Än en gång firas FNs krig mot västvärldens användning av kol och övriga fossila bränslen. Årets begivenhet, COP27, går av stapeln i Egypten och det är dags att följa upp tidigare överenskommelser. EU, UK och USA har börjat känna av att krigets krav på Net Zero kommer att föra med sig energikris, vilket märkligt nog stimulerar till ytterligare åtgärder mot användning av dessa bränslen.
I minst ett halvt sekel har miljö- och klimatrörelsen, från den globala politiken i UNFCCC ända ner enskilda politiska aktivister, fört detta krig ytterst mot CO2. ”Berättelsen” förkunnar att denna naturliga växthusgas vid ökande halter i atmosfären kan åstadkomma sådana förändringar i klimatet att det utgör ett existentiellt hot, trots att CO2-koncentrationen och temperaturen inte visat någon korrelation under jordens senaste 600 miljoner år, (se Happer & Lindzen, sid 8).
Media med sina ”klimatmedvetna” journalister har välvilligt hakat på och propagandan har slagit rot så effektivt att varje så kallad extrem väderepisod eller förändring i klimatsystemet numera ses som exempel på (C)AGW oavsett vad den fria vetenskapen hävdar.
För dem som inte kommit bakom krigsretoriken måste framtiden te sig oerhört skrämmande. Tankarna går till ”extraordinary popular delusions & the madness of crowds från 1841” (Charles Mackay). För att slippa drabbas av denna madness kan följande rapport varmt rekommenderas:
Impacts of Climate Change: Perception and Reality (thegwpf.org)
Alternativt översättningen till svenska:
Klimatförändringar: standardberättelsen vs verkligheten
Indur-Ghoklany.pdf (klimatupplysningen.se)
Vill man gå något djupare in i frågan är Happer & Lindzens kärnfulla rapport en guldgruva:
https://co2coalition.org/wp-content/uploads/2022/06/Happer-Lindzen-SEC-6-17-22.pdf
Det här är två rapporter som tillsammans kan stärka den personliga motståndskraften mot detta ”heliga” krig.
¤¤¤
Organisationen GWPF bedriver intensivt motstånd mot detta FNs krig främst genom att publicera en rik flora av värdefulla rapporter med lagom omfång och svårighetsgrad. Länken visar hela smörgåsbordet:
https://www.thegwpf.org/gwpf-publications-list/
En sådan rapport kommer från Professor Gautam Kalghatgi (se sist i inlägget). Han har sedan länge studerat vad Net Zero kan föra med sig. I Scoping Net Zero har han samlat och redovisat en del av det som Net-Zero-entusiasterna möjligen inte ens tänkt på.
Scoping Net Zero (thegwpf.org)
Gautam Kalghatgi efterlyser den existentiella kris som nu anses råda och som kräver snabb avveckling av de fossila bränslena i väst. Han får inte riktigt ihop det eftersom samtliga relevanta parametrar som fattigdom, undernäring, utbildning, barnadödlighet, förväntad livslängd och produktion av livsmedel har förbättrats, särskilt i fattiga länder, under de senaste decennierna. (Se även Ghoklany).
Kalghatgi påpekar dessutom att även vid eventuell Net Zero skulle både extremväder och naturliga katastrofer förekomma. Han anser vidare att inriktningen måste ändras och fokus istället läggas på global anpassning till vilket slag av klimatförändring vi än kommer att möta, ”no regret”. Mänskligheten måste kunna anpassa sig till att klimatet förändras på samma sätt som den förtjänstfullt gjort under den globala uppvärmning som skett sedan lilla istiden med eller utan antropogent tillskott av CO2.
Kalghatgi förklarar ytterligare varför han förkastar tanken på Net Zero inom någorlunda förutsägbar framtid. De allt mäktigare tillväxtländerna, som nu utvecklas i snabb takt, har ett stort behov av ökad tillgång på energi. Frågan är ifall de är intresserade av att avstå från de fossila bränslen som nu utgör grunden till deras utveckling och hur ställer sig de länder, till exempel Ryssland och Saudi Arabien, vars ekonomier är beroende av att exportera just fossila bränslen. Dessutom bör man verkligen fundera över de fattiga ännu inte utvecklade stater, som ibland till och med sitter på stora resurser i form av fossila bränslen, men enligt beslut från UNFCCC inte tillåts att använda dem ens för eget bruk.
Kvar är delar av väst som på egen hand politiskt driver krav på Net Zero, men varför?
¤¤¤
Kalghatgi påpekar att samtliga möjliga teknologier som krävs för omställningen som vind, sol, väte, nya drivmedel, batteridrivna fordon och bränsleceller skulle behöva utvecklas på bred front och dessutom måste varje teknologi utvärderas i en ärlig och omfattande LCA, en analys av dess ”fotavtryck” för att säkra att de verkligen skulle bjuda på den utsläppsminskning som utlovats och inte heller ger oavsiktliga effekter.
Kalghati visar på beräkningar som avslöjar orimligheten i till exempel att lita på batterier och skriver, problem med miljön, ekonomin, materialbehov, tekniska och sociala barriärer som följer av att ersätta existerande system tycks inte alltid ha tagits med i beräkningarna och tillägger att ofta är det mera fråga om önsketänkande och brist på kontakt med verkligheten. Som exempel på önsketänkande nämner G. Kalghatgi dessutom syntetiska drivmedel som enligt ”berättelsen” ska framställas av väte och CO2. En energikrävande och riskabel process.
Att bygga upp den infrastruktur som krävs för att ersätta nuvarande system oavsett teknologi är utmanande och kommer att möta motstånd, stora hydroelektriska system till exempel, vilka kräver stora arealer kanske måste breda ut sig över redan etablerade områden och motståndet mot ny kärnkraft är stort. Vad återstår? Sol och vindkraft med alla sina begränsningar. Havsbaserad vindkraft har störst potential, men är både material- och energikrävande. De miljömässiga kostnaderna för de förnybara energikällorna är allvarliga och var finns planerna för återvinning av turbinernas blad eller det toxiska materialet när solpanelerna gjort sitt.
Transporter behandlas relativt ingående och en viktig fråga är hur mycket dold CO2 som ligger i varje nytillverkat batteri eller fordon om man tar hänsyn till gruvdrift, tillverkning och transporter som krävts för att tillverka dem. På samma sätt som med batteriframställning måste fordonsflottan naturligtvis LCA analyseras.
För den stora omställningen, Net Zero, krävs att all teknikutveckling analyseras i omfattande och ärliga LCAn samtidigt som den globala fattigdomen, den globala ekologin, ekonomi och utvecklingsmål beaktas, skriver författaren.
Professor Gautam Kalghatgis lilla rapport är naturligtvis fullständigt ofullständig, men visar ändå på vilka ”extra ordinära populära villfarelser” omställningen till Net Zero vilar på.
¤¤¤
Sist men inte minst, en smula hopp!
Elsa Widding, har i dagarna kommit ut med sin Sunt förnuft om Energi & Klimat och är nu beredd att ta kampen om fakta och sunt förnuft på vetenskaplig grund i riksdagen. Det är och blir en rejäl utmaning, men som Jimmie Åkesson (SD) sa, så här såg det ut för åtta år sedan när det gällde invandringen och nu är de flesta med på det tåget.
Ann Löfving-Henriksson
About the author Gautam Kalghatgi is a fellow of the Royal Academy of Engineering, the Institute of Mechanical Engineers and the Society of Automotive Engineers. He has been a visiting professor at Oxford University, Imperial College, Sheffield University, KTH Stockholm and TU Eindhoven. He has 39 years of experience in combustion, fuels, engine and energy research; 31 years with Shell and 8 years with Saudi Aramco.
Otvivelaktigt har denna Net zero i grunden drivits av folk med svåra neurotiska problem i form av ett mycket ohälsosamt kontrollbehov av sina medmänniskor.
Men även folk med en dröm om västvärldens oberoende av energi ifrån många tvivelaktiga länder har bidragit till att skapa detta monster.
Det är mycket bekymmersamt att dessa politiker inte ser hur de bidragit till Ukrainakriget och att fransk protektionism med koldioxidtullar mot fattiga länder kan skapa en riktig katastrof. Men så är tyvärr människan skapad. Man förnekar sina fel så öänge det bara går. När man är överbevisad letar man upp en oskyldig syndabock, som aldrig hade med misslyckandet att göra.
Stort tack Ann för ett som vanligt värdefullt inlägg. Det gäller din belysande text i sig men också det smörgåsbord av länkar som du bifogar och som ger oss rik tillgång på faktabaserad information om klimatet. Låt oss ösa ur dessa källor för att bekämpa klimatidiotin i Sverige. Bland de värsta exempeln kan nämnas vätgasstålen i norr och planer på att genom skattesubventioner starta projekt för att fånga CO2 ur atmosfären, CCS. Det senare är fullkomligt idiotiskt. Ungefär som försöka tömma Sahara på sand med tesked samtidigt som någon i andra änden av öknen kontinuerligt fyller på med lastbilslass med sand. CCS är dock extremt mycket dyrare och meningslöst utan gräns.
Tack Ann, Man trodde inte det fanns mer att skriva om detta söndertjatade 30 åriga krig mot koldioxiden.
Men det fanns det, i vart fall när Ann LH fattar pennan och låter den fria tanken flöda fritt bland alla andra fritänkare där kunskapen blir som en renande flod mot den gröna, extrema dumheten som gödslats frikostigt av våra skattepengar.
Det hoppfulla är att det finns människor som trots allt hat, mobbing och globalt motstånd från oligarkin och deras nyttiga idioter, står pall och upplyser människor om sanningen.
Hoppas att detta nuvarande 30 åriga krig går mot sitt slut. Så tack Ann och alla andra som som enträget kämpat mot den gröna galenskapen.
Enligt P4 Göteborg har Volvo Lastvagnar börjat använda vätgastålet i sin tillverkning i begränsad omfattning. Man samarbetar med SSAB och hoppas kunna ha ökad produktion 2026.
Pa samma tema kan jag även rekommendera Prof. Michael Kellys skrift ”Energy Utopias and Engineering Reality” som ni hittar bland GWPF publikationerna. Jag lyssnade igår på hans presentation på Youtube ”An engineer shows us what net zero would really mean”: https://youtu.be/NkImqOxMqvU . Mycket sevärt.
Tack Ann
Net zero fick stort utrymme i Agendas energispecial.
Kärnkraft mot vindkraft och professorer påstod helt frankt att det skulle gå med bara vind-att dubbla Sveriges elproduktion och klara alla dagar! Gissar att de målat in sig i ett hörn!
Agenda hade en Agenda och det framgick tydligare än nånsin!
Svar 4 BG,
Ja det är väl billig marknadsföring i dessa tider för ett företag.
Mitt i galenskapen så är du Ann L-H ett ljus. Ett välbehövligt ljus. När man trodde att apokalypsen nått sin peak så är det i dagens kurir ett debattinlägg som är som Krösamaja ggr 10. Det är 11 aktivister som skrivit under. Dom flesta är från Scientist Rebellion. Allting går åt h-e med rekordfart. Där står bl a ”kostnaden för riksdagens passivitet är alltså miljontals kronor per timme”. Artikeln slutar med ” Vår slutsats är att det är vårt ansvar att ständigt påminna om katastrofen. Varje förlorad timme betyder ohyggliga extra kostnader för oss och vår planet”. Gissar att nån av dom läser den här bloggen och kanske ibland påminner oss om katastrofen. Min hälsning är, ni kan dra åt h-e.
Det var mycket reklam inför programmet och det blev inget av det (eller som bonden sa när han rakade grisen – mycket skrik för lite ull).
Jag hade förväntat mig att programledarna skulle vara mer förberedda och neutrala, men Camilla Kvartoft är en direkt kärnkraftmotståndare och fokuserade en del på kärnkraftens säkerhet. Som att främmande makts primära intresse skulle vara att spränga kärnkraftverken – Ryssarna kunde, men gjorde inte det i Ukraina.
Filip Johnsson fick (som förväntat) så oemotsagd när han påstod att kärnkraft inte behövdes. Ja, det finns redan vätgaslager, men han glömde säga att 250 miljoners lagret i Luleå innehåller 100 kubikmeter.
Han glömde också att säga att energinnnehållet i 100 000 kubikmeter vätgas under 200 bars tryck motsvaras av mer än 3 Hiroshima bomber. Kanske intressantare att spränga ett sådant lager (fast det kanske inte går).
1 kWh = 3,6 MJ
1 kilo vätgas = 33 kWh = 3,6 * 33 = 118,8
1 kubikmeter vätgas under 200 bars tryck = 200 / 11 = 18 kilo vätgas = 118,8*18 = 2 160 MJ
100 000 kubikmeter vätgas = 216 000 000 MJ = 216 TJ (Terajoule)
Hiroshima = 63 TJ.
Lite lat så instämmer jag med #2 min debattbroder Mats.
Och tack till Ann. Fakta måste flöda som motvikt till all krispropaganda.
Tänkvärt som vanligt! Mänskligheten har vant sig och anpassat sig till den verklighet och standardhöjning som den fossila energin har medfört. Ja, verkligheten är mer komplex än att bara tala om de fossila energibärarna. Hur förändrar man valet av energibärare utan att påverka och rasera den välfärd som människor har uppnått? Det verkar för politikerna vara viktigare att bli av med de fossila energibärarna än att tänka på konsekvenserna.
Såg ett litet klipp från António Guterres öppningstal i Cop27. Där han menade att energikrisen beror på vårat beroende av fossila bränslen. Och detta är ett starkt incitament att snabbare göra oss oberoende av dessa.
Logiken är alltså att snabbt avskaffa 80% av vår energiproduktion, så skulle energikrisen försvinna.
Lika logiskt som att tro att man ska spruta mer bensin på brasan för att släcka den, när man redan sett att den första skvätten bara förvärrade situationen.
Men han kanske bara har lite otur när han tänker.
Om inte annat kommer alarmisterna att få rätt i ett avseende. Antalet klimatflyktingar kommer att öka lavinartat, när vi blir tvungna att flytta i från de nordligaste delarna av världen på grund av energikrisen.
Varför bekymra sig om alla krångligheter, tycks folk och politiker tänka, när man har en sådan enkel och genomtänkt samt ”välunderbyggd” lösning, som CO2-hypotesen. D.v.s. sedan kanske 50 år vet man att CO2-ökning står för huvuddelen av GW, utan att inse att oscillation av global temperatur historiskt följer samma mönster som alltid. Med tillräckligt perspektiv kommer verkligheten fram.
Att hindra utvecklingsländer att utnyttja fossil energi anses vara nykolonialism.
#14 jensen
Mer om olika mönster finns i Dr. Vinós omfångsrika bok.
Finns som PDF i länken:
https://wattsupwiththat.com/2022/11/11/book-review-climate-of-the-past-present-and-future-a-scientific-debate/
Scrollade igenom den och inser hur förenklad värld som IPCC levererar!
Den platsar i referensbiblioteket.
#6 Lasse, #9 UWB
En positiv sak med Agendasändningen var ju att S fortsätter att krypa till korset när det gäller kärnkraften. Det verkar plötsligt vara möjligt att få till en blocköverskridande överenskommelse som skrotar målet om 100% förnybart. Fredrik Olovsson, S, energipolitisk talesperson: Ja till ny kärnkraft, ja till kreditgarantier, ja till blocköverskridande samtal ledda av regeringen, ja till långsiktiga spelregler så att vi får en stabil elproduktion.
Helt andra tongångar än under de senaste åtta åren alltså (förutom de sista veckorna av valkampanjen då förstås).
Sen var det kul att höra C glömma bort att man är (?) ett borgerligt parti: ”Och runt om i kommunerna så säger man ju nej, speciellt de som är styrda av borgerliga … eller moderatledda bland annat …”
Professor: Statens ”gröna” bidrag till företagen är skadliga
När staten skänker miljardbelopp i företagsstöd varje år kan det skada företagen. Det menar Handelsprofessorn Christian Sandström. På sikt drabbas företagen genom att de lägger mer tid på att söka statliga bidrag än på att skapa värde för sina kunder och konkurrenskraftiga produkter. Dessutom marknadsförs bidragen som miljövänliga – vilket skapar incitament för företagen att satsa på teknologi som egentligen saknar potential.
– Det leder till en jordmån som ger upphov till bidragsentreprenörskap, det vill säga företag som sätter i system att söka pengar, säger professorn till Tidningen Näringslivet.
De bidrag som har fungerat allra sämst är de som också växer mest: de som sägs vara ”gröna”.
– För så kallade ”green deals” är det inte bara om en frånvaro av effekter, utan de har fått direkt skadliga effekter. Det har bland annat bidragit till att blåsa upp etanolbubblan och biogasbubblan, som kollapsade både tekniskt och ekonomiskt.
Professorn konstaterar vidare att de ”gröna” bidragen vanställer organisationernas beteenden så att de börjar ägna sig åt ”helt halsbrytande grejer med teknologier som egentligen saknar potential”. Han menar att företagen tror att de blir immuna mot risker när de får bidrag som är öronmärkta för vissa tekniker eller typer av satsningar – och att det plötsligt ”blir helt rationellt att hålla på med något som saknar potential överhuvudtaget”.
EU lockar med ”gröna” gratispengar
Sandström förklarar att de som vågar ställa kritiska frågor betraktas som glädjedödare, och får epitet som ”klimatförnekare” eller ”bakåtsträvare” slängda efter sig.
– I nästa läge kan det visa sig att det är ganska hopplösa teknologier som det är frågan om, som egentligen inte har någon potential. Och i efterhand framstår det hela som genant för alla som har slängt ur sig en massa superlativer om det.
Men det är inte bara Sverige som ligger bakom problemet. Även EU bär ett stort ansvar med sitt skadliga lockande med ”gröna” bidrag.
– Stora gottepåsar ställs ut i Bryssel och företag uppmuntras att hämta hem pengar för att göra något fint för miljön. Sedan säger EU till medlemsländerna att de ska matcha dem med egna pengar. Det skapar en toxisk jordmån där det i praktiken blir omöjligt att värja sig mot frestelsen som dessa gratispengar utgör.
Christian Sandströms bedömning är att vi måste få ett slut på idén om att ge bidrag till företagen. I stället, menar han, bör vi diskutera skattesänkningar och vissa avdrag för satsningar på forskning.
Han betonar att företagen med en sådan lösning kan få välja själva vad de vill satsa på och vilka teknologier de vill använda. Detta i stället för att styras i sin verksamhet av vad politikerna för tillfället har för agenda.
https://samnytt.se/professor-statens-grona-bidrag-till-foretagen-ar-skadliga/
Matsa #16
Det låter ju lovande, sossarna har kommit hem, men varför tog det sån tid? Nå, vi har 80% som är överens, ska bli ett rent nöje att höra grönvänstern yla den dag det blir av.
”Never let a good crisis go to waste” Winston Churchill
Michael Shellenberger I dag:
Biden och FN-eliten sprider desinformation om klimatet:
https://open.substack.com/pub/michaelshellenberger/p/biden-un-elites-spread-climate-disinformation?r=kv2e8&utm_campaign=post&utm_medium=email
Om de klimathysteriskt troende har rätt om mänskligt koldioxidpåverkad uppvärmning, hur förklarar de då uppvärmningen från istid till värmeperiod?
Eldade de fåtaliga stenåldersmänniskorna så mycket fossilt bränsle att inlandsisarna smälte och att havet steg ca: 150 m.
Jag, som enkel pensionerad fabriksarbetare, undrar.
Svar Jax 13,
Den diskussionen har jag redan haft med vår styrelse i Brf:en som tänker sänka värmen med 2 grader i vinter. När jag påpekade att det blev småpengar sparat för de boende, typ 50 spänn i månaden för att frysa, så hänvisade de till solidaritet.
Konstaterade då att Spaniens och Greklands turistbyråer kör en drive riktad mot svenska pensionärer att de ska flytta ner över vintern och stänga av värmen där hemma. Så solidariska är övriga européer med oss.
Så ja klimatflyktingarna är faktiskt redan ett faktum. Ska meddela MP:arna i styrelsen att de fick rätt om klimatflyktingarna.
Matsa och Håkan,
Problemet med S är att om de får majoritet med de övriga vänsterpartierna så slänger de kärnkraften i papperskorgen. Dessutom tycker de det är ok att subventionera vindkraft som vi redan tycks ha för mycket av. I alla fall är det billigt när det blåser. En god indikation.
Idag är elen inte billig. 218 euro/MWh i söder och 41 euro i norr. Vindkraften producerar 1999 MW och kan inte ersätta de 6 nedlagda kärnkraftsreaktorernas 4000 MW.
Danmark får importera 437 MW kärnkraftsel.
#22 Ulf
Ja, det är en möjlig risk, tills dess får vi vara positivt överraskade att de så snabbt släppte MP’s ”lyckade” nedläggningar av kärnkraft, och anslöt sig till en mer realistisk syn på energin.
Om det nu skulle bli så, 2026, att S får taktpinnen i regeringsbildandet, är det nog ändå osannolikt att de överger en pågående satsning på ny kärnkraft, bedömer jag. De kommer knappast att ta med MP i regeringen igen, och vad ska MP göra då, med sitt ynka mandat?
Allt detta är spekulationer, vi vet inte ännu hur liggande 4-årsperiod kommer att ta sig ut, men jag föredrar att se S tydliga vändning positivt och en möjlig stabil energipolitik framöver.
En kemist fundering:
CCS är knasigt när man talar om att fånga koldioxid ur atmosfären. Halten är ju inte direkt hög. En verklig mirakel lösning krävs som är tekniskt/ekonomiskt acceptabel
Sen har vi funderingarna kring fossilfria drivmedel. På sikt kan långväga sjöfart komma att drivas av riktigt små kärnkraftverk, SMR. Finns ju redan i isbrytare och ubåtar. Men kommer aldrig att tillåtas i långväga flyg
Vätgasens roll? Kärnkraften – särskilt högtemperatur kkv – kan komma att bli möjlig väg till billig vätgas. Lagring är en akilleshäl. Ny teknik måste komma.
För långväga transporter med flyg är batterier otänkbart. Vätgas faller hittills på bränsletankfrågan. Att det nu finns lösning som verkar fungera för att ge bilar räckvidd på 50+ mil betyder inte att den lagertanklösningen med automatik är uppskalningsbar. Jag tror inte det.
Så, kan vätgas omvandlas till andra bränslen? Ammoniak tar kvävet ur luften – rikligt finns det ju där – och reagerar det med väte. Fartygsorganisationer har utpekat det som next generation för långväga trafik. Men har stött på motstånd från sjöfolk ombord p g a riskerna.
Istället har metanol lanserat i flera nya fartygsorder. Kräver förutom vätgas en kolförening vid tillverkningen. Och ger koldioxid vid förbränningen. Koldioxid ur atmosfären är ju tvivelaktigt. Alternativ som inte är fossila? Idag används naturgas
Stora punktkällor är kalkugnar. Där kan vi möjligen få debatt om detta inte är släkt med fossila bränslen även om mekanismen vid bildandet sett helt annorlunda ut. Fundamentalister a kommer att säga att här fungerar CCS och att göra mera olbränsle av det ger bara en omväg till atmosfären. Att vi samtidigt nyttiggör ett bränsle förtiga då.
Annat? Avfallsförbränning vid stora värmekraftverk? Tja, avfallet kan ju vara rättså fossilfritt. Kommer vi få tillräckligt med metanol för att i hög grad kunna driva långväga sjöfart? Tvivlar jag på! Små metanol fabriker poppar nu upp som projekt med stora stöd både här och där. Med stödmiljoner. Genomtänkt?
Det blir intressant följa detta under 2020-talet.
https://www.vk.se/2022-11-14/pakistan-far-pengar-for-klimatskador?pak=9nPB1efSGwDhbZRSlV___GSj6LlIjjErqQELql9RZ1j17tJ/aMl0rn030ZqbbEmuxi8wgPtXiZa8i2pPzhYWBnXwM96S8K7AVOPcUu
# 25 Hans H., tack för alla tankar! Förhoppningsvis kommer de att debatteras mer ingående här på bloggen efter hand. Såvitt jag förstår har Du mycket erfarenheter, kunskaper, insikter att bjuda på.
Ja, fortsättningen av 2020-talet blir spännande när ny kunskap ska implementeras i debatt, teori och praktik.
Svar 24,
Det är ingen spekulation att S är ett maktparti. Allt för makten. De kommer absolut ta in MP i en framtida regering, om det behövs för makten, helt säkert.
Att S redan inför valet öppnade för kärnkraften var för att vinna valet och slippa diskussionen att de faktiskt lade ner kärnkraften.
S har t o m tagit det absurda beslutet att spräcka pensionsgruppen som fungerat väl i 20 år. Allt för att fortsätta regera med V, som grund. Vad de säger eller ingår för avtal med andra, får man ta med en nypa salt. Just pga detta uppförande, är det svårt att se att det blir några uppgörelser mellan S och de borgerliga. Det är helt meningslöst ur regeringens synvinkel.
#25 Hans H : För sk fossila bränslen finns en stor bilflotta. Distributionen är väl utbyggd. Att helt byta ut detta koncept verkar inte helt genomtänkt bl a med tanke på knappheten i de metaller som behövs för batterier och motorer. För att försörja detta nya system med el krävs en enorm utbyggnad av elproduktionen. Vkv verkar rent nys i sammanhanget. Bättre borde vara om man kunde ersätta de fossila (när det behövs) med syntetsikt bränsle baserat på H2 och CO2. Kkv borde kunna ge energi för framställningen. Jag har för mig att bl a Siemens är inblandade i ett projekt i S Chile med den inriktningen dock med vindkraft ( the rowing forties?) som energikälla. Frågan är vad en liter bränsle skulle gå på. I övrigt skulle jag gärna se batteribilar för 1-2 personer o litet bagage, räckvidd 5-10 mil, maxhastighet 50 km/h. För jobbpendling och annan stadstrafik fullt tillräckliga. Om de kan kombineras med järnvägstransport på längre sträckor skulle merparten av persontrafik kunna ske snyggt och billigt.
# 28 I någon av rapporterna från GWPF läste jag att övergång till elbilar passar alltför väl in i Kinas planer på att leda de industrier som det är värt att leda. De kan inte konkurrera med väst när det gäller vår mogna bilindustri med förbränningsmotorer.
När det gäller energiförsörjningen har vi gjort oss beroende av Kina och frågan är varför vi måste ge bort försprånget när det gäller fordonsindustrin.
#5 Stephen Wilks
”An engineer shows us what net zero would really mean”: https://youtu.be/NkImqOxMqvU . Mycket sevärt.
Net zero 2050 är fullständigt omöjligt. Det tycker jag Michael Kelly bevisar på ett övertydligt sätt med denna video. IPCC tror på net zero till 2110 globalt och att sikta högre än så är bara dumt. Att agera långsiktigt i stället för att tro att omedelbara åtgärder är bäst (reduktionsplikten) är kontraproduktivt.
Bättre skulle vara om kunniga ingenjörer kunde samarbeta med ekonomer och försöka räkna ut vad som kan vara en realistisk global strategi. Här tror jag investeringar i fattiga länders elproduktion skulle vara det mest effektiva sättet att långsiktigt minska riskerna för skador på grund av ökad värme som kommer att komma av koldioxiden. Jag menar inte att man skall tro på detaljerna i IPCC:s rapporter, men jag anser det rimligt att ta klimatmodellerna till utgångspunkt för att se vad som blir konsekvenserna av CO2-utsläpp. Det skulle inte förvåna mig om man skulle komma fram till att även 2110 är en för snabb väg att gå i ett globalt perspektiv. Detta är väl vad working group 3 hos IPCC borde syssla med. Jag har inte läst i deras rapport, men jag tror den handlar om andra saker. Dvs, jag tror den saknar ingenjörsaspekterna som Stephen Wilks så fint berättar om i videon.
Jag är helt övertygad om att en snabb utbyggnad av fossilkraft med hög verkningsgrad i de fattiga delar av Afrika där inte krigsrisken är för stor skulle påskynda övergången från fattig till medelklass. Se på videon vad Stephen Wilks har att säga om det. Medelklassen har mycket lägre nativitet. Om länderna investerar själva blir minsta investeringskostnad avgörande. På kort sikt är det ett självklart val, fossila bränslen är billigt om man har i det egna landet eller i fattiga grannländer. Se världsledaren på utsläpp per kapita, Mongoliet. Billigt kol.
Att en tredjedel av Pakistan skulle ha legat under vatten i samband med de stora översvämningarna var tydligen en grov överdrift:
https://wattsupwiththat.com/2022/11/14/bbc-admit-their-pakistan-floods-claim-was-false/
Här i Sverige spreds också dessa fake news av media som tex DN. En mer korrekt siffra är tydligen 9 %, vilket förstås också är en jättekatastrof, men denna tendens att ständigt grovt överdriva för att få vatten på domedagskvarnen är obehaglig.
#32 Mats A : Till saken hör också att oerhört mycket skog avverkats de senaste årtiondena. Mycket friare framfart för nederbörd. Samtidigt har befolkningen ökat mycket kraftigt. Fler hus och då på mindre lämplig yta. Automatisk ökning av skaderisken.
# 31 Leif Å., det låter som en verkligt god idé att inte stressa med överenskommelser om omedelbar begränsning av användning av de fossila bränslena i väst förrän vetenskapen kring hur betydelsefull CO2 är som kontrollknapp i klimatsystemet kan ge besked.
Ian Plimer med många flera hävdar fortfarande att det inte finns några klara bevis för att CO2 driver klimatförändringarna, så varför ställa om i all hast. Vänta och se!
Självklart måste utvecklingsländerna tillåtas att utvecklas med de fossila bränslena som huvudsaklig energikälla!
#28 Brutus
Det finns redan metanolprojekt i Sverige -liksom i många andra länder – som bygger på vätgas genom elektrolys och koldioxid.
Det jag pekar på är att om man ska få fabriker med någorlunda konkurrenskraftiga kostnader måste det vara stora anläggningar. Metanol fabrikerna runt om i världen är på 1 Mton per år. Minst.
Var har man fossilfri koldioxid i stor skala? (Förutom i atmosfären med halten kring 0,04 %.)
Det är klart att om någon kommer med en lösning som på ett billigt sätt utvinner koldioxid ur atmosfären trots dess låga halt så är tillgången ju oändlig. Men vi är inte där nu.
Jag ogillar starkt när man säljer skinnet innan björnen är skjuten. LLåt utveckling ta sin tid så får vi se.
Matsa #32,
Intressant att media direkt ljuger om översvämningen i Pakistan. Men, det r klart, 9% är rätt mycket i ett tättbefolkat område som floddeltat.
En sak är säker, de är inte det minsta betjänta av att världen lägger alla pengar på att minska koldioxidhalten. Nog borde man kunna skicka ned ett gäng holländska ingenjörer att bygga vallar istället. Arbetskraft verkar det ju finnas gott om.
#36 Ingemar Nordin
Man kan undra om det inte vore bättre att muddra från Hyderabad och nedåt? Att bygga vallar runt floder har sina risker. De vet dom runt Mississippi.
#34 Ann Löfving-Henriksson
Du skriver: ”Ian Plimer med många flera hävdar fortfarande att det inte finns några klara bevis för att CO2 driver klimatförändringarna, så varför ställa om i all hast. Vänta och se!”
Det tycker jag är ett mycket dåligt argument. Det lilla jag sett av Ian Plimer: https://www.youtube.com/watch?v=yigV1hhhdRM tyder på att han inte vet vad han pratar om. Har du någon referens där han på något sätt försöker vara vetenskaplig?
Oavsett klimatet finns det goda skäl att vara aktsam om jordens fossila reserver. Det finns massor av åtgärder som skulle effektivisera användningen. Som Michael Kelly beskriver i sin video vore det nog rimligt om engelsmännen börjar installera värmepumpar och använda trefas i större utsträckning. Alltså, bygg nu med de resurser som finns nu och låt branschen expandera. Det måste rimligen bli lönsamt på lång sikt. Staten kanske skulle kunna ställa upp med lån till anständig ränta. Kanske mycket mer fjärrvärme vore bra i England också.
Det är alldeles tydligt att du och jag har olika syn på det vetenskapliga läget. Jag är helt övertygad om att växthusgaserna har ungefär den forcing som NOAA, IPCC och andra anger. Det kan översättas till koldioxidekvivalenter och ger upphov till en ökad global medeltemperatur. Med hur mycket råder det lite olika uppfattningar om. IPCC anger 3.0 °C för en fördubbling, men dom anger en avsevärd osäkerhet: 2,5 till 4,0 °C. Det finns diverse andra källor som anger lägre värden, men jag har inte sett någon trovärdig källa som ligger långt under 2,5 grader.
Även om klimatkänsligheten skulle vara så låg som 1,75 grader så är världens koldioxidutsläpp problematiska på lång sikt ifall inga åtgärder alls skulle vidtas. Betänk att det är rimligt att tro att 8 miljarder människor kommer att vilja ha den levnadsstandard som vi eller åtminstone kineserna har. (Per år: Vi 3,4 ton/capita, kineserna 8 ton/capita.)
Åter med referens till Michael Kelly och hans video. Det är dags att sätta igång nu genast med de resurser som finns att förbättra energiekonomin och utbilda fler elektriker, installatörer mm. Det är nog också långsiktigt lönsamt även om placeringar på börsen kanske skulle vara ännu mer lönsamt.
Svar 32, Matsa
Intressant men kan inte hitta att BBC erkänner att de spridit fel uppgifter. Eller tar tillbaka uppgiften. På nätet ligger dessutom uppgiften 30 procent rent allmänt kvar ifall man googlar.
Det här är högintressant för då kan man jämföra med tidigare översvämningar och fundera på fonden för skadeståndsanspråk exempelvis.
#39 Ulf
Se länken till BBC radioprogrammet More or less:
https://www.bbc.co.uk/sounds/play/m001brmm
Brutus #29
Du är helt vilsen när du skriver,
”I övrigt skulle jag gärna se batteribilar för 1-2 personer o litet bagage, räckvidd 5-10 mil, maxhastighet 50 km/h.”
Du förstår, och nu är jag undervisande, många av oss bor i glesbygd. Jag åker då-och-då till Linköping. Tåget passerar så nära dit jag skall att jag skulle kunna gå, men har oförskämdheten att inte stanna just där. Bussar dit är sällsynta och inget alternativ. Jag klarar inte av att kånka på typ 100 kg packning av olika slag. Den taxin kostar mer än vad järnvägsbiljetten kostade. Det gäller i synnerhet om den skall vänta medan jag handlar mat mm som behövs.
I andra änden går jag av i Gamleby. Taxin kommer förmodligen från Västervik. tor blir det en resa för taxin på 10 mil. Det är mer än sträckan för järnvägsresan.
Skall jag ha en elbil som gör 50 km/h i varje ände så måste jag givetvis ha två sådana bilar. Jag törs inte tänka på p-avgifter mm för de två bilarna.
INSE 1: I Sverige är järnvägen ett komplement till bilar. Inte tvärt om som du tycks tro.
INSE 2: Transportbehovet är inte bara en person från A till B i tätbygd och retur. Behovet är så mångsidigt, tex en familj på fyra personer med barnvagn, aktersnurra, gasoltub till grillen, nyinköpt golfbag, ungarnas leksaksdrönare etc som vill ut i naturen över lördag – söndag eller en sportlovsvecka.
Att bygga järnväg ut i naturen och till farmor i bondbyn är dyrt. Att köra tåget dit och därifrån när det behövs blir ännu dyrare och för det behövs skyhögt mycket mer bränsle som sannolikt blir fossilburet. En batteribil förstör vår natur och kräver mycket av jordens bristfälliga resurser.
Med tåg är det ungefär som med vindkraft. En kul idé som inte fungerar i praktiken.
# 28 Leif Åsbrink, när jag skriver att Ian Plimer efterlyser bevis för att CO2 driver förändringar i klimatet har han som paleogeolog forskningsresultat från naturen själv som stöd.
Kanske de intressanta resonemangen i dagens inlägg av Gösta Pettersson stärker denna efterlysning.
Lasse 15
Stort tack för länken.
Av recessionen att döma en förträfflig bok helt i min smak med sunda och vetenskapliga tankar. Synnerligen läsvärda kommentarer.
Bl.a. tidsaspekten mellan Temp. och CO2.
Slutsats: Resultat kan ej fungera som orsak.
.
Svar Matsa,
Synd inte det dementeras när man googlar för då lär folk inte tro annat ön att det är 30 procent
#29 Lars C : Undervisa gärna. Jag har själv varit lärare. Jag tror inte på universallösningar för allt. Mina batteribilar såg jag som komplement att användas t ex för arbetsresor och stadsresor. En -och tvåpersonshushåll är vanliga. Jag har inga pendlingssiffror, men antar att en betydande del av arbetspendlarna har mindre än 5 mil till jobbet. 50 el 70 km/h är vanliga begränsningar. P-avgift bör ej vara ett hinder. Självklart skall du ratta din bil om den passar dina behov bättre. Jag tycker fö att det är helt vansinnigt att fasa ut bensin- o diesel. En batteribil/hushåll borde räcka.
#15 Lasse
Kan konstatera att Greta Thunberg har i sin klimatbok missat denna svindlande referensbok av Javier Vinós som beskriver klimatet från dåtid till framtid😲