När jag tittade igenom mina tidigare inlägg, upptäckte jag att jag på nätet har hittat en sammanställning av olika väder- och klimatdata, inklusive en del typer av extremväder.
Ja, jag hade faktiskt glömt bort den länken.
Så jag ger en rapport om olika typer av väderdata som jag har hittat där, främst statistik över extremt väder. Jag har valt från de globala dataseten GHCNDEX och HadEX2. Jag har valt ”gridded data”, enstaka variabel och tidsserie. Om det har funnits möjlighet att välja mellan årsmedel och månadsmedel, har jag valt årsmedel.
Temperaturer
Här hoppar jag över hur global medeltemperatur har förändrats. Vi vet ju ändå de stora dragen: Global uppvärmning de första decennierna av 1900-talet, ungefär till 1945, varefter världen kyldes av en aning fram till ungefär 1975, varefter den nuvarande uppvärmningsperioden startade.
I stället tittar vi på förändringen i extrema temperaturer, först extremt höga temperaturer:
TX90p betyder den andel av dagarna där den varmaste temperaturen har varit varmare än den 90:e percentilen. Det är föga förvånande att den andelen har ökat. Frågan är då om det spelar roll vad som har orsakat uppvärmningen? Eller om det skulle vara en ökning oavsett orsak?
Ekvivalent med detta, finns TN90p, som står för den andel av nätterna då den varmaste temperaturen har varit varmare än den 90:e percentilen:
Samma fråga som tidigare: Spelar det roll vad som har orsakat uppvärmningen, eller skulle det se ungefär likadant oavsett orsak?
För kalla dagar och nätter finns något motsvarande, men då handlar det om de dagar respektive nätter vars kallaste temperatur understiger den 10:e percentilen:
Dessa trender har räddat liv. Som de flesta av läsarna av denna blogg nog vet, så dödar kyla betydligt fler människor än vad hetta gör.
Vad gäller minskningen av kalla dagar och nätter, är jag säker på att det skulle hända oavsett vad som orsakar den globala uppvärmningen. De kalla dygnen påverkas alltid mer av klimatförändringar än vad varma dygn gör. Och det oavsett om det blir varmare eller kallare.
Det är också av intresse hur långa värmeböljorna är. Där finns parametern WSDI, som står för Warm Spell Duration Indicator, alltså hur lång en genomsnittlig värmebölja är:
Bägge dataserierna är ense om att det har skett en rejäl ökning av värmeböljors längd sedan 50-talet, men de är oense om detaljerna.
Vad gäller värmeböljor så är det befogat att undra: Hur mycket beror egentligen på global uppvärmning? Har de som sammanställer dataserierna lyckats kompensera bort alla effekter av att många temperaturer mäts i växande samhällen, alltså växande urbana värmeöar? Eller finns den effekten med i statistiken för ökande värmeböljor?
Vad gäller temperaturer, finns det en parameter till som kan vara av intresse: DTR, diurnal temperature range, skillnaden mellan högsta och lägsta temperatur under ett dygn:
Som förväntat, finns en minskande långsiktig trend. Förväntat för att kalla temperaturer påverkas mer än redan varma. Fast enligt GHCNDEX; skedde en plötslig ökning för nästan ett decennium sedan, vid en tidpunkt då HadEX2 inte längre har några data. Jag vet inte om denna ökning är verklig eller beror på något fel med data från GHCNDEX. Om den är verklig, så har jag då ingen förklaring.
Nederbörd
Varmare hav leder till mer avdunstning, vilket borde leda till mer nederbörd. Mer nederbörd borde i sin tur vara bra, såvida det inte leder till fler skyfall som leder till fler översvämningar.
Här är statistiken för globala genomsnittet för nederbörd:
Bägge dataserierna anser att nederbörden har ökat, men de är verkligen inte ense om när ökningen skedde. De är också oense om den genomsnittliga nederbörden under den period då det finns data för bägge två.
Det handlar om årsmedel, så y-axeln är totala antalet mm på ett år.
Det ger anledning att inhämta en tredje källa. Där valde jag ERA5:s sammanställning från Climate Explorer:
Det blev jag inte så mycket klokare av. Visserligen så har den, liksom HadEX2, en ökning från 1950, men förändringarna från 70-talet och framåt stämmer inte bra med data från HadEX2.
Notera att 2,9 mm/dygn blir 1059 mm/år, så ERA5 har en helt annan nivå på genomsnittlig årsnederbörd än både HadEX2 och GHCNDEX.
Hur ska det gå till göra analyser av vad som har hänt, eller programmera bra klimatmodeller, när det är så osäkert vad som faktiskt har hänt?
Medan en ökning av genomsnittlig nederbörd är bra, är en ökning av extrem nederbörd knappast bra. Har det så skett någon sådan ökning?
Vad gäller extrem mycket nederbörd, finns exempelvis R95p, som är mängden regn som faller under dygnen med väldigt mycket regn, nämligen dygnen som ligger på över 95:e percentilen från medel:
Det har varit en ökning sedan 50-talet. En ökning med 30 % enligt HadEX2 och GHCNDEX, där dock den sistnämnda förlägger ökningen till en senare tidsperiod. Om en ökning med 30 % ska anses vara oroande, vet jag inte. Att döma av HadEX2, har det inte varit särskilt mycket ökning sedan början av 1900-talet.
När det gäller extrem nederbörd, finns också R20mm, som står för antalet dagar då det har regnat kraftigt, med minst 20 mm regn:
Åter igen är HadEX2 och GHCNDEX oense om absolut nivå och även när en ökning skedde. HadEX2 anser dessutom att ökningen ungefär 1945-75 ledde till en nivå som bara är lite högre än före den nedgång som började 1920.
1945-75? Det var ju då som världen kyldes en aning. Medan antalet dygn med minst 20 mm regn alltså ökade. Medan den globala uppvärmningen från och med 70-talet verkar ha gett bara en liten ökning, om någon alls. Stödjer det föreställningen att nederbörden blir mer extrem i en varmare värld (och då rimligen mindre extrem i en kallare)?
Ett tredje mått på extrem nederbörd är Rx5day, som betyder det sammanlagda regn som faller under fem dygn i sträck:
Det finns inte mycket till trend de senaste decennierna, medan världen har blivit varmare, tycker jag. Så inte heller detta stödjer föreställningen att nederbörden blir mer extrem i en varmare värld.
Om vi försöker med det regn som maximalt faller under ett enda dygn, alltså Rx1day, då?
Enligt HadEX2 en nedgång till ungefär 1945 och därefter en liten ökning. Enligt GHCNDEX hände här, som för några andra parametrar, någon drastiskt åren omkring 2020. Frågan om detta drastiska verkligen hände i verkligheten också, eller om det är något konstigt med just denna sammanställning av olika data?
Raka motsatsen till mer skyfall kan då vara nästan ingen nederbörd alls, vilket leder till torka. Torka kan exempelvis mätas med något som kallas CDD, vilket står för Consecutive Dry Day, alltså antalet dygn i rad med torka:
Enligt de klimathotsreligiösa, blir torkan värre i en värld med ett varmare klimat. Data från verkligheten stödjer då inte det när det gäller längden på torrperioder. Den längden har i genomsnitt minskat de senaste decennierna, medan världen har blivit varmare.
Sammanfattning
Precis som förväntat, har händelser med ovanligt höga temperaturer blivit vanligare och längre i tid, medan händelser med ovanligt kalla temperaturer har minskat.
När det gäller nederbörd, har den totalt ökat, medan inget tyder på någon större ökning, om ens någon ökning, av händelser med extremt mycket regn. Vilket också borde betyda att det varit en liten eller ingen ökning av översvämningar.
Det har inte skett någon ökning av längden på torrperioder, i genomsnitt, utan tvärtom en minskning.
De klimathotsreligiösa har framgångsrikt spridit myten att extremväder blir vanligare och värre i en varmare värld. Vilket är just en myt. Förutom för värmeböljorna, finns inget uppenbart stöd för att vädret har blivit mer extremt.
En fråga om nederbörd
Det Du visar från ECMWF är så vitt jag känner till globala data medan uppgifterna från Hadley centret måste vara landbaserade observationer?
för intresserade läsare så finns också extremstatistik från SMHI för svenska förhållanden. Extrem nederbörd varierar extremt mycket mellan olika klimatområden. Inte minst i länder som har tropiska orkaner och tornador
Nu kan man säkert fråga AI som är förvånansvärt bra på sakuppgifter
Tack Lars, mycket bra!
Lustigt nog kan vi avläsa naturliga klimatförändringar i dessa mått:
Vänern fick våldsamma översvämningar när Sverige och Europa fick sin Stora Klimatförändring 1900 – 1930 – dvs före den stora uppgången i den antropogena koldioxiden.
1910 och 1927 härjade dessa stora översvämningar.
Vid samma tid ( 1900 – 1930 ) genomgick Arktis en minst lika stor förändring som den nutida.
Utifrån dessa väderhändelser såg vi också att svenska vintrar blev kraftigt varmare ( +2 C ) under perioden 1900 – 1930.
Efter 1930 – talet har svenska vintrar inte blivit varmare.
Statistiken för uppvärmningen av svenska vintrar återfinns i samma form världen över.
1900 – 1930 gav bl a Dustbowl över nordamerika som då plågades av otroliga klimatförändringar.
Det råder knappast någon tvekan om att det var utgången ur Lilla Istiden och den kraftiga solinstrålningsökingen som drev dom extremt kraftiga och snabba förändringarna 1900 – 1930.
Precis samma mönster upprepades runt år 2000 – då översvämmades vänern återigen – under samma tid som sverige och europa och stora delar av världen fick en kraftig solinstrålningsökning.
Att svenska vintrar inte blivit varmare sedan perioden 1900 – 1930 kan förefalla märkligt men betraktar man övriga parametrar som översvämningar och extremväder så blir det rätt självklart att klimatet går i cykler.
Innan IPCC och den moderna klimatvetenskapen försökte förvilla oss med ” stabilt klimat och antropogen koldioxid” så visste både allmänheten och vetenskapen – att klimatet varierar, kraftigt dessutom.
Låt er inte luras av påhitt som ” förindustriellt klimat ” eller irrelevanta mätperioder som 1961 – 1990 till 1991 – 2020 eller 1979 – 2020 eller 1940 – 2023.
Ingen av dom perioderna bidrar med någon vital förståelse av klimatet.
Däremot är SMHI:s långa mätserie av vattenstånd och temperatur 1860 – 2025 ytterligt värdefull.
Intressant nog kan vi tydligt se att den svenska mätserien är utmärkt även för att spegla det som hände på hela norra hemisfären 1860 – 2020.
IPCC har försökt att göra oss historielösa – vilket är något av det värsta vi människor kan råka ut för, både vetenskapligt och psykologiskt.
Magnus blomgren, #2,
”Den som kontrollerar historien kontrollerar framtiden. Den som kontrollerar nuet, kontrollerar historien”
George Orwell
På tal om extremväder och solinstrålning och antropogen uppvärmning ( ja, koldioxid är en växthusgas ) och den alltid omtalade uppvärmningen av troposfären.
När mer solinstrålningen ( mycket mer, som nu ) når jordytan borde ju mer värme stråla ut från jordytan till troposfären – som alltså indirekt värms av jordytans återstrålning.
Ökar solinstrålningen till jordyran med 10% borde ekvationen lätt
kunna lösas ut, gällande temperaturutvecklingen i troposfären.
Nåväl – om just det kan jag ingenting!
Men – jag minns professorernas beräkningar som gav vid handen att den snabbt minskade svavelhalten som minskat molnigheten gjort att den ökade solinstrålningen på senare år står för 80% av uppvärmningen.
Då är det värt i sammanhanget att komma ihåg hur FN organ drivit fram en enorm sänkning av tillåtna utsläpp av svavel från fartygstrafiken under dom senaste 5 åren – vilket kraftigt sänkt utsläppen av svavel över haven.
Man kan nästan tro att FN har en agenda med svavelhalten och molnigheten…
Nr 3 foliehatt
Den som har kontrollen – kan tjäna grova pengar…på andras arbete.
Nr 3 Folihatt
Och – vet du att sveriges mest kända..väderspåman, Enok Sarri kan ha haft rätt – utufrån kunskaper inhämtade före 1900 – talet.
Vi kan skratta och himla med ögonen, när han berättade om att Abborrar och renmagar kan berätta om historiskt och framtida väder..
Men analyser av abborrens tillväxt i vänern från mitten av 1800 talet till 2020 – visar att det går utmärkt att läsa av samtliga klimatförändringar under dessa år.
Onekligen rätt kul, Sarri kan ha varit mer rätt ute än IPCC.
Tack Lars K
Alla påståenden om mer extrema händelser i ett väder borde följas upp med tydliga kurvor, vilket media sällan kan prestera!
Kanske saknar de verktyg?
Tony Heller har alltid försvarat en faktabaserad redovisning.
Han har tagit fram och säljer ett bra verktyg.
Ett verktyg han visar hur det kan användas för att tillbakavisa medias felaktigheter:
https://realclimatescience.com/2025/12/fact-checking-the-new-york-times/#gsc.tab=0
Tack för en bra sammanställning.
Funderar på två saker;
– avdunstning från en vattenyta verkar bero på många saker (där temperatur är en). En varmare atmosfär KAN hålla mer vattenånga (CC) – men den måste inte hålla mer vattenånga.
Min bild är att relativa fuktigheten i atmosfären minskar – dvs att man inte kan använda CC för att prediktera ånghalten.
– den eviga frågan om UHI. Den metod man använder för trendkorrigering är ”klassisk hypotestestning” – dvs hellre fria än fälla. Om man inte är 95% säker på att det finns en trend … så finns ingen trend.
Rimligen borde det innebära att det finns massor med stationer som har UHI trend men som inte når upp till 95% kravet.
Domedagen är nära nu !
https://www.sverigesradio.se/artikel/stor-klimatrapport-har-tagit-tempen-pa-jorden-inget-gar-at-ratt-hall
Gören bättring alla syndare !
Ändå så rullar allt på i Världen som vanligt ( även i SR ! ), borde inte hela Världen gå upp stabsläge ?
Jag är så trött på alla dessa klimatrapporter som hela tiden skriker att det bara blir värre och värre om vi inte slutar att leva…
enligt GROK var den varmaste delen av bronsåldern ca 1 till 2 grader varmare än idag och detta över hela globen. däremot när det gäller dom andra värmeperioderna som tex medeltida värmeperioden och romerska värmeperioden är dom olika AI:na lite oense men hamnar ofta på ca 0,5 -1 grad kallare än idag.
LB #1:
Jag tänkte inte på att vissa data kan vara bara för land och andra globala, alltså både land och hav. Vilket i så fall kan förklara skillnad i absoluta värden, eftersom mer nederbörd faller över hav än över land.
Det förklarar inte fullt ut skillnader i variationer för olika tidsperioder.
#1, 11
”Det Du visar från ECMWF är så vitt jag känner till globala data medan uppgifterna från Hadley centret måste vara landbaserade observationer?”
En mycket relevant synpunkt. En mycket stor majoritet av allt regn faller över hav, mer än i proportion till arealen. Kolla satellitdata från TRMM:
https://climatedataguide.ucar.edu/sites/default/files/styles/extra_large/public/2022-03/TRMM_V7_GPCP.Annual.png?itok=LvnKngL2
ERA5 stämmer rätt bra med TRMM (knappt 3 mm/dag), trots att TRMM inte mätte på högre breddgrader. Men å andra sidan domineras nederbörden av tropikerna, och i synnerhet de tropiska haven som via avdunstning och konvektion fungerar som en jättelik termostat för klimatsystemet.
En intressant artikel om klimatet under eocen då det globalt var ca 10-12 grader varmare än nu:
https://cp.copernicus.org/articles/20/349/2024/cp-20-349-2024.pdf
Kolla Fig 4. Vid ekvatorn var havet bara ett par grader varmare än nu, på våra breddgrader var skillnaden typ 20 grader!
#10
”men hamnar ofta på ca 0,5 -1 grad kallare än idag.”
Det beror troligen på att dessa ”masserats” betydligt hårdhäntare av den moderna ”klimatforskningen”. Redan rätt elementära insikter i klimathistoria visar entydigt på högre temperaturer än nu i åtminstone området runt Nordatlanten och i Ostasien (d v s de två områden där vi har bra data).
Du kan ju t ex försöka att följa ”den gamla segelleden till Grönland” som beskrivs i medeltida isländska källor. Men se till att du har en isbrytare. När uppgifterna skrevs ned på 1300-talet var den redan oframkomlig och hade lagts om till en betydligt sydligare.
Sverige har via Smhi och vattenkraftsföreningen i sverige en utmärkt tillgång till några av världens absolut bästa och längsta serier för nederbörd och avrinning.
Där syns det vi realister brukar hävda – klimatet nu är föga unikt!
Ser man till dom längsta avrinningsserierna vi har – från Dalälven, motala och göta älv,
Så syns det tydligt:
Avrinningen i mm/år har minskat i dessa stora områden från 1870 – 2000, från ca 370mm 300mm i medel.
Göta älv med den längsta serien, från 1800 – 2000 syns likaså en högsta avrinning under så tidigt som 1820 och 1830 – talet…dvs samtidigt med den kraftiga värmevågen i havet uppe vid Arktis.
Sett till höga flöden för europa syns heller ingen översvämningsökning under dom senaste århundrandena, det har gått upp och ner.
Sedan kan man som IPCC sitta och mäta global nederbörd för perioderna 1961 – 1990 till 1991 – 2020 och då dra slutsatsen att vi nu begripit klimatet.
Men för perioden 1950 – 1980 visar smhi:s långa avrinningsstatistik att den största avvikelsen ( 5% ) förelåg som torka.
IPCC jämför då den torraste perio
den på 100 år med nuvarande period – och bevisar då endast hur lite dom vet om våra klimatvariationer.
Vårat – klimat har varierat kraftigt genom århundrandena, både med värme och kyla…det är synd att det skall döljas, det..är också en fara för vetenskapen och därmed samhället – vilket vi just nu beskådar.
Nr 14 tillägg
I den statistiken syns tydligt samtliga klimatvariationer sedan 1800 – talet.
Som exempelvis höga flöden under värmeuppgången 1900 – 1930.
Avkylningen 1961 – 1990.
Uppvärmningen efter 1990.
Nederbörden och avrinningen är en bra parameter för klimat.
Men gör inte som IPCC – mät inte skillnaden mellan 1961 – 1990 och 1991 – 2020…för då har du ännu inte lärt dig något.
Det är helt meninglöst att jämföra dom 2 senaste klimatperioderna och sedan ropa ut att ” vi nu hava begripigt”…..
Själv tycker jag det är pinsamt och vetenskapligt mörker när jag läser klimatologiska slutsatser från 1961 – 2000.
Eller 1940 – 2023.
Eller 1979 – 2025.
Nr 12 & 13 tty
Skillnad mellan oss och ekvatorn i havet var stor i temperatur.
Den är också stor idag, på sommaren mellan oss och Arktis.
Havet har en grym medeltemperatur på 3,5 grader – som alarmisterna tror ska börja skena..uppåt…
13..Den hårt knådade temperaturuppgiften på 0,5 – 1,0 kallare än nu under senaste värmeperioden – ja, den måste verkligen vara rent hittepå. Jämför man naturens utseende mellan den värmeperioden och Lilla Istiden syns rejäl skillnad.
Upp till 1 grad kallare.. skulle närmast vara som Lilla Istiden.
Det – är mycket svårt för den moderna klimatvetenskapen ( IPCC ) att acceptera klimatvariationerna under dom senaste 1000 åren..det är enklare om man är biolog, zoolog, kemist eller….ja, nästan vilken naturvetenskapare som helst.
Klimatologerna tycks särskilja sig från dom flesta naturvetenskaper – men dom har stort inflyande i dagens samhälle. Ett inflytande dom ser ut att vilja behålla.
tty
men jag förstår inte vad som är farligt med bronsåldern, klimatet verkar i alla fall behagligt
#12 tty
Något händer i havet när yt-temperaturen når 27-30 grader!
Även förr!
Här en sammanställning av Orkansäsongen 2025.
Låg aktivitet trots varmt ytvatten.
Inte där men Här 😉
https://wattsupwiththat.com/2025/12/09/northern-hemisphere-tropical-activity-in-2025/
#16
”Havet har en grym medeltemperatur på 3,5 grader – som alarmisterna tror ska börja skena..uppåt…”
Inte så länge Antarktis ligger där det ligger och är nedisat. De katabatiska vindarna från inlandsisen skapar hela tiden kallt, extremt tungt vatten längs kusterna som sjunker och fyller djuphavet.
Vem behöver AI när man har tty?
Jag har nu förstått att nederbörden över Sahara har minskat sedan 50-talet. Ändå har Sahara krympt.
Det visar att väder inte betyder allt. Även effekter av mer koldioxid i atmosfären och av vad människor gör (exempelvis planterar träd vid gränsen till en öken) spelar roll.