”I vår supermediala värld får också narrativet lätt sitt eget digitala liv ända till folk börjar inse att man inte kan leva på hägringar.” Lånat citat av Lennart Bengtsson i Det Goda Samhället. En underbart träffsäker slutknorr på hans krönika.
Hägring enligt SAOL. (i sht i högre stil) mer l. mindre bildl.; särsk. till HÄGRA 3, om sådant som (blott) visar sig oklart l. otydligt, ofta lockande l. bedrägligt för ngns tankar l. ngns sinne, fantasibild, fantasifoster, drömbild; )
Allmänhetens insikter i politiken om klimat och energi blir avgörande. Därför är bloggens uppgift i upplysningens tjänst omistlig.
Förnybar energi och Net Zero är narrativet och den överordnade hägringen utgående från det av IPCC uppmålade katastrofscenariet. Där människans utsläpp av koldioxid får hela skulden till den pågående klimatförändringen. Hägringar därför att förutsättningarna är helt orimliga.
Att ersätta fossila bränslen, som sedan decennier svarar för mer än 80 % av all energiproduktion, till den mängd som förutsätts kräver att det startas en ny 1000 MW reaktor per dag i världen från imorgon till 2050. Ett ovedersägligt faktum. Går det att sälja in hos allmänheten?
Vätgasbubblan börjar få pyspunka. Vår elproduktion är idag cirka 140 TWh / år. Säg 3 TWh / vecka. Att lagra vätgas för att i gasturbin leverera 1 TWh ”sparad” elenergi behöver vi vätgaslager på 3 000 000 m3 vid 200 bar. En ofattbarbart stor mängd och idag tekniskt helt oprövad. SSAB:s pilotprojekt av ett vardagsrums volym, som uppenbarligen misslyckades av någon anledning som inte offentliggjorts. Troligen blir det ingen fortsättning med vätgaslager i projektet.
Christian Sandström presenterar gröna bubblor i sina böcker och nu också i krönikor i Affärsvärlden på mycket läsvärt sätt. Hans kunniga grävande är berömvärt. Vi tillåter oss att använda en del för en sammanfattning.
Vätgas och vätgasstål en sprickfärdig grön bubbla
Svansföringen har varit obefogat hög i de svenska stålprojekten. Vi är väldigt små på den internationella stålmarknaden, men har ändå en bra position med högkvalitativa specialstål. Det ska inte få oss att tro att vi kan vara föregångare och visa världen hur fossilfritt stål ska göras. En hägring som börjar upplösas när sanningens stund närmar sig,
Ståljätten ArcelorMittal överger tanken att ersätta kol med vätgas i Tyskland trots subventioner på 14 miljarder kronor. Helt enkelt inte konkurrenskraftigt enligt bolagets europachef Geert van Poolverde till Financial Times. Stålchefen går så långt att han säger: ”Vi kommer inte att kunna använda vätgas eftersom vi då kommer att skjuta ut oss från marknaden som från en katapult.”
Norska Statskraft dämpar sina ambitioner och avbryter inköp av elektrolysörer till vätgasbaserat stål i Mo i Rana. Kommersiella förutsättningar saknas att driva projektet vidare tillsammans med det spanska stålbolaget CELSA. Planen var elektrolysörer på 40 MW.
Statkraft avbryter vätgasprojekt i Mo i Rana (dagensnaringsliv.se)
Projektet ingick i Statskrafts tidigare mål upp till 2 GW elektrolyskapacitet. De har inte kunnat skapa en kommersiellt hållbar modell. Aptiten på vätgas är i avtagande. Allt fler inser hur dyrt det är. Hägringen blir allt tunnare och genomskinligare. Precis som med Northvolt drabbas underleverantörerna. Vätgasbolaget Nel Hydrogen som huvudleverantör förlorar 12 miljoner dollar i ordervärde. Ett bolag som nyligen rapporterade nettoförlust på 17 miljoner dollar beroende på motgångar i den globala marknaden för grön vätgas. Nels elektrolysörfabrik är fortfarande stängd på grund av låg efterfrågan.
EU:s vätgashägring
Alla dessa idéer kommuniceras av EU som avgörande för klimatomställningen. Tanken är att vätgas ska ersätta fossila bränslen, vilket är en märklig strategi då vätgas inte är ett bränsle. Grön vätgas är bara en energibärare som måste tillverkas och då kräver stora energimängder.
Professor Samuel Furfari har visat att vätgas inte i någon av tidigare satsningar håller kommersiellt när den ska möta verkligheten. Idén har prövats i subventionerade projekt ända sedan 1980-talet.
The hydrogen illusion: interview with Samuel Furfari on his explosive new book [GasTransitions] (naturalgasworld.com)
För Stegra ter sig hägringen ännu som verklig
Stegra vill lugna investerare: ”Caset starkare än för ett år sen” | Affärsvärlden (affarsvarlden.se)
”Boden Bob”, Henrik Henriksson:
Varenda människa med någon industriell erfarenhet inser att det är en chimär. Chimär enligt SAOL. ( [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] föreställning som icke motsvaras af ngt verkligt, ogrundad, falsk föreställning; hjärnspöke, inbillningsfoster; dröm(bild), fantasi.)
Stegras chanser att överleva är mindre än en istapp i Sahara. Det är bara en tidsfråga. Var finns kapital för den tidslinje som det är från nuvarande position till dess leveranser av valsat stål är godkänd av potentiella kunder och pengaflödet vänder in till boksluten. Flera år från idag.
Hägring – chimär – korthus
Vilket substantiv som helst av dessa är en relevant beskrivning av politiska åtgärder som förorsakats av irrläran att människans behov av energi, som innebär användning av fossila bränslen, bär hela skulden till den begränsade klimatförändring, som till största delen är naturlig.
Att jaga hägringar är per definition meningslöst. Vätgasprojekten överlever inte ens med stöd av de 430 miljarder euro som anslagits. När vi skrev det här inlägget försökte vi att inte vara kategoriskt negativa till vätgasprojekten. Istället vara lite positiva och ta med exempel på lyckade projekt med grön vätgas. Men tyvärr, vi hittade inte ett enda.
En onödigt spännande tid fram till nästa val. Efter att ha lyssnat på partiledarna i Almedalen tar vi oss för pannan. Särskilt de som är regeringsunderlag om det vore val idag demonstrerar en monumental okunnighet och håller fast vid hägringen. Det är vind och sol samt återgång till reduktionsplikt med bränslepriser som före Tidö-regeringen, som väntar om det går så illa.
Tage Erlanders varning: ”Huk er i bänkera gôbber å kärringer för nu ladder di ôm.)
Hägringarna måste blåsas bort. Vi har ett år på oss av fortsatt gedigen klimat- och energiupplysning.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
Tack, Evert och Mats!
Och tack till Christian Sandström- nästan overkligt styrkeprov av Sandström att våga gräva och avslöja alla dessa gyllengröna projekt, imponerande!
Vi såg våra pensionsfonder runda lagen, inget fick stå i vägen – för att ge bort Våra pengar och för att hylla den nya, gröna, makten.
Klimatet och koldioxiden är katalysatorn i häxbryggden – den vanliga samhällsmedborgaren vill inte och orkar inte se alla intriger och gröna luftslott.
Men – valet närmar sig – och fortfarande domineras nyhetssändningarna av ett hyllande av krisen.
Ingen vanlig människa orkar stå i den flodvågen – dom flesta tvingas flyta med.
Kan denna omställning till ett ” grönt ” samhälle ses som den viktigaste valfrågan?
JA – just för det kommande valet kan jag tycka det.
För nu har denna så kallade omställning och klimatkris krokat arm – och aldrig har det varit viktigare än nu att välja väg – skall vi bygga med vetenskap som grund eller med kaos och hittepå….
Det behöver raskt bli 2 sidor av klimat och omställningsmyntet.
Medierna behöver klara att belysa och gräva och ge folket rätt förutsättningar inför valet och inför det nya samhället – AI rusar fram och världen förändras fort, AI kan inte låtas blomma ut med helt fel utgångsvärden och helt fel värdegrund.
Människor dog på northvolt, arbetsmiljön var en katastrof – och ledningen ljög för investerarna och pengarna försvann, Alla blev lurade.
Northvolt var omställningens flaggskepp – så Här Moraliska och Förståndiga måste vi vara – detta är framtiden! GRÖNE JESUS red genom stad och land och hyllades…efter honom följde död och mörker.
Hoppas,hoppas – att vi kan lära oss något av detta lurendrejeri – tiden är knapp till nästa val.
President Trump har brutit med sina föregångares klimatpolitik. Presidentordrarna är många, de kom snabbt och nu hör USA till samma skara av länder som Kina, Indien, länderna i Sydostasien, Ryssland, länder i Afrika och många, många flera som sagt tack och adjö till ”Parisöverenskommelsen”.
Nu drillas det lite varstans på klotet. Den anorektiska växtligheten kan få lite extra näringstillskott och kvicka till och mänskligheten större tillgång till billig och pålitlig energi.
Den tillika pålitlige Lindzen säger i en helt ny intervju att Trump gjort rätt som sett till att USA nu lagt om kurs i energi och klimatfrågan och på frågan om de förnybara energikällorna svarar han varför skulle vi svälta oss och i mänsklighetens perspektiv finns det gott om dem.
Den ynka del av ”procenten” som legat till grund för den nu nästan helt övergivna globala klimathotspolitiken bryr klimatet sig inte om, det är sedan länge mättat.
Endast vår arma alltmer fattiga kontinent framhärdar i att offras för att rädda ett problem som inte ens finns.
#1 Magnus blomgren
Tack för det inlägget!
För bara ett par år sedan verkade alla prata om den stora potentialen för ren vätgas. I takt med att regeringar världen över strävade efter att minska koldioxidutsläppen, såg flera aktörer inom industrin vätgas som det potentiella mirakelbränslet. Även om det fortfarande finns hopp om en vätgasrevolution i vissa delar av världen, ser detta alltmer osannolikt ut.
Investerare siktade på att utveckla vind- och solanläggningar och använda den rena energin för att driva elektrolysörer för att producera grön vätgas.
De stora ambitionerna för grön vätgas har dock börjat blekna på grund av en rad hinder för projektutveckling- För det första har priset för att producera grön vätgas inte sjunkit till ens i närheten av den nivå som investerare tidigare hoppats på, eftersom produktionen har förblivit begränsad. Medan många trodde att det skulle finnas rikligt med ren el från nya sol- och vindkraftsprojekt, avtog framstegen under covid-19-pandemin, och det mesta av den rena el som nu finns tillgänglig används direkt snarare än för att producera bränsle.
I takt med att flera länder fortsätter att investera i grön vätgas, vilket skulle kunna bidra till att sänka priserna och förbättra produktionsprocesserna, kan det fortfarande finnas potential för utvecklingen av en vätgasindustri, men sannolikt inte på många år.
Mvh,
23 juni
Segyan-Kyuyol, en avlägsen by i Rysslands republik Sakha, registrerade en temperatur på -5,2 °C den 21 juni – den lägsta junitemperaturen i byns historia (uppteckningar går tillbaka till 1938). Segyan-Kyuyol är inte nytt för extrema vinterförhållanden, men sådan kyla i slutet av juni är något nytt. Snö föll också, nästan 8 cm.
Moosonee, Ontario, registrerade nyligen -5°C, vilket närmar sig rekordlågtemperaturen för juni och cirka 15°C under genomsnittet. Samma luftmassa träffade Key Lake, Saskatchewan, där -4,5°C uppmättes den 21 juni. Tidigare denna månad registrerade samma station -5,1°C, vilket sannolikt slog det tidigare junirekordet (på -5°C).
Den 21 juni – den första dagen av den astronomiska sommaren – var Palisades Tahoe, Kalifornien, täckt av vitt. Flingor fortsatte att falla fram till de tidiga morgontimmarna den 22 juni, vilket fångades av High Camps webbkamera. Även om Palisades Tahoe är känt för långa skidsäsonger, är så här mycket snö i slutet av juni extremt sällsynt.
Vintern har ett fast grepp om de chilenska Anderna. Upp till 2 meter snö föll förra veckan, vilket föranledde att skidorter öppnades igen. Skidorten Nevados de Chillán visar vägen med 2 meter nysnö och öppnade mitt i veckan under ideala förhållanden. De flesta av Chiles höghöjdsskidorter är nu i drift
Australiens sydöstra delar har varit frusna hela månaden. Förra helgen tog det till extrema temperaturer och gav landet sin kallaste junimorgon på mer än 25 år.
Goulburn, New South Wales, registrerade den lägsta junitemperaturen sedan slutet av 1990-talet på lördagsmorgonen på -10 °C. Cooma nådde -8,6 °C, medan Canberra sjönk till -7,6 °C – den kallaste junimorgonen på nästan 40 år. På andra håll slog Tuggeranong i ACT* ett 25-årigt rekord med -7,5 °C. Städer i Central Tablelands, inklusive Forbes, Cowra, Temora och Young, vaknade också upp till svår frost och minusgrader – och de kallaste junidagarna sedan 1997.
24 juni
Med temperaturer runt 3°C observerades våta snöflingor den 23 juni i förorterna till den argentinska huvudstaden Buenos Aires – en stad där snö är praktiskt taget okänd. Det senaste större snöfallet i Buenos Aires inträffade i juli 2007 – det första på nästan 90 år.
På andra sidan Río de la Plata upplevde Uruguay också utbredd frost och ännu mer sällsynt snö. Det har bara förekommit två större snöhändelser i Uruguay: 1918 och 1962. ”Jag kan inte fatta att jag upplevde snö i mitt land, och att det var så intensivt. Det här hände vid Cerro Catedral i Maldonado i Uruguay”, skriver Mati Mederos, en meteorologistudent, entusiastiskt på X.
Från Sierra Nevada till Alberta drabbas skidorter och bergspass av en arktisk front med minusgrader och ovanligt mycket snö. 15 cm snö föll på Whitefish Mountain i Montana. Logan Pass i Glacier National Park drabbades hårt, vilket resulterade i att Going-to-the-Sun Road stängdes av helt. I Alberta mättes 25 cm snö i Banffs Sunshine Village. Mount Bachelor och Timberline Lodge i Oregon drabbades av en tuff juni. Panorama, Bridger Bowl, Big Sky, Grand Targhee och Sun Valley rapporterade också nysnö. I Wyoming blockerades Beartooth Highway av en meter höga snödrivor. Snöplogar användes för att öppna US 212 igen när temperaturen sjönk till rekordlåga temperaturer över hela delstaten. Casper nådde 0°C och slog därmed sitt tidigare rekord på 3°C. Riverton, Worland och Rock Springs nådde också nya bottennivåer när kall luft från Alaskabukten svepte in i Klippiga bergen.
25 juni
I motsats till vad Meteorologiska institutet (BoM) förutsäger har den australiska snösäsongen börjat med en smäll. Mount Hotham drabbades av en ny snöstorm. Stormen började på tisdagseftermiddagen och intensifierades under natten, med upp till 30 cm snö som registrerades vid skidorterna. Temperaturerna sjönk till cirka -5,6 °C, vilket skapade idealiska förhållanden för ett permanent snötäcke. Sedan onsdagsmorgonen (25 juni) har landskapet varit fruset och täckt av djup snö, och det snöar fortfarande.
26 juni
Många träd i Reykjavík började ändra färg i juni – inte på grund av hösten förstås, utan på grund av en köldchock. En kraftig temperatursänkning i början av månaden fick de nyligen uppkomna löven att vissna, särskilt på de norrvända sidorna. I slutet av juni var skadorna tydliga: halvdöda träd syntes över hela huvudstaden. Den isländska meteorologen Trausti Jónsson bekräftade att detta inte var någon vanlig köldknäpp. ”Under de första 20 dagarna i juni var medeltemperaturen bara 7,8 °C”, skrev han och kallade det den kallaste juni i Reykjavík sedan åtminstone 2001. Det är 1,7 °C lägre än referensperioden 1991–2020.
Frost har fallit i Foz do Iguaçu, brasilien, för andra morgonen i rad och täckt gräsmattor, fält och dalar i hela regionen. Temperaturerna sjönk till 1,6 °C över natten till onsdagen – en liten ökning från tisdagens lägsta temperatur på -0,6 °C, den kallaste starten på vintern i staden på flera år. Genomsnittliga lägsta temperaturer i juni här ligger runt 11 °C. Men Foz var inte den enda platsen som drabbades av kylan. Medan temperaturen i det populära turistcentret låg strax över nollpunkten, var det mycket kallare i andra städer i Paraná. I General Carneiro uppmättes häpnadsväckande -7,1 °C vid soluppgången – en av de lägsta temperaturerna som någonsin uppmätts i delstaten Paraná.
Sydafrika upplever en ovanligt kall juni. Delar av Gauteng upplever temperaturer på -2 °C – hela 7 °C under säsongsnormen. Sydafrikanska meteorologiska tjänsten har varnat för isiga morgnar i landets inland, särskilt i låglänta områden.
Under de senaste 24 timmarna har australiska skidorter återigen sett mer än 30 cm snö. Falls Creek rapporterade 36 cm nysnö natten till den 25 juni, vilket begravde bord i byn och krossade alarmistiska förutsägelser om en ”dyster, global uppvärmningsdriven” säsong. Förhållandena var liknande på Mt. Hotham – 30 cm färsk puder på torsdagsmorgonen, med bilder på skidåkare som vadade genom midjedjupa drivor. Med 120 cm som redan registrerats den här säsongen närmar sig Hotham sitt årsmedelvärde på cirka 3 meter mycket tidigare än normalt.
27 juni
I den tunna luften i de bolivianska Anderna upplevde gruvstaden Potosí den kallaste juninatten sedan mätningarna började, med -11,5 °C. Potosí, som ligger på nästan 3 900 meters höjd, är inte obekant med kyla. Men denna minskning, bekräftad av SENAMHI och oberoende observatörer, överträffade alla tidigare junirekord. Den tidigare inofficiella lägsta temperaturen på -11°C går tillbaka till 1980-talet.
Det snöade på torsdagen i Atacamaöknen i norra Chile, en av de torraste platserna på jorden. ALMA-observatoriet på 2 900 meters höjd rapporterade det första snöfallet på över ett decennium.
utdrag ur kälterapport 25 från EIKE
Finns det någon forskare någonstans som har teorier om att framställa vätgas på ett enklare och billigare sätt än nuvarande tekniker? Om det gick att enkelt och billigt (nåja relativt) framställa vätgas på många platser så är det ju väldigt bra. För många år sedan hoppades jag att någon Einsteinliknande figur skulle komma på nåt sätt.
Näringslivets representanter i båda länderna har en mera realistisk inställning till ländernas nödvändiga elmix och elproduktion. Befolkningen i allmänhet saknar oftast kännedom om detta. Mycket tydligt är det här i Tyskland där en betydande del av befolkningen tror att solel och vindkraft i rikliga mängder kan driva landet. Att påstå motsatsen resulterar ofta till att man politiskt blir placerad längst ut på högerkanten. Vindstilla nätter och landets återkommande 10-dygns ”Dunkelflauten” kan enligt den gruppen kompenseras med batterilagring. Att ett sådant ”Tyskland-batteri” väger 60 miljoner ton och kostar över 4 000 miljarder euro diskuteras inte.
https://www.di.se/debatt/hoger-och-vanster-bromsar-energifragan/
Det verkligt märkliga i situationen är att de som mest oroar sig för ett varmare klimat är det som har mest nytta och behållning av ett varmare klimat. Ett sådant land är Sverige. Varmare vintrar kräver mindre uppvärmning. Mer värme och nederbörd gör gott för biodiversiteten och de flesta tycker nog mer om ädellövträd än dystra granskogar. Även om media varnar för alla hälsoproblem i ett varmare klimat så är det faktiskt så att hälsan gynnas mer av värme än av kyla.
Samtidig som media och diverse aktivister gör allt för utmåla landets förestående undergång i gräslig hetta och torkkatastrof så finns det inte en enda TV-hallåa som inte strålar av glädje när meteorologen utlovar sol och värme!
Att det blir varmare om växthusgaserna ökar är en följd av naturlagarna och det får man acceptera. Uppvärmning är nämligen mycket långsam och fullt möjligt att anpassa sig till . Att lägga om ett globalt energisystem som varit baserat på fossil energi i mer än 400 år kräver sin tid eftersom det måste ske i takt med tekniska och ekonomiska möjligheter och kommer säkert att behöva resten av detta århundrade. De som i första hand borde ta ledningen är de länder som har möjliga problem med klimatändringar men knappast de som enbart har nytta av ett varmare klimat.
Låt länder som USA, Kina och Indien därför ta ledningen – de har minst lika många duktiga tekniker och forskare som Sverige – även om våra politiker och myndigheter tror motsatsen.
#6 Arne Nilsson
Insikten om att naturligt väte bildas i andra geologiska miljöer än traditionella fossila bränslen har förändrat prospekteringsstrategier. Geologer fokuserar nu på att identifiera dessa specifika geologier snarare än att förlita sig enbart på historiska data från olje- och gassökningar som förbisett potentiella platser för naturligt väte.
Naturliga väteavlagringar kan bildas i geologier som kännetecknas av järnrika mineraler, permeabla bergskikt och specifika geologiska strukturer som de som finns i vulkaniska regioner eller akviferer. Nya fynd tyder på att regioner som Mali, Schweiz, Frankrike och olika platser i USA kan hysa betydande mängder av denna förnybara energikälla.
Natural hydrogen exploration activities
https://geoexpro.com/the-genesis-of-natural-hydrogen-exploration/
Exploration for natural hydrogen
https://onepetro.org/spe/general-information/2344/Exploration-for-natural-hydrogen
PS – Enorma fyndigheter av naturlig vätgas i jordskorpan – så kallad vit vätgas – dyker upp runt om i världen. En dansk energiprofessor beskriver fynden som ”extremt intressanta”.
Mvh,
Ett till nedlagt ”grön-vätgas” projekt. Denna gång en jättesatsning i Australien på vätgas från hydrolys.
https://reneweconomy.com.au/green-dream-is-over-stanwell-pulls-out-of-flagship-renewable-hydrogen-project/
Anledningen till nedläggning verkar vara insikten om att vätgasen blir väldigt dyr (=oekonomisk). Eventuellt också problem att få processen att fungera stabilt.
Stegra rullar på med sin satsning på vätgas från hydrolys …
Nr 8 Lennart Bengtsson
Ja – hur skall vi se på våran klimatutveckling?
Massor av mer solinstrålning under sommarhalvåret – men modest uppvärmning, knappast noterbart för ” vanligt folk”.
OCH – fortfarande blir det iskallt och t o m rekordlåga temperaturer även på 2020 – talet, om det blir högtryck och nordliga vindar över Skandinavien, på vintern.
Fortfarande bildas havis vid Danmarks och Tyskland kuster – när vi har nordliga väderregimer.. detta även senaste vintern.
150 år av kraftigt ökad koldioxidhalt – ger oss knappt synbar skillnad i klimat.. om man räknar bort renare luft och mer solinstrålning och ändrade vädermönster…Eller tänker vi lekmän helt fel här?
Resultat av klimatzoner och historiska förändringar ser jag i massor när jag kör dom 10 milen mellan Trollhättan och fjällbacka – och där tyder allt på att nuvarande 100 åriga förändringar är helt inom normalvariation – trots människans starka miljöpåverkan.
– Vad vi kan se häromkring tycks det ha varit betydligt varmare somrar under medeltidsvärmeperioden här, det kan väl mest ha berott på hav och sol antar jag?
– Vad vi sett dom senaste åren här på västkusten tycks leda mot ( tillfälligt? ) kallare somrar och tidigare start på vintern.
Dessutom såg 1990 – talets plötsliga hopp uppåt i medeltemperatur mest ut som tidigare århundrandens, ofta plötsliga, upp och nedgångar?
Sedan – borde vi väl ha fått mer värme sedan 1800 – talets slutkläm på Lilla Istiden och dess låga solinstrålning, av olika orsaker – som vulkanutbrott och lågt antal solfläckar?
Oavsett är det verkligen inte lätt för oss nyfikna att se klara samband mellan mer koldioxid och våran nuvarande temperaturuppgång.. eller också klarar vi inte att ta till oss vetenskapens snabba framsteg inom klimatvetenskapen – och även det är frustrerande!
#9 fortsättning
Med tanke på den geologiska strukturen hos malmerna i Kiirunavaara och Malmberget samt den typ av mineraltillgångar som finns där, verkar det osannolikt att naturliga väteavlagringar har bildats i dessa mineralfält. Det finns inga starka bevis eller dokumenterade observationer som stöder existensen av sådana avlagringar inom dessa specifika områden.
Det finns inte heller några starka indikationer på att naturliga väteavlagringar har bildats i Kaunisvaara mineralfält. Även om det finns processer som skulle kunna generera små mängder väte, tyder den tillgängliga informationen på att dessa inte utgör några signifikanta eller ekonomiskt exploaterbara resurser.
Utan specifika geologiska data om Bergsslagens mineralfält är det omöjligt att definitivt säga om naturliga väteavlagringar kan ha bildats där. Baserat på de allmänna principerna för vätebildning skulle dock förekomsten av lämpliga geologiska förhållanden göra det möjligt. Ytterligare forskning och geologiska undersökningar skulle behövas för att bedöma potentialen.
Mvh,
#11 Magnus blomgren
Off topic men en svensk som klättrade big walls i Kanada på 80-talet var ju inte jättevanligt. Kul!! Några turer man bör känna till? (svenska förstabestigningar, klassiska rutter/väggar, eller turer där dina vänner förolyckades (RIP). Jag har några årgångar gamla bergssport-tidningar i nån låda på vinden, är det nåt nummer man bör leta fram och kika i?
Jösses – idag kan vi läsa i Dagens Industri att Jättekonsultbolaget Mackinsey har sina fingrar med i både Northvolt och Stegra.
Företaget har ett grovt ofördelaktigt rykte, om mängder av skumraskaffärer.
Googlar man Mackinsey finner man följande ” has benen the subject of significant controversy and is the subject of multiple criminal investigations into its business practices.”
Dom är också i blickfånget för deras samarbete med Saudiarabien och Rysslands ledare.
Deras rykte och metoder har gett upphov till kritiska böcker som;
” When Mackinsey comes to Town.”
Sedan är det bara att se vad ” big money ” kan göra med sådana verksamheter som våra pensionsfonder i sverige – Det är onekligen ganska otäckt!
OCH – den gröna omställningen är inte bara en fråga om jättelika pengahögar – utan om väldigt Snabba pengar – få kontrollorgan hinner följa dessa jättetransaktioner.
Sedan är det extra sorgligt att dom spelar och trixar med Våra pengar.
Vilken cocktail är inte denna Gröna Omställning:
Först bygger den upp klimatkrisen i folk medvetande.
Sedan hotar dom oss.
Därefter snor dom våra pengar.
OCH – Blir det inte hysteriskt enastående när det slutar med att Peter Carlsson på nortvolt får en fet månadslön från statens lönegaranti – efter att hela fusket briserat rakt in i media och dagsljus?
Vad kan man inte göra i klimatets och den gröna omställningens namn?
Jag blir inte förvånad om man kan stjäla och döda.. och komma undan med det..
#12 fortsättning
Baserat på de tillhandahållna källorna finns det ingen information som tyder på förekomsten av naturliga väteavlagringar i LKABs Per Geijer-fyndigheten. Baserat på allmän geologisk kunskap finns dock potential för vätebildning, med tanke på fyndighetens egenskaper. Ytterligare geologiska undersökningar skulle behövas för att bedöma den faktiska potentialen.
Det är möjligt att naturliga väteavlagringar kan ha bildats i Jokkmokks mineralfält, men det beror på de specifika geologiska förhållandena i området, inklusive närvaron av lämpliga bergarter, vattenförekomst och eventuell tektonisk aktivitet. Ytterligare undersökningar, inklusive geologiska kartläggningar, analys av bergartsammansättning och undersökning av vattenkällor, skulle kräva att bekräfta detta.
Mvh,
När det gäller STEGRA tror jag nog att grundarnas optimism just nu handlar om sökande efter främst en privat exit under bästa förutsättningar utan att det ser ut som en flykt/bluff.
Kolfritt stål är ju jämte elektrifiering av transporter den enda ”möjliga” vägen att nå ett slags Net Zero samhälle (fast det är väl i sig en lögn pga av landets stora kolsänka skogen).
Så vad säger sign KENT om möjligheterna? Varför ska vi förstöra vår ekonomi och göra det omöjliga? För vem? Våra barn?
Kanske lyckas kineserna med ett framtida el-bilsbatteri som gör elbilen konkurrenskraftig? Varför då fördröja detta genom att sätta handelshinder? Konkurrens leder inte sällan till utslagning. Precis det vi hyllat i väst. Det är vad vi kallar marknadsekonomi. Sätt gärna tullar men bara för det som motsvarar statssubventioner. Inte mer!
Försök istället få västliga investerare och bolag att samarbeta med asiatiska framgångsföretag. Win-Win, inte War-War. Det gynnar bara krigsindustrin.
Nr 13 Bubo
Vi gick mestadels under radarn och sökte ingen offentlighet, äventyret och kamratskapen var viktigare.
Något försök gjordes att registrera en första bestigning, men det var en omständig procedur som snart lades ner…
Som löparens berömda ord ” we dont run for prices, we run because we like it..”
När kompisen dog fick jag dock läsa om det i expressen – vilket var en rejäl Chock.
Förmodligen skrev bergssport också om detta – David Persson hette han, världens finaste kille – en av dom smartaste jag träffat dessutom, han hann att Doktorera i teoretisk fysik.
Jag bodde en tid i USA och han i Kanada, där han hade en tjänst på Vancouver uni. Fysik – några av professorerna där var också inbitna klättrare – och för mig som är trögtänkt, särskilt i fysik – så var det fantastiskt att få ta del av magiska fysikdiskussioner..och få en insikt i hur otroligt avancerat en del människor förmår att tänka!
Det där att söka offentlighet är nödvändigt om man vill leva 100% inom äventyr och expeditioner – men jag valde en annan väg – och insåg även att 100% äventyr leder farligt långt ut på grenen..till slut blir sannolikhetskalkylen alltför grotesk.
Min far var en intelligent man, som fick ett långt liv – han sa att: – ” man måste ha tur om man skall få ett långt liv”.. och så är det verkligen – och inom avancerad klättring och äventyr i extrema miljöer – Krävs det extrem tur om man skall få ett långt liv…
Att Leva livet och att älska Livet – är dock mycket viktigare än att bara leva Länge..
Umbäranden, utmattning och matbrist – under en expedition – gör dock att man får en otrolig och svårförklarad närhet till naturen – Som jag själv haft en stor fördel av under mitt fortsätta liv i och med naturen.
Just denna närhet och detta umgänge med naturen gav mig sedan intresse för klimatet.
#15 fortsättning
Med tanke på de geologiska förhållandena i Grängesbergs mineralfält är sannolikheten för naturliga väteavlagringar relativt låga. Bristen på ultramafiska bergarter, som är nödvändig för serpentinisering, minskar sannolikheten för väteproduktion genom denna process. Även om tektonisk aktivitet kan skapas sprickor och öka permeabiliteten, är bergartsammansättningen inte optimal för vätegenerering. Radiolys och korrosion av järn kan förekomma, men deras bidrag till väteproduktionen förväntas vara begränsad.
Mvh,
Stegras Henrik Henriksson ger följande siffror gällande behovet av el:
”Stegras produktion kommer att ske i tre steg. Först en vätgasfabrik, följt av järnsvampsproduktion och i sista steget ett stålverk. Enligt vd Henrik Henriksson kommer elkostnaderna att stå för 75 procent av de totala produktionskostnaderna i vätgasfabriken, 50 procent av kostnaderna i järnsvampsproduktionen och omkring 25 till 30 procent av de totala produktionskostnaderna i stålverket.
https://www.nyteknik.se/industri/stegras-vd-storsta-kostnaden-kommer-vara-el/4372205
Samtidigt i en annan del av Sverige: Blaklidens vindkraftspark hade 2023 en omsättning om 500 MSEK och en förlust om 300 MSEK.
I årsredovisningen skriver de ”Produktionen under 2023 var lägre än planerat, anledningarna till detta är flera. Det var i större utsträckning än tidigare år perioder med el spotpriser nära noll eller till och med negativa timpriser, under dessa förutsättningar stängs produktionen ned då de rörliga kostnaderna för att använda transmissionsnätet överstiger intäkterna. Dessutom något lägre vind än normalt, förluster från isbildningarna på turbinbladen med nätkapaciteten nedreglerad till 30 %, detta pga underhållsarbeten på stamnätet.”
I princip den enda intäkten är försäljning av el, vilket innebär att för att få nollresultat behöver omsättningen öka till 800 MSEK, eller 60 %. I elområde 1 var priserna 2023 57 öre, 2024 41 öre och hittillils under 2025 30 öre, För att få nollresultat behöver alltså priset vara 57*1,6 = 91 öre. Detta indikerar ännu större förluster för 2024 och 2025.
De skriver också ”Bolagets utveckling är i första hand förknippad med elmarknadens utveckling där den kraftiga utbyggnaden av vindkraft i norr pressar ner priserna när det blåser. Denna situation förväntas bestå de närmaste åren för att mot senare delen av 2020-talet alltmer harmoniseras med prisbilden för södra Sverige, detta tack vare utbyggnaden av nätkapacitet samt förväntad ökad efterfrågan av el i norra Sverige”.
Stegra har naturligtvis någon form av avtal gällande köp av el och som stora konsumenter kan de få mer attraktiva priser jämfört med spotmarknaden, men säg att Blakliden får korrekt i sina förutsägelser att priserna kommer att öka (till vinstnivå) så skulle det innebära ökade kostnader i Stegras avtal. Säg att elpriserna ökar, då ökar kostnaderna också rejält.
Vätgas: 75 % elkostnader. Fördubbling: 2*3/4 + 1/4 = 7/4 eller 75 % dyrare vätgas:
Järnsvamp: 50 % elkostnader. Fördubbling: 2*1/2 + 1/2 = 3/2 eller 50 % dyrare järnsvamp:
Totala produktionskostnader: 25-30% (enligt ovan blir det 25 – 30 % dyrare)
Detta visar hur känslig Stegra är för kostnaderna för elpriserna. Om inte elen blir dyrare lär vindkraftsparkerna gå i konkurs en masse…
Stålverk jobbar väl 24/7 inte minst pga ställkostnader. Varifrån ska de få sin el när det inte blåser? Batterier? Nej. Vattenkraft? Intermittenta leveranser funkar nog inte för producenterna! Kärnkraft från SE1? Nej de måste teckna långsiktiga avtal vilket den elitensiva industrin alltid gjort. De måste mao äga både vindkraft och gaskraft och förmodligen ha vissa långa elkontrakt i botten. Men hur sälja överskottskraft som inte går att förutsäga? Till låga spotpriser?
Vindkraften måste helt enkelt krympa totalt sett. Lokalt kan det förstås ge bidrag förutsett att samhället som helhet inte störs av den.
Bara för att komplettera Blakliden – det har under 2022 gjorts ett aktieägartillskott om 72 miljoner EUR, det är unikt att ett så ungt företag får ett så stort tillskott.
Ägarförhållanden:
30 % Vattenfall Vindraft AB
30 % AIP BlaFa Equity K/S (Danskt företag)
40 % Wind Power Invest A/S (Danskt företag)
Nr 13 Bubo
Ot
Såg att det fanns spår av oss från Sverige.
Det finns en lång fin rapport från en expedition som David deltog i:
Går att googla ” British – Canadien St Elias 1998″.
Där deltog David i en första bestigning av Mt Wood – Mt Steel – high level Travers, North Ridge.
Del av expeditionen var undersökning av en glaciär, själva traversen var upp till drygt 5000 meter.
Fin beskrivning och ett fint tillkännagivande i slutet på rapporten om David.
Åren i dom där bergen gav rejäla insikter om hur otroligt stora glaciärer världen fortfarande har – och hur svårt det kan vara för någon som aldrig sett dom, att förstå – att vi lever på en kall planet – där enorma istider kommer att bli ett jätteproblem i framtiden.
Vårat klimatsystem ser fortfarande ut att fungera utmärkt men det blir tufft om solen skulle minska sin instrålning, oavsett orsak.. Då skulle plötsligt glaciärerna välla ner från bergen som dom gjorde alldeles nyss – under Lilla Istiden.
En glaciär har en våldsam kraft och ser man till snöfallen i Nordamerika varje vinter – där många meter snö sedan skall hinna smälta varje sommar – så förstår man att våran uppvärmning på 1 grad är en ynnest.
Förhoppningen om ett stabilt klimat kommer aldrig att infrias, det kommer alltid att bli varmare eller kallare – och sannolikt har den moderna människan inte förstått att lite varmare – är det bästa vi kan hoppas på.
Helt enig med Evert och Mats!
Det kommer att sluta i en konkurs på samma sätt som i Skellefteå, fast konsekvenserna för Bodens Kommun kommer att bli mycket värre.
Stegra kommer inte att få ordning på storskalig vätgaselektrolys, särskilt inte i kallt klimat.
Stegra kommer inte att få ordning på storskalig reduktion av järnmalmspellets till järnsvamp i reduktionstorn, med vätgas, i kallt klimat. (Med naturgas, metan CH4, är det väl beprövat i varmare klimat, jorden runt)
Stegra saknar också trovärdig leverans av järnmalmspellets, med rätt kvalitet.
Stegra kan försöka att smälta skrot i elektrostålverk, och valsa plåt, men de kommer att möta enorma svårigheter och under tiden helt sakna kassaflöde:
De kommer att frå brist på skrot, och det blir dyrt.
Intrimning av ljusbågsugnar och valsverk kommer att ta flera år.
De kommer inte att kunna tillverka stål av hög kvalitet med enbart skrot som råvara.
De kommer att misslyckas med att bli certifierad leverantör till bl..a bilindustrin.
Stålverk som smälter och valsar skrot finns det gott om i Norden och hela världen – ingen prispremie.
—
”Vår elproduktion är idag cirka 140 TWh / år.” Nja, det är Sveriges elanvändning som är cirka 140 TWh/år. Där har det legat sedan år 1988. Elproduktionen i Sverige är runt 170 TWh/år, pga parasiten vindkraft.
En liten fundering här. Det är välkänt att stoff i atmosfären kyler, typexemplet är stora vulkanutbrott som sprider mängder av stoff i atmosfären – det finns ju till och med vissa forskare som tycker det är en bra idé att sprida ut stoff i atmosfären för att på så sätt minska den energi som jorden åtnjuter.
Innan olja, kol och gas började användas systematiskt fanns i princip bara trä som material och stora mängder brändes för olika ändamål, vilket rimligtvis borde ha spritt stoff i atmosfären, kanske inte lika effektivt som vulkaner, men något effekt bör de haft. Kan detta ha förstärkt effekten av lilla istiden?
Användandet av kol gjorde att stora mängder stoff spreds i atmosfären, tänk er smoggen i London på 50-talet som dödade tusentals, det är också accepterat att den dipp i temperaturstegringen som skedde mellan 30 och 70 talen berodde på dessa föroreningar (aerosoler), trots att mängden koldioxid i atmosfären ökade kontinuerligt under denna period.
Nu är det varmt i medelshavsländerna, vilket det är varje sommar, men tidningarna har börjat trumma in budskapet om koldioxidens hemskheter och vad den nu åstadkommer. Faktum är att i Aftonbladet tas det upp det faktum att mängden aerosoler har minskat rejält de senaste åren, primärt beroende på ökade utsläppskrav och speciellt för marina fartyg. Baserat på tidigare observationer kan man då tänka sig att den snabba temperaturökningen som rapporteras inte primärt beror på ökad mängd koldioxid utan på minskad mängd aerosoler.
Nästa steg är att aerosoler bidrar till molnbildning och med minskad mängd aerosoler bildas färre moln vilket i sin tur ökar uppvärmningen i haven som i sin tur ökar avdunstningen = vattenånga. Alla är överens om att vattenånga är en mer potent växthusgas än koldioxid så med mer vattenånga i atmosfären och mindre aerosoler så blir det färre moln (moln kan inte skapas ur tomma intet, det måste finnas något som vattenångan kan ”fastna” på).
Slutsatsen är då att det kanske är så att vi människor i vår egen förträfflighet försöker eliminera så gott det går den faktor som primärt håller ner temperaturen (och det är inte koldioxiden) utan aerosolerna och med den fortsatta ambitionen att eliminera förbränning av olja och kol så minskar aerosolerna, så det är lite som ur askan in i elden = olja och kol förser i och för sig atmosfären med koldioxid, men även med aerosoler och med för bra rening av avgaserna och med ökade förbud så ökar temperaturen.
Synd att danskarna inte laddade sina batterier / bubblade fram vätgas under dagen då möllorna nu minskat sin produktion från 4000 MW vid midnatt till 202 MW just nu…
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/
24
Solstrålningen speciellt över land har ökat under de senaste 20 åren och på sätt bidragit till temperaturökningen. Orsaken beror på såväl renare luft som mindre moln vilken kan bero på såväl mindre aerosoler som ändringar i atmosfärcirkulationen.
Mängden vattenånga i atmosfären ökar vid högre temperaturer och förstärker på så sätt växthuseffekten.
#9
Visst, vätgas uppkommer naturligt i jordskorpan, men sannolikheten för stora fyndigheter är nog liten. Det är sällsynt med geologiska ”fällor” som tätar varaktigt för naturgas eller olja, chansen att hitta något som tätar för de mycket mindre vätemolekylerna är ännu mindre. Det enda jag skulle kunna tänka mig skulle kunna fungera är tjocka lager av bergsalt.
#27 tty
Är aktieägare i två gruvbolag i Alaska som i ett första steg utför jordgasprovtagning för att utvärdera potentialen för ansamlingar av vitt väte på sina mineralprospekt.
Väte som har detekterats i marken kan tyda på att vätgas är instängd under ytan.
Nyligen publicerade jordgasdata från den angränsande anspråksägaren Quebec Innovative Materials Corporation illustrerar potentialen för väteansamlingar i Lake Timiskaming-bäckenet i västra Quebec, som korsar olika delar av Baby Greenstone Belt på AEMC:s Angliers-anspråksblock. Ansamlingen av väte i bäckenet kommer sannolikt att ske från serpentiniseringen av järnrika grundbergarter i Baby Greenstone Belt, vilka består av serpentinit, komatiit, basalt, peridotit och järnbilgning.
Mvh,
#9
”Enorma fyndigheter av naturlig vätgas i jordskorpan – så kallad vit vätgas – dyker upp runt om i världen”
Källa, tack.
Den enda geologiska process som man faktiskt vet producerar nämnvärda mängder väte är serpentinisering av ultramafiska bergarter, och nu är ju vare sig ultramafiskt berg eller serpentinisering särskilt vanligt. Det är väl i stort sett arkeiska grönstensbälten och ofiolitkomplex som kan vara aktuella.
Kanske Nya Kaledonien kan vara aktuellt?
CO2
H2O
Lite Off topic, men tittar man, ENDAST , på hur effektivt kol respektive väte är på att reducera syret ur stålet så är valet enkelt.
1 C => 2O
2x(H2O)= 4 H=> 2O
Inte så ”hållbart”? 😉
#29 tty
Källa:
https://www.nyteknik.se/energi/vit-vatgas-kan-tacka-den-globala-forbrukningen-i-hundratals-ar/4243954
Mvh,
#31 fortsättning
Rubriken på artikeln i NyTeknik var:
”Vit vätgas kan täcka den globala förbrukningen i hundratals år”
Mvh,
#18 fortsättning
Man kan säga att Kristinebergs mineralfälts geologiska miljö, särskilt förekomsten av VMS-fyndigheter, tyder på en potential för naturlig vätebildning, men omfattningen av denna bildning beror på områdets specifika geologiska egenskaper. Förekomsten av vätesippring eller avvikelser i jordgasundersökningar kan indikera på förekomst av väteavlagringar. Men avsaknaden av betydande ultramafiska bergarter skulle dock sannolikt begränsa potentialen för serpentinisering, en viktig källa till naturligt väte. Rollen av radiolys och andra oxidationsreaktioner skulle också behöva beaktas baserat på den specifika mineralogin och närvaron av radioaktiva element. Ytterligare undersökningar behövs för att fastställa förekomsten och omfattningen av eventuella naturliga vätefyndigheter.
Mvh,
#31&32 fortsättning
Geologer har identifierat underjordiska vätereserver, uppskattade till totalt 5,6 miljoner ton. Enligt forskare skulle utvinning av bara 100 000 ton kunna ge dubbelt så mycket energi som alla världens naturgasreserver tillsammans. Forskningen, som publicerades i tidskriften Science Advances , utfördes av Geoff Ellis och Sarah Gelman vid United States Geological Survey (USGS).
Sökandet efter naturligt väte är inte begränsat till USA. Forskare har även hittat väte i andra delar av världen, såsom t.ex. i Mali och Albanien. Omfattningen av dessa fynd och deras potential är fortfarande under utredning.
Mvh,
Jag reagerar på bilden i inläggets början. Den är så uppenbart tillrättalagd för att förhärliga vätgasen. Vätgas kan inte lagras i vad som ser ut som oljecisterner. Elektrolysörer kan inte med någon ekonomi drivas med intermittent el från vind eller sol. Både investeringskostnaden och slitage vid intermittent drift gör att endast kontinuerlig drift är tänkbar. Allt annat är ekonomiskt vansinne. Allt fler aktörer backar nu ut ur sina storskaliga vätgasplaner, det blir för dyrt.
Instämmer med artikel författarna att, ”Allmänhetens insikter i politiken om klimat och energi blir avgörande. Därför är bloggens uppgift i upplysningens tjänst omistlig.”
Men instämmer inte med att, vätgasprojekt/vätgasteknologin är en ”hägring” som kommer att dunsta bort.
Mvh,
NuScale Advances SMR-Powered Desalination and Hydrogen Production with Integrated Brine Reuse Strategy
En kärnkraftsdriven icke-elektrolytisk väteproduktionsprocess.
NuScale Power, som utvecklar teknik för små modulära reaktorer (SMR), har presenterat forskningsprogram som skulle kunna utveckla ett energisystem som integrerar sin kärnteknik för att producera avsaltat vatten och väte, samtidigt som det återanvänder saltlösningsavfall som industriell råvara.
Forskningen, som utvecklats i samarbete med det amerikanska energidepartementets (DOE) Pacific Northwest National Laboratory (PNNL) och presenterades vid den världspetrokemiska konferensen i mars 2025 ,
https://www.powermag.com/nuscale-advances-smr-powered-desalination-and-hydrogen-production-with-integrated-brine-reuse-strategy/?utm_source=omeda&utm_medium=email&utm_campaign=pwrhydrogendirect+eletter&oly_enc_id=2282I2270756B8G
Mvh,
#34 Claes-Erik Simonsbacka.
”utvinning av bara 100 000 ton kunna ge dubbelt så mycket energi som alla världens naturgasreserver”
Där har nog både de och du fått fel på väldigt många nollor.
#37 ”En kärnkraftsdriven icke-elektrolytisk väteproduktionsprocess.”
Även den processen är elektrolytisk enligt samma principer.
Men om man först hettar upp vattnet till ca 600 grader, så att det nästan glöder, går det därefter åt mycket mindre energi att spjälka atomerna.
#37 ”NuScale Power, som utvecklar teknik”
Även Blykallas reaktor passar bra sägs det.
#38 Lars Cornell
Rättelse.
”utvinning av bara 100 000 Mton kunna ge dubbelt så mycket energi som alla världens naturgasreserver”
Model predictions of global geologic hydrogen resources
Antropogen väteproduktionspotential
I likhet med tidiga prospekteringsinsatser för andra råvaror kommer prospekteringen efter geologisk väte sannolikt att gå långsamt till en början eftersom nya koncept för det geologiska vätesystemet och definitionen av prospektering fortfarande utvecklas. Men eftersom detta system förstås bättre genom forskning, utveckling och prospekteringstestning kommer produktionen av geologisk väte sannolikt att accelerera. Utvinning av potentiella vätgasresurser modelleras utifrån historisk naturgasproduktion och kallas prospekterings-/produktionseffektivitet.
Beräkning av energiekvivalens
Energiinformationsmyndigheten uppskattar de globala bevisade reserverna av naturgas till 7257 biljoner kubikfot per den 1 januari 2020, vilket motsvarar 205,5 biljoner m3 . Med en densitet på 0,78 kg m −3 motsvarar detta 1,6 × 10⁻¹⁴ kg naturgas. Energiinnehållet i naturgas varierar, men om man antar ett genomsnittsvärde på 52,2 MJ kg −1 från Argonne National Laboratorys GREET-modell innehåller alla världens bevisade naturgasreserver cirka 8,4 × 10⁻¹⁴ J energi. Med ett energitäthetsvärde för väte på 141,9 MJ kg⁻¹ kan vi uppskatta att om 2 % av den mest sannolika mängden geologiskt väte på plats (~5,6 × 10⁶ Mt ) skulle kunna utvinnas, skulle det uppgå till ~100 000 Mt väte, vilket innehåller cirka 1,4 × 10⁻¹⁶ J energi, eller ungefär dubbelt så mycket energi som lagras i alla bevisade naturgasreserver på jorden.
https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.ado0955
Mvh,
Lite OT men ändå en hägring:
”Första kvartalet i år levererade Volvokoncernen 48 833 lastbilar. Men bara 828, eller 1,7 procent, var eldrivna. Läget är lika tufft hos Scania.
För att väcka en djupt sovande marknad önskar Volvo att EU gör som – Schweiz.
– Det är ett genialiskt enkelt sätt att skapa efterfrågan på el-lastbilar, säger Lars Stenqvist, Volvokoncernens tekniske direktör.”
Och mirakellösningen är såklart subventioner, andra stöd (tex att någon annan betalar eluttagen) och särbehandling…
https://www.dn.se/ekonomi/uppforsbacke-for-el-lastbilar-behovs-mer-fran-politiskt-hall/
#31
Jag menade en riktig källa med konkreta uppgifter – inte journalisttrams, och minst av allt från en blaska som ”Ny Teknik”.
OK – jag har hittat källan.
En milt sagt optimistisk modellering på i stort sett varenda punkt.
Bara en sådan sak som att ta utvecklingen av utvinning av skiffergas i USA som modell för den högst hypotetiska vätgasutvinningen är absurt.
När det gällde skiffergasen ”tight gas”, visste man redan i förväg exakt var den fanns, men den hade inte kunnat utvinnas. När ”hydraulic fraccing” och ”directional drilling” väl utvecklats var det bara att börja borra (ibland, t ex i det viktigaste fältet, The Permian Basin, behövs ibland inte ens det, där kan man ofta ”fracca” från befintliga borrhål – på flera olika djup dessutom).
Dessutom fanns redan en stor och välutvecklad infrastruktur för raffinering, transport och distribution av gasen, liksom utrustningar och personal för både prospektering och borrning. Och en stor befintlig marknad.
När det gäller vätgas finns inget av detta.
Man vet inte om det finns några vätefält, och i så fall var, eller hur djupt. Det finns inga geologer med relevant sakkunskap för prospektering. Man har aldrig borrat efter det, och saknar därmed helt erfarenhet av problem och risker. Det finns ingen infrastruktur, och bara begränsad erfarenhet av vätepipelines (och det i stort sett bara i USA). Och ingen erfarenhet alls av att frakta väte med fartyg.
Lägg märke till att man inom rymdindustrin alltmera gått ifrån att använde LOH + LOX (flytande väte och flytsyre) och gått över till fotogen och flytsyre eller metan och flytsyre, trots lägre specifik impuls, p g a att väte är dyrt, svårhanterligt och skrymmande.
Därmed inte sagt att det inte skulle kunna gå att utvinna väte i områden där storskalig serpentinisering pågår. Men knappast i nämnvärda mängder de närmaste årtiondena.
Den alternativa mekanismen för vätgasproduktion genom hydrering av BIF (Banded Iron Formation) verkar osannolik. Större delen av världens järnmalmsproduktion sker ju från BIF-avlagringar. Bildas vätgas i stor skala där skulle det ha upptäckts. Troligen med en smäll.
Komplettering till mig själv i #4, nu kommer pengatiggeriet…lett av preem, scania, ssab och svante axelsson
”Sverige har elpriserna och innovationskraften, och kanske viktigast av allt: ett näringsliv och en befolkning som vill ställa om. Nu krävs bara att regeringen hoppar på tåget, skriver flera företrädare för svensk industri.”
”Företagen är nu beroende av att EU:s industripolitik genomförs och att vår egen regering följer i samma spår.”
https://www.dn.se/debatt/sverige-pa-vag-att-gora-sjalvmal-mot-industrins-vilja/
Måtte inte mp komma i regering igen…
Berra #43,
För skattehöjare och tiggare så är några dagars värmebölja kanon. Idiotiska PS skyr inga medel för att skrämma upp folk för högsommartemperaturer. I övermorgon är böljan över.
#42 tty
BIF:s låga porositet och permeabilitet, deras kemiska reaktivitet och bristen på lämpliga geologiska fällor gör dem olämpliga för naturliga väteavlagringar.
Mvh,
# Ingemar 44
Tänk om meteorologerna åtminstone kunde ”prata ur skägget”. I går hette det i i TV4 när man kommenterade ”extremvärmen” i södra Spanien att ”UV-indexet” var ”extremt”. Något som inte kan tolkas på annat sätt än att solen gjorde sitt jobb utan att bli hindrat av moln, stoft, aerosoler eller andra hinder för en riktigt bra sommar … och inte ett ord om högt ”IR-index” vilket i mitt enkla perspektiv möjligen kunnat inneburit stöd för koldioxidhypotesen . .. … för är det inte så att koldioxidens sekundärstrålning ligger inom IR-spektrat? Eller är möjligen antropogen koldioxid annorlunda??? 🤔
Ok, jag vet att man inom klimatforskningen inte brukar använda uttrycket sekundärstrålning, men har man en gång i förhistorien arbetat med radiografering med hjälp av röntgen, isotoper och accelerator så blir uttrycket naturligt – på den tiden gällde det att skydda filmen från sekundärstrålning för att inte få otydliga bilder ….
I EUs kollektiva självmord ingår bl.a. vätgas, som en viktig del. Vi ska ju bli ”klimatneutrala” (idiotiskt ord).
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/eus-nya-klimatmal-minska-utslappen-med-90-procent-pa-15-ar
Kina är världsledande inom AI-energiinnovation
Kina integrerar alltmer artificiell intelligens i sitt energisystem för att öka sektorns effektivitet och förbättra den nationella energisäkerheten. Från att hantera energilagring till att mer exakt prognostisera energiutbud och -efterfrågan kan stora språkmodeller göra hela sektorn smartare genom att effektivisera energisystem och minimera avfall.
I takt med att Kinas elnät i allt högre grad drivs av förnybar energi blir dock frågan om prognoser ännu svårare och ännu viktigare. Kina är världsledande inom utbyggnad av förnybar energi. I takt med att Kina fortsätter att slå sina egna rekord inom s.k. förnybar energi blir dess elnät mycket mer beroende av varierande energikällor och därmed mycket mer väderberoende. Noggranna prognoser är därför av största vikt för den nationella energisäkerheten. I detta syfte har ett nytt transformatorbaserat väderprognossystem testats i Kina för att övervaka och göra beräknade förutsägelser kring de inhemska elmarknaderna. Projektet , som leds av företagen TerraQuanta och Horizon Power, markerar ”ett stort steg framåt i att anpassa AI-innovation till ett väderdrivet avkarboniserande elnät”, enligt World Economic Forum (WEF).
Naturligtvis är AI ett tveeggat svärd inom energisektorn. Att träna stora språkmodeller har ett gigantiskt energiavtryck, och att köra AI-frågor är betydligt mer energikrävande än traditionella sökningar – även om exakta siffror är svåra att få tag på . Men även om AI belastar energinäten har den också enorm potential att förbättra näthanteringen. Och Kina ligger långt före när det gäller att utnyttja den potentialen.
Mvh,
”I takt med att Kinas elnät i allt högre grad drivs av förnybar energi”
Kanske ”högre” men definitivt inte ”hög”. 2024 utgjorde sol och vind ca 18 % av elproduktionen. Ca 64 procent var fossilkraft, 14 % vattenkraft och knappt 5 % kärnkraft.
#49 tty
China breaks more records with surge in solar and wind power
Between January and May, China added 198 GW of solar and 46 GW of wind, enough to generate as much electricity as Indonesia or Turkey
Kinas installationer av vind- och solenergi i maj räcker för att generera lika mycket el som Polen, då världens näst största ekonomi slår ytterligare rekord med sin snabba uppbyggnad av infrastruktur för förnybar energi .
Kinas installerade solcellskapacitet har nu överstigit 1 000 GW för första gången, vilket motsvarar hälften av världens totala installerade solcellskapacitet.
Kina är världens största utsläppare av växthusgaser men är också världens största leverantör och installatör av ren energiteknik .
Xi Jinping, Kinas ledare, kopplar alltmer samman Kinas klimatambitioner med tillväxten inom sektorn för ren energiteknik, vilket han ser som avgörande för att stärka Kinas sviktande ekonomi .
Men den hyperkonkurrenskraftiga Kinas ekonomi sätter också press på företag som driver ren energi, där priserna på solpaneler knappt täcker produktionskostnaderna.
Under årets första kvartal rapporterade Kinas fem största solcellsföretag en sammanlagd förlust på över 8 miljarder yuan, enligt Bloomberg. Vid en nyligen genomförd konferens beskrev Yang Liyou, VD för Jinneng Technology, branschen som att den befinner sig i en ”dödscykel”, enligt kinesiska medier.
https://www.theguardian.com/world/2025/jun/26/china-breaks-more-records-with-massive-build-up-of-wind-and-solar-power
Mvh,
#50
Och som alltid rabblar man upp märkeffekt på sol- och vindkraftverk som de aldrig kommer att komma ens i närheten av, eftersom det aldrig är solsken överallt eller blåser lagom mycket överallt.
Som sagt, 18 % 2024.
När vi ändå är inne på hägringar, vad passar bättre än Australiens heta inland – i teorin kan man bygga mängder med solpaneler. Det som är vanligt i Australien är en-axliga stativ som följer solen under dagen – detta är tillräckligt om man ligger norr om Stenbockens vändkrets. I bästa fall kan man komma upp i en kapacitetsfaktor om cirka 25 % (teoretisk kapacitetsfaktor är 50 % då det är natt halva dygnet och i Sverige kan man möjligtvis komma upp i 11 – 12 %).
Kapacitetsfaktorn är viktig då det gäller att utnyttja den elektricitet som produceras av solpanelerna, speciellt gällande elektrolysörer. I Australien fanns planer på en enorm anläggning med en kapacitet om 800 ton vätgas per dag baserat på en investering om 100 miljarder SEK (15 miljarder AUS$) – men ska dessa drivas av solel leder detta till två problem:
1. Elektrolysörerna behöver ha samma maxeffekt som solpanelerna, annars får man spilla elen, om de har lägre maxeffekt så blir kapacitetsfaktorn ännu lägre än 25 %.
2. Detta kan man hantera med batterier, men fortfarande kostar batterier stora pengar och då måste man balansera investeringskostnaden för batterier mot den ökade kapacitetsfaktorn för elektrolysörerna och batterierna måste också dimensioneras att ta hand om all överskottsel från solpanelerna.
Låt oss se närmare på de 800 ton vätgas per dag. Vanligtvis räknar man med 90 % kapacitetsutnyttjande på årsbasis för elektrolysörerna och det rimliga är att man roterar underhållet på dessa för att hela tiden har en kontinuerlig produktion. För att producera 800 000 kilo vätgas krävs det 50 kWh per kilo, eller 40 miljoner kWh per dag (40 GWh).
En solpanel på 1 kW och en 25 % kapacitetsfaktor producerar cirka 2 200 kWh per år eller 6 kWh per dag. Det behövs alltså motsvarande
40 000 000 / 6 = 6.7 miljorer paneler eller motsvarnde 6.7 GW effekt. Den största parken vi har i Sverige ligger på cirka 100 MW, så här är en park är ungefär 60 gånger större. En MW kostar cirka 6 miljoner så kostnaden här blir 6 700*6=40 miljarder SEK. En solpark kan som bäst ge 80 % av installerad effekt, eller cirka5.3 GW.
Gällande elektrolysörer behövs cirka 70 MW effekt för att producera 10 000 ton på årsbasis. Här är årsproduktionen cirka 290 000 ton, vilket innebär en effekt om 70*29 = 2.03 GW kontinuerligt. Elektrolysörer kostar i bästa fall 5 000 SEK per kW, så här blir kostnaden mer än 10 miljarder. En kostnad som troligtvis är underskattad för det tillkommer byggnader, lagringsenheter etc.
Hur stora batterier behövs då. Ja, för att inte spilla någon elektricitet behövs en effekt om 5.3 – 2.03 = 3.27 GW och för att köra hela natten 12 timmar behövs en kapacitet som 2.03*12 = 25 GWh.
Ett Tesla Megapack är på knappt 4 MWh och kostar nu kring 15 miljoner. Det behövs då 6 250 enheter som tillsammans kostar 94 miljarder SEK – ops där rök hela budgeten…
Den här enkla uppskattningen indikerar en kostnad som troligtvis överstiger 150 miljarder SEK och det har nog exploatörerna kommit fram till också. Det går nog att minska den något genom att justera kapaciteten hos de olika ingående enheterna, men inte ner till 100 miljarder SEK.
Slutligen, anläggningen har nog en livslängd om cirka 20 år, primärt baserat på elektrolysörernas och batteriernas livslängd. Räknar man med kapitalkostnader om 70 % av investeringskostnaden, 5 miljarder i driftskostnader per år och 290 000 ton vätgas per år blir årskostnaden:
(100 + 70)/20 + 5 = 13.5 miljarder, vilket ger en kostnad per kilo vätgas om 46 kronor per kilo, vilket inte på något sätt är konkurrenskraftigt. Det uppskattas att kostnaden för transport av vätgas från producent till konsument via fartyg är 15 kronor per kilo. Om du kostnaden blev 150 miljarder i investering ökar kostnaden till närmare 60 kronor kilot.
https://www.affarsvarlden.se/artikel/australiens-storsta-vatgasprojekt-pa-vag-mot-kollaps-en-sorglig-dag
#50 För att förstå varför det byggs så mycket solkraft och vindkraft internt i Kina måste man veta hur Kina fungerar.
Vi kan börja med bilar och specifikt elbilar. Kinas strategi för att bygga upp kunskapen i hur man bygger bilar och senare elbilar har varit att man skapat joint ventures med etablerade biltillverkare som har fått tillgång till en stor marknad och har initialt kunnat göra stora vinster – till kostnaden av kunskapsöverföring och då inte bara till joint venture företaget utan även till utomstående. Olika regioner har fått mål att bygga och stötta bilindustier inklusive kapacitetsmål och det är skälet till att Kina har mer än 100 olika biltillverkare. Nu sker ett stålbad där de olika tillverkarna ställs mot varandra och försöker tillverka bilarna så billigt (och bra) som möjligt. I Kina räknas en bil som såld så fort den lämnar fabriken, det är därför det finns enorma fält med osålda bilar som helt enkelt förfaller och aldrig kommer att köra en mil.
Tanken var då att överkapaciteten skulle exporteras, vilket är lyckosamt på vissa marknader, men de har inte lyckats än inom EU och USA, vilket gör att hela bilindustrin blöder.
Det gäller samma sak för solpaneler och vindkraft (och elektrolysörer). Det sker en enorm överproduktion och de olika tillverkarna har i princip inga marginaler och många går med förlust. Det sägs att bara i Europa finns paneler som täcker mer än en gång av årsbehovet som bara lagerhålls då det inte finns köpare.
Ett sätt att hantera detta är att ge regionerna mål att installera överskottet i landet, där är kineserna effektiva. Det är inte nödvändigtvis så att elen behövs eller att enheterna ens kopplas in på nätet även om Kina lägger stora resurser på elnätet parallellt.
Det är naturligtvis omöjligt att ta reda på den exakta installerade effekten och kapacitetsfaktorn för vind och sol, men trots enorm installationstakt ligger de bara på 18 % – borde teoretiskt ligga högre med tanke på deras totala förbrukning av el och hur många personer de är i landet.
Gällande vindkraft, primärt turbinerna, håller de västerländska tillverkarna fortfarande marknaden trots att de är avsevärt dyrare – ändå har de svårt att göra vinst och speciellt Siemens Energy har visat mångmiljardförluster de senaste åren (samt GE Vernova). I Europa fanns det tillverkning av solpaneler i större skala till för cirka 10 år sedan, då de blev utkonkurrerade av kineserna – även Sverige hade tillverkning och Tyskland tappade mer än 30 000 arbetstillfällen.
Så, det kan se bra ut på pappret, men det finns förklaringar bakom och ett förklaring är att Kina vill vara dominant på vissa marknader, för då är det svårare för andra länder att agera om de skulle göra något – till exempel invadera Taiwan.
USA – Oväntade vinnare när skattelagen går igenom senaten
Aktier i vätgas, batterilagring, kol (för ståltillverkning) och kärnkraft steg på grund av incitament, förlängningar av skattelättnader och undantag från inhemska inköp.
Aktier inom s.k. ren energi levererade blandade resultat på onsdagen då investerare fortsatte att bearbeta senatens överraskande ändringar av president Trumps ”stora, vackra lagförslag”. Solenergiföretag i stor skala var fortsatt under press, medan solenergiföretag för bostäder, vätgas och USA-baserade batterilagringsföretag utökades på att lagstiftningen gynnar inhemska leveranskedjor och bestraffar projekt med kopplingar till Kina.
Mvh
Okunniga och okritiska journalister/media citerar vilka som helst utsagor från aktörer med egen agenda och egna intressen. Jag godtar inte att media inte skall ta ställning. Om de med klara fackkunskaper ser att något är fel, skall de tala om det och inte opartiskt referera som från en tennismatch: boll från vänster, boll från höger…
Dagens Industri bildades som en sammanslagning av flera olika facktidningar med ämneskunniga redaktioner. Men detta kunnande åkte snabbt ut med badvattnet. Jag vet, för jag var med som frilans.