Kunniga röster om klimatet

Screen Shot 2019-11-28 at 20.52.20

Många kompetenta personer, däribland flera med höga akademiska meriter, har vänt sig till mig under året och berättat hur man ser på klimatfrågan och på den snedvridna rapportering som pågår i media. Jag har även kontaktats av personer som med fasa liknar utveckling i samhället med 30-talet Tyskland. Då som nu utnyttjades unga i ett propagandakrig. Även kunniga privatpersoner från energibranschen och företag som arbetar åt Svenska Kraftnät har hört av sig och uttryckt sin starka oro över energipolitiken i Sverige som man anser äventyrar effektsituationen i landet. Flera professorer emeritus har också hört av sig och uttryckt sina åsikter om den galenskap som sker i Sverige och i många andra länder.

Det vore fantastiskt att kunna sammanställa och publicera dessa mejl i bokform för allmänheten att ta del av men jag utgår ifrån att de har skickats till mig personligen och i förtroende.  Jag skulle givetvis kunna publicera utan avsändare men det ger inte samma trovärdighet. Istället ska jag försöka få så många som möjligt att höra av sig igen och då ge besked om jag får publicera namn eller om man vill vara anonym. Jag kommer att vara extremt noga med detta. Om man vill vara anonym så är det bra om man kan nämna titel eller annan erfarenhet. Jag är också tacksam om jag får veta varför man väljer att vara anonym. Jag vet inte alls om detta är en realistisk ambition men jag vill gärna göra ett försöka och ser med spänning fram emot resultatet. Återkoppling kommer i september.

Förra sommaren var det många som hörde av sig men som inte ville gå ut offentligt.  Anledningen kunde vara en rädsla att inte få träffa sina barnbarn, bli av med jobbet, gå miste om forskningsstöd eller bara att bli stämplad som klimatförnekare av grannar och bekanta som inte var insatta i sakfrågan. Rädslan är inte helt oberättigad. Under våren har jag vid två tillfällen blivit tillfrågad om styrelseuppdrag. Vid båda tillfällen ansågs jag ha helt rätt kompetens för uppdraget, både rekryteringskonsult och ägarna lovordade dessutom mina insatser att skapa ett vettigt debattklimat i klimatdebatten. Ändå ser man det som en risk att ta in mig i styrelsen. Kritiken kan bli tuff. Rädslan handlar i dessa fall om risken att gå miste om investeringsmöjligheter i till exempel kommunal infrastruktur. Istället väljer man hellre en annan person, med sämre meriter men som inte är öppet skeptisk. Det känns tråkigt att först få beröm för att våga säga vad man tycker men samtidigt diskvalificeras av samma personer.  Vad som händer med ett samhälle där alla är rädda och där ingen vågar ifrågasätta rena felaktigheter vill jag helst inte spekulera i men att kunskapssamhället eroderar råder nog inget tvivel om. Detta har fått mig att påbörja ett nytt kapitel i den nya versionen av Klimatkarusellen. Kapitlet har som arbetsnamn ”Det onda och det goda”. Om jag ifrågasätter sanningen bakom klimatlarmen och dessutom vågar säga det högt så blir jag stämplad som en ond människa. Om jag köper en ny Tesla så är jag god. Det är en konstig värld vi lever i!

Jag ställer nedan sju frågor som man gärna får besvara en eller flera av. Man kan givetvis skriva någonting helt annat som på ett bra sätt beskriver vad som sker runt klimatfrågan. Omfattningen kan vara allt från tre meningar till en hel A4 sida.  Syftet med detta initiativ är att illustrera hur kunniga personer faktiskt ställer sig skeptiska till klimatlarmen. Till skillnad från rapporteringen i media är det relativt många sakkunniga personer som anser att den mänsklig aktivitet långt ifrån utgör kontrollknappen för hur klimatet kommer att utvecklas i framtiden.

Det vore bra om så många som möjligt med akademiska meriter i ämnen med koppling till klimatet vill delta. Forskare eller personer som har varit eller är yrkesverksamma inom energibranschen får också gärna delta. Skicka dina svar till elsa.widding@gmail.com helst så snart som möjligt men innan 31 augusti.

Förslag till frågor att besvara:

  1. Hur ser du på debattklimatet och medias rapportering av klimatfrågan? Vilka är de största riskerna med en ensidig debatt där bara en sida får komma till tals?
  1. I vilken grad (hur mycket) kan vi människor påverka klimatet på jorden?
  1. Är de temperaturer som vi idag upplever extrema ur ett historiskt perspektiv?
  1. I vilken grad leder våra utsläpp av växthusgaser till extremväder, bränder och stigande havsnivåer?
  1. Är det bra eller dåligt när temperaturen stiger?
  1. Hur trovärdiga är klimatmodellerna och hur väl fungerar de som underlag för politiska beslut?
  1. Vad anser du om Sveriges energi- och klimatpolitik och vilka är riskerna med en snabb omställning till ett förnybart energisystem?

Elsa Widding

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. foliehatt

    Elsa,
    fråga 1 känns ganska ledande. Gör två fristående frågar av den istället.

  2. Lasse

    Bra initiativ Elsa.
    Det är modigt av dig att som aktiv gå emot gängse uppfattning.
    Detta mod har du visat tidigare. Då hade du dessutom rätt. Modig och klok, borde vara meriterande för de flesta styrelser.
    Jag är ingen specialist men håller koll på havsnivåändringarna-punkt 4.

    Vi har utmärkta pegelobservationer som sträcker sig långt bak i tiden. Där borde en accelererande vattenståndsökning synas först. Jag har observationspunkter som visar på en periodicitet som inte kan kopplas till CO2 ökningen. För att göra det tydligt finns det 50 års löpande medelvärde av förändringstakten för olika stationer runt om globen.
    Studera dessa och visa på periodiciteten runt hela globen!
    https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=680-140

    Avvikande trender finns men då oftast i deltaområden.

    Detta är mitt lilla bidrag till en realistisk syn på alarmen.

    FÖ så bör vi kanske fokusera mer på det goda som vi får tack vare energi. Som till mer än 80% är fossilt baserad.

  3. Hej Elsa,

    det enda jag kan bidra med är beräkningar om vad som skulle hända om vi (hela världen) fasade ut allr fossilt för att istället ersätta med biobränslen. Som matematiker har jag ju inga klimatspecifika kunskaper.

  4. latoba

    Elsa. Utmärkt initiativ . Hoppas att du får många som vill bidra. Jag ska försöka efter bästa förmåga.

  5. Sven

    1. Hur ser du på debattklimatet och medias rapportering av klimatfrågan? Vilka är de största riskerna med en ensidig debatt där bara en sida får komma till tals?
    Sven: En ”ensidig debatt” är per definition ingen debatt, bara ett proklamerande av givna ståndpunkter som ej ska ifrågasättas. Självklart ett enormt bekymmer. Brist på kunniga (modiga?) journalister är väl grunden till denna ensidighet.
    2. I vilken grad (hur mycket) kan vi människor påverka klimatet på jorden?
    Sven: Givetvis beroende på tidshorisonter, men troligtvis inte särskilt mycket över en hundraårsperiod (om vi inte ger oss attan på det förstås, då skulle det kanske kunna gå undan).
    Själv förespråkar jag en ”red team/blue team”-approach, där vi verkligen försöker se de olika sammanhangen och eventuella följder av förändringar.
    3. Är de temperaturer som vi idag upplever extrema ur ett historiskt perspektiv?
    Sven: Återigen beroende på tidshorisonter. Ja, det är varmare idag än under exempelvis lilla istiden, men kallare än under andra perioder i historisk tid.
    4. I vilken grad leder våra utsläpp av växthusgaser till extremväder, bränder och stigande havsnivåer?
    Sven: Havsnivåhöjningen tycks följa samma lugna takt som tidigare, så ingen ko på isen där. Bränder kan nog i stor utsträckning bero på bristande vegetationsvård (förbuskning mm).
    5. Är det bra eller dåligt när temperaturen stiger?
    Sven: Vi klarar utan bekymmer 2-3 grader, därefter kan det bli ekonomist svårhanterat.
    6. Hur trovärdiga är klimatmodellerna och hur väl fungerar de som underlag för politiska beslut?
    Sven: Vetenskapen från IPCC är bra, men den politiska s k sammanfattningen är rent katastrofal. Det är inte många bokstäver i den som återger var vetenskaparna har kommit fram till.
    7. Vad anser du om Sveriges energi- och klimatpolitik och vilka är riskerna med en snabb omställning till ett förnybart energisystem?
    Sven: I alla stycken idiotisk. Elbrist i södra Sverige, slumpkraft uppsmälld där den inte behövs, oåterkalleliga skador på djur- och växtliv … Exemplen är legio.

  6. Claes Lindskog

    Bra initiativ Elsa!

    Vad gäller frågorna så har jag själv en klar bild hus jag skulle svara. Dock kan kanske frågorna göras mindre ledande/mer konkreta (Ja/nej) för att lättare tolkas av media/politiker (för att undvika “97%-tolkningar”).

    Två formaliafrågor:

    1. Hur har Du tänkt att sprida (det publicerade) resultatet till media resp politiker?
    3. Som icke klimatforskare men med ett stort intresse för klimatfrågor (samt en akademisk naturvetarexamen (Civ ing, Tekn Fysik) och med lång industrierfarenhet av att leda högteknologiska projekt) kunde jag önska att det fanns en kategori svarande som jag skulle kunna få ingå i.

  7. Ulf

    Detta är en allmän trend inte bara inom klimatet. Här kommer en kul artikel av en man som vågar.

    https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/inser-de-horselskadade-vad-de-onskat-sig/

  8. Ulf

    Så ser det ut i samhället på många områden. Här en kul artikel ifrån en som vågar.
    https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/inser-de-horselskadade-vad-de-onskat-sig/

  9. Lennart Bengtsson

    Jag hänvisar till min bok “Vad händer med klimatet ” där jag bland annat försökt att besvara dessa eller liknande frågor. Sedan förstår jag inte vitsen med att fråga ett antal lekmän vad de anser om frågor där de saknar fackvetenskap. Frågorna 1 , 5 och 7 kan förstås alla besvara då dessa bara sammanfattar personers subjektiva uppfattningar.

  10. Bim

    Tack Elsa för att du engagerat dig så starkt i detta. Du gör ett fantastiskt arbete.
    Fråga:
    1 I media finns ingen debatt, bara klimat.
    Som sagt, ensidig debatt är ingen debatt det är religion.
    2 I vilken grad…. troligen väldigt lite, men svaret på den frågan finns inte ännu.
    3 Nej!
    4 Havsnivåernas ökning verkar vara några millimeter per år och har så varit länge.
    5 Det är en gradfråga. Hitintills har det varit väldigt bra.
    6 Klimatmodellernas trovärdighet är bevisligen noll och duger följaktligen inte som underlag för politiska beslut. Självklart för att politikerna vänt på steken. De politiska besluten styr klimatmodellerna. De får ju inte visa verkligheten.
    7 Elsa, där är du expert, du vet vad konsekvenserna blir. Katastrof enligt mig.

  11. Lars

    #9
    Jag skulle nog endast svara pa de fragor som berör min utbildning, kompetens och erfarenhet. De andra kan man ju lata vara.

  12. Eilif Hensvold

    Hej Lennart,
    du skriver “Sedan förstår jag inte vitsen med att fråga ett antal lekmän vad de anser om frågor där de saknar fackvetenskap”. Ta ett järnspett. Komplicerat och med massor av aspekter och detaljer. Listan över de kunskaper, erfarenheter och fackområden som har betydelse är jättelång, Ingen överblickar allt, inte i närheten av. Den som sätter sig på hög häst med exklusiv rätt att ha åsikter gör nog ett misstag. Särskilt då det inom fackvetenskapen finns helt olika uppfattningar om viktiga delar av spettet. Så vad tycker du, en bakgrund med god kännedom om järnspettets empiri, en naturvetenskaplig bakgrund och/eller helt enkelt en förmåga att sortera i och bedöma motstridande “professionella” uppfattningar. Är det för lite för att delta i ett seriöst samtal om järnspettet? Jag tycker nog, med all (viss) respekt för fackvetenskapen att det borde gå. Förresten, frågorna 2,,4 och 6 är ju områden där fackvetenskapen är djupt oenig. Vem har rätt att bedöma trovärdigheterna? Hur tänker du där?

  13. Adepten

    #12 Eilif Hensvold
    På tal om järnspett kan jag berätta en anekdot från mina erfarenheter från operationsavdelningar. Om du ställer in ett järnspett på en operationssal så kan det uppstå tre frågeställningar. För det första hur spettet blev krokigt. Det andra är att det blivit bortappat och för det tredje att man inte förstår bruksanvisningen. Det är med andra ord inte så lätt att i en akademisk miljö få en komplicerad tillvaro att verka begriplig och entydig. Det finns många kunniga människor som inte kommer till tals för att man har ”fel” uppfattning om verkligheten som den förhärskande konvektionen bestämt. Att bryta kollegialiteten kan vara en dödsynd och straffet blir utfrysning, t.ex. man får vakta en fyr på någon avlägsen plats.

  14. Lars Cornell

    #9. Lennart, det finns många personer och grupperingar som kallar sig vetenskapsmän. Och alla har inte samma åsikt, för då vore det lätt. Så för många av oss uppstår frågan, VEM av alla dessa skall jag tro på? Har man då ingen vetenskapsman i närheten som man kan fråga vem man skall tro på då måste man själv försöka bilda sig en uppfattning. En forskare måste vara expert. Men med bra grundutbildning och efter att många år intensivt följt ämnesområdet blir många mycket kunniga om mycket. Många blir tom mer kunniga på bredden än vad smala forskare instängda i sina klimatmodeller är. Kanske kan man förklara det så här, man behöver inte vara en Franz Schubert för att kunna njuta av musik.

    Om man försöker dela in åsikterna i grupper blir det enklare att få en överblick och att kunna sortera bort tokstållarna från de som bättre står med båda fötterna i verkligheten.

    0 – GRUPP KVA

    Kungl. VetenskapsAkademien skrev år 2015 att det kan bli 1 – 5 grader varmare. Att skriva så är detsamma som att säga ”vi vet inte”. Då är det bättre att skriva ”vi vet inte”.

    1 – GRUPP IPCC-AR5

    AR5 från år 2013 är världens i särklass tyngsta vetenskapliga dokument i ämnet. Medianvärdet för koldioxidens styrka som växthusgas anges till TCR=1.6. Scenario RCP4.5 och 6.0 med minst 95% sannolikhet medför då ca en grad temperaturökning från nu till år 2100.
    Havshöjningen blir ca 0,5 m i de stora haven. Omräknat till Östersjön vid Norrköping blir det 0,1 m havssänkning +/- 0,2 m.

    Samma uppfattning har de vetenskapliga organisationerna Clintel.org och Klimatupplysningen.se. Jag Lars Cornell som skriver det här ingår i den åsiktsgruppen.

    2 – GRUPP SMHI

    De utgår från scenario RCP8.5 som är ett extremt räkneexempel som inte kan inträffa i verkligheten, de fysiska förutsättningarna saknas. En meter havshöjning och 3,5 – 5,25 grader varmare anges av SMHI.

    När vetenskapliga grupper världen runt sänker koldioxidens styrka som växthusgas utifrån gjorda iakttagelser går SMHI den motsatta vägen och höjer från 1,8 till 2,4.
    SMHI har utvecklats till ett propagandaorgan för SVTs journalister och Mp-politiker.

    3 – GRUPP CHARLATANER OCH DOMEDAGSPROFETER

    Johan Rockström säger 8° varmare och 7 meter högre havsnivå.
    Johan Kuylenstierna säger 15° varmare i Arktis.
    Victoria Dyring och Erika Bjerström letar reda på personer som säger vad som helst. Men de har aldrig berättat för Sveriges folk vad som står i det vetenskapligt mycket tunga dokumentet AR5.

    Klimatminister Isabella Lövin (MP) i partiledardebatt 2020-06-10,
    ”havsnivåhöjningar på flera meter till följd av klimatförändringar”.
    – – –
    Tack Elsa, det var ett bra initiativ. Mina svar på dina frågor finns här,
    http://www.tjust.com/2020/klimat/elsas-fragor.pdf

  15. Eilif Hensvold

    #14, tack Lars, mycket bra.

  16. Elsa Widding

    Lennart #9
    Du har missuppfattat!
    Jag skriver att jag vill ha så många svar som möjligt från personer med akademiska meriter inom relevanta områden. Det skulle kunna vara fysik, kemi, fysikalisk kemi, molekylfysik, oceanografi, fysisk geografi, astrofysik, biokemi, meteorologi och många fler. Men det finns också många personer saknar dessa akademiska meriter men som har ägnat åratal åt att studera klimatfrågan och som kan bidra med intressanta perspektiv. Jag har exempelvis fått intressanta mejl från lärare, präster och psykiatriker. Jag har fått vittnesmål från en person från SMHI som inte kunde jobba kvar av intressant anledning och från personer som deltar i stål utan kol projekt men som man inte alls tror på. Rätt eller fel men detta var vad jag ville försöka återskapa och sprida. Givetvis skulle jag i så fall sortera. Det var kanske inte så smart att skicka med frågorna. Jag borde också varit tydlig med att svaret bör innefatta inte bara namn utan också gärna titel (eller andra relevanta erfarenheter).
    Elsa

  17. Elsa Widding

    En sak till!
    Det som stör mig allra mest är att vissa kompetenta forskare och vetenskapsmän sällan kommer till tals i debatten. Man behöver inte själv vara professor för att upptäcka detta. Det är en journalistisk uppgift att försöka lyfta fram olika uppfattningar. Lennart Bengtsson hörs mer i media än Gösta Pettersson, båda är givetvis mycket meriterade men i vissa avseende tror jag Gösta har mer gedigna kunskaper (som kinetiker). Ändå kommer han sällan till tals eftersom han vågar ifrågasätta IPCC. Han bryr sig inte om att vara politiskt korrekt vilket stärker hans trovärdighet ytterligare.

  18. Lasse

    Lennart B blockerar frågan om klimatförändringens talespersoner och begränsar skaran som är värda att höras.
    En av de mest pedagogiska och intressanta amatörerna är Willis Eschenbach.
    Helt utan akademiska meriter.
    Hans observationer parade med kunskapen att statistiskt bearbeta data är värda att framhävas.
    Även klimatsans Sture Åström ovan visar hur illa det står till med “experternas” förmåga att göra relevanta uttalanden.

  19. Adepten

    #14 Lars Cornell
    Mycket klokt. Jag ställer upp på det.
    Frågan inställer sig vad vi då ska göra på denna blogg om världens makthavare blir överens om att ”1 – GRUPP IPCC-AR5” ska gälla? Det blir en gigantisk omskolningsverksamhet för att omvända de som finns i dina andra nämnda grupper. Och dessutom hur ska vi då förbättra världen som vi skapat? Min uppfattning är att vi måste komma bort ifrån eller minska all förbränning av naturgas, värmeolja, propan, biobränslen, kol och olja. Det som återstår är att i en lämplig mix omvandla vatten, vind, sol och kärnkraft för att skapa den energi vi behöver för vår vällevnad. Lätt som en plätt eller hur.

  20. Thomas

    OT
    Att det i många vetenskapsgrenar (t ex inom ekonomi och humaniora) finns gott om utrymme för tolkningar, spekulationer och rena fantasier är väl i sig begripligt men att man som gammal och numera pensionerad naturvetare får läsa om så vitt skilda uppfattningar i ämnen där faktiska mätresultat och andra empiri tolkas så diametralt olika är konstigt. För att inte säga rent ut frustrerande. Jag följer ju intresserat denna “blogg” och gläds åt att så många välutbildade och kloka människor skriver och försöker utbilda inte så insatta personer.
    “Slagsmål” om forskningsmedel och resurser, riktade forskningsuppdrag från beslutsfattare för att uppnå politiska slutsatser och dessutom forskare som har så stort ego att få synas på scenen att dom rent ut är på gränsen till intellektuellt ohederliga gör mig bekymrad.

    Jag tänker på Alf Henrikssons dikt ibland:
    “Detta säger jag dig i en klarhetens stund: Min son, bliv aldrig professor i Lund! Min gosse, beakta de ord som jag förtäller: Bliv aldrig professor i Uppsala heller! Jag träffade fyra, jag mötte fem. Det stod icke ett skimmer av glädje kring dem. Kring kunskapens träd är det dystert att vandra i en krets av personer som hatar varandra. Jag besvärar dig, min gosse, av denna grund: Bliv aldrig professor i Lund! Det är hela din lycka och jämvikt det gäller. Bliv aldrig professor i Uppsala heller!”

    Men jag blir ju naturligtvis glad då sådana som Elsa (och andra) oförtrutet kämpar på i upplevd motvind. Snälla ni, ge inte upp.

  21. Andersh Hansson

    Mycket bra initiativ Elsa.

    Jag återkommer med mitt bidrag.

    Anders

  22. Enough

    Adepten #19:

    Jag kan hålla med dig om att det ultimativa i energihänseende är de fyra du nämnde, men allvarligt, det är knappast realistiskt inom de närmsta 100 åren!? Vi talar ju självklart worldwide, och det händer inte under detta sekel, eller hur?