Ligger klimatförändringar bakom översvämningarna i Pakistan?

De klimathotsreligiösa vill skylla varenda fall av extremväder på klimatförändringar, som enligt deras dogmer numera (nästan?) helt orsakas av växthusgasutsläpp. Vilket är falskt. Inget fall av extremväder går att knyta till några klimatförändringar. Om någon typ av extremväder har ökat, eller minskat (!), så beror trenden på klimatförändringar. Eller är klimatförändring, för all del. Fortfarande går det dock inte att knyta något enstaka fall av extremväder till klimatförändringar. Just detta enstaka fall kunde ha inträffat ändå. Allt vi kan göra är att räkna ut att sannolikheten har ökat (eller minskat!) för att den typen av extremväder ska inträffa.

I vissa delar av världen, har det varit en ökning av värmeböljorna. Vilket då är, eller beror på, klimatförändringar. Dock inte nödvändigtvis växthusgasutsläpp. När det gäller värmeböljor på sommaren, är det rimligare att misstänka att luften har blivit klarare och släpper igenom mer av det värmande solljuset.

De klimathotsreligiösa, inklusive delar av journalistkåren, har mer eller mindre klart försökt att insinuera att den torka som i år har drabbat stora delar av Europa beror på klimatförändringar. Det är bara det att det inte finns någon trend mot mer torka i Europa! Alltså är det inte klimatförändringar, utan ”bara” väder. Och otur med vädret.

I och för sig är det teoretiskt möjligt att en klimatförändring skulle kunna ske plötsligt och innebära skiftet till ett litet annat klimat, med till exempel mer torka eller mer regn. Då skulle vi inte upptäcka skiftet förrän flera år efter att det har inträffat. Ett sådant skifte kan då i alla fall inte bero på en ökande halter av växthusgaser i atmosfären, där ökningen är långsam och därmed borde ge långsamma klimatförändringar. Om de ger några märkbara klimatförändringar alls. Sådana skiften har skett, till exempel på grund av förändringar i havsströmmar, men verkar ganska sällsynta. Då borde det vara osannolikt att någon typ av extremväder nu har blivit vanligare på grund av ett sådant skifte.

Ska vi leta efter händelser som kan ha blivit sannolikare (eller osannolikare) på grund av klimatförändringar, ska vi i första hand leta efter trender. Exempelvis trender i nederbörd. Till exempel i Pakistan, som nu är drabbat av omfattande skyfall och översvämningar. Extrema händelser som de klimathotsreligiösa naturligtvis skyller på klimatförändringar (orsakade av växthusgasutsläpp), men hur ligger det till i verkligheten?

Climate Explorer har jag länkat till många gånger. Där finns en stor mängd väder- och klimatdata tillgängliga via nätet. Det handlar både om data från verkligheten och från klimatmodellernas fantasivärldar.

På något sätt (Jag är osäker på exakt hur jag gjorde), lyckades jag få till att bara data från Pakistan ska väljas ut. Det går att ibland välja en mask, och jag kunde välja en mask med bara Pakistan. Data som jag valde finns under ”Monthly observations” och ”Monthly reanalysis fields”. Det handlar om nederbördsdata sammanställda av CRU, GPCC och ERA. Dessa data finns som månadsmedel, men Climate Explorer erbjuder också en funktion för att räkna ut årsmedelvärden.

Jag laddade ner data och gjorde följande diagram:

CRU arsmedelnederbord Pakistan ERA5 Arsmedelnederbord Pakistan ER5 manadsmedelnederbord Pakistan GPCC arsmedelnederbord Pakistan GPCC nederbord Pakistan CRU4 nederbord Pakistan

När det gäller månadsmedel, valde jag ut månaderna juli och augusti, då det regnar mest i Pakistan.

Notera att de två nedersta diagrammen visar mm/månad, medan de andra har mm/dygn på y-axeln.

Vad ser vi då i dessa diagram?

ERA är tillräckligt uppdaterad för att ha fått med juli i år. Där regnet mycket riktigt föll extra rikligt. Men ännu mer regnade det i juli 1956. Något som GPCC håller med om, men inte riktigt CRU. Visserligen mycket regn då, enligt CRU, men inget rekord för julimånader i Pakistan.

Alla tre institutens data visar att det även regnade mycket i juli 1978, men de är oense om vilken ranking den månaden ska ha sett till alla år i serien.

Enligt en rapport från Pakistans regering (sid 38), var det mycket riktigt kraftiga översvämningar 1956 och 1978. Översvämningarna 1976 var värre än 1978. men det verkar inte gälla för regnandet i just juli. Men däremot i augusti.

De värsta översvämningarna, i alla fall före i år, inträffade 2010. Men det sammanföll inte med rekordnederbörd i genomsnitt under året. Däremot föll det mycket regn i både juli och augusti.

Hur är det med trender då? Jo, både CRU och GPCC har en svag, signifikant trend mot ökning (cirka 0,1 mm per dygn och 100 år), men den förefaller i bägge fallen orsakade av något som hände i början av 1940-talet. Kanske ett skifte? Att det hände på 40-talet förklarar varför ERA, vars dataserie börjar 1950, inte har någon signifikant trend. Vare sig CRU eller GPCC har någon signifikant trend om jag väljer enbart data från och med 1950 och framåt i tiden. Notera också att ERA visserligen har en årsmedelnederbörd för 2022, men att den sannolikt är ett för lågt värde, då data än så länge bara går till i juli.

En trend på ungefär 0,1 mm mer nederbörd per dygn och århundrade kan hur som helst inte förklara varför det plötsligt blir omfattande skyfall i Pakistan. Det handlar om att har kommit flera meter extra med regn under loppet av veckor, inte några decimeter extra under loppet av ett år.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Anders

    Tack Lars Kamel! Snygg och metodisk avklädning av klimathetsarna!

  2. Ulf

    En amatör fråga. Borde det ens bli torka av mer koldioxid? Blir det inte en växthuseffekt och ökad nederbörd? Rent teoretiskt.

  3. Lennart Bengtsson

    Det finns inga möjlighet att avgöra i vilket utsträckning huruvida så kallat extremväder ( som regnet i Pakistan) beror på mer växthusgaser i atmosfären eller inte. Vädret i olika områden kan i första approximation förklaras som slumpartade dvs oprognoserbara händelser Detta framgår också av Dina grafer.
    Ibland är händelserna negativa, och då omtalas de av media, eller positiva, som frånvaron av tropiska orkaner i USA under augusti, och då nämns de inte.
    Man kan därvid inte beskylla media för att ljuga men effekten på folks uppfattningar eller föreställningar om klimatet blir densamma som om de ljög!

  4. Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

    Eftersom global uppvärmning minskar temperaturskillnaden mot de varma tropikerna, kan man knappast hävda BÅDE global uppvärmning och mer extremväder.

  5. Sören G

    För det första har klimatet alltid varierat och det av orsaker som inte kan skyllas på människan.
    Men att tro att en extra CO2-molekyl per 10 000 molekyler i atmosfären kan orsaka översvämningar, torka, skogsbränder, orkaner osv. betraktar jag som vidskepelse.
    Förr trodde man att vissa människor (häxor) hade magiska egenskaper som bl.a. kunde påverka väderhändelser. Nu tror man att CO2-molekylen har magiska egenskaper.

  6. tty

    I viss mån kan man nog se ett samband mellan klimat, eller i varje fall storskaliga väderfenomen, och översvämningarna. Det är ett La Nina-år och det leder (oftast) till en kraftig sommarmonsun. Det leder också (oftast) till mera regn i Australien, och mycket riktigt, Lake Eyre är delvis vattenfylld för första gången på flera år:

    http://lakeeyreyc.com/Status/latest.html

  7. Roland Salomonsson

    Om Europa suger in hetluft från Sahara, borde denna hetluft inte medföra en massa regn i Europa efter att Medelhavet passerats. Eller kommer luften i så högt att den inte kan ta in vatten.

    Det andra är att om hetluft blåser norrut från Sahara, så borde ny luft sugas in i Sahara söderifrån, d v s ytterst från Atlanten. Betyder detta att det regnar en aning mer i Sahel/södra Sahara?

  8. tty

    #2

    Det torde vara obestridligt att ett varmare klimat leder till större avdunstning och därmed också mera regn globalt sett. Men fördelningen av regnet kommer rimligen också att förändras.

    De historiska data vi har från tidigare varma perioder, som början på den här mellanistiden och den förra mellanistiden, visar på ett fuktigare klimat på de allra flesta håll, t ex Sahara och Gobiöknarna, men det finns undantag, t ex Andernas Altiplano.

    Och det finns ”eviga” öknar som i princip inte påverkas av klimatförändringar eftersom de beror av lokala förhållanden som i sin tur inte påverkas nämnvärt. Det gäller främst Atacama-, Namib- och Takla Makanöknarna.

  9. tty

    #7

    Saharas södra gräns beror på hur långt norrut sommarmonsunen når. Det tycks i sin tur mycket bero av jordaxelns inklination som styr hur mycket den intertropiska konvergensen rör sig. Det innebär att ett varmare klimat nu arbetar ”i motlut” eftersom inklinationen är i avtagande.

    Men att Sahara krymper i söder innebär inte automatiskt att det växer i norr som det ofta hävdas. Under den förra mellanistiden och det postglaciala klimatoptimat krympte Sahara från båda håll. Under den förra mellanistiden försvann Sahara i stort sett helt. Det finns mycket udda fossila faunor i t ex södra Egyptens öknar som visar att afrikanska och mediterrana arter möttes och blandades.
    Både sommarmonsunen i söder och de mediterrana vinterregnen i norr expanderade. Det går faktiskt att påvisa varifrån regnet kom eftersom isotopsammansättningen i regnvattnet är olika, vilket återspeglas i speleotem (kalkavlagringar i grottor)

  10. Enough

    #5 Sören G

    Jag spinner vidare på ditt resonemang. Att det pågår ( små) klimatförändringar är väl de flesta i alla läger överens om. Men det är inte det, eller ev. olika effekter i olika delar av världen med lokala klimatvariationer som är den springande punkten. Det vi har olika åsikter om, är i vilken grad mänsklig aktivitet bidrar till förändringarna.

    Eftersom det inte går att få ett facit genom att ”göra om” de senaste 60-80 åren med noll ( nära noll) mänsklig aktivitet, måste vi försöka hitta den naturliga variationens funktion, tillsammans med vår ( eventuella) påverkan. Därför är det mycket olyckligt att politiska och världsekonomiska ambitioner fått lägga en dyblöt filt över seriösa försök att försöka förstå den naturliga variationen.

    Som jag ser det, kan vi komma med hur mycket goda argument som helst för att antropogen påverkan är liten/ obefintlig på jordens klimat, den inkörda maktapparaten kommer inte att lyssna eller bry sig, det enda som kan göra skillnad är ett tydligt verkligt utfall som skickar CO2-doktrinen i soptunnan, tyvärr…….

  11. Håkan Bergman

    Självklart pågår det alltid klimatförändringar, den värsta jag varit med om var när jag flyttade från Västerbotten till Skåne. Det var tufft men det var bara att gilla läget. Som tur var så var infödingarna vänligt inställda.

  12. Thorleif

    En snabb lekmanna-observation betr särskilt skillnader mellan juli och aug enl ERA 5 (mm/dygn) skulle kunna vara att ”efter sol kommer regn”. 😎🌂

  13. Thorleif

    #7 Roland S

    Kan man tänka dig att orsaken till att het ökenluft från nordafrika bl.a trycks norrut ibland pga av allt kyligare södra halvklot? Till detta kommer förändringar av jetströmmarnas allt djupare bågar (AMO. La Nina, lägre solaktivitet m.m)?

    Tropikerna och Australien och kanske även Antarktis kanske visar vissa tecken på periodvis mera kyla?

  14. Rossmore

    Såg nånting häromdagen om avskogning i Pakistan och googlade ”deforestation Pakistan”:

    https://www.dawn.com/news/1574424

    Även Roger Pielke Jr hade en länk om Pakistan på Twitter:

    https://theconversation.com/pakistan-floods-what-role-did-climate-change-play-189833?utm_source=twitter&utm_medium=bylinetwitterbutton

  15. Thorleif

    Rossmore

    Inte ovanligt att avskogning leder till markerosion som inte längre suger upp nederbörd i tillräcklig omfattning utan floderna får ta upp överskottsvattnet.

    I nordvästra Kina har man såvitt jag minns levt med mycket stor avskogning under lång tid vilket givit just markerosioner och översvämningar. Markerosioner i floddeltan är även typiska fenomen i floddeltan som exvis Bangladesh och New Orleans (orkaner med översvämningar). Här brukar MSM undanhålla problematiken.

  16. Rossmore #14,

    Jag litar mycket på Pielke. Men i det här fallet så är det ganska så förvirrat. Å ena sidan sägs det vara ”low confidence” att uppvärmningen orsakar fler översvämningar. Å andra sidan ”Projections are very clear that with further climate change, Pakistan is a hotspot for increases in extreme rainfall. ”

    Hur skall han ha det? Är det verkligen Pielke som skrivit detta? Om Pakistan råkar ut för fler översvämningar så hänger det sannolikt mer samman med avskogningen än att det blivit varmare.

  17. Lars Kamel

    Att avskogning kan ha bidragit till värre översvämningar i Pakistan, tänkte jag inte på. Men det är fullt möjligt.
    Då är det bra om landet använder mer fossila bränslen, och kärnkraft. Vilket ger mindre anledning att använda träd som bränsle.

  18. Anders

    #3. Lennart Bengtsson. Vilken underbar formulering Du fick till om medias propagandamaskineri här: ”Man kan därvid inte beskylla media för att ljuga men effekten på folks uppfattningar eller föreställningar om klimatet blir densamma som om de ljög!”

  19. Rossmore

    #16

    Övertygad om att det är den riktige Pielke.

    Och min poäng är just precis det du skrev:

    ”Om Pakistan råkar ut för fler översvämningar så hänger det sannolikt mer samman med avskogningen än att det blivit varmare.”

  20. tty

    #15

    ”Markerosioner i floddeltan är även typiska fenomen i floddeltan som exvis Bangladesh och New Orleans (orkaner med översvämningar). Här brukar MSM undanhålla problematiken.”

    Detta har du fått om bakfoten. Deltan är ackumulationsområden, inte erosionsområden. De är också mycket dynamiska bildningar som bygger på balans mellan ackumulation, marknivå och havsnivå. Problemen i Mississippideltat beror på att man vallat in flodarmarna vilket stoppat de årliga översvämningarna som även tillförde nytt slam. Eftersom den långsamma sänkningen av deltat som orsakas av tillförseln av nytt material fortsätter långt efter att man stoppat tillförseln så håller hela deltat nu på att sjunka. Man har liknande problem i nildeltat där slammet nu fastnar i Nassersjön, och Bangladesh kommer att få samma problem om Kinas planer på jättelika vattenkraftverk i övre Brahmaputra förverkligas.

    Vill man leva och odla i deltan på lång sikt måste man lämna hydrologin i fred och acceptera återkommande översvämningar. Annars förvandlas deltat till ett saltträsk på några hundra år.

    Och vid orkandrabbade kuster kommer deltan oundvikligen att översvämmas då och då. Det enda man kan göra (utom att flytta därifrån för gott) är att bygga stormtåligt och att sätta sig i säkerhet när en orkan nalkas.

  21. Thorleif

    #20 tty

    Ja tyvärr blev min text avkortad/felformulerad pga att kommentaren skickades då tiden för redigering löpte ut. Jag hade inte tid att skriva en rättelse eller bättre formuleringar.

    Det jag menade med erosion i floddeltan syftade på markexpansioner pga befolkningstillväxt vilket hindrar den naturliga avrinningen.