Riks är en relativt ny mediekanal som här intervjuar Elsa om hennes bakgrund och, förstås, om energi och klimat: ”Elsa Widding, debattör och civilingenjör som tänker självständigt, gör upp med klimatlarmen. Om man lyssnade mer på självständiga vetenskapsmän, mindre på politiska opinionsbildare, hade unga människor sluppit klimatångest.”
Jag tycker om intervjuer. Fördelen med intervjuer ur pedagogisk synvinkel är att intervjuaren kan ställa de där lekmannafrågorna utan att samtalet blir alltför tekniskt. Experten (i det här fallet Elsa) måste formulera och anpassa sina svar till intervjuarens nivå på frågan. Och det gör hon med bravur.
Obs. det här samtalet är utan de klipp och den censur såsom vi brukar få från SVT och SR. 50 minuter.
Enjoy!
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Vaknade i ottan som vanligt numera. Koll på KU. En timmas intervju … det var väl lite väl mycket tänkte jag, men nyfikenheten fick mej ändå att åtminstone börja titta och lyssna.
Det blev som med en riktigt fängslande bok, det gick inte att sluta!
Väl ledd diskussion, som gav en helhetsbild av klimatfrågan i ett lättlyssnat (!) och trivsamt koncentrat levererat av Elsa.
Suveränt Elsa!
Mycket bra Elsa!
En härlig start på söndagen 🙂
Det här med att det skulle ha varit varma år på 80-talet och som ledde till bildandet av IPCC gällde väl bara Nordamerika.
Vintrarna på 80-talet var bland de kallaste som jag upplevt. Särskilt vintern 86-87 hade vi enormt mycket snö och det kunde vara 15 grader kallt samtidigt med kraftig blåst.
Sommaren 87 var dessutom kall. 13 grader mitt på dagen trots solsken. Vi fick ha värmen på.
En liten reservation eftersom jag plockar direkt ur minnet. I början av november 1986 fick vi minusgrader i Stockholm och sedan var det minusgrader varje dag till i början av april 1987.
Jättebra Elsa!
Det som slår mig är att egentligen säger Elsa samma sak som Greta när det gäller vem man ska lyssna på. Dvs forskarna. Skillnaden är att i Gretas fall ska man tydligen lyssna på de som har en tydlig politisk slagsida (väder-Per) eller sådana som inte själva forskat om klimatet (agronomen ”Rockefeller Rockström”). Egentligen säger det allt som behöver sägas om vem som är mest trovärdig.
#3, #4
Ja, 1987 var det kallt!
Vill man grotta ner sig i detaljer om vädret det året så rekommenderar jag pdf:en på följande länk:
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/manadens-vader-och-vatten-sverige/manadens-vader-i-sverige/vader-och-vatten-1987-1.172066
Intressant att intervjuaren var på Newfoundland år 2000 i samband med 1000-års-jubileet av nordbornas ankomst till Nordamerika. Jag var också där som medlem av en av vikingabesättningarna i den flotta på ett dussin vikingaskepp som seglade in till L’anse aux Meadows med 17 000 åskådare på stranden.
Båtarna hade transporterats till Red Bay i Labrador och vi seglade över sundet.
Kustområdena i både Labrador och norra delen av Newfoundland var skoglösa.
Vi hade flugit till Labrador men några hade åkt bil från S:t Johns. Ju längre norrut de kom märkte de att skogen var allt sämre och till slut upphörde de helt. De drog slutsatsen att skogsgränsen gick vid havsnivån.
Nordbornas namn på Labrador var Markland som ska betyda skogslandet. Om Newfoundland var Vinland är omtvistat. Vindruvor kunde man nog inte odla där då heller. Men förleden vin kan ha en annan tolkning och ha med åker och odling att göra. Jag såg inget tecken på odling där i alla fall.
Isbergen flöt förbi, ungefär ett per dag. Under vår vistelse i Labrador blev vi inviterade till några fester och i drinkarna hade man is från isberg. Eftersom den är full med luftbubblor så porlade det i drinkarna.
#7 Sören Det du framför är intressant.
Kan det vara så att de människor som fanns där behövde virke och ved och högg ned skogen så att ”skogsgränsen går vid havsnivån”? Europa och Sverige var på samma väg. Det blev kol och olja och senare kärnkraft som räddade Europas och Sveriges skogar. Så är det fortfarande.
Det där med ’Vinland’, att man kunde odla vin där, är sannolikt helt fel uppfattat.
Jag bor på något som förr var en ö som heter Vinö. Det finns fem Vinö mellan Norrköping och Oskarshamn.
Namnet kommer inte från att man odlade vin här utan från att man vinjade sin boskap här. Man ”vinjade” sin boskap på öarna vilket innebär att man släppte dem på bete.
Jag är övertygad om att ”Vinland” fått sitt namn på samma sätt. Man vinjade sin boskap där.
#8 Tänk då på, att nu inhägnar man de områden på vilka kreatur betar.
Förr var det tvärt om, då inhägnade man de områden som odlades för att stänga boskapen utanför.
#7, #8, #9
En alternativ hypotes är att namngivandet var ett ”marknadsföringstrick”, precis som det lär ha varit när man namngav Grönland…
#10
Navnet ”Grønland” var ikke et ”markedsføringtrick”, nej, det var Erik den Røde, som efter være blevet dømt fredløs på Island, drog vestover omkring år 986.
Men fordi Østgrønland grundet is var umulig at lande på med et træskib, rejste han mod syd til Sydgrønlands isfrie fjorde.
Og landet langs fjordene viste sig at være grønne og frodige med gode græsningsmuligheder i modsætning til det nordøstlige Island, hvor han egentlig kom fra. Derfor gav Erik den Røde landet navnet Grønland
Klimaet var jo også væsentlig varmere dengang, men gennem de næste århundrede blev det koldere og koldere, og tilsidst var det slut med at holde kreaturer og heste på Grønland.
Mycket bra intervju ! Lyssna och dela ! En kvinna med civilkurage ! Mycket kunnig.
Spännande 50 minuter med Elsa Widding. Hennes böcker har visat att hon har otroligt mycket kunskap om det hon talar om och det känns befriande att kunna släppa den ångest som politiken vill framskapa med sina klimatprofetior som inte kommer att slå in nu heller. Tack Elsa
Jan Williams, #10
var kan jag hitta originalpublikationer som berättar om den bakgrunden till namnet Grönland – som du berättar?