Gästinlägg av Björn Törnvall
Den genomsnittliga totala intäkten per producerad kWh vindkraft har sedan halvårsskiftet 2011 varit ca. 54 öre. (Elpriset på NordPools spotmarknad, 36 öre plus elcertifikatet 18 öre).
Kostnaderna för att producera en kWh vindkraft varierar beroende på bl.a. vindkraftverkets pris och därmed kostnaderna för eget- och främmande kapital, anläggningens avskrivningstid, dess tillförlitlighet och etableringsplats, dess drifts- och underhållskostnader, kostnader för överföring, försäkring, samt gällande energi- och fastighetsskatter. Därtill kommer kostnader för arrendeavtal och eventuella bygdepengar, mer därom nedan. Produktionskostnader om allt från 65 öre till över en krona per kWh vindkraft har nämnts i debatten.
Vad som är en korrekt genomsnittskostnad är svårt att ange, men att den har legat långt över intäkterna sedan halvårsskiftet i år, är inget djärvt påstående. För vindkraftsägarna är ett högre elpris nödvändigt, om de skall kunna överleva någon längre tid på att driva vindkraft i egen regi. Frågan är om denna förhoppning är realistisk? Vad menar t.ex. vindkraftens intresseorganisation egentligen med uttalandet, att ”ambitionen i elcertifikatsystemet måste höjas?” Är det något annat, än ett kamouflerat rop till politikerna om mer pengar från elkunderna?
Med det elöverskott Sverige nu bygger upp – vindkraften förutan, som delvis är inlåst eftersom elen inte kan exporteras i tillräckliga volymer till övriga Europa inom överskådlig tid på grund av bristande kapacitet i överföringen, enligt energibranschens egna uttalanden, ser inte kalkylen för vindkraften så bra ut framöver heller. Inlåsningen, produktionsökningen av vatten-, kärn- och biokraft, samt en stagnerande elförbrukning, ger ett överutbud av el i Sverige. Detta bör innebära lägre elpriser. Dessutom, ju mer vindkraft som kommer till, desto mer rasar elpriset när det blåser. Vilka investerare eller finansiärer ser detta som en sund affärsidé att satsa pengar på?
Är det därför vi nu ser en kraftigt ökad aktivitet från vindbolagens sida, för att sälja av andelar i vindkraftverk till allmänheten och hela verk till kommuner, med angivande av medelpriser 2010 för elen om 54,3 öre och för elcertifikat 25,5 öre per kWh?
När marknadens elprissättning innebär förluster i verksamheten, som tär så hårt på vindkraftsägarnas likviditet att de hotar deras långsiktiga överlevnad, kan man inte undgå att förvånas över att bolagen och deras kringresande konsulter ändå anser sig ha råd att erbjuda sådana veritabla fantasipriser för arrendeavtal till markägare. Vilken markägare har alternativa intäkter av sin mark som motiverar att arrendet för ett vindkraftverk skall inbringa allt ifrån 100.000kr. till 400.000kr. i arbetsfri inkomst per år?
Detta oseriösa sätt att försäkra sig om platser att bygga verken på pekar på bristande långsiktighet i vindbolagens agerande. Kan man sälja verken eller byggrätten vidare till andra ägare med bra förtjänst spelar inte arrendekostnaden så stor roll som den borde göra om sunda ekonomiska principer finge råda. I stället ser vi nu en huggsexa om markägarnas arrendeavtal som naturligt nog bidrar till att denna för landets energiförsörjning helt onödiga verksamhet kan fortsätta.
Jag är vindkraftsmotståndare och markägare.
Om nu vindkraften är så lönsam som t.ex Arise påstår skall självklart markägaren ha en fair andel av den vinsten. Förutom markägare blir det, gubevars, ingenting av vindkraften.
Frågan är således vad som är en fair andel av ”vinsten”. Markägaren tar mycket större risker än vad som framgår i den dagliga debatten. Nu när vindkraften tycks vara olönsam är risken att markägaren sitter med Svarte Petter, vad gäller nedmontering och andra avvecklingskostnader.
”Förutom markägare blir det, gubevars, ingenting av vindkraften.”
Hurså? Om vindkraften verkligen är så viktig för att ”rädda planeten” är det väl bara att expropriera den mark som behövs?
Tog tid att kolla mina referenser
Delingpole, ”The guiltly men” http://blogs.telegraph.co.uk/news/jamesdelingpole/100106974/global-warming-the-guilty-men/
Joe NOva, deceiving the people
http://joannenova.com.au/2011/09/deceiving-the-people/
Vaclav Klaus
http://www.nzclimatescience.net/images/PDFs/vkftstxx.pdf
tty
”Hurså? Om vindkraften verkligen är så viktig för att ”rädda planeten” är det väl bara att expropriera den mark som behövs?”
Kommentar modererad
Om man får tro den här insändaren så är allt bra:
http://st.nu/opinion/debatt/1.3933815-det-blaser-en-stark-medvind-for-vindkraften
Vindkraft blåser dig på pengar.
Nu tar vi det lilla lugna med diktaturretoriken här på bloggen!
Enligt en undersökning av Svensk Energi beräknas 100 miljarder inversteras i vindkraft fram till 2020.
Som jämförelse beräknas Svensk industri investera 600 miljarder under samma period. Att en summa motsvarande 17% av Svensk industris totala investeringsbudget investeras i en verksamhet vilken enbart kan existera genom politiska beslut och subventioner, känns skrämmande.
Dessutom går dessa 100 miljoner huvudsakligen till utländska tillverkare och hitresta vindkraftsrallare.
De ”nya gröna jobben” är bara politisk blårök, våra subventioner via elräkningen går till arbetstillfällen utomlands på bekostnad av riktiga (ickesubventionerade) jobb i Sverige.
Skall vara
”Dessutom går dessa 100 miljarder huvudsakligen till utländska”
Den el som produceras i dessa vindkraftverk presenteras per län där det av sekretesskäl är möjligt. Statistik över elproduktion hämtas från Svenska Kraftnäts register Cesar.
Från och med år 2010 kommer statistik över installerad effekt, antal verk samt regional fördelning att uppdateras halvårsvis och redovisas i tabellform på denna plats.
http://www.energimyndigheten.se/PageFiles/110/Vindkraftsstatistik-2010-ny.pdf
Och Svenska Kraftnät ligger lite efter!
Vad gäller en större introduktion av vindkraft och behovet av reglerkraft så är det många beräkningar som gjorts och resultaten beror på vilka förutsättningar man har som ingångsvärden. Förutsättningarna är heller inte statiska, så nya utvärderingar behöver göras. Därför har Svenska Kraftnät startat ett projekt som har arbetsnamnet ”Integrering av vindkraft”, ett av syftena med det är att få fram ett svar på den fråga du ställer. Enligt tidplan ska projektet vara klart i april 2012, så jag ber dig att ge dig till tåls.
Det har väl varit allmänt känt att många vindparker snarare syftat till att ge just statligt stöd till verksamhet samt markägare snarare än att bidra med green-energy. Hade det varit solceller så hade det nog varit mindre livat eftersom solceller inte bullrar och smart placerat inte sabbar landskapsvyn samt stör folk runt i kring osv. osv.
I övrigt så är det tufft att hitta andra verksamheter som ger 100.000-400.000 Kr per år. Tar man en titt på timmer så handlar det om säg 500-1000Kr per s^3 och 150-300 s^3 per hektar. Och då tar det femtio till etthundratjugo år…… Fast det finns förstås pengar tidigare i hållbarhetscykeln som de 1-5 röjningarna/gallringarna osv.
Tittar man på god åkermark så handlar det om 6000-20.000 kg Vete per år á 1-3,50 kr per kg.
Sedan finns andra intäkter på marken såsom jakt, bärplockning och myggsafari.
Vad gäller solenergin så är den behäftad med problem som:
100% beroende av amerikansk tillverkningsteknik (såvida man inte vill ha dåliga solceller förstås). Ganska intressant med tanke på Solyndra skandalen i USA, varför använde Solyndra inte amerikansk världsledande solenergi teknik??? – ännu ett sätt att dela ut skattepengar till andra än de förtjänta.
Att det är lägst effekt när behovet är som störst, dvs. mitt i natten på vintern.
Att batterierna i handeln kostar 1000 spänn per lagrad kW och måste bytas oftare än önskvärt. Ett typbatteri av högsta klass klarar 500 laddcykler och man gör alltså slut på ett batteri varje till vartannat eller var tredje år….
Ett annat sätt att spara energi och rädda landsbygden vore förstås att ge vindenergibidragen till solenergi och lagligen tvinga alla bönder att solpaneler på tak, ladugårdar och gårdar. Eftersom ett halvt tak kan producera omkring 2-6kW enligt vissa säljare av solceller torde man kunna helt eliminera behovet av energinät i landsorten samt elkostnaderna för landsortbefolkningen.
http://www.thedailybell.com/2921/The-Disaster-of-Wind-Farming
The Disaster of Wind Farming
„…..Alas, despite all the practical evidence to show why wind power is one of the greatest follies of our age … We can forget any last vestiges of local democracy
„……Conclusion: Once again, governments have distorted the Invisible Hand of the market by subsidizing wind power. ……..
………..Unless the subsidies that support these turbines are repealed, this is doubtless the outcome from this latest outbreak of green lunacy…..“
”ambitionen i elcertifikatsystemet måste höjas?”
Priset på elcertifikat sätts på en marknad där elproducenter är ålagda att köpa en given kvot. Problemet för vindkraftsägarna är att denna kvot nu understiger den mängd elcertifikat som finns på marknaden. Det kommer naturligtvis leda till att certifikat blir praktiskt taget värdelösa.
Ett sätt för politiker att ”höja ambitionsnivån” är att skruva upp den kvot som producenter tvingas köpa. Problemet för vindkraftsvänner är dock att huvuddelen av pengarna går till, i många fall kommunalägda, bioeldade kraftvärmeverk. Dessa höstar villigt in pengar från elcertifikat så i det hela stora kan man se det som en variant på Robin Hood-skatt
Arrende priserna är helt orimliga. Värdet har ingenting med verkligheten att göra. Ser ingen logik i att markägaren som bidrar till en förstörd närmiljö skall få snuskigt mycket betalt för detta. De enda gångerna det verkligen finns motiv till sådana här priser är när verken inskränker på framtida bostadsbyggande. Åkrarna här i halland som är nerlusade med vindkraftskit används så när som på själva verket och ev någon liten extra väg. Detta visar bara hur absurd denna subventionerade koko marknad är, vinkraftsstollarna har byggt och betalat orimliga pengar i sann pyramidsspelsanda. Hade man gjort en riktig investeringskalkyl från början hade man krävt exproprierad mark i obygden uppe i fjällvärden och annat i stället för på slättlandet.
Håkan R #7
Det kan mycket väl vara en bra affär för industrin att investera i vindkraft.
Antag att företaget tjänar pengar, betalar skatt och saknar vettiga investeringar. Ett vindkraftverk betraktas som vilken inventarie som helst och skrivs av under fem år.
En investering om 100 milj ger 20 milj/år i avskrivning och 5,6 milj/år i minskad skatt. Om vi antar att intäkterna matchar kostnaderna på sikt ger det en avkastning på 5,6% under de första fem åren och därefter, när verket är avskrivet, rena intäkter. Därtill kommer eventuella ”good wills” i form av egen ”grön el” etc. Verket behöver inte ens ge el för att investeringen skall kunna motiveras.
Olle w,,,uh tack för den. Vi i fjällvärlden är ingen ”obygd” och vi vill absolut inte ha snurrorna i vår orörda vildmark. Bygg dom där elen behövs (vilket den inte gör),,typ i Halland
Närliggande:
http://www.svd.se/naringsliv/dyra-utslappsratter-for-vattenfall_6500632.svd
Enligt Vattenfalls egna beräkningar ökar bolagets kostnader för utsläppsrätter med omkring sju miljarder kronor från 2012 till 2013, uppger Dagens Industri.
Öka?
hur stora är dom nu??
Och vem i alla rödgleta är mottagaren av dessa miljarder som naturligtvis hamnar på vår elräkning!
Planerna på ett gaseldat kraftvärmeverk i Helsingborg verkar nu vara uppskjutet på obestämd tid. Det har inte funnits beslut på att det skall byggas, men nu verkar elpriserna bli för dåliga för att de skall våga sig på investeringen.
Det är säkert många andra kraftverksinvesteringar som heller inte blir av, nu när elpriset blivit lägre. Det gäller nog även vindkraftsinvesteringar.
De saftiga markarrendena är det politiska priset för centerpartiets/LRF:s stöd till vindkraften och därmed en god investering för vindkraftsindustrin.
Peter F jag har en bättre ide, vi bygger dem på gärdet i stockholm!
olle w #19
Nej nej, Fårö och Täby tror jag kan vara ett par optimala platser, slår mig att dom två lokaliseringarna kan vara optimala ur backupsynpunkt, blåser det vänstervindar levererar Fårö, blåser det högervindar levererar Täby.
Ingvar Engelbrecht #16
I Sverige är det väldigt lite el som produceras så utsläppsrätter behöver köpas. Det är under de perioder då Sverige och Norge behöver importera el från länder med kolkondens som det påverkar våra priser. Utbyggd kraftproduktion i Sverige sänker elpriserna här.
Ivh #21
Men det förklarar inte vart de 7+ miljarderna tar vägen. Inte tusan lär de väl komma det svenska folket tillgodo. Däremot kommer kostnaderna att belasta våra elfakturor. Så var hamnar de?
Ivh # 16
Ingvar E skrev ”Enligt Vattenfalls egna beräkningar ökar bolagets kostnader för utsläppsrätter med omkring sju miljarder kronor från 2012 till 2013, uppger Dagens Industri.”
du beskriver Sverige som elkraftsimportör(periodvis) och därav anser du att de höga kostnader för sk utsläppsrätter är berättigade?
Sverige har halverat koldioxidutsläppen sedan 70-talet men troligen är det som med mina barn när de var små, att det är inte lätt att bejaka behov som bedrivs i affekt?.
Ingvar Engelbrecht #22
Du vet väl att pengar konsumeras eller inveateras där marknaden ger mest återbetalning på investeringen, eller mest glädje av konsumtionen.
Men du vet precis som jag att pengar egentligen saknar värde på lite längre sikt.
Det är ju hur de används som eventuellt kan skapa mer pengar.
Intressant formulering.
———–
Du vet väl att pengar konsumeras eller investeras där marknaden ger mest återbetalning på investeringen, eller mest glädje av konsumtionen.
————-
1. Pengarna kommer från Svenska folket till Vattenfall.
2. Vattenfall betalar för en fiktiv vara.
Min fråga var. Vem konsumerar dessa pengar på vad? Alternativt. Vem investerar dem på vad. Och till vems nytta?
Ditt uttalande säger ju precis ingenting utom en allmänn generalisering.
Och detta:
Men du vet precis som jag att pengar egentligen saknar värde på lite längre sikt.
1. Säg det de svenska familjer som lever på marginalen!!
2.Jag föredrar Ayn Rands definition på pengar.
—————–
”Have you ever asked what is the root of money? Money is a tool of exchange, which can’t exist unless there are goods produced and men able to produce them. Money is the material shape of the principle that men who wish to deal with one another must deal by trade and give value for value. Money is not the tool of the moochers, who claim your product by tears, or of the looters, who take it from you by force. Money is made possible only by the men who produce.
—————
Ingvar Engelbrecht #22 och Bertel #23
Vattenfall har stor verksamhet i Tyskland, Holland och Storbritannien. Det är elkonsumenterna där som främst drabbas av ökade kostnader för utsläppsrätter. Här i Sverige så är importen fån länder med kolkraftsproduktion endast några hundra timmar per år. I extremfall som 2010 kan det vara ett par tusen timmar på ett år, Det är när vi importerar som vi har extremt höga priser på el här.
Ivh # 26
Jag pratade om Sverige, där vi ev kan påverka via röstsedeln.
Resten av världen är utom vår rätt att bestämma över(ur demokratisk synvinkel), eller har du en mer kolonialistisk syn på din omgivning?
Ivh 26
Jag tror inte att Vattenfalls publika årsredovisning är transparant nog för att avgöra varifrån de väljer att kompensera sig för de ökade kostnaderna som de 7+ miljarderna utgör. De tar från den marknad som tål det,
Fortfarande har ingen förklarat vart tusan pengarna tar vägen!!!
Och hur de används!!
Konkret alltså.
Ingvar E # 25
Tack för Ayn Rands definition. Klockren!
Den kommer jag att, likt Martin Luther, spika upp på kyrkoporten. Nej, men på min köksvägg……
Labbbibia #29
Har du glömt alla de få som lyckas göra mer pengar av pengar utan att egentligen producera ett endaste dugg?
De stora pengarna är inte guldmynt utan papper med förväntningar på ett framtida värde som är större än vad de var värda innan de tillverkades (trycktes).
De stora pengarna byter inte ägare eller växer utifrån vem som producerar mest.
Labbibia
Egentligen är det ett längre stycke 🙂 Kommer från boken ”Atlas Shrugged” av Ayn Rand
http://www.aynrand.org/site/News2?page=NewsArticle&id=7429
Uffeb
”Producera” innebär även ”intellectual property”
Ingen tycks veta vart de där 7+ miljarderna tar vägen.
”Svart hål” ?
ARC har många synpunkter på ”Climate change”
http://www.aynrand.org/site/PageServer?pagename=media_topic_climate
nuerenattinatti
Ingvar Engelbrecht #32
”Intellectual property”, ja det är väl någon sorts beskrivning av intellektuellt arbete som kan omsättas i produktivt arbete. Typ patent eller copyrigth…
Jag har ingen aning om huruvida de 7+ miljarder du frågar om används till det ena eller det andra, men att de skulle försvinna i ett svart hål tvivlar jag på.
Ibland tycks stora vinster ”försvinna” i fickorna på ägarna, men så länge de inte använder papperslapparna till att tända i öppna spisen så finns de ju kvar. Värdet kan i och för sig minska om förhoppningarna om det framtida värdet minskar.
Och det är ju därför som många med näsa för förhoppningar kan öka sin förmögenhet utan att producera. Ett typexempel var ju då valutor och växelkurser var på tapeten. Spekulanterna kunde på den tiden ställa till ett elände för en hel nation och tjäna ”pengar” på ett finurligt handlande med ”pengar”. Och på ett sätt som inte fungerar om man bara har ett par sparade årslöner att satsa…
UffeB #34
Nu kan ju inte Vattenfall ”använda” de där papperslapparna. De har tvingats att betala för dem för att få släppa ut CO2. Det är ren kostnad, inget värde.
Så det kan inte försvinna i ägarnas fickor. Pengarna har betalats ut från bolaget till ”någon” och är försvunna ur bolaget. Dom är naturligvis inte borta men för alla rödgleta nånstans är dessa pengar.
Idag kan vem som helst som har 5000 kronor (eller mer) handla med valutor. Jag gör det
Just nu pågår propaganda i Radio Östergötland där Mats Weinesson LRF och Jan Persson Länstyrelsen berättar om det förträffliga med vindkraften, god ekonomisk avkastning för investerarna hävdas. Inga problem med något och reportern håller som vanligt med utan några direkta kritiska frågor.
Länk:
http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2034
Janne #36
Om vindkraft är en lönsam investering beror på framtida elpriser och räntor.
Med de elpriser som varit de senaste åren + elcertifikat i kombination med låga räntor har ju gjort att read första året har en 7-8% av totalkostnaden kunnat amorteras. Med de förutsättningarna är verket betalt efter 12-15 år. Om elpriserna inkl elcertifikat blir 40 öre/KWh och räntorna blir högre, kan inget amorteras
Vi skrattens framtida lönsamhet beror också på stigande råvarupriser, som drabbar vindkraften extra hårt eftersom den tack vare sin småskalighet är rejält resurstung (det behövs helt enkelt mer koppar, betong, neodym, järn, plast, glasfiber, makadam mm per kWh än för andra energikällor).
Detta kan sänka vindindustrin.
#38
”vi skratten” = ”vindkraften” efter iPadens automatiska stavningskorrigering… 🙂
Christopher E #38
Det påverkar inte de vindkraftverk som redan är byggda, annat än skrotvärdet när de skall rivas.
Jan E M #40
Så sant, men jag är mest bekymrad för alla de snurror som planeras i den natur vi kvar.
Christopher E #40
Om elpriserna stannar på nivån runt 30 öre/KWh så lär inte staten utöka elcertifikatsystemet. Idag finns det ett överskott på elcertifikat så priserna lär minska. Då lär det inte bli så mycket nybyggda kraftverk alls. Stiger elpriserna så kommer staten att öka på elcertifikatsystemet för att stimulera nyinvesteringar i elproduktion. Det är tillgången och efterfrågan på el som avgör priset.
”Idag finns det ett överskott på elcertifikat så priserna lär minska.”
Jag kan inte se att de kommer att vara värda någonting överhuvud taget. Antag att elproducenter åläggs att köpa 100X certifikat och det finns 120X på marknaden. vad händer om ingen köper? …. Då straffas man genom att man får betala 150% av snittpriset under året… vilket blir … 0 kronor. Vart kom uppfinnaren av certifikatsystemet ifrån, Sunbyberg?
Producenter förenen er, köp inte!
Vad händer när man får mindre elcertifikat ?
I detta fall värme och elproduktion.
http://op.se/lanet/ostersund/1.3945188-jamtkraft-hojer-priset
Citat:
” Jämtkraft förklarar prishöjningarna i Östersund med att företaget för mindre intäkter från el och elcertifikat. De är en del av ett system som infördes för att stimulera produktionen av förnybar el. ”
” De höjda priserna på bränsle försöker Jämtkraft parera genom att importera billigt returträ från England ”
Ett skogslän som måste importera trä för förbränning !??
Tillverkning av solceller verkar inte så lönsamt heller:
” Det norska solpanelbolaget – och tidigare börsraketen – Renewable Energy har inlett en process för att utvärdera permanenta stängningar för delar av sin produktionskapacitet i Norge. Cirka 700 anställda väntas påverkas. ”
De har f.ö. tillverkning här i Värmland, undrar när de tar sitt pick å pack och flyttar till Kina.
Fast de kanske kan vigga lite stålar av svenska och norska staten.
http://di.se/Default.aspx?sr=23&tr=293643&rlt=0&pid=246241__ArticlePageProvider&epslanguage=sv&referrer=http%3A%2F%2Fdi.se%2FNyheter%2F%3FCollapseTopMenu%3Dtrue