Factfulness

1280px Anna Rosling Ronnlund Hans Rosling and Ola Rosling on Factfulness

“Free material from WWW.GAPMINDER.ORG” Full license text https://creativecommons.org/licenses/b

 

Jag vill börja detta inlägg, som jag inlett flera tidigare inlägg detta år, med att uttrycka min glädje över hur KU utvecklats under senare tid. Det handlar inte bara om fantastiska skribenter med en förmåga att hitta intressanta saker att först analysera och sedan ge en ofta överraskande och alltid övertygande presentation av, utan det handlar också om att vi fått flera intressanta kommentatorer, varav inte alla är övertygade klimatskeptiker.

Jag har de senaste dagarna läst den bok med titeln Factfulness som Hans Rosling tillsammans med sina medhjälpare, sonen Ola och svärdottern Anna Rosling Rönnlund, skrev och som utkom strax efter hans egen död. Vi klimatrealister var ju besvikna över att författarguppen aldrig gjorde en kritisk granskning av påståendet om ett överhängande klimathot. Det var en besvikelse för oss, men det var nog å andra sidan tur för dem. Som boken blev fick den ju ett enormt genomslag även utanför Sverige. Hade de vågat vara riktigt kritiska i klimatfrågan kanske ingen ens vågat ge ut boken.

Innan jag går in på vad som står i boken om klimatförändringar så vill jag ta upp det som är bokens huvudinnehåll. Det allra första de tar upp är att uppdelningen av världens länder i rika och fattiga länder visserligen var en riktig beskrivning för 60 år sedan, men den är numera förlegad. Man kan indela världens länder efter inkomstnivå, men då finns det i grunden 4 nivåer. Nivå 1 är länder där medelinkomsten ligger under 2 dollar per dag, nivå 2 länder med en daglig medelinkomst mellan 2 och 8 dollar, nivå 3 länder med en daglig medelinkomst mellan 8 och 32 dollar, och nivå 4 länder med en medelinkomst över 32 dollar.

Sedan följer en beskrivning av hur många som lever på de olika nivåerna. (Jag kommer nu att bortse ifrån hur eller om corona-pandemin kommer att varaktigt ändra det som står i boken.) Med detta förbehåll lever (i runda tal) ungefär 1 miljard i nivå 1 länder, 3 miljarder I nivå 2 länder, 2 miljarder i nivå 3 länder och 1 miljard i nivå 4 länder. Ett viktigt tema är nu att de flesta som lever i länder på nivåerna 2 och 3 faktiskt inte lever så illa som vi ofta föreställer oss.

Boken ger en översiktlig beskrivning av hur man lever “på olika nivåer”, och tar upp viktiga parametrar för att beskriva tillståndet. De tar upp medellivslängd och antal födda barn per familj – två saker som har ett nära samband – och visar att redan på nivå 2 är exempelvis det normala att familjerna har 2 barn. Detta är också anledningen till att antalet barn som föds inte har ökat de senaste 30 åren – det föds ungefär 140 miljoner barn om året, och medellivslängden i världen är redan över 70 år.

Utgående ifrån denna grundbeskrivning tar boken sedan upp olika anledningar till att många, kanske de flesta, ser alldeles för mörkt på situationen i världen och på framtiden. Boken tar upp 10 anledningar, i boken kallade intinkter, till att så många ser mörkt på framtiden. Varje anledning blir ett kapitel.

Den första anledningen är ett vi och de perspektiv, där man inte ser att de flesta, såväl länder som individer, varken är vi eller de, utan ligger mellan dessa ytterligheter.

Innan jag tar upp den andra vill jag passa på att för första gången skriva ner vad jag brukade reta mina revolutionära vänner på 70-talet genom att säga, nämligen att snabba förändringar är negativa medan de positiva vanligen går långsamt. Jag brukade exemplifiera med att det kan ta 80 år för ett träd att växa upp och 1 minut att ta ner det, eller genom att påminna om det klassiska talesättet Rom byggdes inte på en dag.

Vad den andra anledningen till stor del handlar om är att långsamma förbättringar sällan rapporteras medan katastrofer och andra negativa händelser blir stort uppslagna nyheter. Våra medier matar oss helt enkelt med allt elände som de kan hitta. Vi klimatrealister vet ju dessutom att såvida det inte handlar om stormar eller värmerekord så rapporterar man inte om väder, speciellt inte om kallt väder. Kort sagt, medielogiken, som favoriserar dåliga nyheter ger inte en rättvisande bild av världen. Det bör tilläggas att författarna inte ger journalisterna skulden för detta.

Den tredje anledningen är att vi tycks ha en tendens att dra ut alla kurvor som om de vore räta linjer. Boken tar upp ett flertal exempel där detta ger en helt felaktig bild av utvecklingen. De tar också upp ett antal förändringar som inte beskrivs av räta linjer.

En fjärde anledning är vad de kallar rädsloinstinkten. Kapitlet inleds med en berättelse om hur Hans Rosling som helt oerfaren akutläkare drabbats av panik och hur han räddats från att begå ett stort misstag av en erfaren sjuksköterska. Sedan nämner man att det finns många verkliga anledningar att bli rädd och att det kanske ibland var just de som var rädda som räddade både sig själva och andra. men huvudinnehållet i kapitlet är trots det att vi har en viss förkärlek för att vara rädda för fel saker.

Om jag tillåter mig att inte bara referera en bok, utan också kompletterar med tankar som jag själv haft, så kommer här ett exempel som jag brukar ta upp. När unga friska människor som åkt på en semesterresa inte återvänder, så är den troligaste orsaken att de omkommit i en trafikolycka, vilket antagligen inte var vad de var rädda för när de åkte.

Eftersom detta inlägg skulle bli alltför långt om jag skulle ens med några få rader ta upp alla de följande kapitlen så nöjer jag mig med att skriva att kapitlen heter i tur och ordning storleksinstinkten, generaliseringsinstinkten, ödesinstinkten, ensidighetsinstinkten, klanderinstinkten och akutinstinkten. Det finns ett avslutande kapitel, Factfulness i praktiken.

Jag hoppas skriva ytterligare ett inlägg baserat på denna bok och i så fall vill jag dels skriva något om de återstående instinkterna, dels göra det som jag önskar att de hade gjort redan när de skrev denna bok, nämligen att tillämpa factfulness i praktiken för en analys av klimatpolitiken.

Avslutningsvis vill jag först beklaga att Hans och hans medförfattare inte använde sina egna råd för en granskning av klimatfrågan i allmänhet och svensk klimatpolitik i synnerhet, men jag vill också uttrycka min fulla förståelse för att de inte gjort det och också ge en eloge för det faktum att de faktiskt tog avstånd ifrån alarmismen.

Det som hände var att Hans Rosling efter att tillsammans med sina blivande medförfattare grundat stiftelsen Gapminder snart blev något av en världskändis och bland annat inbjöds att hålla en TED-föreläsning år 2007. Efter en annan TED-föreläsning kom han att tala med Al Gore, som ville använda Gapminders diagram för att presentera de värsta tänkbara konsekvenserna av en global uppvärmning. Även om Hans beundrade Al Gore och var entusiastisk över att få samarbeta med honom så vägrade han att medverka till att skrämma människor.

En följd av detta är att han inte är särskilt populär bland klimatalarmister som beskyller honom för att inte ha tagit klimatfrågan tillräckligt allvarligt. I slutet av boken nämns klimatfrågan som det fjärde av fem globala hot som vi borde oroa oss för; de övriga är i nämnd ordning en global pandemi, en finanskollaps, ett tredje världskrig och det femte extrem fattigdom. Klimatfrågan tas alltså på allvar, men för en riktig alarmist ska den naturligtvis vara den absolut viktigaste och inte en utav fem.

Jag kan väl förstå att Hans Rosling inte hade någon verklig möjlighet att helt ifrågasätta någonting som alla tycktes vara överens om, men jag vill uttrycka min beundran för att hans satte sin integritet högre än en lättköpt popularitet.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Mats Kälvemark

    Tack Sten för din kloka analys. Det skulle nästan vara enligt lag tvingande att alla skolor ska använda Roslings Factfulness som underlag för att ge eleverna en helhetsperspektiv på tillvaron med avstamp i historien. På sidorna 78-81 ges i lättläst diagramform under två rubriker exempel på dels ” 16 Dåliga saker på nedgång” (Exempelvis Hunger resp. Döda i katastrofer)
    Dels “16 Bra saker på uppgång”. (Exempelvis Skyddad natur, Skördar, tillgång till Rent vatten och Elektricitet). Den historiska utvecklingen visar att allt “dåligt” är på väg neråt och allt “bra” på väg uppåt. Boken i sin helhet visar på hur viktigt tillbakablicken i tid är för att vi ska kunna bedöma var vi står idag. Kardinalfelet som klimathotarna begår är ju att starta all sin tideräkning från 1988 när IPCC bildades. Då missar man ju alla tidigare värmeperioder då klimat varit varmare, is utbredningen i Arktis mindre och värmningarna lika snabba eller snabbare än den nu pågående. Och garanterat utan påverkan av fossilt C02! Det närmast liggande exemplet på detta är ju 1930-talet och en bit in i 1940 då de flesta nu gällande värmerekorden i Sverige och USA noterades.
    Har ni någonsin hört SvT kommentera detta? För övrigt, har ni inte läst Roslings bok så gör det snarast. Den ingjuter hopp för framtiden som så väl behövs.

  2. Lasse

    Tack Sten för denna påminnelse.
    Läste boken med stor behållning-optimist som jag är.
    Hans Rosling hade många beundrare. Hans föreläsningar var ofta underhållning på hög nivå.
    Ser att du har en länk till Gapminder-väl värt ett besök.
    En länk till mer fakta som sprider optimistiska data är denna:
    https://ourworldindata.org/

  3. Björn

    Sten,

    Jag läste boken under mitt klimatologiska uppvaknande och jag skulle vilja komplettera din bild av hur Hans et al reagerade inför Al Gore. Precis som du säger så ville han inte medverka till att skrämma människor. Men dessutom hade han reflektioner kring datakvalitet. “Ingen data – Inga bubblor” (ur minnet).

    En annan reflektion var att boken, när den kom var mycket omtalad, men ingen journalist eller politiker som vurmar för klimatet verkar ha läst den. Jag blir ofta anklagad av bekanta och (ofta f.d.) vänner att jag lever i en bubbla av förnekelse om klimathotet. För mig är det uppenbart att det är mina belackare som lever i en bubbla.

    Tack för denna sida som behåller förnuft och sans i en mycket märklig tid.

    Och jag kan hålla med honom; klimatförändringar är ett gigantiskt hot, smälter all is och öknarna växer blir det ju supertrist, det är bara den lilla detaljen att inget tyder på att det förhåller sig på detta vis.

  4. Håller med – att Rosling valde att inte skärskåda klimatalarmismen allt för mycket har jag full förståelse för. Man får välja sina krig och att ge sig in i den politiska debatten hade inte hjälpt hans sak. Han skall, som du säger, ha all respekt för att han inte hoppade på cirkusen och försökte slå mynt av hysterin.

    Att det inte föds mer barn idag än vad det gör är verkligen en ögonöppnare. För några år sedan då jag av någon anledning tittade på SCB:s statistik för antalet födda i Sverige blev jag förvånad. Jag skulle ha gissat att vi idag (10 milj inv) födde dubbelt så många barn som vi gjorde i början på förra seklet (5 milj inv). Svaret är naturligtvis att det 1900 föddes 138 tusen barn och att det 2019 föddes 114 tusen.

    https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik–riket/befolkningsutveckling-fodda-doda-in–och-utvandring-gifta-skilda/

  5. Sören G

    Kanske hör det hit. Jag träffade på begreppet woke som är menat att betyda uppvaknande.
    Jag citerar från en blog: “Istället refererar begreppet woke till unga personer som är födda in i en politiskt korrekt miljö, men som vill driva den politiska korrektheten ett steg längre. Unga kvinnor, mellan femton och trettio år, dominerar. Woke betyder att de är aktivister och slår larm så fort de stöter på något som inte passar samman med deras världsbild.

    Woke är en slags upptrappning av politisk korrekthet till en ny nivå, en giftigare sort. Vissa åsikter får du helt enkelt inte ha. Massinvandring får inte diskuteras och naturligtvis inte heller islam. Den som är woke är en auktoritär puritan, som dömer andra människor. Han eller hon tål inte att det här i världen finns människor som tycker annorlunda.”

  6. Lasse

    Hans Rosling verkade i en anda där han vägde sina ord och gjorde analyser baserade på fakta.
    Nu finns han inte bland oss längre, men jag tvivlar på att han hade varit tyst i dagens pandemidiskussion.
    En som ångrar att han inte var tyst är en annan professor.
    Rocklöv. Han återkommer och får beröm av Expressen-för att han ångrade sin polemik med FHM.
    https://www.expressen.se/kronikorer/patrik-lundberg/rocklov-ar-en-av-landets-modigaste-manniskor/

    Undrar ifall hans ånger även innefattar den oro han sprider med klimathotet. Dengufeber-har vi sett fler fall av detta ?

    #5 Sören
    Woke det är det ER gör när de ockuperar tidningar som inte larmar!

  7. Sten Kaijser

    Hej Sören,

    det kan finnas all anledning att syna Woke-begreppet, men jag tycker inte att det riktigt hör hemma som reaktion på det här inlägget. Kanske kommerdet ett inlägg om woke här på KU, annars har du allamöjligheter att ta upp det på en Öppen Tråd nu på lördag.

    Däremot håller jagmed om att eftersom klimatfrågan är viktig för många “wokes” så finns det all anledning att diskutera det på KU

  8. Benny N.

    Apropå diagram och data. Allas vår Sankta Greta kanske skulle strejka på Färöarna istället. De släpper ut tre gånger så mycket koldioxid per capita jämfört med Sverige. För att inte tala om övriga Nordiska grannar – Norge, Danmark, Island och Finland! Huvva! Fakta? Finns på Our World in Data – CO₂ Data Explorer.

  9. Peter Stilbs

    Tack Sten – jo, Rosling vågade nog inte ta upp klimatrelaterat de sista åren av sitt liv. Jag minns att han kanske runt 2010 skrev något i DN(?), som dock närmast byggde på AGW-dogmer – men sen blev det tyst – kanske han kom till insikt om att saker inte stod rätt till med allehanda “klimatpåståenden” om gångna decenniers väderhändelser.

    Jag sökte bakåt i KU’s sökfunktion på Rosling, men hittade dock ingen länk till hans gamla inlägg – i DN(?)

  10. Simon

    Tack för boktipset!
    Skall naturligtvis läsas.

  11. Göran Johnson

    Peter

    Rosling skrev en gästkolumn på DN:s ledarsida 2011-08-03. Där skrev han att den otäckaste nyheten är ”hur polarisen denna sommar smälter i rekordfart. Nu är det öppet vatten från Atlanten till Stilla havet.” Lite alarmistiskt. Kanske denna spalt du tänkte på.

    https://www.dn.se/ledare/kolumner/isande-sommar/

  12. Björn

    Hej, noterar att det har tillkommit en ny “Björn” här i kommentar [3]; Jag som har kommenterat här i många år, ber om förståelse för detta och anmodar kommentatorn att byta sitt alias till något annat!

  13. Ulf

    Roslings tankar ligger till grund för mitt absoluta motstånd mot lock downs som åtgärd mot covid19.
    Det finns många kloka människor som Rosling. Problemet är att ytterst få har förmågan att slå igenom i media som han gjorde. Därför är han oerhört saknad. Han brann för andra saker än klimatet och ville inte kasta skugga på för honom viktigare frågor. Så tolkar jag det.
    Typiskt nog dröjde det inte länge efter hans död som kritiken kom. Tyvärr finns ingen på gapminder som kan plocka upp manteln.

  14. foliehatt

    Jag håller med Mats Kälvemark (#1) – boken borde utgöra obligatorisk läsning i våra skolor. Framför allt för att den är mycket tydlig med uppmaningen att varje individ ska skärskåda frågorna och söka information innan hen köper allehanda färdigtuggade svar presenterade utav den ena eller andra intressegruppen.

    Ju större aktvitet vad gäller kunskapssökande som vi kan få till i vårt samhälle, desto bättre kommer vår demokrati må och desto sämre kommer det att gå för de som driver dagordningar i eget intresse.

  15. Björn

    Björn II till Björn I

    Uppfattat! Jag byter!

  16. Björn

    Björn [16]; Tackar och välkommen!

  17. Peter Stilbs

    Göran https://klimatupplysningen.se/factfulness/#comment-386186 – jo, det var nog det inlägget. Tack

  18. Jan-Olof Furehed

    Jo det är en mycket bra bok som visar hur vi manipuleras genom att data undanhålls oss och hur man vädjar till våra innersta instinkter att skrämma oss.

    Att Hans inte helt levde som han lärde skymtade fram när han påstod att vi med säkerhet visste att havsnivån skulle stiga 1m kommande 100år.
    Och den nivå når vi enligt IPCC endast i de “värsta scenarier” de haft i sina rapporter – så han var inte immun mot skrämselpropaganda.

    Nu var ju episoden med Al Gore väldigt tydlig över hur Hans ansåg man INTE skulle gå till väga.

    Men hela det kapitlet är intressant för han uttrycker en oro över hur hela detta vetenskapsområde är på väg att likt barnet följa med badvattnet ut när det går upp för världen att
    det allra mesta är ovetenskapligt överdrivet.
    Att detta var viktigt för honom att förmedla förstår man ju då han faktiskt rankade klimathotet som en av topp 5 hot mot mänskligheten men vis av erfarenhet visste han att sådana hot löser sig inte genom skrämsel och hot.

    Frid vare hans minne – vi miste en stor person och som någon skrev ovan borde boken utgöra obligatorisk läsning i skolan

  19. JMA

    Apropå kapitel 4 så borde nog en och annan politiker läsa det kapitlet med tanke på rådande pandemi. Tycker dock att det är bra att han håller sig till sitt expertområde och inte börjar analysera klimathot etc. i boken.

  20. Torbjörn

    Boken är av den kalibern att alla borde läsa den för att förstå hur statistik kan användas för att klargöra sanningar. Jag har närt och när fortfarande ett ganska stort hopp om att sonen Ola med sin hustru Anna ska komma med något i klimatfrågan – en Factfulness Climate. Jag läste in något sådant i Annas sommarprogram och tycker mig ha läst detta i något annat sammanhang också. Så mitt hopp lever!

  21. Rolf Mellberg

    O.T.
    Bland skribenter och kommentatorer på denna blogg föreligger det uppenbarligen en betydande frustration.

    Jag menar att detta i hög utsträckning beror på att denna grupp är ovanligt förnufts- och faktastyrda medan “omvärlden” är i mycket högre grad känslostyrda. Klimatfrågan är bara ett exempel av många på det.

    Willis Eshenbach gör en mycket intressant analys efter att ha läst en bok av Scott Adams. Den boken låter berätta att världen (eller snarare dess innevånare) är inte alls beskaffade som vi tror, se även när:
    https://wattsupwiththat.com/2020/09/08/the-climate-of-scott-adams/

  22. Rolf Mellberg #22 Tack för denna länk, fantastisk bra analys eller egentligen citat ur boken, måste bara se till att skaffa den. Eschenbach’s post länkas genast i mitt flöde

  23. JP

    #22 Intressant boktips i länken!

    Scott Adams bok finns även översatt till svenska:
    https://www.bokfynd.nu/9789163615603/alternativa-fakta-hur-du-paverkar-din-omgivning-nar-sanningen-inte-spelar-nagon-roll/

  24. Evert Andersson

    Tack Sten Kaijser för att du lyfter fram den här boken. Den borde som Mats skriver vara obligatorisk inte bara i skolan förresten. Riksdagens ledamöter skulle behöva en genomkörare med fakta om verkligheten.

    Jag har särskilt tagit till mig och använt i debattartiklar en uppmaning som är ungefär så här: “Vill ni förstå verkligheten ska ni inte lämna en siffra i fred”. Nyligen hade TV-nyheterna ett inslag om en forskningsrapport om att planeten förlorat 28 miljarder ton is på 18 år. För att förstå värdet av informationen är det ju bra att veta att det bara är nån promille av isen. (som man kunde få veta här på bloggen). Alltså skaffa proportion på gigantiska siffror så de kan förstås i sitt sammanhang. Om det skett i Paris hade avtalet fallit som ett korthus innan bläcket i signaturerna torkat. Som ett par exempel där Roslings klokskap skulle vara till nytta i ‘våra’ frågor.

  25. Wille

    Jag är övertygad om att Rosling, om han fått leva, hade börjat gräva i Co2-härvan och sedermera börjat avslöja fakta i det målet också. I boken nämner han att vetenskaplig (och politisk) koncensus brukar vara något som tar väldigt lång tid att få till. Speciellt på områden som är så oerhört komplicerade. Undantaget är enigheten om Co2, som på bara något årtionde nått en så världsomspännande berömmelse. Är det kanske en fingervisning på att allt inte står rätt till här? Kanske har den tillkommit på grund av en sällsynt effektiv internationell propagandakampanj?

  26. LBt

    Att Hans Rosling, hans värderingar, gärning och böcker tex Factfulness uppmärksammas här välkomnas. I boken framställer han klimatet som just det hot det är och rangordnar det tillsammans med extrem fattigdom som något nu pågående. En pandemi ingår också i hans hotbild fast omnämns liksom världskrig och ekonomisk kolapps som något som kan hända igen, han visste ju inte vad som komma skulle.

    I boken understryker han vikten av att söka faktagrund för sina åsikter samt att agera med försiktighet och noggrannhet. Han framhåller ett stegvist förfarande med fortlöpande uppföljning helt i linje med Paris-avtalet. FN som grund i ett globalt agerande tillhör också hans tankevärld.

    Boken kan bara på det varmaste rekommenderas, den beskriver ingående hur lätt vi människor förleds till förenklade lösningar och åsikter.

  27. Jag försökte i slutet av 2015 att få Hans Rosling att engagera sig i klimatfrågan. Han värjde sig. Jag frågade varför han trots sin insikt i just statistiska rön ändå tycktes omfatta alarmismen i klimatfrågan. På nyårsafton 2015 svarade han mig så här:
    “Jag har inte forskat om världens befolkningsutveckling utan endast förklarat de data som FNs experter sammanställt. De befolkningsprojektioner som FN räknat fram sen 1958 har varit förvånansvärt riktiga. Nu har jag förklarat hur projektionerna ser ut fram till 2100. Befolkningsprojektioner och klimatprognoser har inget med varandra att göra. De är så olika som några beräkningar kan bli. Problemet är att alarmismen hänger kvar från Paul Ehrlich 1968, ingen har berättat att antal barn har slutat öka.
    Beträffande klimatförändringen finns mycket större osäkerhet, men sannolikheten får bedömas som ganska stor att det blir en katastrofal klimatförändring inom 50-100 år om de fossila bränslena utnyttjas till fullo på det sätt som görs nu i mer begränsad omfattning. Jag läser och talar med de oberoende klimatforskarna. De gör olika bedömningar men forskningsuppgiften är så svår att det går att komma till olika uppfattningar utan att manipulera. Forskning om framtiden är i princip inte möjlig. Det blir alltid stora osäkerheter. I augusti 2014 var min bedömning att Ebolaepidemin skulle kunna kontrolleras med de åtgärder som vidtagits, jag hade grovt fel och tog 15 okt konsekvenserna och anslöt mig till arbetet på plats.
    Det som förvirrar klimatdebatten är att många aktivister överdriver de kortsiktiga effekterna och ägnar sig åt klimatreduktionism = påstår ett en massa fenomen orsakas av klimatförändring när 99 % minst orsakas av något annat. Men man ska inte låta sig påverkas av aktivisters överdrifter. Kinas kommunistpartis ledning är nog det mest oberoende som finns när de gäller att bedöma risken för allvarlig klimatförändring och de kommer till ungefär samma uppfattning som ipcc.
    Hans”

  28. LBt

    Mats W, #28
    Jag läser :
    …..sannolikheten får bedömas som ganska stor att det blir en katastrofal klimatförändring inom 50-100 år om de fossila bränslena utnyttjas till fullo på det sätt som görs nu i mer begränsad omfattning….

    liksom:
    ….ungefär samma uppfattning som ipcc ….

    och detta överensstämmer väl med min uppfattning och nog ganska väl även med vad tex Greta Thunberg fruktar om vi inget gör tex agerar enligt Paris-avtalet.

  29. Sören G

    # LBt
    “och detta överensstämmer väl med min uppfattning och nog ganska väl även med vad tex Greta Thunberg fruktar om vi inget gör tex agerar enligt Paris-avtalet.”

    Bjørn Lomborg räknde enligt IPCC:s scenarior och kom fram till att temperatursänkningen skulle bli en bråkdel av en grad vid seklets slut. På vad sätt kan man motivera de enorma satsningarna på klimatet?

  30. LBt

    Sören G #30
    alla räknar inte som Lomborg men får han rätt då står mänskligheten inför problem. Dock inte ekonomiska utan som följd av galloperande global temperatur.

    Låt oss hoppas slippa en sådan utveckling.

  31. LBt #31,

    Nu får du sluta att trolla.

  32. Simon

    Grön planekonomi lär hursomhelst inte lösa några problem, snarare skapa nya och än värre problem, vilka det då inte kommer finnas resurser att lösa. Klimatet kommer vara det sista vi behöver oroa oss över.

  33. LBt

    Ingemar N #32
    det är inte troll som får isen att smälta i Arktis

  34. #28 Mats Werner
    Tack!

  35. Hej LBt,

    att säga samma sak 10 gånger med en liten variation av ord är inte att delta i en diskussion med andra. Det är enbart tröttsamt tjat.

    Vi vill inte ha kommentatorer som bara tjatigt upprepar sig själva.

  36. #28 Mats Werner, igen
    Rosling skriver 2015 “Kinas kommunistpartis ledning är nog det mest oberoende som finns när de gäller att bedöma risken för allvarlig klimatförändring och de kommer till ungefär samma uppfattning som ipcc.”.
    Kinas kommunistpartis ledning, en mycket tung referens, absolut. Men hade HR, 2015, tolkat dem rätt?
    Och hur är det idag?
    Hur tänker de, hur säger de och hur gör de?

  37. LBt

    #32, #36
    Som jag förstår det syftar ni med era kommentarer på att jag i en helt annan tråd

    “Isen i Arktis ökar, inte minskar”
    https://klimatupplysningen.se/isen-i-arktis-okar-inte-minskar/

    dag för dag fakta-redovisar den verkliga utvecklingen i Arktis allt i god överensstämmelse med hur Hans Rosling menar man bör gå tillväga.

  38. Bra fråga Eilif. Eftersom Kina har fria händer fram till 2030 kan de ju haka på allt som får väst att förstöra sin egen ekonomi, samtidigt som de kan sjunga med i de psalmer som sjungs i klimatkyrkan.