Från Mark Henderson i The Australian (ursprung: The Times)
Ekologisk odling kan vara mindre effektiv för att skydda tex vilda djur än intensiva metoder enligt ny forskning som undergräver dess anspråk på att vara den mest miljövänliga formen av jordbruk. Organiskt jordbruk som försöker skapa gemensamma ytor för grödor och djur orsakar ofta större skada på den biologiska mångfalden än konventionella metoder vars syfte är att maximera skördarna har nu en stor studie avslöjat.
Markdelningsmetoder brukar ge lägre avkastning än intensivt jordbruk och de kräver mycket mer mark för att producera samma mängd mat, fann forskare vid University of Cambridge och Royal Society. Detta innebär att viktiga vildmarksmiljöer måste förstöras för att skapa extra jordbruksmark, vilket lätt uppväger alla små fördelar med att göra fält vänligare för djurlivet. Forskningen, som bedrivs i Ghana och Indien, fann att de flesta arter av fåglar och träd, vanliga eller sällsynta, skulle ha större populationer om produktionsytorna i dess närhet var så små som möjligt och istället producerade maximal avkastning. Denna strategi måste dock kombineras med åtgärder för att skydda vildmarkens livsmiljöer.
Forskarna bakom studien, som publiceras i tidskriften Science, sade att det ekologiska jordbruket dock kan spela en roll, förutsatt att det genererar hög avkastning. De varnade också för att resultaten kanske inte gäller i alla delar av världen, och de har därför börjat ny forskning i Polen för att utvärdera europeiska förhållanden. Resultaten ifrågasätter dock om den organiska metoden är den mest hållbara strategin för jordbruk, och att intensiva system skulle vara dåligt för den biologiska mångfalden.
”Miljönytta har varit ett av försäljningsargumenten för ekologisk odling, men det vi ofta ser är lägre avkastning, och fördelarna för vilda djur är inte så stora som det påstås”, säger Ben Phalan, som ledde den ghananska studien. ”Man säljer budskapet att man både kan klara biodiversiteten och livsmedelsproduktionen och att de kan samexistera i ett ekologiskt jordbruk. Men vår forskning tyder på att detta förmodligen är optimistiskt och kan vara önsketänkande.”
Hans kollega Malvika Onial, som ledde den indiska forskningen, sade: ”Det skulle vara trevligt att tro att vi skulle kunna bevara arter och producera mycket mat, allt på samma mark, men våra data från Ghana och Indien visar att det inte är det bästa alternativet för de flesta arter”.
Resultaten kan också få konsekvenser för EU: s jordbrukspolitik. Martin Harper, Royal Society: ”Europeiska kommissionen föreslår att omstrukturera en tredjedel av jordbruksstödet i Europa till sk grönt stöd. Studien i Science visar att om inte de föreslagna gröna åtgärderna verkligen ger betydande och varaktiga miljövinster så skulle det vara bättre att använda dessa pengar direkt till naturreservat och rädda hotade arter”. Han tillade dock att det fortfarande finns starka argument för att resurser också ska användas för att hjälpa jordbrukare att göra plats för vilda djur på landsbygden.
Några paralleller kan dras till de artiklar vi tidigare haft här på The Climate Scam:
Hotet från NGoer!
Det är knappast någon fråga längre utan tvärtom lett i bevis med otaliga exempel. NGOER är en blandning av okunnighet,oseriositet,ideologi,fanatism,ångest,girighet,makt och kontroll,utopi,misantropi,parasiteri,destruktivitet,hat och en god vilja blandat till en kaotisk soppa. Hur de lyckas slippa undan kritiken och ansvaret för alla utopiska dumheter byggda på felaktiga slutsatser och orsaksamband är ett demokratiskt problem och ett hot mot ett rationellkt fungerande samhälle.
Deras otillbörliga makt och inflytande måste få ett stopp helt enkelt.
Galenskaperna är av magnitud och kostnaderna fullständigt hissnande. Vi producerar el vi inte behöver och som inte ersätter någon CO2 producerad och detta till etxremt höga kostnader och förfulning av landskapen. Vi drar in giftiga lampor i våra hem och byter ut de ogiftiga. Vi lägger ner mackar i landsbygd för krav på pumpar för ”biobränsle” inte tillräckligt många vill köpa och som visade sig vara en dum ”ohållbar” idè redan från början. Vi betalar skatter för ett ”klimat” där inte ens de mest alarmistiska tolkningarna utav dess effekter kan påvisa någon effekt och när man är insatt klimatfuskskritiker så vet man dessutuom att hela skiten är en politisk teater och ett rent politiskt bedrägeri redan från början.
Utöver de direkt klimatrelaterade skatterna så belastar hela klimathypen vårt samhälle med gigantiska sekundära kostnader i form av alla de klimatpolitruker ”klimatsamordnare” som nu palceras ut i kommunser länstyrelser som med hjälp av de felaktiga klimathoten i sin tur kommer skapa gigantiska kostnader för förberedelser inför ett klimathot som aldrig kommer att inträffa.
Bara ordet ”klimatsamordnare” är så korkat så man vet inte hur man ska kunna sluta skratta och än mindre var man ska börja för att bena ut alla de tokigheter som ligger bakom dess konstruktion och uppkomst.
Jag hittar ingen mer rimlig förklaring till vad som driver hela den totalt verklighetesfrånkopplade utvecklingen annat än de krafter Yuri Bezmenow beskriver i sitt föredrag om hur man raserar funktionalism rationalism stabilitet och förnuft. Politiseringen och ideologiseringen av demokratierna kommer leda till dess totala sammanbrott till slut.
Glöm inte att se hur EU skapade EURON och hur EURON nu mycket väl kan vara den enskilt enda orsaken till ett ekonomisklt sammanbrott. Ansvaret för EORON ligger i ledningen för vårt EUssr. EU är inte grunden för att ekonomskt stabilt europa. Tvärtom har EU bevisat att det utgör det stora hotet emot den.
Små organisationer/sasmarbeten skapar mindre problem stora skapar stora. Personligt ansvar skapar ansvar. ”Gemensamt ansvar” är ingenting som existerar i verkligheten utan ett substitut för det verkliga.
Oberoende av om man odlar ekologiskt eller inte måste man ta hänsyn till om det finns tillräckligt ed pollinatörer för att pollinera de grödor som kräver det eller ger bättre skörd med bra pollinering. Alltmer grödor som odlas kräver pollinering, eftersom de ger bra skörd, om de blir bra pollinerade vill säga.
Både ekologiska och andra odlingar kan ta hänsyn till behovet av att ge livsmiljöer för vilda pollinatörer och för odlade (honungsbin).
Ett problem som ekologiska metoder inte har här är de bekämpningsmedel som kan skada pollinatörerna. Sådana som är under luppen speciellt idag är de flitigt använda neonicotinoiderna som ger negativa synergieffekter med patogener som kan drabba pollinatörer. Aktuellt är naturligtvis sådana som drabbar honungsbin och de svårigheter som dessa har idag.
En begäran till redaktionen på TCS.
På Climateaudit pågår en granskning av de klimatvetenskapliga slutsatserna om moln och feedbacks av både Spencers och Braswells :Linzen och Chois såväl som Desslers 2010 och 2011. Det som gör debatten och den kvalitativa granskningen så intressant är att den INTE utgår ifrån klimatets funktioner utan en en granskning av matematiken och statistiken bakom de slutsatser alla desssa herrar drar. Det gynnar hela kunskapen om klimatet men kanske framför allt vilken kompetens klimatvetenskapen förmår att korrekt tillämpa.
En mycket märklig hittills dragen slutsats/fråga är McIntyres iaktagelse att Dessler de facto om han rättar sina rena statistiska missar bevisat att molnen har en negativ feedback istället frötvårtom. Snacka om att skjuta sig själv i foten?
Redaktionen besitter matematiska kunskaper och skulle göra oss alla en stor tjänst genom att summera och beskriva den ,mycket kompetenta men avncerade debatt som pågår på Climateaudit. Diskussionen och granskningen handlar ju om ”The holy grail” och en ”P .Solar” gör mycket intressanta iakttaglelser där alla får sig en släng av sleven på båda sidor av CAGWstaketet.
McIntyre frågar sig om Dessler överhuvudtaget med de metoder han använr som bevis , bevisar någonting alls. Mao ett grundläggande så stort fel att artiklarna aldrig skulle publicerats och att peers inte klarat av att vare sig förstå än mindre kritisera de metoder Dessler ursäkta uttrycket konstruerat på helt egen hand utan att kunna förklara hur han tänkt eller motivera varför.
Varje sommar hamnar jag i en diskussion med en av mina absoluta favoritbönder om för- och nackdelar med ekologiskt jordbruk. Jag brukar framhålla att jag ogärna handlar ”ekologiskt” i butikerna eftersom jag är tveksam till hur bra detta är – för oss människor och naturen.
Till att börja med handlar det utarmningen av jorden. Trots att han har mjölkkor så räcker den naturliga gödslingen inte till. Jorden utarmas och skördarna minskar (samma problem upplevde man i Europa under 1700- och början på 1800-talet då våra jordar höll på att bli utsugna på nödvändiga näringsämnen). För det andra så är en rent manuell bearbetning för att förhindra ogräs både ineffektiv och energislukande. I somras kunde jag konstatera att flera av hans fält med havre och korn till hälften bestod av tistel.
Hur mycket ”kemikalier” behöver våra jordar? Svar: I stort sett behöver de hela det periodiska systemet.
För att det hela skall vara ”hållbart” så måste vi tillföra lika mycket ”kemikalier” och olika kombinationer av dem som vi tar bort när grödorna skördas. Om detta innebär att vi tillför konstgödsel och olika bekämpningsmedel för att förhindra oönskade växter så är det OK för mig. Jag har inga fördomar mot vissa ”kemikalier”, och tycker inte att vi skall diskriminera moderna jordbruksmetoder eller utsäden.
Vad jag som konsument INTE vill ha i mig är sådana bekämpningsmedel och andra gifter som används för att bekämpa svampangrepp och dylikt. Men så länge bönderna kan få fram ätbart mjöl, mjölk och kött så är jag nöjd. Jag ogillar sådana gifter och svampar som naturen själv producerar lika mycket som sådant som människan producerar.. Jag har som sagt inga fördomar mot mänsklig inverkan för att göra naturen mer gästvänlig.
#4#
Giftanvändningen är stundom ordentligt störande. Sonens hästar äter med stor tvekan standardbanan. Även om den skalas. Eko-banan snor de i sig hel så man får passa fingrarna. Något är det och det stör mig.
Insektsbekämpning har gjorts danska försök med , som sedan inte mer hörts av, med dammsugare. Åtgärden bedömdes så lönsam med tanke på möjligheterna till ollika anv.områden av ”dammet” att det skulle vara lönsammare än själva skörden. Det finns nog en del att utveckla ännu.
Min erfarenhet är att det moderna jordbruk som är mest skonsamt för biologisk mångfald faktiskt är det amerikanska. Det är nämligen mycket storskaligt och mekaniserat men samtidigt lågintensivt. Amerikanska fält är därför ofta mycket ”slarviga” med europeiska mått och har t ex ofta kantzoner med ogräs. Marker av sämre kvalitet odla ofta inte alls utan används som betesmarker.
Mängden fåglar och däggdjur i jordbruksområdena i mellanvästern är häpnadsväckande med europeiska mått.
Diskussionerna om jordbruk är intressanta och metadels logiska om man tänker och resonerar utifrån ett samhälle med resurser och önskemål om bilar , TV, datorer och snygga möbler hemma.
Men såvitt jag fattat finns det många miljoner (människor) som inte har resurser för att fixa mer än sin egen mat.
Tråkigt om dom blir av med sin egen mark därför att andra kan använda den bättre för vår skull.
Men nu blev det OT och lite mer i linje vad den insomnade optimistbloggen ville diskutera…. kanske.
OBS! Ingen ironi här.
Tycker bara att det är intressant med diskussioner om storskaligt och internationellt å ena sidan och småskaligt lokalproducerat å den andra…
Både när det gäller livsmedel och energi av annat slag.
Gunnar E #4
Bananer besprutas intensivt med fungicider eftersom en svampsjukdom håller på att göra bananodling omöjlig i större delen av Världen. Ironiskt nog skulle det vara enkelt att ta fram bananer som inte behöver besprutas. Det finns vilda bananer som är immuna mot sjukdomen. Problemet är att de odlade bananerna är sterila. Immunitetsgenen måste alltså flyttas med GENMANIPULATION!!!
Resultat: bananerna blir olagliga i EU. Alltså fortsätter man att spruta istället.
Ingemar Nordin #4
”Till att börja med handlar det utarmningen av jorden. Trots att han har mjölkkor så räcker den naturliga gödslingen inte till. Jorden utarmas och skördarna minskar (samma problem upplevde man i Europa under 1700- och början på 1800-talet då våra jordar höll på att bli utsugna på nödvändiga näringsämnen).”
Klart den inte räcker till, jämfört med det kon ätit t ex gräs så innehåller ju kogödseln kanske bara 50% av näringsinnehållet sedan gräset passerat kons magar och blivit både mjölk, grädde, ost, plus att hon själv frodas och mår bra. Detta är anledningen till att jag och många med mig i första hand jordiserar färskt organiskt avfall. Rötar man dessutom gödseln till biogas så utarmas den ytterligare och den av miljöetablissemanget så glorifierade biogödseln blir i det närmaste värdelös och är inte något jag skulle vilja lägga tid och energi på att jordisera. Vid rötningen så avgår ju också det för matjorden så viktiga och mullbildande kolföreningarna som CH4, så kallad biogas, och det kan inte ens konstgödsel ersätta.
Andra av miljöetablissemanget omhuldade metoder och som också utarmar jorden är kompostering av organiskt avfall och ytgödsling, alltså några av den ekologiska odlingens hörnstenar. I bägge fallen så oxideras/kallförbrännes det organiska avfallet och mycket lite av den ursprungliga näringen kommer jorden till godo. Detta hamnar därför helt i onödan i lufthavet som både koldioxid, metan- och lustgas, vilket inte vore fallet vid jordisering. Något att fundera på för den AGW-troende.
Att samla upp halmen efter tröskningen och köra den till värmeverk för uppeldning, i stället för plöja ner den, är också ett bra sätt att såga av den gren man sitter på, d v s att utarma jorden. Plöjningsfritt utarmar också matjorden på sikt och ökar behovet av konstgödsel och bekämpningsmedel.
Ekologisk odling som inte bygger på jordisering är en katastrof. Inte förrän järnplogen kom i bruk på 1800-talet och man kunde vända ner skörderester, ogräs och annat grönt växtmaterial till större djup så började utsugningen av nödvändiga näringsämnen att upphöra. För mig är en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar selen och järnplogen.
För nytillkomna läsare så upprepar jag ordagrant ur den Praktiske Landtbrukaren, 1907:
”Matjorden och alfen
Matjordens djup har ett stort inflytande på jordens fruktbarhet därigenom, att den erbjuder växterna ett större näringsförråd ju djupare den är, hvarjämte hon i samma mån kan upptaga och kvarhålla en större mängd fruktighet. Vid inträffande torka lida skördarna alltid mycket på grund jord. Samma är förhållandet de tider då ymnigare nederbörd inträffar. En grund matjord bör därför, såvidt möjligt är, fördjupas och förbättras (=jordisering – min kommentar). Alfven har äfven stort inflytande på jordens fruktbarhet. Ju mer godartad den är, ju mer näring lämnar den åt djuprotväxterna. Den kan äfven förvandlas till matjord genom djupare bearbetning. Kol är en hufvudbeståndsdel i mullämnena och dessa havfa, såsom antydt är, en mycket stor betydelse för åkerjordens bördighet.”
Tidningsartikel från förra veckan om årets rekordodling: http://www.ystadsallehanda.se/skurup/article1548327/Jattepumpan-blev-ett-fagelbad.html
tty #8
” Ironiskt nog skulle det vara enkelt att ta fram bananer som inte behöver besprutas.”
Ironiskt nog så är det ännu enklare att lösa problemet med jordisering. D v s djupbevattning och vid behov gödselvattning i hålen som är fyllda med organiskt material. Alltså, långtidsverkande, vattenhållande och giftfria näringspelare. Vid jordisering behöver man dessutom inte flytta och anlägga nya bananplantage p g a av att jorden utarmas på näring. Att det också blir en kolsänka under kortare eller längre tid är ju bara positivt.
tty #8, det där har jag svårt att tro på. USA är en enorm marknad som inte bryr sig mycket om grödor är genmodifierade. Vore det så enkelt som du säger skulle man tagit fram en resistent sort för USA och likande marknader.
Johnny du skriver:
”Markdelningsmetoder brukar ge lägre avkastning än intensivt jordbruk och de kräver mycket mer mark för att producera samma mängd mat, fann forskare vid University of Cambridge och Royal Society.”
Jag trodde att jag visste det mesta inom odling, men ”markdelningsmetoder” har jag inte en susning om vad det innebär? Och vad är egentligen intensivt jordbruk? När jag odlar 500 kg:s frukter är inte detta intensivt om något? Ändock utarmar jag inte min odlingsjord.
Black sigatoka Thomas
http://en.wikipedia.org/wiki/Black_sigatoka
http://www.sciencedaily.com/releases/1999/03/990302062559.htm
#12 Svar till Börje
”Markdelningsmetoder” syftar på ekologiskt jordbruk där marken delas mellan ekologiska grödor och vilda djur.
Intensivt jordbruk innebär konventionellt jordbruk med maskiner, konstgödning och bekämpningsmedel.
Johnny #14
Tack för svaret!
Uffeb #7
”Men såvitt jag fattat finns det många miljoner (människor) som inte har resurser för att fixa mer än sin egen mat.”
Men ännu värre, det finns också miljoner människor som inte ens kan fixa sin egen mat utan måste dö svältdöden p g a att världen är full med värdelöst vetande som t ex kompostering, ytgödsling, plöjningsfritt m.m. och att människan inte förstår en så enkel sak som jordisering, d v s att organiskt avfall direkt och färskt skall packas ner i borrade eller grävda hål runt fruktträd, bärbuskar, i grönsaksland, rabatter, växthus m.m. eller plöjas ner på åkermark.
Slabadang #3
Ber att få uttrycka ett starkt stöd för din anhållan. Det är enormt angeläget att dessa diskussioner flyter upp och ut ur det dagliga bruset.
Också jag anar att vi raskt närmar oss en vattendelare vad gäller trovärdigheten inom klimatvetenskapen mellan dom få (?) som begriper fullt ut vad dom analyserar fram och resten, dom som inte gör det.
Där på Climate Audit har också Nick Stokes och signaturen ”Bart” har haft mycket intressanta holmgångar. Det handlar om diskussionstrådar under den senaste veckan och som rör Dessler.
Jag börjar inse att klimatvetenskapen kanske saknar sådant folk som lika väl skulle kunnat platsa inom ”rocket-science” om så vore.
Det är tack vare den sortens analytiker, som med sin totala matematiska koll på bl a signal-analys, kan förstå och få till robusta lösningar på enormt komplicerade fysikaliska förlopp.
Att vi överhuvudtaget vågar flyga flygplan till vardags beror på att man inom flygindustrin har vassast möjliga kompetens.
Tror inte att det är särskilt klokt att acceptera lägre krav på folk som skall utreda och sedan diktera långtgående ”klimat”-relaterade åtgärder i vår vardag.
Således, har klimatforskare bra på fötterna eller har dom det inte. F..n vet. Vi måste ju få det klart för oss nu.
Börje G #9 och #16,
Utan att själv vara expert på jordbruk så är ditt resonemang logiskt och övertygande. De flesta bönder jag känner plöjer också ned halmen efter skörd. En del går dock till strö för djuren. Men även om man plöjde ned precis allt som blir över efter skörden, så måste man väl tillsätta ytterligare gödning för det vi ändå konsumerar? Ett fullständigt kretslopp kräver ju att även den mänskliga avföringen kommer ut på åkrarna. Men eftersom det mesta konsumeras i städerna så är det ju tveksamt om ett sådant kretslopp är genomförbart.
Ingemar #18
”Men även om man plöjde ned precis allt som blir över efter skörden, så måste man väl tillsätta ytterligare gödning för det vi ändå konsumerar?”
Helt rätt, vi kommer under lång tid att behöva konstgödsel. Men jag tror att när vi med tiden lärt oss mer om jordisering och att återföra det organiska avfallet till åkermarken och i trädgårdar, kolonilotter m.m. så kommer behovet av konstgödsel successivt att minska. Jordisering innebär också att man för varje år borrar, gräver eller plöjer lite djupare, d v s att med tiden så får vi ett allt djupare och mullrikare och luckrare matjordslager vilket gör att även om vi måste använda konstgödsel så utnyttjas detta bättre än i en grund och mullfattig jord. Jag är också helt övertygad att om allt organiskt avfall på jorden jordiserades så skulle med tiden inte någon människa på jorden behöva svälta. Det finns mycket organiskt avfall att tillgå för att jordiseras i åkermark, t ex parkavfall, avfall från slakterier och mattillverkning, skogsavfall. Varje gång jag ser en lastbil full med flis så tänker jag att den borde istället köra till någon lantbrukare för att spridas ut och därefter plöjas ner, det är bara fantasin som säger stopp. Även inom trädgårdsodling så utnyttjas konstgödseln helt överlägset genom nerhällning i borrade hål runt träd, buskar och i rabatter, växthus m.m. Varje gång man vattnar i hålen så löses lite näring ut. För länge sedan planterade jag en poppelhäck och där jag kombinerade jordisering och konstgödsel, maken till växtkraft har jag aldrig varit med om.
Ekologiskt jordbruk är inte alltid så ekologiskt.
” Slaktavfall ifrån dansk grisindustri används som gödsel inom svensk ekoodling ”
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=4718538