+ Kroatien
Per Welanders inlägg för en vecka sedan i vilket han kritiserade EUs offensiv mot dammsugareffekter (länk) var tankeväckande. Att högavlönade tjänstemän i Bryssel har tid att ägna sig åt att reglera våra hushållsmaskiner! Per uppskattade att han skulle spara 0.2 % av sin elenergiförbrukning, med det optimistiska antagandet att han inte behöver dammsuga längre tid när maskinens effekt sänks. Ingemar Nordin diskuterade ytterligare några apparater i regleringskö i förrgår (länk ).
Det hela påminde mig om en förbluffande notis på TWTW för en tid sedan. Den citerade en artikel av Lüning och Vahrenholt, som handlade om EU-kommissionens nyligen fastställda utgiftsram för 2014-2020. Det sägs att åtminstone 20% av budgeten inriktas på att bekämpa klimatförändringar. Kan det vara den den dyrbara jakten på marginella kW-timmar som kräver så väldiga belopp? Att bygga vindkraftverk är förvisso dyrt, men detta är, såvitt jag förstått, en aktivitet som EU överlåtit till medlemsnationerna.
Jag sökte upp den web-referens som Lüning och Vahrenholt givit (länk). Där framgick mycket riktigt att efter två och ett halvt års förhandlingar så har man enats om en budget från 1:a januari 2014 med utgifter under den kommande sjuårsperioden uppgående till 908 miljarder euro. Det är ca 1200 miljarder SEK/år. Det påpekas att detta är 3.7 % mindre än för 2007-13. I sin presentation säger Barroso att budgeten representerar ett stor steg framåt i omvandlingen av Europa till en ren (“clean”) och konkurrenskraftig lågkolsekonomi. Åtminstone 20 % av hela budgeten, mot 6-8 % under den just avslutade perioden, kommer att spenderas på klimatrelaterade projekt och politikområden. Dessa 20 % kan ge så mycket som 180 miljarder € till ändamål som strukturfonder, forskning, jordbruk, havs- och fiskepolitik samt utveckling. En tredubbling av klimatandelen låter verkligen som en storsatsning. Å andra sidan representerar de uppräknade exemplen så breda politikområden att de ger utrymme för en cynisk misstanke. Har man på hög EU-nivå en föreställning om att under rubriken “klimatsatsning” kan man man få acceptans för sådant som på senare tid kritiserats. Kanske hoppas man hädanefter t ex kunna placera delar av det omfattande stödet till franskt jordbruk under rubriken “närodling” – och därmed kalla det klimatrelaterat?
Jag blev lite undrande över EUs klimataktiviteter, men hittar inget vare sig under “dammsugare”eller “hårtork”. Däremot fann jag spår av försök att få liv i handeln med utsläppsrätter. T o m svenska media har berättat om att dessa utsläppsrätter nu reas, och att det ändå är svårt att finna köpare. Här finns t ex diagrammet som visar den överenskommelse man har om en total minskning med 10% av Europas växthusgasutsläpp fram till 2020, fördelat på de 28 länderna.
Vi kan utläsa att Sverige (SE), som netto är en CO2-sänka, skall minska sina emissioner med 17% och Spanien (ES) med 10 %. Däremot skall Bulgarien (BG) få öka med 20 % och Ungern (HU) med 10 %. Det är uttrycket för att den allvisa förståelsen att de mindre rika länderna i gemenskapen måste ges favörer för att kunna öka sin produktion och medborgarnas levnadsstandard. Det är uppenbart att de byråkratiska processer som krävts för att få alla siffror tillgängliga och accepterade kostat avsevärda belopp. För att nu inte tala om de möten som krävts för att komma överens om denna fördelning av begränsningar. Man kan endast ana hur många traktamenten och flygresor som krävts för att pyssla ihop detta stapeldiagram.
På hemsidan finns också planer på, och redogörelser för, möten, och konferenser. En röd tråd var “avkolningen” (“decarbonisation”) av Europa under det kommande halvseklet. Som väntat bredvid en vinjett med rykande skorstenar.
Vad sägs om mötesrubriken (länk): ”Stakeholders meeting on carbon leakage post-2020”?
Jag blir nyfiken på vilka som uppträdde som ”stakeholders”. Ofta har detta, ungefär som svenskans ”intressenter”, en negativ klang av egoistiska intressen, i motsats till alla goda som vill rädda världen genom att styra den. Så var det inte riktigt i detta fall. Däremot fanns där några konsulter för energibranschen. Spåren av dessa var en serie slagordsfyllda powerpointbilder. En godbit vill jag inte undanhålla KUs läsare. Föredragshållaren argumenterar för att EUs koldioxidemissioner borde vara dyrare, men i förbifarten får svenska konsumenter se fan på väggen.
Och vad sägs om följande konsulthurtighet – som vi alla betalt för (min övers): ”Emissionscertifikat som en industripolitisk åtgärd för att etablera EU som en konkurrenskraftig förelöpare i att förvandla sin ekonomiska modell till en uthållig, kunskapsbaserad och resurseffektiv ekonomi.
Industri: Uppfatta signalen om ett högt CO2-pris som en strategisk fördel. Det handlar inte endast om kostnad utan också om möjligheter.
Politiker: Se till att emissionspriset är förutsägbart stigande till 2050 för industrin”
Det finns optimism, som inte smittar mig!
Under rubriken ”Parametrar för effektivt innovationsstöd” talade Joris den Blanken, som är Greenpeace policydirektör för Europa. Det är hjärtevärmande att en representant för gräsrötterna får vara med i detta högtstående sammanhang. Skämt åsido, så stämmer det väl med våra värsta förväntningar, både att Greenpeace har en ”policydirektör”, och att denne inbjuds till deltaga i dessa EU-sammanhang. Eller hur Jacob N?
Kartan är inte helt up to date. Kroatien blev medlem i EU förra sommaren.
Undra hur många jobb som den svenska CO2-skatten har förstört?
#1 Ulf L
Aha, det missade jag! Nu har jag skrivit dit det.
/C-G
Sverige är tydligen avvikande när det gäller beskattning av CO2. Det förvånar mig lite.
Tydligen så tål vi det rätt bra. Elpriserna är rimliga.
Gissar att skatten på energi (40 Mdr) och skatten på koldioxid (24 Mdr) går direkt in i budgetens svarta hål.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skatteintakter-per-skatt/
När miljöfolket skäller på regeringen så kan man ju ha denna tabell i tankarna.
Har för mig att Reinfeldt en gång sagt att om EU föreslår ett mål så fördelas bördorna olika, där vi drabbas extra mycket.
EUs utgiftsram för klimatåtgärder har två huvudsyften 1) köpa röster 2) hålla klimatshotscirkusen i liv för att göra punkt 1 hållbar. En mindre del av pengarna används till symbolåtgärder (exempelvis begränsa effekten hos dammsugare) för att ge sken av att något görs för att ”rädda” klimatet. Det tragiska är att punkt 1 skapar särintressen som är väldigt svåra att avveckla då de med näbbar och klor kämpar för sina privilegier, inte minst genom att hålla klimatfrågan i liv. Suck.
*2
Men nya jobb skapas också. Man har nu exempelvis mer anställda på Migrationsverket samt de nya tjänster som varnar för alla hotande klimatkatastrofer. Vad som hänt med de eventuella verksamheter som försvunnit från Sverige på grund av den stora CO2 skatten ( som inte är den enda orsaken) har bara flyttats till andra delar av världen där utsläpp per producerad produkt i allmänhet är större än den var tidigare i Sverige. Det är detta som är en av anledningarna att atmosfärens halt av växthusgaser accelererar. I så motto har den svenska politiken inte varit särskilt framgångsrikt förutom att man fått större skatteintäkter vilka behövs för att finansiera bl a Migrationsverkets utökade verksamhet och på så vis komma till nytta. Betänk att det är få verksamheter där det finns mer kreativitet än konsten att beskatta.
När jag för många år sedan beklagade mig över den då märkliga förmögenhetsskatten för en högre tjänsteman fick jag det enkla och korthuggna svaret: ” Vi behöver pengarna” Det var precis vad svenska folket fick höra när de beklagade sig över skatterna som behövdes för att finansiera Karl den XIIs krig.
#6
Där finns fler exempel.
Hasse i Hasse å Tage apropå deklarationen:
Vad drog du in?
(fyll i)…………………………………..
Vad gjorde du av med?
(fyll i)…………………………………..
Skicka in resten.
(fyll i)…………………………………….
That’s it 🙂
#4 Lasse
Eftersom vår elenergi är praktiskt taget fossilfri, så påverkar inte CO2-skatten elpriset. Den höjer bensin- och oljpriset i första hand.
Det är väl nästan grundlagsstyrt att våra skatter inte får ha styrande etiketter när de går in i det svarta hålet. De finns endast när de argumenteras för och införs. Typiska exemplet är bilskatten.
/C-G
Priset på olika former av energi är avgörande för ett lands utveckling, eftersom energi används för ALLT som sker.
Högre pris leder till lägre aktivitet och lägre pris till högre aktivitet i landet.
Ett effektivt sätt att tvärnita ekonomin är således att kraftigt höja energipriserna. En kickstart är i stället att ta bort energiskatterna och låta skattepengarna komma in till staten med hjälp vanliga skatter från folk som fått arbete.
Inte undra på att det går så trögt för EUs länder att få fart på ekonomin.
När Fridolin fick frågan om vi skulle satsa på vårt Försvar nu när oron växer i vårt närområde, sa han ja, men ville ha pengarna till det b-r-e-d-a försvaret och nämnde då klimatpolitiken som viktigare än JAS-plan.
Och det kanske är smart, en barriär av vindkraftverk så inga främmande flygplan kan smyga in över Sverige. Kryssningsrobotar kommer att köra vilse bland alla propellrar medan marktrupper får epileptiska anfall av skuggspel och blixtljus.
Men Fridolin kanske tänker längre än så, han vill skapa ett land så fattigt att ingen vill ha det.
Inför en skatt för byråkrater och tjänstemän i stället.. de till för inte bnp nått ändå så bort med dom
ta sen bort skatter på fordonssidan (hela sverige ska leva) samt inför att de stora bolagen skattar där de bedriver verksamheten så slipper obyggden hålla fjollträskarna under armarna.. så ska ni se att detta land skolen blomstra..
DN
”Det lilla svenska miljöteknikföretaget Solar Wave gör stora framsteg på den afrikanska marknaden. Men är i stort behov av riskkapital för att kunna gå vidare. Enligt vd Johan Wennerberg fattas det minst 15 miljoner kronor det närmaste åren.”
Eh, är det nåt jag missat? 15 miljoner back låter inte som stora framsteg.
http://www.dn.se/ekonomi/intresset-for-miljoteknik-svalt-bland-investerarna/
Mats G, du har inte missat ett dugg. Nyspråk är det främsta redskapet för att försöka dupera folk. Alla politiker ägnar sig åt sådant, vissa värre än andra och ibland som den helt centrala ’metoden’ i sina strävanden.
Samma sak med dem som vill sälja ngt, speciellt ngt som inte håller måttet. Och inte sällan vill dessa ju att antingen politiker skall köpa deras ’produkt’ eller iaf att dessa ser till att konsumenterna tvingas …
Hela ’hållbarhetsindustrin’ är uppbyggd kring detta; Undermåliga leveranser, långt dyrare och sämre än fungerande och existerande alternativ, och marknadsförda av en störtflod av floskulöst nyspråk som inte betyder ett skvatt … både från politikerna som vill stötta sådant med ’framtidsinvesteringar’ och påföljande ’tillväxt’ och även från dem som kränger rasket som anpassar språket till pladdrarna.
Det engleska begreppet är: ’Crony capitalism’
Om vi inte vill konkurrera med att ha billig arbetskraft måste vi vara billig på energi och vara mest möjligt befriade från skatter och avgifter som fördyrar vår produktion. Detta om vi eftersträvar ett samhälle med bäst möjlig ekonomi och lägst möjlig arbetslöshet.
Att göra som vi gör idag måste väl bara indikera på att det är inte detta våra politiker eftersträvar?
Lasse # 4 ”…. våra elpriser är rimliga”.
Hur många hundra procent dyrare har inte elen blivit sedan 1970-talet jämfört med prisnivån på de flesta varor i övrigt?
Väldigt många arbetslösa och pensionärer lånar i dag pengar för att betala elräkningen. Det tycker du är rimligt???
Får jag gissa att vi långsamt går mot ett samhälle där i huvudsak bara gott ställda byråkrater har råd med el i hemmen så som vi fram till nu är vana ett se det?
LB #6, ” …atmosfärens halt av växthusgaser accelererar.”
Halten av VILKA gaser, accelererar?
Jag läste idag på Naturskyddsföreningens hemsida följande: ”Och genom teknikutveckling och effektivisering ska den gemensamma koldioxidförbrukningen minska”.
Är det någon som kan hjälpa mig vad dom avser med detta?
Vem förbrukar CO2 mera än växterna?
#18 Göran
Ha, ha, ho, ho
”Så skall de gemensamma ”KOLDIOXIDFÖRBRUKNINGEN” minska.
Vilken pärla.
Ta död på växtligheten alltså för det ju ”förbrukarna”
Jag citerar Ribbing här: ” I sin presentation säger Barroso att budgeten representerar ett stor steg framåt i omvandlingen av Europa till en ren (“clean”) och konkurrenskraftig lågkolsekonomi”. Hur kan Barroso påstå detta, när den otillräckliga förnyelsebara energin, måste ha ett betydande tillskott av kol, som omvandlas i kolkraftverk till elektricitet? Utan kärnkraft går EU kräftgång till motsatsen mot ”clean”, alltså ”dirty”. Kloka politiker hade insett att EU klarar sig inte utan traditionella energiomvandlare, så länge vi inte kan ersätta nuvarande omvandlare med säker och avbrottsfri energiförsörjning. Det hela blir ändå mer absurt när man inser att vi inte kan påverka klimatutvecklingen hur mycket vi än beskattar energin. Sen kan man fråga sig, hur kan vi vara en konkurrenskraftig ekonomi utan energi?
Den galna nomenklaturan växer som en elak cancer. Ett ofantlig och otäckt exempel på ”Parkinsons lag”
http://sv.wikipedia.org/wiki/Parkinsons_lag
Mats G. #12
Deras system för rening av vatten är ju bara en dyrare och mer krånglig variant av SODIS .
http://solarwave.se/products/?inv_action=detail&inventory_id=7
UV-rening av vatten i Afrika görs både billigare och enklare med några PET-flaskor och solsken.
http://en.wikipedia.org/wiki/Solar_water_disinfection#Principle_of_SODIS
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Pictograms_SODIS.jpg
Vill man skala upp den enkla varianten så är det bara att använda en lång genomskinlig slang på en solfångare där vattnet både hettas upp och UV-bestrålas innan det rinner ut i andra änden.
Göran Fröjd har ett intressant blogginlägg rörande riskkapitalister och vindkraft.
Här visar han hur riskkapitalbolag plockar ut vindkraftsubventioner i stor skala, bl.a. genom räntesnurror på lån i utlandet. Lokala markägare mm får smulor. Vindbolagen i sig går dåligt så det lobbas hårt för större subventioner.
http://www.frojdh.se/2014/08/28/hundratals-svenska-skattemiljoner-till-vindkraftsoligarkerna/
23
Helge
Intressant. MP är inte så förtjusta i att riskkapitalister tar ut vinster i äldreomsorg och skola. Men när det gäller energi så går det tydligen bra.
Pekke #22
Warum etwas einfach machen wenn man es so schön kompliziert machen kann
Ingvar #25
Om jag förstår med mina begränsade Tyska-kunskaper.
” Varför göra det enkelt när man kan göra det komplicerat ” eller ” Varför enkelt när man kan krångla till det ”
Helge #23
Skrämmande !
Det är uppenbart att klimatindustrin har blivit en självgående maskin där bränslet är resultatet av en del av det som produceras, nämligen oroande rapporter.
Arktis isläge är det slutgiltiga beviset på att vi har en uppvärmning sades det efter 2012.
Nu vänder det snart och det ser ut som vi får vänta på isfria vidder:
http://www.dmi.dk/groenland/arktis/havisareal/
Notera dmi´s spalt till höger som visar att vi kan lita på att vi får reda på om det ser illa ut.
Sommaren 2014 sammanfattas som den 8 varmaste och den 4 med mest soltimmar.
En synnerligen intressant diskussion. C-G`s inlägg är mycket upplysande men tyvärr föga upplyftande.
Göran Fröjdh`s blogginlägg (# Helge 23) besvarar många frågor som jag länge burit på. Tack!
Lasse #4
Du har gått på bluffen, det må stå ett lågt pris per kWh på din elräkning men med alla fasta kostnader så blir priset i många fall dubbelt så högt per kWh. Räkna sen också med att du får betala för elcertifikaten varje gång du köper t.ex. en liter mjölk. Din kommun, ditt landsting, sjukhus förbrukar enorma mängder el, och självaste staten får också högre kostnader, gissa vem som betalar? Lägg till alla som blir arbetslösa p.g.a. att deras arbetsgivare inte klarade konkurrensen från företag i länder med lägre energikostnader. Du betalar, betalar, betalar och betalar, inte fan är det billigt!
Enligt en utredning av Runar Brännlund och Patrik Söderholm så har skatter och pålagor ökat enormt sedan 70-talet: ”År 1970 var den totala konsumtionsskatten på el knappt 4 öre per kWh i 2010 års penningvärde. År 2010 uppgick den totala konsumtionsskatten till cirka 57 öre per kWh.” (s. 28)
Staten har med andra ord drivit upp kostnaderna så att de numera står för bortåt hälften av elpriset. Det ger klirr i statskassan, men drar naturligtvis ned på företagsamheten och därmed på jobben. Som det ser ut nu så är inga partier beredda att dra ned på kostnader för industri och elkonsumtion i Sverige. Det går ju bra att skylla på ”klimathotet”. – Men vem bryr sig om kommande generationer så länge de politiska partierna bara planerar för att öka statsutgifterna under nästa mandatperiod?
https://www.klimatupplysningen.se/2012/09/02/varfor-ar-elpriset-sa-hogt/
Nytt inlägg om UAH och Antarktis havsis.
😀
Pekke #26
Jo, med en liten men inte obetydlig tvist
Varför göra det enkelt när man kan göra det så vackert komplicerat.
Fast en del av poängen är ju själva tyska språket.
”så vackert komplicerat göra kan”
staplandet av hjälpverb i slutet av meningen
Ingemar Nordin #32
Ja, varför klaga på något som är så billigt?
I höstas räknade jag ut att elskatt + certifikatavgift + moms var ett pålägg om 140% på elpriset.
(Bortser då helt från elnätsägarens kostnader och priser)
Men varför klaga? Det vore ju som att klaga på mjölkpriset 10 kr/liter när whiskyn kostar 300.
Löjligt att höra löss hosta som min salig far sa 🙂
Ett nytt hot mot kulturbyggnader är EU:s krav på tilläggsisolering vid ansökan om bygglov. Bl.a. Läckö och Tullgarn har fått mögelproblem till följd av EU:s regler. Andra länder har begärt och fått undantag, men inte Sverige.