Indien vägrar minska sina utsläpp

Trots president Obamas stora ambitioner att kraftigt minska USA:s utsläpp av växthusgaser förblir Indiens inställning att en begränsning av utsläpp inte är möjlig utan att tillväxten påverkas negativt.
“If the question is whether India will take on binding emission reduction commitments, the answer is no. It is morally wrong for us to agree to reduce when 40 percent of Indians do not have access to electricity,” är den officiella inställningen. Och det är naturligtvis fullt förståeligt. Inte ens Rajendra Pachauri tror att Indien kommer att ändra sig i den här frågan. Utsikterna för Köpenhamnmötet blir bara mörkare och mörkare.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Labbibia

    Det var väl inte direkt oväntat? Samma sak lär det bli med Kina och andra länder som är på väg upp ur fattigdomen.
    Den som tror att Sverige, “genom att föregå med gott exempel” kan påverka dessa nationer, genom att minska våra globalt sett löjligt låga utsläpp av Co2…… han / hon är inte så lite naiv.

  2. TomatPalmen

    Hur vågar Indien utmana Thomas Palm och Olle Häggström?  Maken till fräckhet. Oerhört.   Här brinner jorden upp och de tänker på brödfödan.  De tror väl inte på klimatlarmen. God help them! Send Erland Källén!

  3. István

    Ingen blir profet i eget land.
    Indien har sin egne, formidable,  Mr Rajendra Pachauri till upplysning.
    Vad hjälper det? Mot människors futtiga mat-för-dagen tjat?

  4. En dag kommer världen att vara vara tacksam för att Indien motsatte sig koldioxidhysterin.

  5. Lejuene

    Verkligheten börjar hinna ikapp till och med klimathysterin!

  6. Thomas

    USA har 15 ggr högre utsläpp per person. Då finns lite mer dödkött att skära i. Tom Sverige har fyra gånger högre utsläpp än Indien.

  7. karlsson

    Naturen själv producerar 96-98% av all CO2. Indien gör rätt som går emot den obevisade CO2 hypotesen.

  8. ‘Dökött’ var ordet, ‘utsläpp’ var ett annat.
    Det är nästan lite ‘strålkärring’ över en del av AGW-jiddret, typ ‘negativa energier’ som skall styras om till ‘positiva’ mha kristaller och rita curry-kors på golvet där man inte bör sova …

  9. Lars G

    Thomas – ja det är sant att att Sverige har fyra gånger högre utsläpp än Dr. Pachauris landsmän. Vi har också 6 ggr högre utsläpp per person än för 400 år sedan och en befolkning som har minst niofaldigats på samma “levnadsyta”. Och i Indien får du nog “segmentera” bort 300 miljoner plus av “medelklass” med vårt CO2-utsläppsbeteende och “resten” som lever i världens största demokrati och kastsystem”. F.ö tycker jag du och många skall läsa boken “Sustainable Energy – without the hot air”…det hjälper att fokusera på det väsentliga i frågan – dvs Sustainable Energy Supply. Punkt!

  10. Steve

    Varför skulle Indien vika sig platt för ett icke-existerande värmehot?

    Uppsala-somrar 1722 – 2004

    Jag tog mig för att läsa ner SMHI:s siffror
    http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8881&a=25030&l=sv
    för dygns-temperaturen i Uppsala 1722 – 2004, tog fram medeltalet för juli för resp. år, och sedan medeltalet för dessa siffror per decennium resp 20-årsperiod. Hela perioden 1750 – 1819 ligger över 17,4ºC.  1930- och 1940-talen över 17,0º … Kallaste decenniet var 1960-talet.  
    SMHI — UPPSALA TEMP 1722 – 2004
    Dygnsmedeltemperaturen för juli månads 31 dagar
    Medeltal per decennium resp 20-årsperiod
    ÅR         MEDELTAL
    Från    Till    Decennium / 20 år
    1722     1729     13,8     –
    1730     1739     17,5
    1740     1749     16,2    16,8
    1750     1759     17,5
    1760     1769     18,1    17,8
    1770     1779     17,9
    1780     1789     17,5    17,7
    1790     1799     17,5
    1800     1809     17,4    17,4
    1810      1819     17,5
    1820     1829     16,5    17,0
    1830     1839     16,6
    1840     1849     15,6    16,1
    1850     1859     17,5
    1860     1869     16,2    16,9
    1870     1879     16,3
    1880     1889     15,7    16,0
    1890     1899     16,1
    1900     1909     15,7    15,9
    1910      1919     16,5
    1920      1929     16,2    16,3
    1930      1939     17,0
    1940      1949     17,1    17,0
    1950      1959     16,1
    1960      1969     15,4    15,7
    1970      1979     15,9
    1980      1989     16,3    16,1
    1990      1999     17,0
    2000     2004    17,7
    Kallaste decennierna:
    1960-t, 1840-t, 1880-t, 1900-t, 1970-t   
    (1720-talet bör nog ses som osäkert.  Fahrenheits-skalan kom 1724, Celsius 1742.)
    Varmaste decennierna:
    1760-t, 1770-t, (2000-2004), 1730-t/ 1750-t/ 1780-t/ 1790-t/ 1810-t/ 1850-t
    (20 mars lade jag här fram en motsvarande lista där jag utgått för den varmaste juli-dagen resp. år, och sedan räknat fram medeltal för decenniet.)  

  11. TomatPalmen

    Det finns inget “dökött” i Sverige, vi har snarast för hög CO2-skatt. Om man får tro IPCC (se tex http://bilperbo.blogspot.com/2008/03/eus-miljbyr-har-inte-lst-ipccs.html).  Ett effektivt globalt avtal innebär att man minskar där det är billigast, vilken  är i Indien och andra utvecklingsländer. Alla icke-effektiva förslag innebär att man slösar pengar/miljö. Indien går inte med i något avtal och förmodligen inte Kina heller, varvid utsläppen kommer att öka i många år framöver. Kvar blir dyra symbolhandlingar och en rikare Al Gore.

  12. Gunnar Littmarck

    Om man ska skuldbelägga olika folk, kan vi ju konstatera att de som kallas fattiga länder, stått för så gott som hela befolkningstillväxten, de har bedrivit den största rovdriften på miljö och atmosfär.
    Så nu när tokstollar drar runt och babblar om att “rika” länder ska betala för det vi åsamkat fattiga vad gäller klimatändringar, kan man ju bara gråta.
    Inte en krona skulle gå från rika svenskar till fattiga som därmed tog sig ur fattigdomen, utom ett fåtal som blev korrupta eller byråkrater.
    Mätbara negativa ändringar i atmosfären är ju usel förbränning, som sker till största del i fattiga länder.
    CO2 ger dem växter tåligare för torka och större skördar.
    Om vi ville kunde vi ge alla som av kultur och religion värmer maten efter solnedgång och konkurrensen om ved lett till eldning av fuktig avföring.
    Ville vi mer skulle vi satsa på de energisystem som dels inte har några tillgångsbegränsningar eller ligger på enbart vissa länders områden.
    Det skulle bara kosta småpengar och jag lovar att alla skattebetalare skulle vara positiva till energisystemsbistånd.
    Elkraften kan ju säljas till ett pris som ligger så kolkraften slås ut, då kostar inte biståndet i längden och länderna blir jämlika.

  13. Labbibia

    Thomas # 6
    Räknar du med de fattiga Indierna då, de som eldar med kosk-t och ved?

  14. Thomas

    Labbibia, koskit och ved är förnyelsebara bränslen som inte bidrar till höjning av koldioxidhalten om man inte tar ut så mycket ved att det leder till avskogning. Däremot har sotet från vedeldning stor regional betydelse.

  15. Labbibia

    Thomas
    Och gör det det? Leder till avskogning? Låt mig gissa att svaret är Ja. Och vad gäller Indiens många miljoner kor, och deras avföring SAMT deras metanpruttande, om vi räknar med det, hur stor “klimatpåverkan” gör sig Indien då skyldigt till, per capita, jämfört med Sverige?

  16. Thomas

    Labbibia, jag skulle tro att Indiens kor släpper ut betydligt mycket mindre metan per kapita än våra så du lär inte vinna något på att ta med de utsläppen. Jag hade den här källan för mina siffror:
    http://cdiac.ornl.gov/trends/emis/top2005.cap
    Har du någon du anser mer rättvisande?

  17. Labbibia

    Aha, så de Indiska korna är mer klimatvänliga än våra? Tillåt mig tvivla, våra kor kanske pruttar mera, men Indiens kor gör det säkert under en bettydligt längre tid? Eller hur har de räknat, de som gjort listan? 
    Det här blir ju lite absurt, men själv tycker jag att det visar på hur svårt det är att räkna på klimatpåverkan.
    Tack för din lista, ser att Chad har 0,00 Co2-utsläpp per capita. Är det möjligen till deras nivå vi måste nå för att ” rädda klimatet”?
    Sen fick jag inget svar på mitt antagande att det förekommer avskogning i Indien, så jag antar att du håller med mig där?