Samarbetet mellan
Grönköpingsföretagen Dala Ytgas och Novolt, vilka såsom bekant sedan länge bedrivit företagsverksamhet å krita, skall enl. uppgift förstärkas i och med en kommande och tungt bidragsdriven satsning å brytning av just krita.
Hållbar kritbrytning i klimatriktig miljö – en ny skattebetalarsatsning av Novolt i Grönköping.
Rolf Oward
Kanske krita men varför inte grafit-det kan bli verkligt.
Men kommunikation är viktigt!
Svenska marinen kommer efter helgens kabelbrott på att återuppta utbildningen i signalering med flaggor 🙂
Olyckliga omständigheter eller avsiktligt?
https://www.youtube.com/watch?v=TrT1Pl3pR6Y
Ur SGU; SVERIGES KRITSYSTEM SYSTEMATISKT FRAMSTÄLDT (1884)
”Man känner i Sverige till kritsystemet hörande aflagringar endast i dess sydligare
landskap, nämligen Skåne, Blekinge och Halland. Endast de i Skåne förekommande
upptaga något större område; de äro också de, som äro tidigast och bäst kända.”
Båda kritabehöfande företag ligga i fel landskap för att det skall komma på tal med utökad krita.
Under Krita-perioden levdes det nog på stor fot.
Stockholm Exergi får 20 miljarder i unikt utsläppsprojekt
Energimyndigheten har tilldelat 20 miljarder kronor till Stockholm Exergi för lagring av över 11 miljoner ton koldioxid. Detta är resultatet av den första omvända auktionen inom ramen för det nya svenska stödsystemet för för koldioxidinfångning.
Målet med stödet är att knuffa i gång vad regeringen hoppas bli en ny inhemsk industrigren. En som dessutom har potential att hjälpa Sverige att nå sina egna klimatmål.
Auktionen öppnade i augusti 2024 och sex stycken aktörer, inklusive vinnaren Stockholm Exergi, valde att delta. Syftet med stödet är att underlätta för svenska projekt som kan bidra till negativa utsläpp genom att fånga in och lagra biogen koldioxid. Biogen koldioxid är ett namn på den koldioxid som uppkommer vid förbränning av biomassa, till exempel avfall eller träpellets
Stockholm Exergi cashar in i den första omvända auktionen för svensk koldioxidlagring. Bolaget tilldelas 20 miljarder kronor för att fånga in och lagra utsläppen från sitt värmeverk i Värtahamnen.
I sitt värmeverk i Värtahamnen eldar Stockholm Exergi restprodukter från skogsnäring och sågverksindustri, vilket ger potential att fånga in 800.000 ton biogen koldioxid årligen. I och med att bolaget mottar stödet är man skyldiga att börja lagra koldioxid inom tre år.De 20 miljarderna kronor kommer att fördelas över maximalt 15 år.
Men de andra bolag som deltagit i auktionen har fortfarande en chans.
”Vi kommer att analysera utfallet av den omvända auktionen, som var den första i sitt slag, och dra lärdomar för att därefter planera för ytterligare auktionsomgång. Vi har cirka 15 miljarder kvar att fördela”, säger Martin Flack, tillförordnad avdelningschef för resurseffektivt samhälle på Energimyndigheten i ett pressmeddelande.
36 miljarder fördelas i omvänd auktion
I augusti 2024 öppnades den första utlysningen inom Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS. Totalt ska 36 miljarder kronor fördelas mellan 2026 och 2046.
Stödet riktar sig till aktörer med anläggningar i Sverige som kan bidra till negativa utsläpp av koldioxid genom bio-CCS och beviljas genom en omvänd auktion där de aktörer som begär lägst ersättning för avskiljning, transport och lagring av koldioxid med biogent ursprung vinner upphandlingen.
Utbetalningen sker under 15 år, när den biogena koldioxiden lagrats permanent. Det eller de projekt som beviljas stöd ska kunna leverera geologiskt lagrad biogen koldioxid senast tre år från och med beslut om stöd, med möjlighet till två års förlängning.
Källa: Energimyndigheten
Hela världens totala utsläpp av växthusgaser 54,4 miljarder ton koldioxidekvivalenter; 54 400 000 000 ton, alltså. Nu satsar du och jag 20 miljarder kr för att binda, inte eliminera, 80 000 ton, dvs en miljondel, som motsvarar 46 sekunder av ett års utsläpp.
What could possibly go wrong?
#4 Paul H Är det Energimyndigheten i Grönköping som har så gott om pengar. Nån forskare i Grönköping borde framställa ett munskydd som fångar in det koldioxid som vi människor och djuren andas ut. Och nåt som fångar in både metan och vattenånga som vi släpper ut.
Undrar jag om Wall Enberg i gårdagens Agenda var helt ärlig när han i diskussion om Europas tillväxtförutsättningar vs USA (Draghi-rapporten t.ex) och Kina (växer just nu bara med 5%) och när det gäller hans stöd för Klimat-agendan?
Hur mycket handlar om lojalitet eller bara ”keeping up appearances”?
Vi lär kunna syna honom kommande år.
#5#, Bäste Paul Håkansson! Jo men visst, jag drar mig till minnes vad vl ”gatans busgrabbar” kallade – antingen ”Gick Du på den lätte?”, eller ”Dum går först!”!
PAX ET BONUM!
Stig
Vakna upp eller gå under – P-O Eriksson om klimatfrågan och woke i Fjärde Statsmakten 232
https://swebbtv.se/w/fwQjJxyzAYbkef1GBT1js8
Europa är som en ensam självmordskandidat
P-O kommenterar de amerikanska storbanker som nu lämnat en rad mäktiga klimatsamarbeten. Han konstaterar att många företag svängde om redan innan Trump tillträtt. – Det kan vara så att de konstaterat att de har varit på fel väg själva och Trump blev den giltiga anledningen att svänga om. Det har hittills varit omöjligt att vara sanningsenlig när man lett ett stort företag.
Det finns en hel del företagsledare som kommer fundera på vad som är bäst för företaget och nu behöver de inte vara rädda för att Blackrock ska komma hit och bli arga på dem för att de inte satsar enligt ESG-protokollet
Apropå att Chalmers nu inrättar ett DEI-office, på tvärs mot USA:s nu inslagna riktning, berättar P-O Eriksson att Chalmers tidigare i historien varit snabba med att gå in i ideologiska påhitt utan vetenskaplig grund.
Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) är en institution som har gått in i klimatreligionen enligt P-O. Där kan man inte diskutera klimatet vetenskapligt utan där ligger dogmen om klimatet fast. Det var även IVA som delade ut en stor guldmedalj till Northvolts f.d. VD, Peter Carlsson, innan denne hunnit visa på några prestationer.
#4. Det är en himmelsskriande skandal. Häpnadsväckande enfaldigt! Borde omedelbart lagföras. Bokförs 11 miljoner ton koldioxid som en tillgång i balansräkningen? Ren luft!
Dan Sten Olsson: Affärsmodellen för vindkraft fungerar inte
https://www.affarsvarlden.se/artikel/dan-sten-olsson-affarsmodellen-for-vindkraft-fungerar-inte
Vindkraft är inte lönsamt i sin nuvarande form. Det säger Stenaägaren Dan Sten Olsson i en intervju med Di. Miljardären anser också att statliga Svenska Kraftnät ska stå för energilagring. ”Det är svårt att få företagsekonomisk lönsamhet i tillräckligt stora lager”, säger han till tidningen.
Stena är en stor investerare i vindkraft genom sitt bolag SR Energy, som äger totalt 200 vindkraftverk i Sverige.
Under de senaste åren har Stena dock minskat sitt innehav i bolaget.
Stenas VD och huvudägare Dan Sten Olsson säger nu till Di att vindkraften har lönsamhetsproblem. Detta eftersom man bara kan producera när elpriset är lågt.
“Jag bedömer att det beror på att affärsmodellen för vindkraft helt enkelt inte fungerar väl i dess nuvarande form”, säger han till tidningen.
“Kan lagra överskott”
Dan Sten Olsson tycker att statliga Svenska Kraftnät borde stå för möjligheter till energilagring, då det är svårt att få lönsamhet i den affären.
“Genom att hyra ut den kapaciteten så kan exempelvis vindkraftsbolag få möjlighet att lagra överskott på el när det blåser mycket”, säger Dan Sten Olsson till Di.
Affärsvärlden har tidigare rapporterat om lönsamhetsproblemen för landbaserad vindkraft. Under 2023 förlorade svenska vindkraftsbolag totalt 4,6 mdr kr och marginalen landade på minus 38%.
2023 var det sjunde året i rad som svensk vindkraft gick med förlust, enligt genomgången.
Och vem var det som var ansvarig för hela det ekonomiska ramverk som ligger till grund för hela vindkraftsutbyggnaden, jo Magdalena Andersson under Göran Persons ledning. Ställ henne mot väggen.
#11,
”Lönsamhetsproblem”? Är det nysvenska för klara förluster år efter år. Förluster som dessutom har varit ganska förutsägbara i många år. Men nu har vi svart på vitt på det genom Christan Sandsström och Christian Steinbeck närläsning av vindkraftsbolagens bokslut.
Sedan har Sten Olsson mage och begära att skattebetalarna dessutom skall stå för energilagringen så att vindkraftsbolagen kan tjäna pengar på det. Det finns ingen hejd på de fräcka skojarna.
Varför skapade inte Magdalena Andersson samma fonderingar för vindkraften som gäller för kärnkraften. Det avslöjades här igår och är ett rent bedrägeri.
Det har tillkommit nyord i Grönköping; Teslaskam.
#3 Tege
Säkerligen! Under Krita var koldioxiden 1000-2000 ppm och livet storfrodades, Havet gick aldrig under pH 8.0
#3
”Krita är mjuk och vit kalksten, bildad i marin miljö på relativt stort djup. Den består av i det närmaste ren kalciumkarbonat, CaCO3,”
Dagens tema är krita!
Passande med koldioxidlagring, som både ger ny krita och som belönas i efterhand 😉
#5
Givet angivna tal och proportioner är väl snarare den relevanta frågan ”What could possibly go right”?
Angående Dala djupgas, där fanns det väl en liten chans att projektet kunde gå med vinst?
För Northvolt fanns det ingen möjlighet att gå med vinst.
#4 Paul Håkansson
Tänk om dessa 36 miljarder kronor istället kunde användas för att bygga ut vindkraften i SE4, istället för att slösas bort på bio-CCS-projekt som riskerar att bara flytta koldioxid från en plats till en annan utan att lösa grundproblemet.
En vindkraftspark med en kapacitet på 1 GW, inklusive balansering och batterilagringssystem, skulle kunna byggas för cirka 13–18 miljarder kronor. Det skulle inte bara bidra till att jämna ut de volatila elpriserna i SE4, utan också stärka Sveriges energisäkerhet och förnybara produktion.
Vindkraft i SE4 skulle inom fem år kunna minska flaskhalsarna och stabilisera elnätet, samtidigt som det reducerar prisskillnaderna mellan SE4 och andra elområden. Detta skulle ge oss ett andrum för att planera och bygga ut ny kärnkraft, som tar betydligt längre tid att få på plats. Därför behöver vi fokusera på kostnadseffektiva och miljöförbättrande energilösningar.
Sen ska man komma ihåg att det inte är bara vindkraftföretag som profiterar på den gröna given det finns också en uppsjö av energikonsultbolag och bidragsinnovatörer som lever högt på att sälja in sina förslag på energilösningar.
#20 Adepten
1 GW landbaserad slumpkraft kostar runt 15-20 miljarder kr. Dessutom vill du ha batterilagring. Hur mycket lagring behöver du?
1 GW motsvarar ca 125-150 turbiner. Vart vill du placera dem?
Att ”handla på Krita” var ju länge enda utvägen, för dem som saknade kontanta medel!
#21 TorbjörnR
Kostnaden på 13-18 miljarder kronor för 1 GW vindkraft med balansering och lagring kan vara något i underkant men inte helt orimlig.
Balanseringskostnader beroende på system (t.ex. grid-förstärkningar eller synkroniserad tröghet) ca 2–4 Mdkr och batterilagring på 200 MWh ca 1 Mdkr.
https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2024/hybridteknik-ger-ny-kraft-till-vind-och-sol–i-sodra-sverige
Totala ytan för 1 GW vindkraft ca 120 kvkm. Det finns gott om plats i SE4: https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer/landbaserad-vindkraft-i-skane—underlag-for-dialog-och-samverkan.pdf
Adepten, jag tror du är helt ute och cyklar? Sverige behöver mer stabil baskraft och inte fler vindsnurror som skapar obalans i elsystemet! Vindkraft är inget alternativ i ett industriland men har man som mål att lägga ner industrin i Sverige och därmed basen för vår ekonomi så är det bara att köra på? Må sista person som lämnar Sverige släcka den sista fladdrande lampan…
#23, #24
Ja, där föll Adepten djupt ned i förtroende-skalan. (Circle of Trust) 🙂
Balansering av vind och sol handlar ju om behovet av en parallell kostsam produktionsflotta som ska täcka hela effektbehovet när vind och sol inte producerar alls.
Sen är förstås vind och sol allvarliga problem i det mycket ögonblickliga läget, när det kommer att saknas ögonblicklig Rotationsenergi i vårt kraftsystem, när Refensincidenten intäffar, och när Adeptens kraftelektronik och batterier inget förmår.
#24 Benny och 25 BD-Nille
Jag förstår poängen och håller med om att vind, sol, balansering och batterier inte löser allt.
Det jag ville lyfta är att en kombination av lokal vindkraft och energilagring kan minska flaskhalsar och pressa priserna i SE4, särskilt på kort sikt medan vi bygger ut mer planerbar kraft.
När det gäller rotationsenergi och stabilitet vid stora nätstörningar är det sant att hybridlösningar med vindkraft och batterier inte kan ersätta synkronmaskiners tröghet på samma sätt. Därför behövs synkronkompensatorer och mer planerbar kraftproduktion, typ kärnkraft.
Men vi kan inte vänta 15–25 år på nästa kärnkraftverk – Vi måste se till att hitta lösningar som fungerar tills dess.
Vad skulle Ni föreslå som en realistisk mix för SE4 på kort sikt?
Adepten, nu när skadan redan har skett så är alternativet att köra Öresundsverket, Karlshamn etc för fullt och backa upp dessa med nybyggd gaskraft. Det finns även möjlighet att effektivisera och bygga ut vattenkraft i södra Sverige men i stället har dårarna stängt ner många gamla vattenkraftverk. Ja, det är priset för den inkompetens och alarmism som gripit tag i stollarna i Tokholm som drev igenom avvecklingen av kärnkraften.
När ska Sverige och Finland tillsammans med Norge bygga en gasledning från de norska oljefälten i Barents hav till Sverige och Finland genom Nordnorge och längs Torneälven?
#27 Benny
Ja – och ta Stenugngsund ur malpåsen!
Mellan 2003 och 2015 ingick Stenungsund i den svenska effektreserven med undantag för vintern 2009. Senaste gången kraftverket var i drift var när Block 3 kördes i januari 2015 i samband med ett transformatorhaveri som påverkade Göteborgsområdet. Det två äldsta blocken har inte varit i bruk sedan mitten av 1990-talet.
Se till att samtliga 4 block är i gott skick och lös eventuella ekonomiska knutar.Jag tror SvK kommer undan billigare med Stenungsund än med eventuella alternativ med batteriparker, gasturbiner etc. Det handlar ju om att överbrygga tiden tills vi fått tillbaka stabil kärnkraft. Utsläppen lär inte bli något problem, driftstiden blir rimligen inte så lång – såvida inte dyr tysk kolkraft blir utkonkurerad av svensk oljekraft – vilket i så fall skulle sänka utsläppen i ett globalt perspektiv. Kol är värre än olja!
#28 Sten Kaijser
Problemet med Gaskraftverk är att de saknar ett eget lokalt stort bränselager.
Det har vattenkraft, kolkraft och kärnkraft.
Denna problematik framgår av den utmärkta länk som Adepten ursprungligen delgav oss:
https://www.tn.se/naringsliv/37959/visselblasare-varnar-for-blackouter-sol-och-vind-utmanar-elsystemen/
#29 Leif Åsbrink
Angående Stenugnsund…
På den tiden vi saknade kärnkraft var oljekraftverken helt avgörande för vår elförsörjning.
När det blev ett haveri i Stegugnsund år 1969, blev det Elransonering i Sverige, vintern 1969-1970,
https://klimatupplysningen.se/elkrafthistoria-och-planer-om-24-000-megawatt-karnkraft/
https://historia.vattenfall.se/stories/hela-sverige-blir-elektriskt/planerarens-dilemma/
” blev det 1969–70 åter dags för elransonering. Två torrår på raken, en kraftigare ökning av elförbrukningen än förväntat och ett fel i det oljeeldade kraftverket i Stenungsund ställde till det för prognosmakarna. Industrin fick finna sig i en kvotransonering, och återigen försågs allmänheten med omfattande information om hur man skulle spara el.”
Elransonering hade vi återkommande innan kärnkraften. Exepelvis år 1955 med Charlie Norman och sången ”Släck av”:
https://www.youtube.com/watch?v=BkErKiB06uc&t=22s
BD-Nille #31
Torrår var ett elände på den tiden vi hade kvar flottningen i älvarna, även om magasinen var låga var kraftverken, enligt den tidens vattendomar, tvungna att hålla uppe flödet för flottningen. Minns inte om det fortfarande var så för några älvar 1969-70.
Nu ser jag att det nog var så att flottningen fanns kvar lite längre för en del älvar, vill minnas att för Indalsälven var 1969 sista året och det bör ju ha haft inverkan på nivåerna i magasinen för den kommande vintern. Det tycks inte finnas nån lätt tillgänglig sammanställning men jag ser att för Ångermanälven var 1982 sista året. Man får googla älv för älv ser det ut som.
Nr 33 Håkan B
Jag har fiskat i klarälven i nästan 50 år – och där påverkade nedläggningen av flottningen på 1990 – talet fisket, det blev snabbt sämre och fisken magrade av och blev mindre i storlekarna.
Flottningen bidrog till att hålla den grunda och steniga klarälven ren från påväxt av diverse alger och mossor på botten – stockarna närmast muddrade ytlagret i älven och det plötsliga högvattnet drog med sig massor av landkryp, blev som ett smörgåsbord för fisken.
Jag tror att klarälven avlystes som flottled i slutet på 90 – talet, som den sista större älven.
Numera kör timmerbilarna längs älven, i skytteltrafik – med stor belastning som följd.
Magnus b. #34
Nu var ju det gamla fisket i Indalsälven borta redan innan flottningen där upphörde och själv var jag inte heller där sen åtminstone fem år annat än av och till, Mina första tio år var några meter ifrån älven, klart jag metade men nån inbiten fiskare blev jag inte, faktum är att jag var mera fascinerad av grodorna i en grodlok som bildats av en vägbank en bit från huset. Men vad jag hörde om nedläggningen av flottningen från min utsiktspunkt nere i Skåne vid den tiden var att vattenkvaliteten efter hand blev bättre allteftersom geggan på älvbottnen av bark och sjunkvirke inte längre konstant byggdes på, i början kunde det se ut som ett problem när sjok av barksediment flöt upp men det upphörde och sen var älven rena dricksvattnet. För nån månad sen kom jag att leta efter en bok jag läste nån gång på 70-talet, jag hittade inte just den boken men en som tydligen bygger på samma material, har du inte den tror jag du skulle uppskatta den, finns här:
Väldigt lång länk.
Jämför gärna hur man tänkte när man byggde ut vattenkraften med hur det går till när man bygger vindkraft.
Nr35 Håkan B
Tack för boktipset – den låter intressant!
Själv har jag isfiskat en hel del i indalsälven – och ofta har det varit riktigt bra sikfiske, bl a på Kattstrupedammen – kikpimpel på grunt vatten är underbart spännande.
Jag tillbringade några år i Jämtland för lite studier och jobb – underbara år i finfina miljöer..