De flesta människor är numera bekanta med olika varianter av värmemaskiner. Vi har alla kylskåp hemma, många har värmepump. Värmemaskiner bygger på att utnyttja temperaturskillnader för att flytta på värmeenergi. Vi förstår att värmeenergi i processen omvandlas till mekanisk energi och transporteras inuti dessa maskiner, samt att de har en energibärare (ett köld/värmemedium) som utför dessa omvandlingar.
Vad många kanske inte tänkt på, är att även Jordens klimat fungerar som en värmemaskin – i gigantiskt format. Atmosfären och hydrosfären samverkar i kopplade processer för att jämna ut det synnerligen ojämna inflödet av solenergi. Det sker genom evapotranspiration från ytan, konvektion, regn, vindar, havsströmmar, advektion.[1]
Energin bärs i första hand av havsvatten och vattenånga, och merparten energi binds respektive frigörs genom fasomvandling mellan vattnets tre olika faser, is, vätska och ånga. Det är alltså vatten som är energibäraren och det är vattnets egenskaper särskilt i fasomvandlingarna som sätter brytpunkterna för processen.
De djupkonvektiva åskväder som ofta uppstår i tropikerna är i sig värmemaskiner. De konvekterar värmeenergi från den varma jordytan upp till den kalla tropopausen, där den strålas ut i rymden. Processen drivs genom att en del av värmeenergin omvandlas till rörelseenergi.
Värmeenergin snabblyfts i åskvädren direkt till troposfärens högsta höjd (tropopausen) för att avges via strålning där det är som kallast och torrast. Temperaturskillnaden mellan den varma ytan i tropikerna och den mycket kalla atmosfären i tropopausen skapar förutsättningen för att energin kan flyttas i denna värmemaskin.
Hadleycellen är det mest betydande exemplet på en klimatvärmemaskin.[2] Solens värme flödar in som starkast i de heta tropikerna varpå en del av energin omvandlas till rörelseenergi i havets strömmar och atmosfärens vindar. Värme gör att fukt avdunstar och stiger uppåt (konvektion). Den latenta värme som bundits i vattenångan frigörs när moln formas och vatten kondenseras. En del av energin strålar ut i rymden och en annan del drivs bort från ekvatorn mot subtropiska latituder. I tropopausen gör corioliskraften att vindarna böjer av österut vilket resulterar i de subtropiska jetströmmarna.[3]
Figur 1. Hadleycellerna är en värmemaskin som i hög grad definierar vädret på cirka hälften av Jordens yta.
I processen fälls nederbörd ut (kondensation) och den kallare och torrare luften sjunker nedåt vid 30:e breddgraderna. Därvid komprimeras den och värms upp, men samtidigt avger den värmestrålning, vilket har en kylande effekt. Så blåser den tillbaka mot ITCZ i form av passadvindar.
I figuren nedan omfattar Hadleycellerna de röda och gula områdena (mellan de vita strecken). Processen drivs i första hand av kraftfulla tropiska åskväder i den intertropiska konvergenszonen, ITCZ. Denna har fått sitt namn av att de två separata Hadleycellerna möts och interagerar där.
Figur 2. Energitransport i form av advektion från tropikerna ut mot polerna. Vita streck visar 0 W/m2.
Netto produceras kinetisk energi i den termiskt drivna processen. Det är mycket stora energimängder som advekteras: från ITCZ och värmepoolen går cirka 100 W/m2 iväg. I genomsnitt advekteras 44 W/m2 bort från Hadleycellerna. Både Arktis och Antarktis tar emot mer än 100 W/m2.
Totalt rör sig energiflödet om 19,5 PW, vilket motsvarar 16 procent av de 122 PW solenergi som flödar in (PW=petawatt, dvs 10^15). Som jämförelse kan vi relatera till hur mycket mänskligheten gör av med: cirka 0,017 PW som globalt genomsnitt, alltså bara någon tusendel av det som advekteras från tropikerna. En annan jämförelse är med den termohalina cirkulationen i haven (AMOC), som transporterar cirka 1,2 PW, vilket är mindre än en tiondel av Hadleycellen.
En värmemaskin bör ha någon form av reglage som styr hur mycket arbete den ska utföra, alltså en pådrags- eller strypventil. Jämför med gasreglaget i en bil, som styr hur mycket bränsle/luft-blandning som matas in i motorn och därav hur stort arbete den kommer att utföra.
Var borde klimatvärmemaskinens pådragsventil placeras för att vara som mest effektiv? Där inkommande solenergi är som störst, dvs. i tropikerna, nära ekvatorn. Där kan energiflödet lätt strypas eller släppas på. Som allra effektivast blir regleringen i ITCZ. Och det är också där vi hittar vår pådragsventil.
I bilden nedan syns den som ett grönt och gult band strax norr om ekvatorn i Stilla havet och Atlanten, samt strax söder om ekvatorn i Indiska oceanen. Bilden visar hur mycket av solinstrålningen som reflekteras, dvs. albedoeffekten. I ITCZ reflekteras ungefär tre gånger mer än i de röda, varmare områdena som omger zonen.
Figur 3. Reflekterad solstrålning, årliga genomsnitt. Globala genomsnittet är cirka 100 W/m2. Landområden reflekterar 111 och haven 95. De mörka strecken visar var mindre än 80 W/m2 reflekteras, vilket är i de varmaste områdena av haven.
Det är molnen som fungerar som pådragsventil i klimatvärmemaskinen. Molnen skärmar av och begränsar den energi som går in i systemet. Särskilt effektiva är de åskmoln som formas i tropisk djupkonvektion. De uppstår snabbt och genom att ’punktera’ troposfären kan de konvektera stora mängder energi direkt upp till stratosfären. Utan denna snabba reglering, samt snabbt uppstående strypning av solinflödet via molnutbredning skulle Jorden vara betydligt varmare än den är.
Regleringen är noggrann trots att den utförs av ständigt föränderliga moln och dessutom i gigantisk skala. Dels är temperaturvariationen över tid liten: bara cirka +/- 0,3 grader. Dels har vi närmast perfekt symmetri mellan norra och södra halvkloten i termer av hur mycket solstrålning som netto släpps in till jordytan – trots att halvkloten har högst olika betingelser med avseende på fördelning mellan land och hav, mm.[4] Klimatvärmemaskinen drivs med cirka 70 procent pådrag, om vi ser till att 30 procent av solstrålningen reflekteras bort på grund av albedo.
Klimatvärmemaskinen kan öka farten utan att temperaturen höjs genom att vattenflödet ökas, alltså den mängd av energibäraren som trycks runt. Ett enkelt exempel för att förstå detta, är vad som händer när man har kokande vatten i en kastrull. Temperaturen ökar inte när man ökar värmen på spisen, utan det som händer är att kokningen forceras vid konstant temperatur. Temperaturen är låst vid vattnets kokpunkt.
Ett exempel från klimatet visar samma sak: I tropiska hav finns den så kallade värmepoolen. Vi vet att dessa havsområden kännetecknas av en stabil temperatur på cirka 30 C och att det finns en form av termostatreglering via åskmolnen som begränsar temperaturen uppåt. Temperaturen i tropiska hav hålls inom snäva gränser genom den starka konvektion som uppstår i åskmolnen. Om nu mer energi kommer in via någon forcing kommer den inte att öka temperaturen, utan kommer i stället att öka farten i de konvektiva och advektiva processerna.
Utvecklingen i Hadleycellerna visar på en sådan ökad aktivitet på grund av ett varmare klimat. Det har skett en ökning av molntopparnas höjd i tropikerna, vilket indikerar ökad aktivitet i motorn som driver cellerna.[5] Deras gränser har också förflyttats utåt från ekvatorn.[6] Bilden nedan visar hur vi kan mäta det ökade energiflödet i Hadley-värmemaskinen.
Figur 4. Totalt energiflöde från tropikerna, petawatt. CERES-data från 2000–2021.[7]
Den ökade farten i Hadley-värmemaskinen gör att Jorden strålar bort mer energi. Storleksmässigt är förändringen över tid lika stor som det bidrag som den ökade forcingen från CO2 ger genom att minska den långvågiga utstrålningen (se detaljer i länken).[7] Dessa förändringar har skett utan någon motsvarande temperaturökning i ITCZ, se figuren nedan.
Figur 5. Temperaturtrend per decennium för havens yttemperatur, för 1982 – 2020. Röda streck visar 0 grader förändring. Globalt är trenden för alla oceanerna 0,11 grader per decennium, för norra halvklotet 0,16, södra halvklotet 0,065, tropikerna 0,095. Notera hur trenderna skiljer sig mellan Antarktis med –0,014 och Arktis med 0,14.
Tropiska åskmoln fungerar alltså både som en pådragsventil och som en termostat i systemet. De styr hur mycket energi som matas in i värmemaskinen och de reglerar temperaturen.
Förutom åskväder och Hadleycell finns värmemaskiner på de flesta håll där vi har värmetransporterande processer i klimatet. Några exempel, med referenser till forskningen:
– Efter Hadleycellerna följer Ferrelcellerna. De brukar analyseras som en form av värmepumpar.[3]
– ENSO:s variationer kan ses som en värmemaskin som pumpar varmt tropiskt vatten mot de kalla polerna när det blivit ’för varmt’ i tropikerna och en förändring triggats igång.[8]
– Den arktiska förstärkningen (arctic amplification) analyseras också i dessa termer. Man kan se att den orsakas av ökad meridional transport av energi i stället för av CO2-utsläpp.[9]
En allmän klimatteori om variationer i den meridionala transporten av energi och vattenånga som huvudsaklig drivkraft i klimatförändringar håller på att utvecklas. I denna alternativa teori hamnar fokus på transport av energi, särskilt meridionalt, samt på den hydrologiska cykeln, alltså vattnets roll i klimatet på vår vattenplanet. För atmosfären gäller det särskilt vattenångan och molnens inverkan.
Denna syn på klimatet kontrasterar mot IPCC:s synsätt, som ser klimatförändringar som en följd av forcings av växthusgaser och ändrade strålningsjämvikter.[10]
Referenser
Figurerna med data från CERES är hämtade från olika artiklar av W.Eschenbach, främst ”The Magnificent Climate Heat Engine”:
https://wattsupwiththat.com/2013/12/21/the-magnificent-climate-heat-engine/
[1] https://en.wikipedia.org/wiki/Heat_engine#Earth’s_heat_engine
[2] https://en.wikipedia.org/wiki/Hadley_cell
[3] Kinetic energy generation in heat engines and heat pumps: the relationship between surface pressure, temperature and circulation cell size, Makarieva och 6 medförfattare, 2017, https://doi.org/10.1080/16000870.2016.1272752
[4] The albedo of Earth, Stephens och 5 medförfattare, 2015, https://doi.org/10.1002/2014RG000449
[5] An Assessment of Earth’s Climate Sensitivity Using Multiple Lines of Evidence, Sherwood och 24 medförfattare, 2020. Se särskilt avsnitt 3.3.3 https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2019RG000678
[6] Is Hadley Cell Expanding?, Xian och 6 medförfattare, 2021, https://doi.org/10.3390/atmos12121699
[7] Advection, Eschenbach, 2022-01-02, https://wattsupwiththat.com/2022/01/02/advection/
[8] ENSO heat engine shifts eastward under global warming, https://doi.org/10.1126/sciadv.aax4177
Eastward shift and extension of ENSO-induced tropical precipitation anomalies under global warming, Yan och 6 medförfattare, 2020
https://www.eurekalert.org/news-releases/864450
[9] Quantifying climate feedbacks in polar regions, Goosse och 13 medförfattare, 2017, https://doi.org/10.1038/s41467-018-04173-0
[10] Dessa samband beskrivs utförligt i boken Climate of the Past, Present and Future, Javier Vinós 2022, 2 uppl.
Gabriel Oxenstierna
Länk till artiklar här på KU
I den första artikeln om molnen såg vi att molnens strålningseffekt (CRE) är kraftigt negativ.
I den andra artikeln såg vi hur olika molnvariabler utvecklas över tiden.
I den tredje artikeln såg vi hur konvektionen i tropikerna fungerar som en jättelik termostat som stabiliserar klimatet.
I den fjärde artikeln såg vi att molnen har en ledande roll jämfört CO2.
I den femte artikeln såg vi att ledande molnforskare har helt olika uppfattningar om storleken på molnfeedbacken, vilket har stora implikationer för klimatkänsligheten.
I den sjätte artikeln såg vi att en ny fältstudie visar att molnfeedbacken från cumulusmoln kraftigt har överskattats i IPCC:s klimatmodeller vilket gör att klimatkänsligheten nu antas vara lägre än vad IPCC anger.
👍
Havens temperatur överstiger aldrig 30 grader. Se ventusky.
Sören
Ja, framgår av bilden här:
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/11/ceres-CRE-mot-temp.png
Här är mer detaljerade data från en boj i Stilla havets värmepool, det går upp till 31 grader.
https://i0.wp.com/wattsupwiththat.com/wp-content/uploads/2013/03/tao0n156e-sst-sat-rain-all-hours.jpg?w=501&ssl=1
Bilden från följande artikel, som även redovisar SST vid regn och SST vid torrt väder för den bojen.
https://wattsupwiththat.com/2013/03/28/tao-rain-sea-and-air-data/
Sen finns några smärre undantag från regeln om att SST inte går högre än säg 31 grader, ställen där högre temperaturer regelbundet nås. Det är hav som är nära ökenområden exempelvis vid Arabiska halvön. Det saknas luftfuktighet till termostaten där pga torr luft 🙂
En förklaringsmodell som även med min begränsade kunskap är fullt ut logisk och som jag ser det fungerar såväl för de energitransporter som är grunden både för vårt väder och för det lite mer långsiktiga som vi kallar klimat.
En motor som dessutom på ett tydligt sätt drivs av solen, vår planets i särklass största källa för energitillförsel och som både förklarar molnens funktion och den roll som som vattenånga har som så kallad växthusgas.
Är det månne dags att lägga ner IPCC!?! Eller kanske hela FN som ändå inte ens lyckas få till ett fördömande av den ryska aggressionen mot Ukraina.
#3
När jag jobbade på en båt på sextio-talet hade vi en bassäng på däck som hela tiden pumpade i nytt havsvatten. Temperaturen i bassängen var alltid ca 28 grader vid ekvatorn. Jag hörde att det alltid var just kring 28 grader.
Tack Gabriel.
Vi som läst Willis E på Wuwt har anat denna regulator länge.
Hans plott av temp som knappt stiger över 27 är talande.
Tack Gabriel för denna pedagogiska genomgång av hur klimatet styrs och tack för påminnelsen om Janos Vinos bok som jag tankade hem från WUWT i november men inte hann läsa då, innehåller mycket info. Jag ägnade denna regniga förmiddag för att snabbläsa boken. Man kan köpa en Kindle-version eller så kan man tanka hem den via denna länk https://wattsupwiththat.com/2022/11/11/book-review-climate-of-the-past-present-and-future-a-scientific-debate/
Nu börjar det likna något!!!
Tack Gabriel för en intressant genomgång av ”klimatmotorn”.
Jag har länge ”trott” att det är vattenångan / molnen som är jordens termostat utan att ha en aning om vetenskapen bakom. Bara genom att försöka förstå öknarnas hetta på dagarna och kyla på nätterna, samt tropiska öars jämna temperatur runt 28 grader både dag och natt. molniga , regniga nätter och soliga dagar.
Havsströmmarnas betydelse lärde man ju sig i folkskolan, Golfströmmen till exempel.
Att klimatet är ett komplicerat samspel av många faktorer förstår ju vem som helst utom ”klimatreligionärerna” som vigt sina liv åt att om möjligt utplåna koldioxiden. Men det är ju rätt typiskt för religiösa sekter att begå kollektivt självmord.
Denna genom gång var väldigt intressant att ta del av.
Så tack igen.
#3
”Sen finns några smärre undantag från regeln om att SST inte går högre än säg 31 grader, ställen där högre temperaturer regelbundet nås. Det är hav som är nära ökenområden exempelvis vid Arabiska halvön. Det saknas luftfuktighet till termostaten där pga torr luft ”
Också ett resultat av Hadleycirkulationen. Den torra sjunkande luften på dessa breddgrader ”suger upp” avdunstningen från dessa små smala hav (Röda Havet, Persiska viken) så att inga åskväder kan bildas.
Notera att det däremot inte fungerar så med den större Indiska oceanen. Havstemperaturerna längs Omans kust mellan Persiska viken och Röda havet är mycket lägre, och i södra Oman kommer t o m monsunen in över land på sommaren:
https://www.researchgate.net/profile/Yamandu-Hilbert/publication/333322346/figure/fig4/AS:761773988782081@1558632480434/Dhofar-cloud-forest-during-the-summer-monsoon-season-photo-credit-Shihab-Al-Shandodi.jpg
Inte riktigt så man vanligen tänker sig Arabien.
Även om jag kommer en bit från dagens tema så vill jag ändå rekommendera en insiktsfull artikel av Malin Ekman i dagens SvD om Twitter och dess nya ägare Elon Musk.
Elon rensar för närvarande ut Twitter i vad han uttrycker som sin strävan att gynna det fria ordet och har under den parollen sparkat flertalet tidigare chefer.
Det han uttrycker att ett av världens största tech-bolag misslyckats med är att stå för dem med ”avvikande” åsikter och uppfattningar och att man i den ivern censurerat eller misstänkliggjort allt som inte passar ”woke-vänstern”.
Han konstaterar att ”det handlar inte alltid så mycket om att hindra informationen i sig, som att straffa och misstänkliggöra människorna som sprider den.”
Känns det igen?
Jag har inte tillräcklig insikt för att bedöma Elon’s avsikter eller syfte med Twitter, men uppmanar ändå dem som har access till SvD att läsa artikeln – insiktsfull och intressant även i ett klimatperspektiv, även om det inte är artikelns fokus …
Tack Gabriel för denna genomgång. Mycket intressant.
Jag blev dock inte klar över det här påståendet: ”Den ökade farten i Hadley-värmemaskinen gör att Jorden strålar bort lika mycket mer energi som den ökade forcingen från CO2 ger.”
Det låter som om CO2 skulle TILLFÖRA energi till Hadley-cykeln. Men varifrån kommer den extra energin? CO2 kan väl egentligen bara omfördela (så att det blir lite varmare på jordytan och kallare vid TTL), inte tillföra?
Bra tänkt Ingemar #12
CO2 skapar ju ingen värme. möjligen hindra värmen att stråla ut från planeten i viss mån. CO2 tvingar öknar att krympa och regnskog att växa, tvingar i gång andningen när syrenivån i kroppen är för låg, tar sig in i hjärnan på vissa människor som då skrämmer vettet ur barn och göder politiker tills egot tar sig bisarra uttryck som att riva ner hela elförsörjningen och fylla hela landet med propellrar.
CO2 är en jäkla gas, men värma jorden klarar den inte.
Och vid sydpolen har vi ”klimatavkylningsmaskinen”. Där visas vad som händer när vattnet inte finns i atmosfären. Koldioxiden stoppar inte upp utstrålningen där. Varför ska den då göra det på andra ställen i atmosfären?
Tack Gabriel
Vårt klimat gäller såsom kontinenterna ligger idag.
Hur skulle det se ut vid tex Pangea? Eller en 50 mil öppning mellan nord och syd Amerika?
”Jorden är en vattenplanet!” 👍
Gabriel,
”Värmemaskiner bygger på att utnyttja temperaturskillnader för att flytta på värmeenergi. Vi förstår att värmeenergi i processen omvandlas till mekanisk energi och transporteras inuti dessa maskiner,”
Det är väl snarare tvärtom. Mekanisk energi från kompressorn flyttar värme från en lägre temperatur till en högre i en luft/luft värmepump eller från en högre temperatur till en lägre i ett kylskåp.
12 Ingemar
13 Bim
Det var slarvigt formulerat av mig!
Påståendet om lika mycket energi kommer från en artikel om advektionen av Willis W. det är den som är i referenslistan, [7].
Han gör en enkel jämförelse hur mycket extra energi som advekteras med hur mycket energi som forcing från CO2 ger genom att minska utstrålningen, enligt IPCC (utan feedbacks).
Så här skriver han:
”how much extra energy escapes to space from this increase in advection from the equator to the polar regions? To calculate that, we take the increase in petawatts, multiply it by the average increase in longwave escape in the polar regions over the escape in the tropics, and divide it by the surface area of the earth … which gives a result of an increase in top-of-atmosphere upwelling longwave radiation of 0.6 watts per square meter (W/m2).
And how does this increase in escaping longwave compare to other energy flows? Well, any increase in CO2 causes a corresponding decrease in longwave escaping at the top of the atmosphere. How much of a decrease? Assuming that the IPCC is correct in its estimate that a doubling of CO2 reduces top-of-atmosphere longwave by 3.7 watts per square meter (W/m2), the change over the 2000-2021 period shown above is … wait for it … a decrease of 0.6 W/m2.
So over this period at least, the reduction of 0.6 W/m2 in top-of-atmosphere upwelling longwave due to CO2 is exactly counterbalanced by the increase of 0.6 W/m2 in top-of-atmosphere upwelling longwave due to increased advection.”
17 Lars-Eric Bjerke
Tack för ditt förtydligande!
Jag skriver iofs i det citerade stycket: ”Värmemaskiner bygger på att utnyttja temperaturskillnader för att flytta på värmeenergi.”
Skillnaden mot värmepumpar och kylskåp är att dessa kräver tillförsel av (el)energi för att driva kompressor etc, medan i klimatet drivs processen helt av tillförd solenergi, som delvis omvandlas till rörelseenergi i form av vindar och konvektion.
Sammanfattningsvis finns en tröghet , om man tänker sig att solen from imorgon skulle ge 10 % mer energi till jorden så skulle Hadleycellens aktivitet öka rejält med ännu högre molntoppar och kondens / utstrålning i IR öka.
Frågan är om termostateffekten skulle hålla emot så pass att jorden skulle vara fortsatt bebolig.
En fråga jag har ställt många gång
Människan vatten användning i jordbruk.
Har inte det någon påverkan på klimatet.
Man vattnar där det inte regnar skapar vatten avdunstning som skapar vindar.
12, 13, 18
Jag ändrade det diskuterade textstycket i artikeln, nu lyder det så här:
Den ökade farten i Hadley-värmemaskinen gör att Jorden strålar bort mer energi. Storleksmässigt är förändringen över tid lika stor som det bidrag som den ökade forcingen från CO2 ger genom att minska den långvågiga utstrålningen (se detaljer i länken).[7] Dessa förändringar har skett utan någon motsvarande temperaturökning i ITCZ, se figuren nedan.
Intressant. Jag kanske missförstår men är inte detta snarare en mekanismen för vädersystemet då energi transporteras till atmosfären och binds där i vattenångan, inte ut ur atmosfären.
Vattenånga har alltid varit en del utav klimatsystemet däremot har den en ganska neutral effekt då vattenångan både blockerar inkommande energi likväl som utflödande energi.
En ökad aktivitet är då både en indikation på en ansamling av energi i ytlagret (om vi kan kalla det så) samt att om mer av energin ansamlas i atmosfären blir globala medeltemperaturen underskattad, då den mäts i hav och ovan mark (oftast 1-2 m).
20 Jan-Åke
Nu varierar solinstrålningen TSI som tur är inte mer än 0,1% över hela den 11-åriga solcykeln, så vi slipper ett sådant drastiskt experiment!
https://climate.nasa.gov/news/849/solar-variability-and-terrestrial-climate/
Å andra sidan varierar solinstrålningen säsongsvis under året 6,9%, vilket klimattermostaten klarar av, som bekant.
Här finns en bild som beskriver denna variation:
https://i0.wp.com/andymaypetrophysicist.com/wp-content/uploads/2022/10/diagram-description-automatically-generated-4.jpeg?w=838&ssl=1
från följande artikel:
https://andymaypetrophysicist.com/2022/10/24/meridional-transport-the-most-fundamental-climate-variable/
#tty
I och för sig en korkad kommentar, men är det någonting du inte vet bäst om?
Universalgeni? Allvetare ? Du kommenterar alltid andras inlägg med ”rätt” eller ”fel”.
Om du nu besitter en så magnifik kunskap, så borde du väl skriva egna inlägg där andra kan kritisera dina ståndpunkter. Det är dags att du framför dina egna teorier, och inte bara talar om för oss andra vad som är ”rätt” eller ”fel”.
25 JonasW
Min uppfattning är att tty ger ett mycket värdefullt bidrag till KU genom sina alltid insiktsfulla kommentarer. Han är en av dem som gör KU verkligen läsvärd. För mig är det en glädje varje gång han ger sig till att kommentera något i mina artiklar.
Det är helt opåkallat att kritisera honom för att han inte publicerar egna artiklar – det är ett val som var och en måste få göra helt på egen hand.
Förresten kan du gärna bidra själv med någon artikel, JonasW.