Trots president Obamas stora ambitioner att kraftigt minska USA:s utsläpp av växthusgaser förblir Indiens inställning att en begränsning av utsläpp inte är möjlig utan att tillväxten påverkas negativt.
”If the question is whether India will take on binding emission reduction commitments, the answer is no. It is morally wrong for us to agree to reduce when 40 percent of Indians do not have access to electricity,” är den officiella inställningen. Och det är naturligtvis fullt förståeligt. Inte ens Rajendra Pachauri tror att Indien kommer att ändra sig i den här frågan. Utsikterna för Köpenhamnmötet blir bara mörkare och mörkare.
Det var väl inte direkt oväntat? Samma sak lär det bli med Kina och andra länder som är på väg upp ur fattigdomen.
Den som tror att Sverige, ”genom att föregå med gott exempel” kan påverka dessa nationer, genom att minska våra globalt sett löjligt låga utsläpp av Co2…… han / hon är inte så lite naiv.
Hur vågar Indien utmana Thomas Palm och Olle Häggström? Maken till fräckhet. Oerhört. Här brinner jorden upp och de tänker på brödfödan. De tror väl inte på klimatlarmen. God help them! Send Erland Källén!
Ingen blir profet i eget land.
Indien har sin egne, formidable, Mr Rajendra Pachauri till upplysning.
Vad hjälper det? Mot människors futtiga mat-för-dagen tjat?
En dag kommer världen att vara vara tacksam för att Indien motsatte sig koldioxidhysterin.
Verkligheten börjar hinna ikapp till och med klimathysterin!
USA har 15 ggr högre utsläpp per person. Då finns lite mer dödkött att skära i. Tom Sverige har fyra gånger högre utsläpp än Indien.
Naturen själv producerar 96-98% av all CO2. Indien gör rätt som går emot den obevisade CO2 hypotesen.
’Dökött’ var ordet, ’utsläpp’ var ett annat.
Det är nästan lite ’strålkärring’ över en del av AGW-jiddret, typ ’negativa energier’ som skall styras om till ’positiva’ mha kristaller och rita curry-kors på golvet där man inte bör sova …
Thomas – ja det är sant att att Sverige har fyra gånger högre utsläpp än Dr. Pachauris landsmän. Vi har också 6 ggr högre utsläpp per person än för 400 år sedan och en befolkning som har minst niofaldigats på samma ”levnadsyta”. Och i Indien får du nog ”segmentera” bort 300 miljoner plus av ”medelklass” med vårt CO2-utsläppsbeteende och ”resten” som lever i världens största demokrati och kastsystem”. F.ö tycker jag du och många skall läsa boken ”Sustainable Energy – without the hot air”…det hjälper att fokusera på det väsentliga i frågan – dvs Sustainable Energy Supply. Punkt!
Varför skulle Indien vika sig platt för ett icke-existerande värmehot?
Uppsala-somrar 1722 – 2004
Jag tog mig för att läsa ner SMHI:s siffror
http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8881&a=25030&l=sv
för dygns-temperaturen i Uppsala 1722 – 2004, tog fram medeltalet för juli för resp. år, och sedan medeltalet för dessa siffror per decennium resp 20-årsperiod. Hela perioden 1750 – 1819 ligger över 17,4ºC. 1930- och 1940-talen över 17,0º … Kallaste decenniet var 1960-talet.
SMHI — UPPSALA TEMP 1722 – 2004
Dygnsmedeltemperaturen för juli månads 31 dagar
Medeltal per decennium resp 20-årsperiod
ÅR MEDELTAL
Från Till Decennium / 20 år
1722 1729 13,8 –
1730 1739 17,5
1740 1749 16,2 16,8
1750 1759 17,5
1760 1769 18,1 17,8
1770 1779 17,9
1780 1789 17,5 17,7
1790 1799 17,5
1800 1809 17,4 17,4
1810 1819 17,5
1820 1829 16,5 17,0
1830 1839 16,6
1840 1849 15,6 16,1
1850 1859 17,5
1860 1869 16,2 16,9
1870 1879 16,3
1880 1889 15,7 16,0
1890 1899 16,1
1900 1909 15,7 15,9
1910 1919 16,5
1920 1929 16,2 16,3
1930 1939 17,0
1940 1949 17,1 17,0
1950 1959 16,1
1960 1969 15,4 15,7
1970 1979 15,9
1980 1989 16,3 16,1
1990 1999 17,0
2000 2004 17,7
Kallaste decennierna:
1960-t, 1840-t, 1880-t, 1900-t, 1970-t
(1720-talet bör nog ses som osäkert. Fahrenheits-skalan kom 1724, Celsius 1742.)
Varmaste decennierna:
1760-t, 1770-t, (2000-2004), 1730-t/ 1750-t/ 1780-t/ 1790-t/ 1810-t/ 1850-t
(20 mars lade jag här fram en motsvarande lista där jag utgått för den varmaste juli-dagen resp. år, och sedan räknat fram medeltal för decenniet.)
Det finns inget ”dökött” i Sverige, vi har snarast för hög CO2-skatt. Om man får tro IPCC (se tex http://bilperbo.blogspot.com/2008/03/eus-miljbyr-har-inte-lst-ipccs.html). Ett effektivt globalt avtal innebär att man minskar där det är billigast, vilken är i Indien och andra utvecklingsländer. Alla icke-effektiva förslag innebär att man slösar pengar/miljö. Indien går inte med i något avtal och förmodligen inte Kina heller, varvid utsläppen kommer att öka i många år framöver. Kvar blir dyra symbolhandlingar och en rikare Al Gore.
Om man ska skuldbelägga olika folk, kan vi ju konstatera att de som kallas fattiga länder, stått för så gott som hela befolkningstillväxten, de har bedrivit den största rovdriften på miljö och atmosfär.
Så nu när tokstollar drar runt och babblar om att ”rika” länder ska betala för det vi åsamkat fattiga vad gäller klimatändringar, kan man ju bara gråta.
Inte en krona skulle gå från rika svenskar till fattiga som därmed tog sig ur fattigdomen, utom ett fåtal som blev korrupta eller byråkrater.
Mätbara negativa ändringar i atmosfären är ju usel förbränning, som sker till största del i fattiga länder.
CO2 ger dem växter tåligare för torka och större skördar.
Om vi ville kunde vi ge alla som av kultur och religion värmer maten efter solnedgång och konkurrensen om ved lett till eldning av fuktig avföring.
Ville vi mer skulle vi satsa på de energisystem som dels inte har några tillgångsbegränsningar eller ligger på enbart vissa länders områden.
Det skulle bara kosta småpengar och jag lovar att alla skattebetalare skulle vara positiva till energisystemsbistånd.
Elkraften kan ju säljas till ett pris som ligger så kolkraften slås ut, då kostar inte biståndet i längden och länderna blir jämlika.
Thomas # 6
Räknar du med de fattiga Indierna då, de som eldar med kosk-t och ved?
Labbibia, koskit och ved är förnyelsebara bränslen som inte bidrar till höjning av koldioxidhalten om man inte tar ut så mycket ved att det leder till avskogning. Däremot har sotet från vedeldning stor regional betydelse.
Thomas
Och gör det det? Leder till avskogning? Låt mig gissa att svaret är Ja. Och vad gäller Indiens många miljoner kor, och deras avföring SAMT deras metanpruttande, om vi räknar med det, hur stor ”klimatpåverkan” gör sig Indien då skyldigt till, per capita, jämfört med Sverige?
Labbibia, jag skulle tro att Indiens kor släpper ut betydligt mycket mindre metan per kapita än våra så du lär inte vinna något på att ta med de utsläppen. Jag hade den här källan för mina siffror:
http://cdiac.ornl.gov/trends/emis/top2005.cap
Har du någon du anser mer rättvisande?
Aha, så de Indiska korna är mer klimatvänliga än våra? Tillåt mig tvivla, våra kor kanske pruttar mera, men Indiens kor gör det säkert under en bettydligt längre tid? Eller hur har de räknat, de som gjort listan?
Det här blir ju lite absurt, men själv tycker jag att det visar på hur svårt det är att räkna på klimatpåverkan.
Tack för din lista, ser att Chad har 0,00 Co2-utsläpp per capita. Är det möjligen till deras nivå vi måste nå för att ” rädda klimatet”?
Sen fick jag inget svar på mitt antagande att det förekommer avskogning i Indien, så jag antar att du håller med mig där?