Jan Emblemsvåg, professor vid NTNU (Norges Tekniska och Naturvetenskapliga Universitet i Trondheim). Bild: Julian Stratenschulte/dpa via AP, Mostphotos, NTNU/Pressbild
Här är ett lästips från en av KUs läsare: https://www.tn.se/hallbarhet/45761/professor-karnkraft-hade-tripplat-klimatnyttan-domer-ut-biljonnota-pa-sol-och-vind/
Tidningen Näringslivet
Publicerad: 5 dec 2025, 12:53
Uppdaterad: 8 dec 2025, 10:34
Professor: Kärnkraft hade tripplat klimatnyttan – dömer ut
biljonnota på sol och vind
Världens satsningar på vind och sol har kostat 7,8 biljoner dollar men bara levererat
hälften av den utsläppsminskning politiken utgått ifrån. Enligt professor Jan
Emblemsvåg hade kärnkraft – med samma kapital – gett större klimatnytta, lägre
kostnader och helt nya möjligheter för vatten- och matproduktion. ”I praktiken flyttar vi
utsläppen från Europa till Kina”, säger han till TN.
Kärnkraft hade gett betydligt större klimatnytta än de senaste decenniernas globala
satsningar på vind och sol. Det menar Jan Emblemsvåg, professor vid NTNU
(Norges Tekniska och Naturvetenskapliga Universitet i Trondheim), som i en ny
rapport hävdar att världens energipolitik vilar på felaktiga antaganden och riskerar att
låsa in världen i en kostsam och ineffektiv omställning.
Han menar att produktionen av solpaneler och vindkraftverk är starkt fossilberoende,
främst via Kinas kolintensiva elsystem, vilket i praktiken flyttar utsläpp snarare än
minskar dem. Rapporten pekar också på att behovet av fossil balanskraft, särskilt
gas och kol i länder som Tyskland, urholkar klimatnyttan av väderberoende el.
Enligt Emblemsvåg hade samma kapitalinsats i kärnkraft kunnat bygga cirka 500
gigawatt kapacitet, gett större utsläppsminskningar och lägre kostnad per reducerad
koldioxidmängd. Han framhåller att dagens kostnadsjämförelser missleder eftersom
kärnkraftens spillvärme inte räknas med, trots att den kan användas till bland annat
avsaltning och jordbruk.
Professorn kritiserar Europas energipolitik som ideologiskt präglad och oförenlig med
termodynamikens principer, medan Asien enligt honom gör mer rationella
kärnkraftsval.
Sedan 2004 har världens länder investerat över 7,8 biljoner dollar i vind- och solkraft,
elnätsförstärkningar, elfordon och annat. Trots det har utsläppsminskningen stannat
vid 10,2 procent – och bara hälften av denna minskning kan direkt tillskrivas vind och
sol, enligt rapporten. Jan Emblemsvåg anser att en starkt bidragande orsak är att
själva produktionen av vindkraftverk och solpaneler är kraftigt fossilintensiv.
– För att tillverka dem krävs enorma mängder energi – och den energin kommer till
stor del från det kinesiska elsystemet, eftersom vind- och solkraftverk till största del
tillverkas i Kina vars elsystem nästan helt drivs av kol. I praktiken flyttar vi utsläppen
från Europa till Kina, säger han.
Fossil balanskraft driver upp utsläppen Även den växande balansproblematiken
förvärrar situationen. I många länder, som Tyskland, måste vind och sol backas upp
av fossil kraft.
– Tyskland använder till och med sina kolkraftverk, även om den mesta
balanseringen sker med gaskraft, för att balansera vind- och solkraften, och när man
hela tiden reglerar upp och ner de här gas- och kolkraftverken ökar utsläppen kraftigt.
Det innebär att även länder med stora installerade mängder förnybar energi
fortfarande har höga utsläpp, konstaterar Jan Emblemsvåg.
Hans rapport visar i stället att om världen satsat samma kapital på kärnkraft hade
man kunnat bygga omkring 500 gigawatt ny kapacitet – baserat på en realistisk
byggtakt. Det hade ersatt betydligt mer fossil el och samtidigt gjort det möjligt att
utnyttja kärnkraftens spillvärme som klimatverktyg. Dagens kostnadsjämförelser
mellan kärnkraft och vind- och solkraft är också vilseledande, menar han, då de bara
räknar elproduktionen och ignorerar två tredjedelar av den energi ett kärnkraftverk
faktiskt genererar.
– Om vi använder spillvärmen från kärnkraftverken kan vi mer än dubbla nyttan av
samma kärnkraftsinstallation. Men i dagens beräkningar är det bara elproduktionen –
ungefär 35 procent av energin – som får bära hela kostnaden.
Han avfärdar även argumentet att kärnkraft är för dyr. Europa bygger enligt honom
fel typ av projekt och använder extremfallen som standard.
– Vi kan inte använda Europas absolut dyraste kärnkraftsprojekt som jämförelsemått.
Om vi skalar upp byggandet kommer kompetensen tillbaka och kostnaderna kommer
gradvis att sjunka.
Hans beräkningar visar att kärnkraft, per reducerad procentenhet koldioxid, är nästan
tre gånger billigare än vind och sol. Kärnkraftens spillvärme öppnar för vatten och
jordbruk
En av rapportens mest långtgående slutsatser gäller användningen av kärnkraftens
spillvärme för att producera sötvatten genom avsaltning, vilket i sin tur kan användas
för bevattning och skapandet av nya kolsänkor. Spillvärmen är i praktiken nästan
gratis, konstaterar Jan Emblemsvåg.
– Man värmer upp havsvatten så att det avdunstar och kondenserar det till sötvatten.
Det kan sedan användas för bevattning.
I hans modell skulle detta kunna hjälpa till att göra stora regioner odlingsbara. Israel
lyfts fram som exempel. – De har förvandlat enorma ökenområden till jordbruksmark med hjälp av avsaltning
och bevattning.
Energipolitiken bryter mot grundläggande fysik. Jan Emblemsvågs grund för kritiken
mot dagens energipolitik är att den bryter mot termodynamikens principer. Strategin
att “elektrifiera allt” leder till ineffektivitet, menar han.
– El är den högsta formen av energi. Om vi använder den till lågkvalitativa
arbetsuppgifter slösar vi enorma mängder resurser. Kärnkraftens kombination av el,
högtemperaturvärme och lågtemperaturvärme gör det möjligt att matcha rätt
energikvalitet med rätt uppgift och därmed minimera energiförluster.
Jan Emblemsvåg konstaterar att kärnkraften nu växer snabbt i Asien, där
beslutsfattare enligt honom utgår från den tekniska och ekonomiska verkligheten.
– De tittar på siffrorna och drar sina slutsatser. I Västeuropa däremot dominerar ett
annat sätt att tänka, och vi har närmat oss klimat- och energipolitiken med en större
portion ideologi – vilket jag tror är ett misstag.
Martin Berg
Mängden energi som används i samhället är egentligen inte något problem. Hur den kommer till däremot KAN utgöra problem. Men, så länge som detta inte innebär slöseri av finita och värdefulla resurser, är miljöbelastande, eller på annat sätt ger negativa effekter så är det bara att brassa på, menar jag. Som exempel på detta väljer jag den numer utskällda introduktionen av direktverkande el som värmekälla i hus på sjuttiotalet. Uranet kan vi inte använda till något annat vettigt, kärnkraftverkens avtryck på miljön och i geografin är minimal och den direktverkande elen gjorde underverk för luftkvaliteten i bostadsområden. Men, samtidigt var det såklart dumt att inte utnyttja spillvärmen från verken.
Det är dyrt att bygga kärnkraftverk idag, men vi bör fundera på varför? Få energikällor är så sönderreglerade, och mycket av kostnaderna kommer därifrån. De gamla svenska kärnkraftverken var billigare omräknat till dagens penningvärde, och säkra även med dåtidens teknik.
Tackar – bra presentation.
Själv gick jag ur svenska naturskyddsföreningen pga av deras kraftiga lobbyism mot kärnkraft och deras osympatiska och ovetenskapliga förhållningssätt till vindkraft.
Det är mycket enkelt att se hur naturskyddsföreningen hjälper till att bygga vindkraft i flera av våra mest högvärdiga naturområden – en riktig skandal.
Precis som många andra säger naturskyddsföreningen att det går utmärkt att ersätta kärnkraften med förnybara energislag – bl a säger dom att det mest är sommartid som sverige behöver importera el och att det då mest handlar om tysk solel.
Naturskyddföreningen hyllar också att förnybar el är så billig.
Precis som många andra verkar naturskyddsföreningen aldrig någonsin ha betalat eller ens sett – en elräkning.
Det är fortsatt upprörande låg nivå på kunskaper och insikter hos både svenska naturskyddsföreningen, myndigheter och hos många politiker – Dom tuggar i sig Alarmism och klimathot och dumhet i stora portioner, varje dag.
Till det kommer SVT med sin fortsatta alarmism, gällande kärnkraften.
Att journalistutbildningen i stockholm fick stänga intagningen pga bristande vetenskaplig metod och utbildning förvånar nog ingen – men vi kommer att leva länge med Medias okunskap och alarmism – Vilket utgör ett rejält hot mot våran demokrati och vårat samhällsbygge.
Tackar för denna text och tillfälle till reflexion.
Just spillet från våra kärnkraftverk är värt uppmärksamhet.
Det är inte självklart!
I Ågesta planerades en reaktor med både el och värme uttag.
När Barsebäck byggdes var det planer på fjärrvärme och tom båttransport av värmen.
Kanske ett hugskott från Kockums?
Än idag är värmen outnyttjad. Går det att använda lågtempererade spillet för vattenframställning?
Relevant: https://wattsupwiththat.com/2025/12/09/why-are-developing-economies-pursuing-small-modular-reactors/
OT FN-organ gör bort sig totalt.
”FN-organet WIPO, en av WHO:s systerorganisationer ger årligen ut rapporter över internationella föregångsföretag och utvecklingskluster. I årets rapport som publicerades nyligen intar det svenska batteriföretaget Northvolt en andra plats bland de svenska företagen som kvalificerat sig. Det är okänt om FN-organet WIPO gjorts uppmärksamma på Northvolts konkurs eftersom FN-organet särskilt nämner bolaget i årets förteckning över framgångsrika innovativa företag.”
”Skall Northvolts konkurs jämföras med industriella konkurser måste vi gå tillbaka till regalskeppet Wasas förlisning 1648 för att hitta ett motsvarande industriellt fiasko.”
Ledarsidorna.se
Just energiförlusterna vid elproduktion med kärnkraft är tillsammans beroende på att kylvattnets energi ’offras’ samt med den energi, som finns kvar i kärnbränsleavfallet är en enorm outnyttjad resurs. Värt att diskutera.
Tack för inlägget!
Det är naturligtvis svårt att genomskåda i vilken utsträckning beräkningarna håller, men alla röster som slinker igenom EU-censuren är välkomna.
Vet inte vad som behövs för att starka, friska röster mot den gröna omställningen ska kunna höras innanför EU-muren.
I går var ”EU överens” om nya förödande klimatmål i klimatkonventionens fotspår och Europa hamnar mer och mer på efterkälken.
# 5 Ivar Andersson, tack. FN är FN!
Anledningen till att kylvattnet vid kärnkraft inte utnyttjas är att elektriska verkningsgraden minskar om kylvattnet har så höga temperaturer att det blir användbart till fjärrvärme.
Lättvattenreaktorer jobbar med ångtemperaturer på c:a 250 grader och det blir ganska stor skillnad på om kondenstemperaturen är på 20 grader eller 100 grader.
Värmekraftverk som eldas med kol eller träflis har ångtemperaturer på c:a 450 grader och har elektrisk verkningsgrad runt 40% om kondenstemperaturen är runt 20 grader och elektrisk verkningsgrad runt 30% vid kondenstemperatur på 115 grader som är vanligt i kraftvärmeverk.
Om man skall använda kärnkraftens kylvatten som har låga temperaturer till något så skulle jag gärna vilja veta det. På vintern så har kylvattnet från svenska reaktorer en temperatur på runt 10 grader.
#9 Sigge
”Anledningen till att kylvattnet vid kärnkraft inte utnyttjas är att elektriska verkningsgraden minskar om kylvattnet har så höga temperaturer att det blir användbart till fjärrvärme.”
Det här förstår jag inte.
Sitter inte turbinen som driver generatorn direkt efter reaktorn? Om man då värmer upp fjärrvärmen med det som kommer från turbinen och om så behövs skickar kylvattnet vidare till ytterligare kylning.
Det är ju inte krav att kärnkraftverket värmer fjärrvärmen hela vägen upp utan kan vara den som värmer till säg 60 grader. Vilket då underlättar för nästa värmekälla som inte behöver värma så mycket.
Jag vet att det diskuterades att Barsebäck skulle kopplas in på fjärrvärmen till både Malmö som Köpenhamn, men att det skrotades eftersom det gick ett rykte om att fjärrvärmen skulle bli radioaktiv och därmed alla bostäder. Det var inget prat om att den elektriska verkningsgraden skulle minska.
Finns ingen klimatkris #10
Nja Sigge har i stort sett rätt, det är mera komplicerat än din beskrivning. Vi har två typer av reaktorer kokare och tryckvatten dito, kokare driver turbinerna på ånga från reaktorn, för tryckvattenreaktorn har man en ånggenerator, alltså en sekundär krets som driver turbinerna. För båda typerna gäller att man har två turbiner, en högtrycksturbin direkt efter reaktor eller ånggenerator, den turbinen är en mottrycksturbin, dvs ingen kondensor efter den utan ångan går tillbaka till reaktor eller ånggenerator för mellanöverhettning innan den fortsätter till lågtrycksturbinen och den turbinen har en kondensor och det är faktiskt den turbinen som ger den största effekten tack vare just kondensorn och ju effektivare kondensorn är desto högre verkningsgrad för hela kedjan får vi. Så vi får välja el eller värme!
Enligt data på OurWorldInData, stod fossila bränslen för 87,38 % av världens energibehov 1990, ungefär det år då klimathysterin startade. 2024 hade andelen sjunkit till 81,26 %. Alltså en minskning med 6,12 procentenheter, eller med 7 %. En minskning som har krävt investeringar på 7,8 biljoner dollar i sol och vind, tydligen.
Vilka investeringar krävs då för att nå ner till 0 %?
Fast det där säger inte hela sanningen.
1990 stod fossila bränslen för drygt 83 200 TWh. 2024 stod de för drygt 142 400 TWh. Deras andel har minskat, men det absoluta användandet har ökat.
Så vad var det för mening med att satsa 7,8 biljoner dollar på sol och vind?
#9 Sigge, #11 H.B. mfl.
Förhållandet mellan el och värme kallas beta-värde och är mycket väl utrett. Principen som Sigge anger är rätt, men bara som princip. Som H.B. beskriver kan man gå runt det problemet rätt bra.
Att inget av de kärnkraftverk som vi byggt utnyttjas för fjärrvärme har politiska orsaker. Kärnkraftmotståndarna sa, att eftersom kärnkraft bara är en parentes skall vi inte bygga fast oss i den tekniken. De var också rädda för att då skulle kärnkraft bli så lönsamt att den skulle konkurrera ut bioenergin och förlänga ”parentesen”. Och det ville inte Centerpartiet på den tiden heller. Det var således inte av tekniska orsaker som möjligheten att göra fjärr- och processvärme inte utnyttjades.
Nu blåser andra vindar. När får vi se två SMR (de bör byggas parvis) som producerar el och processvärme till Marvikens pappersbruk? När byggs två SMR i Värtan som producerar fjärrvärme för Stockholms behov?
Nr 9, 10, 11 – det finns mängder av energi som släpps ut i havet, i kärnkraftens spillvatten.
Det finns därför många som skulle vilja se det användas till fjärrvärme.
Värme som temperatur är en sak men värme som energi en annan.
Vid dom finska havsnära kärnanläggningarna används runt 1 500 miljoner kubikmeter havsvatten om året för avkylning – dom kubiken blir upp till 10 – 15 grader celsius varmare.
Där kan man prata stora mängder energi….
En värmeväxlare och några rör….
Finns ingen klimatkris #10
När man gällande Barsebäck planerade för att B2 skulle förse Malmö, Lund och några orter till med värme så skulle den reaktorn producera mindre än hälften så mycket el jämfört med vad den nu gjorde om man inte delade upp ångan i två omlopp, vilket skulle bli ganska dyrt. Då hade elproduktionen i den reaktorn bara minskat med 20%.
Jag tror inte jag kan förklara enkelt varför temperaturskillnaden är så viktig för att få upp verkningsgraden på en ångmaskin.
#10
”Sitter inte turbinen som driver generatorn direkt efter reaktorn? ”
Nej, det gör den ingalunda. Den sitter i en sekundärkrets efter en värmeväxlare.
I den sekundärkretsen sitter en högtrycksturbin och efter den en lågtrycksturbin och sist en kondensor. I kondensorn gäller det att få så låg temperatur/tryck som möjligt för att få hög verkningsgrad. Typiskt har kondensatet en temperatur av ca 20 grader C när det går tillbaka till värmeväxlaren. Kylvattnet (i en tredje krets) är med naturnödvändighet kallare än kondensatet.
Verkningsgraden i en värmemaskin är lika med 1 – Tk/Tv, där Tk är sluttemeperaturen (den ”kalla sidan”) och Tv begynnelsetemperaturen (den ”varma sidan”). Av detta kan man utläsa att värmemaskiner aldrig kan nå en verkningsgrad av 1 (utom vid den absoluta nollpunkten), så allt gnölande om hur ineffektiva motorer är är egentligen klagomål på naturlagarna.
I en lättvattenreaktor har man typiskt en temperatur om knappt 600 K och i kondensorn typ 300 K vilket ger en verkningsgrad av ca 0,5 (i praktiken lägre p g a diverse förluster i olika led). Att höja sluttemperaturen till ca 400 K som krävs för fjärrvärme skulle sänka verkningsgraden med ungefär en tredjedel.
Däremot skulle fjärrvärmeproduktion kunna vara intressant i en gas- eller smältsaltkyld reaktor med betydligt högre temperaturer i reaktorhärden. En sådan skulle också kunna vara intressant för generering av processvärme. I själva verket är troligen sådana reaktorer den enda någorlunda realistiska lösningen för att framställa ”grönt bränsle” (väte, kolväten eller ammoniak) av koldioxid, vattenånga och kväve.
Kanske skulle man också kunna använda resteffekten från avställda bränsleelement (som måste kylas aktivt) för fjärrvärme, men då måste anläggningen vara byggd för detta från början.
Det är i grunden samma problem som gjort att alla planer på att utnyttja spillvärmen från datacentraler som utvecklar hundratals MW värme gått i stöpet. Kvaliteten på spillvärmen (=temperaturen) är för låg. Den måste köras genom en kaskad av värmepumpar innan den duger till fjärrvärme.
#13
”När får vi se två SMR (de bör byggas parvis) som producerar el och processvärme till Marvikens pappersbruk?”
Finns inget pappersbruk nära Marviken. Och om du tänker på Braviken så är det termomekanisk massa som produceras där. Förbrukar mycket el och litet värme. Och har följaktligen lönsamhetsproblem numera.
Och moderna pappersbruk med kemisk massaproduktion är nettoproducenter av energi. Bruket i Skärblacka ett par mil V om Braviken förser t ex Skärblacka och närliggande samhällen med fjärrvärme.
Ågesta var ett kraftvärmeverk, som förutom el gav fjärrvärme till södra Stockholm (Farsta). Det stängdes då oljepriset sjönk för mycket. Ringhals 2 levererade fjärrvärme till omkringliggande kontorsbyggnader m.m.. Beznau i Schweiz, som liknar Ringhals 2, levererar fjärrvärme till ett tiotal samhällen i omgivningen. Barsebäck 3 som aldrig byggdes var tänkt att leverera el plus fjärrvärme till omgivande samhällen.
Om man vill använda U238 som bränsle i breederreaktorer är det enklare att använda utarmat uran från anrikning av U235 än att använda utbränt bränsle, Då kan man producera bränsleelement utan att bekymra sig om hög strålning. Man har ju massor av U238 från bränsletillverkningen till dagens reaktorer.
tty
I en PWR har man en primärkrets med ånggenerator(er) (värmeväxlare) och därefter en sekundärkrets med en högtrycksturbin (70 till 10 bar) och därefter tre lågtrycksturbiner i serie (10 till 0,01 bar, de senare på samma axel.
I en BWR kommer ångan från reaktortanken direkt till högtrycksturbinen.
Intresant inlägg! Det går att förenkla relationerna mellan olika kraftslag och det behövs inga komplicerade kalkyler för att förstå att sol och vind aldrig kan ersätta kärnkraft, vattendito eller förbränning av kol, råolja eller naturgas. Fysikaliskt/ekonomiskt är effektivititen en funktion av a) energidensiteten i kraftslaget och b) hur snabbt energin kan omvandlas. Låt oss börja med energidensiteten; MJ/kg. De olika kraftslagen i turordning;
▪ Kärnkraft; U235= ca 92×10^6 MJ/kg; om vi antar 5% utnyttjande får vi ca 4,6×10^6 MJ/kg.
▪ Naturgas; 50 MJ/kg
▪ Råolja; 45 MJ/kg
▪ Kol; högst energidensitet har antracit ca 34 MJ/kg
De tre senare är beroende av förbränning, varav förbränning av naturgas är mest effektiv. Effekten kommer omedelbart.
▪ Vindkraft; omräknat från ett vindkraftverk om 3,5 MW installerad effekt , som med väger ca 1000 ton. Energidensiteten blir då vid ett utnyttjande ca 25 % av tiden 9×10^-7 MJ/kg
▪ Solkraft; omräknat från generellt 1,5 kW/100 m^2 installerad effekt och en vikt om ca 25 kg/m^2 vid fältinstallationer får vi ca 1,5×10^-7 MJ/kg vid genomsnittlig effektiv tidsutnyttjande om 25%.
Desa två måste balanseras över tid frekvensmässigt mm. för kunna jämföras kostnadsmässigt.
Vattenkraft är mer komplicerat att räkna ut eftersom antalet varierande faktorer är flera. Vi kan dock ange för energidensitet genom följande, varför var och en jan införa sin egna förutsättningar :
Energidensitet MJ/kg=E×sek=ą×p×h×g×F/1000, där E=effekt(W), ą=turbinens verkningsgrad (75-95%), p=vattnets densitet, h=nettofallhöjd (m); g=gravitationskonstant (9,81m/s) & F=volymflöde(m^3). Detta ska för den aktuella
installationen divideras med installationens nettovikt i kg. Jag avstår själv från fortsatta beräkningar.
Det framgår klart att, utan detaljerade fortsatta beräkningar vind- & solkraft aldrig kostnadsmässigt kan konkurreras med de första kraftslagen kärn-, gas-, råolja- kolkraft. Produktions- installations och alternativkostnadsresonemang, samt kostnader för ytarealer och frekvensstabilisering av dessa förpassar dem för all framtid till epitetet ’gröna illusioner’.
När vaknar alla beslutsfattande politiker ur sin programmering/mind control?
OT: Herregud…
https://www.dn.se/insandare/lat-experter-granska-allt-som-pastas-i-partiledardebatten/
#20
Det bästa är nog att bortse från de som uttalar sig om saker de inte begriper. Skribenten skriver:
”jag hoppas att forskare och experter på myndigheter läser mitt inlägg och blir inspirerade till att bidra till en faktagranskning av partiledarnas påståenden…”
Ganska stolligt och inte riktigt förankrat, om du frågar mig.
Ägna en halvtimme åt lite klokskap från Christian Sandström på Henrik Jönssons 100 % istället:
https://www.100.se/program/sverigebilden
Lars-Erik Bjerke
Ågestaverket producerade ungefär 5 ggr så mycket värme som el. Ett normalt kraftvärmeverk producerar ungefär dubbelt så mycket värme som el.
#22
Ågestaverket var ganska speciellt. Det var egentligen ursprungligen byggt för att producera vapenplutonium via en tungvattenmodererad reaktor med oanrikat uran. Detta förutsatte låg utbränning och täta bränslebyten. Värme- och elproduktionen var närmast en biprodukt.
Jan Blomgren på Riks om kraftförsörjningen:
”Det här börjar med nedläggningen av Barsebäck.”
”Vi har ju skapat bristsituationer som vi nu försöker rätta till genom nåt annat än att lösa bristen.”
Hela inlägget är ca 40 min. Citatet börjar vid ca 12 min.
https://youtu.be/e_8IekDs3OY?si=GrPQ8kV0dDQ-1bSd
Ingen verkar reflektera över värmeförlusterna i fjärrvärmedistribution och den löjligt korta räckvidden fjärrvärme har.
Ett fjärrvärmeverk måste vara placerat NÄRA de kunder som förbrukar värmen, annars rusar kulvertförlusterna i höjden.
Det gäller oavsett om fjärrvärmen skulle komma från restvärme (pappersbruk, stålverk, etc) eller bränsleeldade värmeverk, kraftvärmeverk, eller kärnkraftverk eller whatever..
När SSAB Oxelösund släcker sina två masugnar tappar Oxelösund sin fjärrvärme. Man ska koppla sig till Nyköpings fjärrvärmenät. Det är väl 10 km mellan respektive kommuncentra.
10 km….
Det är tur att vi har elektriska 10-20 kV kraftledningar. Det är Landsbygdens fjärrvärme. Via direktverkande värmeelement och/eller luft-, berg-, jordvärmepumpar.
Berra, sanning och vad folk ska få veta är numera helt politiserat vilket klimatalarmismen är ett paradexempel på och visst jobbar man i Bryssel frenetiskt på hur man ska kontrollera informationsflödet och censuren på alla områden? Men politiker och byråkrater som ser sin makt hotad är beredda till drastiska metoder för att få sin vilja igenom. Och nu har Bryssel bestämt att 90% av ”klimatgaserna” ska bort till 2040 0ch 100% till 2050? Detta är givetvis helt omöjligt om man inte lägger ner industrin, jordbruken och avfolkar hela EU? Undrar vem de tänkt ska betala deras feta löner och ersättningar men vid det laget har väl de flesta av dagens EU-krater dött bort eller har flytt till varmare nejder.
#22 Rossmore:
Håller med…speciellt när de hävdar att bjerströmskan ska få komma till tals…
Jönssons program/kanal är lysande…har dock legat lite efter men tog igen en del ikväll…
Tror det stora problemet med att använda spillvärmen från kärnkraft är att allmänheten/media invaggats i att det vattnet är radioaktivt…
Håkan Bergman, Lars Cornell, Magnus Blomgren, SIgge, TTY
Tack för förklaringen.
Kan dock förtydliga att jag vet att det sitter värmeväxlare mellan reaktorn och turbin. Vill minnas att de helst ville ha turbinen så nära reaktorn som det bara är möjligt för att minska förluster, men säkerhet och överföring av strålning satte stopp. Att minsta fel på turbin också påverkar härden i sådant fall påverkade säkert.
Tjernobyl och kärnkraft i allmänhet diskuterades på några av mina gymnasielektioner. Så ovan info är från den tiden och är alltså föråldrad och kanske hopblandad med nyare info.
# 30
Nu är det många år sedan jag var engagerad i svensk och tysk kärnkraft och jag påstår inte att minnet i alla avseende är korrekt, men att det finns värmeväxlare mellan härd o turbin i tryckvattenreaktorer är oomtvistat, de kallas ånggeneratorer… däremot så minns jag inte att skall finnas någon värmeväxlare mellan reaktor o turbin i en kokarreaktor … möjligen en överhettare för att få så torr ånga som möjligt till turbinen. Den bör i så fall ha varit elektrisk. Däremot så finns det värmeväxlare efter turbinen, men de kallas kondensatorer och i dom används i Sverige vanligtvis havsvatten för att kyla ångan så att tryckfallet över turbin blir så högt som möjligt.
På kontinenten används ofta kyltorn i stället för havsvatten för att kyla kondensorn, de avsmalnande torn man kan se en ångplym över på de bilder som media gärna fotograferar i motljus för att få ångan att se mörk ut när de kallar den för ”utsläpp”.
Till administratören: tyvärr blev min kommentar #20 publicerad trots att jag avbröt densamma, eftersom jag upptäckte felaktigheter med ojämförbara storheter. Önskar att kommentaren därför tas bort, för att kunna återkomma vid ett annat tillfälle med mer korrekta beräkningar.
Som de flesta ekonomer tycks Emblemsvåg utgå från att mer koldioxid kan märkbart/nämnvärt värma atmosfären men menar att föreslagna motåtgärder är för dyra och komplicerade och tar resurser från andra, mer angelägna problem. Ett viktigt steg framåt, men inte avgörande så länge han inte ifrågasätter klimatmål och klimatlag.
I rådande debattläge tycks ändå ekonomi vara det mest verksamma skälet emot. Bra men inte tillräckligt för att få slut på eländet!
Göran Åkesson #32
Det är synd att det inte går att redigera. Jag har vid några tillfällen råkat skriva fel enhet. Då har jag i kommentarsfältet fått veta hur dum och korkad jag är.
Jag hade tänkt att svara på din kommentar #20, men nu förstår jag att konstigheterna beror på att du råkat skriva fel och att du är medveten om det.
Det finns 3 orsaker till att EU är på väg mot kollaps och där energin, massmigrationen och Ukraina-kriget spelar den centrala rollen. Notera att dessa områden har skapat möjligheter för EU-Kommissionen att driva på mot en central federation. Något som varit deras mål från början. Jag nöjer mig med att här kommentera energin.
Tysklands och Merkel’s beslut att avveckla kärnkraften med anledning olyckan i Japan gav också miljövänstern luft under vingarna.
Tysklands satsning på billig naturgas från Ryssland i utbyte mot merkantil fördjupat handelsarbete sågs ej med blida ögon från Washington. Vad som hände sen vet vi.
Tyskland i likhet med t.ex Sverige har kraftigt eftersatt infrastruktur och det gäller även delvis elnätet och då i synnerhet pga nedlagd kärnkraft.
De ekonomiskt negativa konsekvenserna för näringsliv och samhälle samt landets kraftigt försämrade konkurrensförmåga möter nu en på konstgjord väg förlängd kreditcykel vars slut vi nu kan skönja.
Överkomlig och pålitlig energi är och har alltid varit den viktigaste faktorn för ekonomisk framgång. För politikerna har det tyvärr dock varit viktigare att vinna val än att ta förnuftiga beslut. Det är tragiskt men välfärden i väst kommer att få ett rejält haircut i kombo med stora skattehöjningar. Samma politiker har nu beslutat att låna sig ur detta dilemma vilket lär förstärka deras försök att förhindra riktiga reformer.
Det ser väldigt illa ut för Europa med ett Tyskland som tycks fortsätta på fel väg.
#35 Angela Merkel
Merkel har det största ansvaret för Tysklands vägval. Hon är sprungen ur den planekonomiska myllan, alltså samma sätt att planera framtiden som Sovjetunionen blev offer för.
Inte undra på att Trump idag valt Tyskland som det land USA kritiserar mest i Europa.
#4 Lasse
Du frågar: ”Går det att använda lågtempererade spillet för vattenframställning?”
Jag tror det skulle gå utmärkt, men det blir nog fråga om rätt stora investeringar.
Avgörande för elproduktionen är temperaturskillnaden. När man använder spillvärmen till något får ångturbinerna en högre temperatur på den kalla sidan och då sjunker verkningsgraden. För att förånga vatten krävs att man har tillgång till två temperaturer. Dom behöver inte skilja väldigt mycket. Genom att sänka trycket kan man få vattnet att koka/dunsta vid säg 30 grader och man kan kondensera vid 10 grader. Då har man bara förlorat 20 grader. Problemet är att det måste bli en mycket stor anläggning. Vattnet måste avdunsta från en mycket stor yta och kondensera på en stor yta. Det går åt energi för att pumpa bort den luft som frigörs från vattnet. Jag förmodar man måste pumpa en delmängd av gasen genom en kylare med mycket låg temperatur för att torka luften och pumpa ut den. Man vill ha ren vattenånga i systemet, ingen luft. Jag vet ingenting om det praktiska, vid vilken temperaturdifferens blir kostnaden för att bygga en avsaltare rimlig? Att koka vatten vid atmosfärstryck förefaller mig så oekonomiskt att det inte borde förekomma alls.
Googles AI-översikt: (sökt på avsaltning lågtemperatur destillation)
Avdunstning: Varmt ytvatten eller uppvärmt saltvatten leds in i en kammare med lågt tryck. Det låga trycket gör att vattnet avdunstar vid en lägre temperatur än normalt (termofobi).
Kondensation: Den lätta vattenångan leds bort från saltet och kyls ner i en kondensor.
Kylning: Kallt vatten (ofta från djuphavet) används för att kyla kondensorn, vilket omvandlar ångan till flytande sötvatten (destillat).
Återvinning: Värmen från kondenseringen kan återanvändas för att värma inkommande saltvatten, vilket ökar effektiviteten.