten!!!*)

    *) och då även alla andra som sänker sig till till nivån att göra sig beroende av dem…

  14. Ulf

    https://www.di.se/live/vatten-vd-ns-larm-maste-investera-560-miljarder/

    Då kom sanningen fram. Eftersatta investeringar. Visserligen babblas det om klimatförändringar men det är naturligtvis inte det som det handlar. Så stora är inte klimatförändringarna. Däremot inflyttningen. Å andra sidan börjar utflyttningen nu så det kanske löser sig.

  15. Berra

    #14 Ulf:

    Det började redan i våras då det kom upp förslag om att kommunerna skulle kunna fakturera sitt eftersatta underhåll/underinvesterade system på enskilda fastighetsägare….naturligtvis pga klimatförändringarna….

    Pengarna de fått in från taxorna har väl gått till chefslöner, fina kontor/tjänstebilar samt pride och woke-trams…

    Nu ska krisbudskapet bara hamras in av media tills allmänheten tycker att det verkar rimligt…

  16. Thorleif

    Här beslutsunderlag 2022 (politiker-byråsvenska) som är hur otydlig helst om redan kända problem! Däremot är man tydlig med att man i samband med nybygget av Norsborg (Östra Verket) 1971 valde att snåla på investeringen av kostnadsskäl (varför man nu först november 2024 efter beslut 2018) satte spaden i backen för att följa det ursprungliga programmet.

    https://meetingspublic.stockholm.se/welcome-sv/namnder-styrelser/kommunstyrelsen/mote-2022-10-26/agenda/r1-utl-reviderat-inriktningsbeslut-gallande-stockholm-vatten-abs-langsamfilter-i-norsborgs-vattenverkpdf?downloadMode=open

    Här saknas info ang väder(temp)förändringar trots att vissa ansvariga idag hävdar att man hade problem med varmt ytvatten redan 2014 resp 2018. Man anger ansträngd produktion 2030.

    ”När östra verket byggdes valdes av kostnadsskäl att bygga färre långsamfilter än planerat. Det har medfört att östra verket idag utgör en flaskhals i produktionen med outnyttjad kapacitet jämfört med övriga delar i processen. En utbyggnad skulle ge kapacitetsökning både för östra verket och Norsborgs vattenverk som helhet.”

    Vi kan här också läsa att Staden redan 2018 beslutade om ett utbyggnadsprogram.

    Tittar vi på vatten-temperaturen i närmast liggande vattenverk Görväln (vattenintagsdjup 22 m) som ligger strax norr om Lovöns Vattenverk med ungefär samma djupförhållanden kan vi i bif rapporter från t.ex 2024 resp 2018 se att temperaturen vid intaget kring 20 m ligger kring +9,5 gr i slutet augusti 2018 resp +8 gr i september 2024. För 2024 var ytvattnet då 19,6 gr = -0,2 gr kallare än snittet 1993-2023. Hur det var i år 2025 får vi söka efter. Man skriver att temperaturen 2018 INTE var extrem. Se ivrigt Figur och Tabell (2024). Notera att intagsdjupet för Norsborgs VV ligger på grundare nivå (Wikipedia 11-12 m, se sjökort Skippo f.ö). Alltså är detta vattenverk känsligare för höga vattentemperaturer samtidigt som det var här man av kostnadsskäl undvek en del planerade investeringar (långsamfilter) vid byggandet av Östra Verket (1971-75). Känd info mao!

    https://www.malaren.se/publikationer/miljoovervakning-i-malaren-2018/
    https://www.malaren.se/publikationer/fokus-pa-malaren-2024/

    Nu planeras även ett nytt vattenverk på Lovön (klart 2034) 😉
    https://www.stockholmvattenochavfall.se/projekt/vi-sakrar-stockholms-vattenforsorjning/utbyggnad-av-lovo-vattenverk

  17. Thorleif

    Jag köper (trots högre intagsdjup Norsborg) fortfarande inte förklaringen att högre ytvattentempertur 2025 och blåst orsakade högre leveranstemperaturer till filterbäddarna som i sin tur skulle vara orsaken till kapacitetsbristen. Har vi idag (aug) större konsumtion än tidigare år? Hur hög är ytvatten-temperaturen idag jmf med tidigare år? Vilka redundanser jobbar våra vattenverk med egentligen? Eller är man bara nöjd med att be invånarna spara på vatten i princip varje sensommar? (var är alarmismen?)

    Som Lasse
    skrev tidigt i tråden är solinstrålning till bäddarna en faktor. Inte bara intagstemp.

  18. Thorleif

    Vattenkonsumtion

    Sedan ca 2000 kommer det ca 100.000 nyanlända till Sverige årligen varav de flesta väljer storstäder som Sthlm. 2015 sker massinvandringen. 2018 beslutar man om nyinvestering av långsamfilter-utbyggnad Norsborg som ännu inte är färdigställda. 2034 skall Lovön få ett nytt vattenverk. Ingenstans läser jag om klimathotet i behovet av dricksvatten. Något stämmer inte.
    Konsekvenser av massinvandringen har varit en tabu-fråga att diskutera från 2015.

  19. Thorleif

    Håkan Bergman redovisade nyligen en karta över mängden datacenters runt Sthlm.

    Google som är störst ”konsument” av vatten för kylning gör av med 22 Mdr liter. Hur många centers har de i Sverige (och kraftigt el-subventionerade)?

    https://www.nakedcapitalism.com/2025/08/data-centers-consume-massive-amounts-of-water-companies-rarely-tell-the-public-exactly-how-much.html

  20. Thorleif

    Observation ang djuptemperatur Mälaren: YT-medeltemperaturen under Juli-Aug kan variera ett par grader. Tydligen är temperaturen (vid mätdatum) ganska konstant ner till ca 10 meters djup (ett par grader) innan temperaturen faller snabbare (densitet och solinstrålning etc). Den viktigaste iakttagelsen är dock att råvattenintaget i Norsborg ligger så högt som 11 meter under ytan. Detta pga av djupet i leden är för grund för att intaget ska kunna ligga på optimalt djup om <20 m. Nu väljer därför Staden att bygga ett helt nytt (förutom fler bäddar i Norsborg) vattenverk på Lovön (där även vattenintag kan göras på djupare vatten). Således har yt-temperaturen kring Norsborg relativt stor betydelse jmf normaldjups-intag. Politiskt ser jag dock rapporteringen från myndigheten (ang kapacitetsbrist) som en modifierad sanning. Man ligger som vanligt efter när det gäller underhålls- och nyinvesteringar och skyller på det "varma vädret och vind" när semestrar går mot sitt slut liksom skolstart.

    (Miljörapporten från den ”varma sommaren” 2014 omfattar ingen temperatur-data för Mälarens olika vatten och dess djup)

  21. Thorleif

    Vattenkonsumtion och befolkningsutveckling.

    Massinvandringen till t.ex Sthlm har mest berört kranskommunerna. Stockholms Kommun (Stad) har sedan 2010 ökat med drygt 30% fram till 2021 (till 980 tusen personer).

    Vattenverken i Norsborg och Lovön betjänar dock inte bara Stockholm Stad utan ytterligare 14 kranskommuner. Stockholm Vatten levererar dricksvatten till 1,5 milj människor. Det utgör 75% av all vattenproduktion ur Mälaren. Man räknar att varje person i genomsnitt i landet gör av med 140 liter/dygn.

    2010 planerade byråkraterna att Stockholms Län skulle växa till 2,4 Milj invånare år 2030. Vi blev 2,4 Milj redan 2020 när politikerna själva bestämde.

  22. Thorleif

    Idag I SvD skriver Sthlm Vatten att orsaken till kapacitetsbristen idag är att vattnet som tas in på djupet är 19 gr. Det tror inte jag även om jag kan tänka mig olika densitets-och vind- orsakade skiftningar. Isf skulle det varma 19-gr ytvattnet för ca 1 vecka sedan ha bytt plats med djupvattnet. Det är vad vad man antyder?

    Man säger vidare att det tar 12 tim i normalfallet att rena vattnet. Hur lång tid just långsamfiltret tar anges ej. Av totalförsvarsskäl vill man inte uppge volym och omsättningshastighet till färdigt renat vatten (skyddsobjekt).

    Man säger dock att ideal temperarur på intagsvattnet är 12-15 gr vilket låter högt (11 m djup Norsborg) men borde vara siffror gällande sommaren (enl miljörapporter låg temp 2024 på i snitt 8-10 gr den här tiden på året)? På vintern lär inte 12-15 gr gälla om man inte värmer det först?

    Man hänvisar till senast man gick ut med en liknande begäran om att spara vattnet och att det var 2018 men då på våren! Med betydligt kallare vatten! På vintern i Östersjön blir det inte kallare än ca +4 gr från ca 20 m djup. M.a.o ligger det då kallare vatten ovanför och uppåt ytan.

    Kanske Stig Morling kan berätta vad som är möjligt eller ej. Att det finns olika temperaturskikt i havet/sjön vet vi där kallt vatten ibland ligger ovanför varmare (trots att det kallare normalt sjunker). Det känns viktigt för myndighetsförtroendet att vi medborgare alltid kan lita på vad som sägs. Gärna då hela sanningen.

    https://www.svd.se/a/bmpRy5/stockholmare-uppmanas-spara-pa-vatten-sloa-mikroorganismer-bakom-varningen

  23. stig morling

    #Thorleif# 22, Tack för förtroende! Det är givetvis en stor fråga Do ställer! Eller vad som Sherlock Holmes kallade ett ”tvåpiporsproblem”, så jag får återkomma med några kommentarer i morgon!
    Salve
    Stig

  24. Thorleif

    #23 Stig M

    Det vore utomordentligt Stig! Som Du förstår är jag nyfiken men saknar helt hydrologiska kunskaper.

    #22

    Vill komplettera med att säga att myndighetens ”ideala temperatur” å intagsvattnet sannolikt hänförs till lämplig temperatur i långsam-filterna (12-15 gr). Min angivelse av ”snitt-temp” avsåg intag från 20-22 m (likt Görväln och Lovön(?)). Norsborgs-intaget ligger alltså på 11 m där ref miljörapporten för 2024 anger ungefär samma temperatur (17,5 gr) hela vägen ner till 10-11 m djup (början september 2024). Om man klagar på 19 gr för Lovön i år (augusti) så undrar vän av ordning hur det fungerade 2024 i t.ex augusti (lite varmare än 17,5 gr sannolikt). 19 gr till Lovön är mao ok (2024) men inte till Norsborg? Eller är det bara efterfrågan som ökat i år jmf ifjol?

    ps! Rättelse: Jag refererade till fel djup ovan i #22 när jag skrev 11 m och 8-10 gr.

  25. Magnus blomgren

    Nr 24 Thorleif
    Man undrar onekligen varför ett ganska mediokert väderår får vattensystemen att krångla.

    Men – det som verkligen ändrat sig fort är inte klimatet – utan vattenåtgången, alla dessa datacenter och AI slukar otroliga mängder vatten.

    Högst sannolikt är det inte värme utan kapacitet i förhållande till förbrukning.

    En googling på datacentrens behov – är skrämmande.
    Och – dom växer fortare än kantarellerna..plopp, plopp – överallt, och sverige är perfekt för dessa centers….eftersom våra makthavare blivit helt bortkollrade gällande effekterna.

  26. Berra

    Enligt allvetande sr så har de vattenverken runt Mälaren koll på läget….

    ”Enligt Stina Drakare arbetar vattenverken med framtida modeller för att förbereda sig på liknande situationer.”

    Men ingen ifrågasätter modellerna…

    https://www.sverigesradio.se/artikel/forskaren-vattenbrist-fran-malaren-kommer-bli-vanligare

  27. Thorleif

    #25 Magnus blomgren

    Jaa, man undrar varför inte myndigheten är öppen kring förändringar i efterfrågan (konsumtion)? Kan inte vara en säkerhetsfråga!

    Att de (eller SvD) ivf nu vill förtydliga att det handlar om kapacitet och inte brist visar att man (?) kunde varit tydligare redan från början förra veckan. Kanske ansvariga är ”livrädda” att trampa fel nu när alla är rädda för Ryssland? Dålig information är både svagt av msm och myndigheten.

  28. Thorleif

    #25,26

    Tänk om de nyligen vaknat kring förbrukningen från datacenters?
    Nej, det låter konstigt då de tillsammans med kommunerna har tillgång till förändringar av abonnent-konsumtionen. Inte svårt att samverka med hela landets vattenverk. Däremot är AI som företeelse säkert relativt nytt för många kommunala byråkrater vilket ger nya perspektiv på framtiden (och modeller).

    Man ligger nog efter när det gäller kapacitet i förhållande till efterfrågan kommande år?

    Kylning av processorer i data-burkarna via vattenkylning är en sluten vätskemängd. När det gäller större server-lokaler handlar det väl främst om lufttemperaturen i det fria utrymmet. Jag antar då att nytt vatten fortlöpande krävs för cirkulation av kyleffekten? Eller mest el kanske? Alltså avancerad luftkonditionering inkl ev riktad kylning?

    Reglerteknik….om det vet jag inget!

    Vatten är i Sverige ingen trång sektor (utom grundvatten för sådan förbrukare). Bara förmågan att anpassa sig. Precis som el en gång i tiden 😉

  29. Thorleif

    #26 Berra

    Stina Drakare: drygt 1 grad över förra årets temp värde. Har svårt att se vad hon menar med det? Ifjol inga problem! Var det inte den faktiska intags-temperaturen det hela gäller? Liksom förutsättningarna på filterbäddarna.

    Redundans Stina ………vad är det när det gäller våra viktigaste samhällsfunktioner?

    Varför skriver Statsradion brist på vatten i framtiden? Miljömuppar….
    Sverige är ett vattenland…basta! Och nu är vi 2 milj fler än för ca 30 år sedan.

    Läste att dåligt underhåll av landets vattenledningar gör att vi förlorar knappt 20% av producerad volym, aka läckage.

  30. stig morling

    #Thorleif# 24 Så, efter ett samtal med en chef vid Lovö Vattenverk kommer här ett antal kommentarer i frågor i relation till vattenrestriktioner i Stockholm!
    1. Frågor om Mälaren som vattentäkt. Isolerat rymmer detta flera frågor:
    1.a. Intagsnivåer för råvatten. Stockholm Vatten anger för intaget från Mörbyfjärden att man har flera intagsledningar, med flera individuella intagsnivåer. Av säkerhetsskäl är man restriktiv att ge exakta data. Detta kan spegla en förändrad insikt om att även våra vattenförsörjningssystem kan vara potentiella sabotageobjekt. Å andra sidan skall detaljerade uppgifter i detta avseende vara en del av tillståndsgivningen.
    1.b. Uppgiften som använts massmedia: Mälarens temperatur är> + 20 oC! Tills vidare får denna uppgift ges ett antal kritiska frågor:
    I. Var är observationen gjord?
    II. Tills vidare antas, att det är ytligt vatten som observerats?
    III. När är observationen gjord, knappas på julafton!!
    IV. Se gärna vad jag skrivit om mätningens nödvändighet: NÄR – VAR – HUR – och VARFÖR?
    2. Kapaciteten i Mälaren sedd som försörjningkapacitet är sannolikt inte hotad, Stockholm Vatten anger översiktlig att den specifika vattenförsörjningen är i storleken är ca 140 l/person och dygn. Denna nivå speglar snarare en ökad insikt hos konsumenterna. När den stora utbyggnaden av våra samhällen var i gång i början av 1970-talet var motsvarande värde ca 400 l/person och dygn. Att detta värde är påverkningsbar. Ett exempel från grannlandet Litauen och Staden Kaunas visade att när man införde en VA-taxa kring år 2000 sjönk den specifika vattenkonsumtionen från > 350 l/person och dygn ner till < 100 l/person och dygn!
    3. Några kommentarer om Lovö Vattenverk: Det byggdes under 1930-talet, och med en påtaglig estetisk utformning. Att anläggningen fortfarande i god drift, ett gott exempel på en god teknisk hållbarhet, parad med ett ansvarigt underhållsarbete!
    4. Den konstaterade ganska höga vattentemperaturen i det levererade renvattnet kan sannolikt vara en kombination av en ganska lång uppehållstid i de existerande långsamfiltren!
    5. Sammantaget, med redovisade ganska höga vattenförluster i ledningssystemet, drygt 20 % av produktionen kan peka på ett mer långsiktigt behov av renovering och förnyelse!
    Så långt ett antal synpunkter – hoppas på reaktioner!

    Glad hälsning

    Stig M

  31. Thorleif

    #30 Stig Morling

    Stort tack Stig för Dina tjänster. Jag beklagar dock att jag är lite sen med detta.

    Vill gärna kommentera dina egna kommentarer ovan.

    Först och främst misstänker jag att de eventuella problem som Stockholm Vatten haft med varmt ytvatten och vind (officiell orsak) torde beröra Norsborgs-verket och inte Lovön. Jag grundar det på att jag fått för mig att Lovön som betjänar norra Stockholm INTE haft några bedömda leveransproblem (inte behövt varna) oavsett ev förhöjda temperaturer i bäddarna.
    Varningarna har mao gällt främst södra Stockholm där Norsborg är huvudleverantör.

    1a intagsnivåerna kan säkert variera men i Norsborg är skyddsområdet så grunt att max djup är ca 11 m där temperaturen sensommartid är lika hög vid ytan som vid intaget (enl olika officiella miljörapporter). Enligt uppgifter från olika håll har inte ytvattnet i år varit exceptionellt varmare än vanligt heller (1b).

    När det gäller intagsdjupen och verkens skyddsstatus är det säkert korrekt men om främmande makt verkligen vill förstöra Stockholms dricksvatten så siktar man nog inte in sig på intagen (lätta mål för dykare att identifiera) utan man spränger helt enkelt långsambäddarna. Vattenintagen kan lätt ersättas med temporär utrustning till skillnad från filterbassänger.

    1 b Ja, eftersom myndigheten försökt förklara för journalister varför man fått problem hade det nog inte skadat med lite statistik, dvs exaktare uppgifter som också du efterfrågat. Man kommer med svepande orsaker och media följer inte upp.

    2 Kapaciteten torde inte vara hemlig utan vi borde få veta lite mer om denna kontra normalefterfrågans utseende. Därutöver vilka redundanser man jobbar med.

    3 Ett nytt verk ska stå klart på Lovön 2034. Har du några kommentarer varför Norsborgs-verkets utbyggnad av flera långsam-filter inte är färdiga ännu. Planer beslutades redan 2018 medan beslutet att bygga kom först 2022. Bygget påbörjades nov 2024. Vadan denna senfärdighet?

    4 Vattenreningen tar enl uppgift 12 tim varav långsamfiltren antas ta huvuddelen av dessa 12 tim där direkt solinstrålning påverkar. Om nu ev intags-temperaturen ligger något över (11m-intaget) års-snittet för sensommaren så kan jag tänka mig att den direkta solinstrålnings-effekten är mera avgörande för tidsåtgången i processen.

    5 Vi har levt mycket länge med stora brister i landets infrastrukturer. Det är mycket dyrt att slarva med det långa underhållet. Ja det är dyrt att åtgärda läckor i våra långa vattenledningar och när det inte finns kapacitetsbrister av råvatten så förklarar det säkert varför politiker inte vill lägga ner pengar i tid. Men varför skjuta upp planerade reningskapaciteter? Vilka är ansvariga? Är det inte våra miljöpartister?

    Viktigast för att avsluta här:

    Kan du bekräfta att det är Norsborgs-verket och södra Stockholms leveranser som utgör problemet (trång sektor) idag. Inte Lovön främst. Nyckelord: Redundans

    Mvh

  32. Thorleif

    #30 Stig Morling

    Ang råvattenintag Lovön

    Som du påpekade har man flera intag och på olika djup. Olika djup mht olika temperaturer mht års-säsong kanske. Enl uppgifter har Görväln som ligger norr om Lovön intag på 22 m djup. Lovön har säkert intag på samma djup då strand-djupet kring ett lämpligt skyddsområde tycks tillåta detta.

    Då temperaturen på 22 m sensommartid ligger kring 8-12 gr uppstår följande tankar hos mig:

    Optimal temperatur i långsam-filtren är enligt Vattenverket 12-15 gr (SvD)(gäller det året runt?). För att få den temperaturen i bassängerna kan man tänka sig att man använder flera olika intag från olika djup (går inte på Norsborg med sina grunda intag).

    Kan det vara så att det i år varit Lovön som drabbats av effekten med att vind fått det varma ytvattnet att nå ner djupare än vanligt och att det då ökat filter-process-tiderna något hos Lovön’s produktionskapacitet. Alltså att Vattenverket har rätt i sak men ändå fel då norra Stockholm (som Lovön betjänar) inte behövt varna om vattenbrist likt för södra Stockholm’s kunder?

    Det återstår dock att verifiera med fakta-underlag kring temp och utleveranskapacitet.

  33. stig morling

    #31Thorleif! Tack för omfattande och kloka kommentarer! Återkommer i morgon!
    Salve
    Stig