I en studie som precis publicerats i Nature Geoscience säger sig forskarna ha BEVIS för att människans aktiviteter lett till högre temperaturer och avsmältning i båda polarområdena. I IPCC:s senaste rapport sades det att Antarktis fortfarande är opåverkat av den globala uppvärmningen.
It is the first time scientists have been able to prove the link between the temperature changes in both polar regions are down to human activity and it also undermines climate sceptics who believe the warming trend seen in the Arctic in recent decades is part of the climate’s natural variability.
Hur har man då kunnat bevisa detta? Jo, med hjälp av FYRA datamodeller och mätdata från flera dussin mätstationer kring Nord- och Sydpolen.
Peter Stott of the Met Office Hadley Centre, who took part in the modelling analysis, said: ”In both polar regions the observed warming can only be reproduced in our models by including human influences – natural forcings [increases] alone are not enough.
För det första, jag visste inte att det fanns SÅ många mätstationer i polarområdena. Och för det andra, återigen tror man sig ha bevisat något med hjälp av datamodeller. Underligt nog gavs det för fyrtio år sen instruktioner vid Londons universitets ingenjörsfakultet att inga filosofidoktorstitlar fick delas ut om bevisen för en teori bestod av enbart datamodeller utan stöd i empiriska mätningar.
Hm – Du har helt rätt Maggie. Dessutom, om det är en avsmältning, bör man ju allvarligt beakta hur mycket sot det kan ha landat på isen, pga främst Kinas ökade kolförbränning. Jag undrar om de brytt sig om det ?
Peter Stilbs: Det finns bara ett sätt att ta reda på det. 🙂 Vi får läsa studien.
Ja, bra om modellerna! (Man kan undra hur ”bevisen” modellerna beskrev Antarktis sjunkande temperaturer?)
Nyss kom en intressant upptäckt om metanhalten på jorden som tyder på att antagandena att människan höjer metanhalten är fel:
http://www.tgdaily.com/html_tmp/content-view-39973-113.html
Maggie, hur är det nu? Först undrar du över att det finns så mycket mätdata och sen klagar du på att studien bara är baserad på modeller utan något empiriskt stöd.Tycker du inte att du motsäger dig själv?
Peter, är inte sotflagorna på isen en mänsklig påverkan som ger effekter på miljön då? Det är ju inte bara CO2n som har inverkan.
Thomas: Nej, det tycker jag inte. Finns det inte tillräckligt med data så kanske man inte ska försöka sig på analyser.
Thomas, du verkar ju vara hyfsat akademiskt bildad. Hur ser du själv på försöken att datormodellera ett kaotiskt system där vi inte känner till alla faktorer, inte deras ingångsvärden, inte hur de samverkar och sedan försöka få modellen att ge ett vettigt resultat när vi kör en hundraårssimulering.
Tror du verkligen på det modellerna visar? Hur kan någon akademiker överhuvudtaget fästa någon vikt vid dessa idiotier?
Nästa modellering kommer att visa att Sypolen klarade sig med Amundsen, men sen kom den … Scott…
Micke – visst – men jag har en förutfattad förväntan om att studien troligen ”verifierar” koldioxidens verkan. Får se om det är så.
Peter, ingenstans i artiklen nämns ordet koldioxid, ingenstans. Det står mänsklig påverkan. Du verkar precis avslöjat en enorm och oroväckande kunskapslucka i hur du förstår problematiken kring klimat och vad AGW handlar om. Häpnadsväckande.
Micke, om du läser Peters inlägg en gång till så kanske du förstår vad han skrev, vilket är motsatsen till din kommentar.
Maggie – Vad är tillräckligt med data?
Mats, när det gäller Antarktis saknas till exempel vulkanernas påverkan på glaciärerna. Alltså de som finns under isen.
Jörgen, väder är kaotiskt, men dessa klimatmodeller gör inget försök att förutsäga läget av enstaka lågtryck 50 år fram i tiden, de beräknar medelvärden, och medelvärden kan man ta fram även för kaotiska system. Att ett system är kaotiskt innebär inte att man inte kan säga någonting om dess framtid.
När det gäller om jag ”tror på” modellernas resultat så gör jag det i betydelsen att jag ser det som den bästa kunskap vi har idag. Den är inte perfekt, men det är ändå vad vi har att fatta beslut på. Felet jag tycker contrarians tenderar göra är att de utgår från att om modellerna är fel så består felet i att de överskattar koldioxidens inverkan när det är minst lika troligt att de underskattar den.
Micke & L : Jag läste nu sammandraget, och laddade också ner artikeln (som hade några vilt svängande temperaturdiagram som man stödde sig på via rent ”tyckande”). Och ”jämförelserna” är med MODELLER – som också är tyckande. Och modellernas ”mänskliga påverkan” bygger givetvis på en ökad växthuseffekt via CO2.
Alles klar Micke ?
Thomas:
Tycker du man över eller underskattar CO2 inverkan då man å ena sidan anser att den stannar i atmosfären 100 år efter utsläpp för att sedan anse att den utsläppta gasen försurar haven redan nu ?
Du har ju själv gett stöd till båda de påståendena.
Toprunner, är bråk för komplicerat för dig? En del av koldioxiden stannar i atmosfären, en annan del hamnar i haven.
Thomas:
Nej.. det är inte komplicerat. Är tid det för dig ? 100 år är väl 100 år och atmosfären befinner sig väl ovanför haven ?
Koldioxiden tas ganska snabbt upp till hälften i biosfären och det anses att all koldioxid deltar i ett ständigt utbyte mellan atmosfär och biosfär. Dom där hundra eller tusen åren man pratar om är gissningar på hur lång tid det kan ta innan den totala balansen är återställd till preindustriella nivåer. Om det nu är det ideala tillståndet….
L – Vulkanerna under Antarktis är mycket intressanta. De smälter inte isarna i större utsträckning, som jag har förstått det, men”oljar” undersidan av glaciärerna och påskyndar kalvning. Om temperaturhöjningar destabiliserar istäcket kan dessa områden snabbt kollapsa om man har otur. Jag ska se om det finns nåt kul i ämnet.
Det var för övrigt intressant att kolla runt på Nature Geoscience och se vad som publiceras. Ni skeptiker inom SI brukar ju slå ner på vetenskapsjournalisterna från DN och SvD, men det är rena peanuts jämfört med vad man hittar på Nature Geoscience. När tar ni debatten med dem? Peter Stilbs du kan ju börja med att kommentera blänkaren om Antarktis i Nature, fältet är än så länge tomt. SI har ju ambitionen att granska vetenskapen och jag ser fram emot att se hur mötet mellan SI och ’etablissemanget’ avlöper.
L:
De 100 åren tas som referens/argument för att förbjuda användande av diverse gaser. Det är väldigt störande eftersom dessa gaser är överlägsna i effektivitet.
Jag anser att problemet med de s.k. ”klimatforskarna”, är att de inte förstår att deras datamodeller kanske saknar flera tusen parametrar. Modellerna har fått ett psykologiskt övertag över forskarna som blint tror på de egna modellerna. Det rör sig om så komplexa fenomen att det inte idag finns någon med heder som kan påstå att vi kan peka ut en enda faktor som orsak till en påstådd begynnande global temperaturhöjning. Hur förklarar vi upprepade istider med däremellan varmare klimat? Vad var det för energi som då medförde smältning av gigantiska landismassor?
Mats Frick
Om man studerar skillnaderna i istäcket igår med samma dag i fjol så ser man att det främst är området öster om Berings sund som skiljer markant.
http://igloo.atmos.uiuc.edu/cgi-bin/test/print.sh?fm=10&fd=30&fy=2007&sm=10&sd=30&sy=2008
Vad tror du? Havsströmmar, vindar eller vulkaner.
Karl Popper hade fel. Orsakssamband kan visst det bevisas. Det är välkänt från astrologi, alternativmedicin, genusvetenskap och flera andra vetenskapliga områden. Nu även klimatforskning. Det framgår dock inte om forskarna använde sig av Nintendo eller Playstation.
Björn,
Läs en grundbok i klimatologi.
Lars C – Du har nog helt rätt med avseende på fluktuationerna i istäcket. Vad tror du om trenden?
Mats Frick
Har du motsvarande figur för sydpolen så att vi får en helhetsbild av den globala trenden?
Anders,
Läs en grundbok….
Fråga till Anders
får man koll på alla faktorer som avgör det framtida klimatet om man läser en grundbok i klimatologi? Eller måste man läsa en fortsättningskurs också? Jobbigt.
Jag sällar mig, utan att ha läst grundkursen, till de som undrar hur det går till att datormodellera dessa milliontals faktorer, med deras påverkan på varandra inräknad, så att man kan förutsäga klimatet om 100 år.
Förutsägelserna efter 10 år gick väl inte hem något vidare. Men med förutsägelserna för 100 år är det visst helt annorlunda, då är profetiorna perfekta och det är dessa vi ska rätta och packa oss efter.
Är det för att det då har gått så lång tid att modellerna hunnit bli rätt?
Det är möjligtvis inte för att vi inte har möjlighet att kolla resultatet?
Mats Frick
En amatörs iaktagelser.
Den långa trenden är givetvis ner tom 07 om ökningen det sista året är ett trendbrott eller bara ett hack i kurvan återstår att se. Solfläcksminimum och 50 års lägsta kan ge oss en rad med år med lägre temperaturer och mer is utan att motbevisa förekomsten av AGW. Det enda som i så fall kan påpekas är att solen kanske har något större betydelse än man (IPCC) tidigare trott.
Det intressanta med iskartorna är att det nu i isläggningens tider utkristalliseras var avsmältningseffekten var/är störst. Eventuella naturliga orsaker bör kunna framforskas i den regionen.
Ett inlägg inspirerat av många andra inlägg:
Inte om klimatet, men om konstigt tänkande. Som kanske kan påverka utvecklingen i världen.
Och om Salix.
Läste om Salixåkrar i en kommentar till tidigare inlägg.
Jag bor utanför storstaden. Jag bor så långt bort från storstaden att många längtar hit. Speciellt vintertid.
Jag bor där vi fortfarande har vinter efter hösten och en underbar vårvinter med både snö och skön värme.
Det finns bilväg hit och den är alltså livligt trafikerad vintertid.
Plötsligt ersatte vägverket de klarblå snökäpparna och tydliga reflexer med tunna salixpinnar utan reflexer. Det skedde förra året.
Varför?
Ni kan gissa om ni vill, men jag har nyfiket frågat och fått svar. Jag har dessutom sett en förändring i år och nyfiket frågat vidare. Och fått svar.
Jag är övertygad om att nyfiket ifrågasättande är mycket nyttigare för alla än ett envetet ”besserwissande”.
Återkommer inom kort med en liten resumé om snökäpparna.
Att göra berättelsen kort kräver en del arbete…
Men det handlar som alla förstår om att vi ska få det svårare att utsätta oss för fara. Reflexerna och de klarblå käpparna gorde att vi körde för fort. Tyckte Vägverket.
Sluta ploga tycker jag.
Nu blev jag lurad på ”nytt stycke” igen. Det blir ju så tungläst…
Men jag kanske lär mig.
Hälsar
Ulf
Jag har levt i klimatet i 66 år och har inget att klaga på hitils. Vsst har det varierat, men att det är sämre ellet bättre i dag köper jag inte. Kan man inte klara Sveriges klimat vore det nog bäst att flytta dit klimatet passar. Sluta gnälla om klimatförändringar ni inte kan göra något åt och lägg energin på mijön i stället. Klimatet skiter fullständigt i IPCC, Maurice Strong, Al Gore, våra politiker som är vilseledda att tro dom kan styra klimatet med lagar och skatter och alla ni andra som är grundlurade. Lär er skilja på klimat och miljö och lägg energin på miljön i stället för klimatet.
Lars C – Vari ligger det amatöriska? Att istället plocka fram två enskilda år och ställa bredvid varandra skulle det vara ett utslag för expertis?
OO – Den ser ut så här.
Lars C – Jag lägger min tidigare kommentar på hyllan ett slag. Är det något specifikt mönster i isens beteende du åsyftar?
En kort redogörelse för snökäpparna.
Dom försvann för att spara pengar åt Vägverket.
Efter påtryckningar från trafikanter dök ett nytt argument upp från Vägverket:
”Snökäpparna är till för plogbilarna och kan invagga bilister i en falsk säkerhet och för höga farter om de syns för tydligt.”
Efter en del prat och massmedial uppmärksamhet återinfördes reflexer på snökäpparna.
(OBS! det här handlar bara om den vidsträckta yta av Sverige som har svårt att göra sig gehörd i statistiken. Oavsett om det gäller trafikolyckor eller klimatpåverkan)
Men nu blev det bara frimärksstora (nästintill) reflexer.
Och spinkiga och pinnar av Salixplantor. Billiga naturligtvis.
Men varför bytte Vägverket tillbaka till reflexer? Nu kunde ju farterna öka igen…
Och käpparna var ju inte till för trafikanterna! Hade även plogbilsförarna klagat?
På min fråga till Vägverket så svarade man att:
– Vad plogbilsförarna tycker vet vi inte.
– Det var den massmedias uppmärksamhet som krävde en åtgärd.
Ungefär så, men exakt den betydelsen.
Vägverket vände alltså snabbt kappan efter ett antal reportage. Trots att man hade mer eller mindre vetenskapliga undersökningar som bevisade att man räddade liv genom sämre sikt vintertid…
Men nu förbättrade man ju bara sikten pyttelite genom att införa pyttesmå reflexer. Och ökar alltså faran i trafiken pyttelite…;-)
Mats Frick
Med ”motsvarande figur för sydpolen” så hade jag tänkt mig samma skala på Y-axeln. Annars blir det på gränsen till vilseledande.
00, här kan du hitta istäcke både i Arktis, Antarktis och totalt.
http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere/
Artktis minskar, Antarktis är i stort sett konstant och globalt blir därmed en något nedåtgående trend.
Man kanske kan dra en parallelll mellan historien om snökäpparna och klimatdebatten, men det var inte min mening.
Jag ville bara ge ett exempel på hur forskare och tjänstemän som är gisslan i en byråkratiskt och politiskt styrd ekonomi ständigt tvingas leta populära åtgärder.
Ingen ska inbilla mig att det är politikerna som styr efter egna och eftertänksamma överväganden.
oo – Shit min desinformation misslyckades… dough! Skämt åsido, jag tog diagrammet från samma organisation som det tidigare och diagrammen för Arktis respektive Antarktis låg på samma sida. Försöker du sarvera trollsoppa eller?
Thomas
Den trenden beror mest på senaste dagsnoteringen. Klipp på mitten och du får bara trenden på ena sidan. Antag att isen ökar som den gjorde för förra året och trenden är borta. Då är det ingen trend.
Mats Frick
Du borde ändå ägna en minut åt eftertanke om varför NSIDC presenterar graferna på ett vilseledande sätt. Vilket budskap förmedlas och vilka nappar på deras bete?
00 – Vad exakt är det du anser vara vilseledande i graferna?
Naturligtvis att man visar de två figurerna i helt olika skalor. Jag ser inget rimligt skäl till detta, gör du?
00 – Antingen kan man lägga in data från Arktis i samma skala som för Antarktis vilket skulle medföra att de senaste datapunkterna skulle hamna utanför diagrammet, eller så kan man lägga in Antarktis data i samma skala som för Arktis vilket skulle medföra att det blir svårt att läsa av dessa datapunkter mot skalstrecken. Det rimliga skäl du söker är läsbarhet. Alla data finns ju med, vad är problemet? Om du observerade att skalorna skiljer sig åt tror du inte att normalkonsumenten av dessa data, typ PhD och uppåt, skulle göra det?
Jag skulle tycka att det vore naturligt att välja samma metod för att sätta skalan i båda fallen, om man nu inte vill ha samma skala i båda figurerna för att de skall vara lätta att jämföra.
Absolutvärde är inget fel, men då skall båda skalorna antingen börja vid noll eller så skall båda skalorna börja strax under det lägsta mätvärdet.
Relativ skala går också bra, men även där skall man då ha samma skala, eller börja från noll i båda fallen eller fokusera på det aktuella intervallet i båda fallen.
Att man vänder sig till en välutbildad krets är definitivt ingen anledning till att presentera informationen på ett missvisande sätt.
Isen i Antarktis verkar inte minska precis.
http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere/IMAGES/current.365.south.jpg
Den ligger iu över normalen !
Isen i Arktis ligger under Normalen men verka va c:a 2 Sverige över förra årets isutbredning och verkar hålla i trenden.
http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere/IMAGES/current.365.jpg
Mats Frick!
Mönstret är ju att skillnaderna i istäcket i stort är koncentrerat till enbart området öster om Berings sund. Varför?
1. Jorden är ett klot av smält berg kallat magma.
2. Magman omges av ett skal kallat jordskorpan.
3. Jordskorpan är ett tiotal mil tjock men anses ändå vara tunn i jämförelse med jorddiametern. Tjockleken på jordskorpan varierar mycket.
4. Jorden har två poler: Nordpolen och Sydpolen.
5. Runt polerna finns (tänkta) polcirklar.
6. Normalt är klimatet innanför en polcirkel arktiskt, d.v.s. Istid! Så är det vid sydpolen.
7. Klimatet är däremot onormalt innanför polcirkeln i norr.
8. Varje höst med början i september börjar i norr en ny istid genom att vattnet i Norra ishavet börjar stelna till is.
9. Isläget har sitt maximum i slutet av februari. Då är ishavet täckt av packis, som är ett par meter tjock vid Europa-Asien kusten och uppemot 6 – 8 meter tjock vid Kanadakusten och vid Grönlands nordsida.
10. I slutet av augusti månad är hälften av isen smält!
11. Var kommer den gigantiska mängd värmeenergi ifrån, som förmår smälta dessa ismassor?
12. Inte från Golfströmmen! Enligt [NE] är den en ”skiljemur” mellan Saragasso-havet och Nordatlanten. Ett par ”slängar” från denna ström tar sig dock upp längs Norges västkust och in i Barens hav, till Islands sydsida och till Grönlands sydspets. Men i övrigt har Golfströmmen inget eller endast marginellt att göra med issmältningen i Norra ishavet.
13. Mellan Tjuktjerhalvön och Alaska finns Berings sund. Sundet är åtta och en halv mil brett samt cirka 45 meter djupt.
14. Atlanten bildades genom att megakontinenten Pangea bröts itu i två kontinentdelar: Den Euro-Asiatiska och den Amerikanska. Den mittatlantiska sprickan är kvar och sträcker sig genom Island, vidare norrut genom Norra ishavet, Berings sund och vidare ut i Berings hav och Stilla havet. Detta gör geolo-giskt sett Berings sund till en mycket svag punkt på jordklotet.
15. Genom Berings sund strömmar, enligt [NE], från Stilla havet in i Norra ishavet 1 500 000 kubikmeter vatten per sekund!
16. Vattnet i Norra ishavet har normalt en salthalt om cirka 3,3 procent.
17. Is kan innehålla max. 1,2 procent salt.
18. När alltså vattnet fryser ”svettar” isen ut överskottet salt, som avsevärt ökar salthalten i underliggande vatten.
19. Detta vatten ökar i densitet och sjunker mot ishavsbotten, vilken är som en skål. Det ”tunga vattnet” rinner endast långsamt därifrån ned i atlantdjupen.
20. På grund av ishavets bottenvattnets höga densitet är vattennivån i Norra ishavet en halv meter lägre än den i Berings hav. Allt detta enligt [NE].
21. Jag vågar därför påstå, att Berings sund är ett åtta och en halv mil brett och 45 meter djupt vattenfall med en fallhöjd på en halv meter.
22. Trots den enorma inströmningen av vatten från Berings hav till Norra ishavet påverkas inte klimatet vintertid där, beroende på att norra delen av Berings hav då är istäckt. Under ett istäcke kan vattentemperaturen inte överskrida fyra grader, därför att vatten då har sin högsta densitet.
23. Det inströmmande vattnet har alltså vintertid samma temperatur som det i Norra ishavet. Men hur är det då under sommaren?
24. Sextionde breddgraden går genom norra delen av Berings hav. Den passerar också strax norr om Stockholm.
25. Vintertid är norra delen av Östersjön samt Bottenhavet och Bottenviken till stor del täckta av is, men på sommaren går det att bada i ”Pite havsbad”. Då bör temperaturen vara över 20 grader.
26. Likartade temperaturförhållanden bör det vara i Berings hav.
27. Men låt mig inte taga till i överkant. Låt säga att medeltemperaturen på det från Stilla havet till Norra ishavet strömmande vattnet är femton grader högre än det vid iskanten i Norra ishavet.
28. Om så är, överför detta vatten värmeenergi om 100 TWh/h (= terrawatt-timmar per timme) eller omräknat 100 000 GWh/h (= gigawatt-timmar per timme).
29. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges energiförbrukning är omkring 100 TWh/år eller 12 GWh/h.
30. Räknar man om 100 TWh/h till TWh per sommar-halvår rör det sig om 500 000 TWh. Det är gigantiskt mycket. Inte att undra på, att stora delar av isen i Norra ishavet smälter.
31. Runt sydpolen är det kontinuerlig istid. Understa delen av istäcket är hundratusentals år gammal.
32. Runt nordpolen är det bara istid ibland. Under den sista år-miljonen räknar man med att det förekommit sex istider.
33. Varje år med början i september startas ”embryot” till en ny istid. Det har sitt maximum i slutet av februari. I slutet på augusti månad är hälften av isen borta.
34. Det behövs faktiskt bara en liten jordbävning, sådan att den täpper till Berings sund, för att en ny istid skall drabba oss!
35. Jag vågar påstå att det är bottendjupet i Berings sund som reglerar klimatet på norra halvklotet.
35. Den smälta magman i jordens inre är en visserligen trögflytande men dock en vätska. Den styrs av de fysikaliska lagar som gäller för instängda vätskor. En av dessa lagar är, att ändras trycket i en punkt av vätskan fördelas tryckändringen likformigt i hela vätskan.
36. Jordskorpan utövar tryck på den innestängda magman. Denna i sin tur utövar normalt ett lika stort mottryck mot jordskorpan. Blir mottrycket för stort utlöses en vertikal jordbävning. En kraftig sådan ägde rum i Indiska oceanen Annandag jul 2004. Därvid sjönk trycket på den innestängda magman och därigenom även under Berings sund.
37. Det skulle inte förvåna mig, om det blivit en ökning av bottendjupet i detta sund så att inströmningen av tempererat vatten från Stilla havet till Norra ishavet har ökat. Detta har i sin tur haft till följd, att isen i Norra ishavet sommartid smält undan mer än tidigare.
38. Och så har vi det där med växthuseffekten!
39. I [NE] läser jag: ”- – temperaturen vid havsytan är drygt trettiograder högre än den skulle ha varit om atmosfären saknat växthuseffekt.”
40. Vidare läser jag när det handlar om atmosfären, att för torr luft gäller: ”Huvudkomponenterna kväve, syre och argon utgör sammanlagt 99,9 %. Därutöver finns en lång rad andra gaser i små mängder. Mängden koldioxid bestäms av en nära jämvikt med den koldioxid som är löst i havet.”
41. Återstår alltså för övriga gaser 0,1%. För koldioxidens del rör det sig om mellan 0,028 och 0,036 procent. (Det brukar uttryckas i milliondelar, för då ser det mycket större och farligare ut.) Trots att vi under de närmast gångna 200 åren vräkt ut kopiösa mängder koldioxid, har inte mängden av gasen i luften ökat med mer än max. 0,009 %.
42. I morgonekot i radion för några veckor sedan diskuterades den senaste tidens klimatförändring. En klimatolog satt med, men han fick inte en syl i vädret för allt ”gröntöntigt” koldioxid-snack. Till slut blev han dock tillfrågad om, vad han ansåg om saken. Han svarade då, att det hela bara är en teori. Han antydde att det enbart ”rör sig om en bluff”! Sedan var sändningstiden slut. Det var då jag verkligen började tänka efter!
43. Av det ovan skrivna drar jag slutsatsen, att, hur vi än vräker ut mängder av koldioxid, är det ändå mängden koldioxid i haven, som bestämmer halten av gasen i luften.
44. Havens gröna och de blågröna algerna tar i sin fotosyntes hand om och binder koldioxiden. Effekten av dessa alger är mångdubbelt större än vad allt grönt på landbacken kan prestera.
45. Under mitten av 1880-talet emigrerade många svenskar till landet i väster på grund av mångårig missväxt och svält. Temperaturen var hög och regn uteblev. Åren innan hade det varit åt andra hållet: kallt och eländigt.
46. Övergången tycks ha skett 1883 då vi fick en vertikal jordbävning som var så pass, att ögruppen Krakatoa strax utanför Java flög i luften och 36 000 människor strök med.
47. Åren 1928 – 30 var det väldigt kallt med mycket snö. Därefter blev det en omläggning av klimatet. Var det möjligen någon vertikal jordbävning i Stilla havet vid det tillfället?
48. Vargavinter var det också åren 1940 till 1945. Avslutades också den perioden med en vertikal jordbävning?
49. Och så till sist: Är det riktigt, det som jag har hört, att meteorologer inte har något annat än luft i skallen?
Kolla in punkt 15 i den här teorin jag kopierat från ”mamsen” ?
Säger varken bu eller bä, men……….
Labbibia
Det finns en välskriven och fascinerande förklaring till varför Stilla Havet har en något högre havsnivå än Atlanten, här
http://en.wikipedia.org/wiki/Thermohaline_circulation
Den förklarar hur det troligen ligger till sett ur global nivå.
Där famgår också de sannolika inflytelserna på koldioxiden och klimatet.
Berättelsen går ner på molekylnivå.
Labbibia
Havsströmmar alltså!
Tack!
Här är ännu ett påvisat fel i modellerna. Enligt dessa ska antalet orkaner ha ökat. Men, icke…
http://www.coaps.fsu.edu/~maue/tropical/natl_1944_2008.jpg
Lars, både prognoser och historiska data för orkaner hör till det mer osäkra och inte blir det mindre osäkert om man begränsar sig till orkaner i nordatlanten. De mest intensiva orkanerna tycks ha ökat, men antalet är så litet att statistiken är oklar.
Kolla sen i IPCC:s SPM och se vad de skriver, t ex:
”Based on a range of models, it is likely that future
tropical cyclones (typhoons and hurricanes) will
become more intense, with larger peak wind speeds
and more heavy precipitation associated with ongoing
increases of tropical sea surface temperatures. There is
less confidence in projections of a global decrease in
numbers of tropical cyclones. The apparent increase
in the proportion of very intense storms since 1970 in
some regions is much larger than simulated by current
models for that period.”
Även om Labbibas teori om hur jordbävninar styr klimatet är kul så är den också helt omöjlig. Sådana våldsamma ändringar i djupet i Berings sund skulle get enorma tsunamis även där, vilket man svårligen skulle kunnat undgå att märka, för att bara ta ett exempel på det orimliga.
Lars C – Vi kan lägga till ytterligare en grej som Labbibia inte tog upp. Mittatlantiska centralryggen slutar inte vid Island utan fortsätter hela vägen upp genom Ishavet. Värmeavgivningen från spridningszonerna kan vara så hög som 250 W/kvm jämfört med det globala snittet för geotermisk värmeavgivning som ligger på ca 40 W/kvm. Finns det någon referens på hur detta kan påverka återformningen av is? Det vore kul att veta. Kan någon även redogöra för vindarnas påverkan så täcker vi in alla Lars C:s aspekter av isfluktuationer.
För övrigt har jag för mig om att magma är den specifika benämningen på smält mantel som tränger upp i litosfären.
MAts, du missade några tiopotenser. Geotermiska flödet är i genomsnitt 45 mW/m2.
00 – Om du vill ha definitivt svar föreslår jag att du mailar dem och frågar. Här är mailadressen: nsidc@nsidc.org
Berätta gärna vad de svarade.
Fan nu gjorde jag fel igen..!
Labbibia,
Intressant teori.
Jag kan börja med att bekänna att jag inte är särskilt insatt i ämnet, men jag har ändå några frågor och invändningar angående teorin.
Berings sund är i medeltal bara 45 m djupt, med ön St Lawrence liggande strax söder om sundet. Det torde betyda att flödet och värmeenergin in genom Berings sund är betydligt mindre än flödet och värmeenergin i Golfströmmen. I så fall borde väl Golfströmmen ha en större inverkan på det arktiska klimatet, åtminstone på vår sida av arktis?
Å andra sidan kanske flödet och värmen i Golfstömmen inte varierar lika mycket som det genom Berings sund? Då får kanske Berings sund i alla fall större inverkan på fluktuationer i istäckets storlek än vad Golfströmmen får, men på den sida av arktis som Berings sund ligger vid. Ändrat istäcke leder till ändrat albedo, så att Berings sund kan utöva global klimatpåverkan. Men, här kommer de svårare frågorna. Hur stor effekt har denna klimatfaktor och hur länge varar den? Mats Frick gav länken till ett diagram som visar ett trendmässigt minskande istäcke i arktis sedan 1978, som skulle kunna sägas ha minskat långsamt till mitten av 1990-talet och snabbare därefter. Är Bering sund huvudorsaken till detta? Min undran är om förändringar i Berings sund utövar effekt under några år, några decennier eller längre tidsperioder. Och jag är tveksam till att Berings sund skulle vara huvudfaktor till att häva istider, särkilt i jämförelse med Golfströmmen.
På wikipedia (engelska) nämns för övrigt en idé att upprätta en damm e.d. vid Berings sund, för att få ut energi och för att öka istäcket i arktis [http://www.cleverclimate.org/climate/12/diomede_crossroads/].
Har inte tsunamis märkts i Berings sund, Thomas?
Alaska-Berings sund-Kamtjatka-Japanska öarna utgör jordens mest tsunamirika område. Se det röda bältet på nedanstående karta
http://www.tsunami-alarm-system.com/en/phenomenon-tsunami/occurrences-pacific-ocean.html
Enkelt uttryckt trycker den thermohalina cirkulationen havsvattnet från Nordatlanten mot amerikanska kontinenten, där strömmen bromsas upp, havsytan höjs något i förhållande till Atlanten av den bakomliggande kraften.
Vattenmassorna tvingas norrut mot det trånga Berings sund.
Där spills varmt vatten över till Ishavet och polarisen smälter.
Omloppstiden rör sig om ca 150 år.
Jonas och andra – Här har jag hittat en artikel som tar upp ämnet för vår diskussion. En snabb blick i pappret ger vid handen att din fundering om variationer, Jonas, är korrekt. Variabiliteten är tydligen mycket hög vilket ger en stor regional effekt vilket Lars C framhöll. Frågan är vad dessa fluktuationer har för inverkan på det arktiska systemet i sin helhet.
Vad artikeln egentligen säger är att om man tar med flera fria parametrar i modellen så kan man göra en bättre anpassning. Ja, det är fullt korrekt. Men, det är inget bevis för att de nya parametrarna är korrekta, bara att flera är bättre. Den verkliga frågan är om anpassningen blir mera statistiskt signifikant?
Lars Bååth – Kan du utveckla ditt svar något. är det någon specifik modell du refererar till?
Mats,
egentligen är resonemanget oberoende av modell. Om man gör en modell som har ett visst antal naturligt beroende parametrar, och dessa definierar man själv och undantar en del som man inte vet ”tillräckligt” om, så kan man inte göra en ”god” anpassning. Om man då lägger till flera parametrar, i detta fall CO2 (som också ökar med tiden), så får man en ”bättre” anpassning till data. Man kan faktiskt vända på det hela och säga att CO2 var inte tillräckligt i sig utan man måste tillföra naturlig variation. Hur skulle rubriken blivit då? Min point är att det var tillförandet av flera fria parametrar som medförde att modellen till synes passade bättre med data. Det är dock inte säkert att anpassningen var statistiskt sett bättre eftersom man mycket väl kan ha övervärderat anpassningen då man troligen har flera parametrar än man har frihetsgrader. Ett mycket vanligt fel inom vetenskapen. Jag skulel vilja se ett mått på anpassningarna baserad på antalet fria parametrar i modellen.
Tackar Labbibia.
Jag ska tänka på din teori idag.
Sveriges energi förbrukning är mer än 600TWh/år men du kanske menade elproduktion?
Det måste strömma lika mycket vatten ut som in i Ishavet, i princip borde alla havsströmar påverkas om en ändras radikalt.
Moderna U-båts larm är så känsliga för ändrade vattenflöden att jag räknar med att strömningshastigheten i de flesta havsströmmar registreras kontinuerligt.
Om vi undantar sublimering, avdunstning och nederbörd, strömmar det ner i atlanterhavet lika mycket som från stilla havet plus alla ishavsfloder.
Det mycket salta vattnet på djupet utanför Grönland är det kallaste som finns naturligt, fiskarna där har utvecklat ett ämne med glykolegenskaper.
Tackar igen du har stoppas en massa tankar i min skalle.