Barsebäck i kvällsljus: Av Lars Bo Wassini – Canon PowerShot A710 IS, CC BY-SA 3.0, Länk
Kärnkraft är den mest kraftfulla energikällan i mänsklighetens tjänst. Stora förhoppningar har ställts till den, men också väckt osäkerhet kring potentiellt stora olyckor och att avfallet måste tas om hand så väldigt lång tid.
Atombomben demonstrerade på ett fruktansvärt sätt vilken enorm energi, som frigörs genom atomklyvningen i fissionsprocessen. Det ledde till tankar kring civilt nyttjande av tekniken.
Det fanns två spår tidigt. Striden stod mellan torium- och uranprocessen. Torium finns över hela Jorden så en ändlig resurs var inte en fråga. Uran vann huvudsakligen för att den processen behövdes för att den också gav vapenplutonium. (1)
Just spridningen av kärnvapen var länge ett argument mot kärnkraft och är så än idag. Avtalet med Iran går ut på att de ska kunna få kärnkraft men övervakas så att de inte producerar vapenplutonium. Tiden efter andra världskriget fanns en debatt, att Sverige borde skaffa taktiska kärnvapen för att kunna stoppa en invasion. Det fanns röster för under hela 1950-talet. Inte förrän 1960 sattes punkt för den debatten.
Då hade tekniken att använda atomenergi för elproduktion fått ett sådant fäste i västvärlden att vi hade bestämt oss i slutet av 1950-talet för att satsa på det. Oljeberoendet och den då rådande tanken att oljan snart skulle ta slut var en drivkraft. En annan att inte behöva bygga ut varenda älv med vattenkraft. Det senare hoppades naturvännerna kunna undvika genom att en kraftig utbyggnad av kärnkraften skulle göra det lättare att freda de orörda vattendragen.
Dåvarande generaldirektören för Vattenfall suckade över naturvännernas otålighet. ”Bortsett från att vi beskylls för att helt sakna intresse för naturvård och kulturella frågor sägs det att vi är räddhågade och tekniskt efterblivna, då vi inte omedelbart vill slå igen
vattenkraftutbyggandet och koncentrera oss på atomkraft, som de flesta tror är så lätt och blir så billigt.” (2)
ASEA-ATOM skapades genom sammanslagning av ASEA och AB Atomenergi. Med internationella samarbeten fanns vi i framkant inom teknikområdet.
Kärnkraften uppfattades som garanten för fortsatt tillväxt. Trots en hel del problem i början var politiken ändå övertygad. Citat från 1955:
– Åtskilligt tyder på att vi stå vid gränsen till en ny ekonomisk period, som till följd av den moderna atomforskningen kan komma att rymma oanade möjligheter till ökad energiproduktion varigenom våra efterlevande förmodligen blir i besittning av helt andra tekniska förutsättningar än de som står till vårt förfogande och som kan göra det lättare för de aktiva i framtiden att försörja sina åldringar än vad fallet är för den nu levande aktiva generationen.” (2)
Från den optimistiska synen på framtiden och vår energiförsörjning gick vi till folkomröstningen 1980. Den krånglades till med ett mittemellan alternativ och en lagstiftning som kom att kallas ”tankeförbudet” 1987. Det avskaffades 2006 men den skada det orsakade kommer vi att behöva tid för att reparera. En generation kärnkrafttekniker saknas. Vi har medvetet förflyttat oss från en ledande position till en B-nation, som kommer behöva importera ingenjörer för drift, underhåll och säkerhet för de reaktorer vi fortfarande har och de nya vi kommer att få. Tage Danielssons sannolikhetsmonolog 1979 hjälpte till.
”Regeringen och partierna är överens om att Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Det skapar långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer och bidrar till nya jobb och investeringar i Sverige.” Energiöverenskommelsen 2016 skulle ge långsiktiga spelregler för elproduktion. Den är redan överspelad då vi med politiska styrmedel ser till att inget av målen i texten ovan kan uppfyllas.
Där befinner vi oss idag. Trots Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima kan du räkna dödsoffer för kärnkraftolyckor på din och din kompis fingrar. Kärnkraft kräver och har extrema säkerhetsåtgärder. Kärnkraft har producerat el sedan 1960-talet i betydande skala. Det är världens säkraste elproduktion. Den gamla kolkraft den ersatt har räddat miljontals liv.
FN:s vetenskapliga strålningskommitté, UNSCEAR, har följt upp Fukushimaolyckan. 16 000 drunknade eller försvann i tsunamin. 2000 dog för att så många evakuerades under kaotiska former. Det visade sig vara onödigt. En person dog av höga stråldoser. Ingen ökad dödlighet av strålningsskador konstaterad efter tio år. Harrisburg 0. Tjernobyl 28 som jobbade i verket.
(Ur Illustrerad vetenskap.)
Trots det ska vi nu ersätta vår kärnkraft med vindkraft. Det är en energikälla som övergavs ganska raskt när ångmaskinen var uppfunnen. Hur moderna vindkraftturbinerna än blir. Hur höga torn vi än bygger, så har de ett gemensamt med gamla tiders väderkvarnar – det måste blåsa för att de ska ge någon energi.
Om vi ändå hade den optimism och tilltro till tekniken, som vi hade på 1950-talet. Nu när rationella argument tryter måste vi ställa om för våra barns och barnbarns skull.
Teknisk utveckling och tillgång till energi är fundamentala förutsättningar för den välfärd vi åtnjuter. Det är inte alla förunnat och för att fler ska få ett drägligare liv behövs mer energi. Det pågår ett intensivt arbete på många håll i världen för att komma fram med ny, ännu bättre kärnkraft. Det leder för långt att gå igenom allt här, men säg så här. Framtiden är troligen inte stora reaktorer med effekt över 1000 MW. Små modulbyggda reaktorer som kan seriebyggas i fabriker och placeras där de behövs. Säkerhetskraven standardiseras precis som för andra varor som säljs internationellt. De kommer att finnas i modeller som kan använda bränsle gjort av vårt nuvarande avfall, som har 90 procent av energiinnehållet kvar. (Johan Montelius har under 2019–2020 skrivit en utmärkt upplysande serie på åtta blogginlägg. Se länkar)
Vi är inte där säger kritikerna. Nej men den amerikanska ubåten USS Nautilus sjösattes 1954. Sedan dess finns ett hundratal atomdrivna ubåtar, hangarfartyg och isbrytare. Ryssarna bygger nu mobilt flytande kärnkraftverk i mindre format. Vattenfall är engagerat i modern kärnkraft i Estland. Och i USA är den första SMR-reaktorn typgodkänd. Möjligheterna finns om viljan funnes.
Att ta till vara energin i kärnkraftsavfallet vi har lagrat är mer en ekonomisk fråga än teknisk. Det är billigare att fortsätta som nu. Ett sätt att få stopp på avfallsargumentet kunde vara att inte tillåta ny uranbrytning innan avfallet förbrukats. Lagstiftarna är ju glada i förbud och politisk styrning. Här den barnsligt enkla principen ”ät upp fisken unge, annars blir det ingen glass”.
De vinster vi skulle få är ju generella och gäller globalt. Vi behöver inte tusentals jättehöga vindkraftverk. Varken på land eller till havs. Vi behöver inte landskap som ser ut som spindelnät med stamnät för att flytta el. Vi behöver inte fundera på avfallsförvaring i 100 000 år. Det låter väl värt att satsa för fullt på. Nu. För det tar några år att nå dit.
Vi är dessutom redan på efterkälken. Kina, Indien, Ryssland, Sydkorea, Frankrike, Storbritannien, Japan, USA, Förenade Arabemiraten, Turkiet, Ukraina. Länder som bygger ny kärnkraft.
Bild: 50 nya reaktorer under uppförande. 100 planerade eller beställda. (Sverige har nu 6 reaktorer.) (SvD 210307)
Varför vill inte vår kärnkraftångest släppa? Varför ropar inte naturvänner och klimataktivister som på 1950-talet. En travesti: ”Ni saknar intresse för naturen och miljöfrågor. Ropar att vi är räddhågade och tekniskt efterblivna, då vi inte omedelbart stoppar vindkraftutbyggnaden och koncentrerar oss på kärnkraft”.
Troligen är ledtiden kortare för ett par SMR vid de befintliga kärnkraftorterna än för det stamnät för 75 miljarder alla hoppas på. Trots att det inte ska finnas något överskott i Norrland när det är färdigt. Det gäller nog för att göra nytt bränsle av kärnavfallet också.
Skillnaden är stor mellan den optimism och tilltro till innovationer och teknisk utveckling som skapat vår välfärd under 1900-talet och de domedagsprofetior vi nu möts av dagligen. Vi ska känna skuld för den utvecklig vi haft.
Trots det självklara vägvalet, i synnerhet från de som är övertygade om att fossil energi måste bort, visar en undersökning av SOM-institutet av 49 procent av de svarande vill avveckla kärnkraften. Det går inte att kalla det ett upplyst val, som svaren representerar.
EU måste upphöra med självskadebeteendet och inse det orimliga i energipolitiken de driver. Förledda av FN. Fokusera resurserna på nästa generation kärnkraft. Komma till insikt om att rädslan för kärnkraften är farligare än själva kärnkraften. Om inte kommer vi på Vasaloppsspråk få en ointaglig lucka i utveckling mot framför allt Kina och resten av Asien.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
Referenser: 1) Richard Martin, Super Fuel Thorium the green energy source for the future
2) Gunnar Wetterberg, Ingenjörerna
Johan Montelius Kärnkraften i startgroparna – Klimatupplysningen
Oh, så bra! Tack för denna informativa genomgång.
Extra tänkvärt är näst sista stycket om den enorma skillnaden mellan den optimism och tilltro till innovationer och teknisk utveckling som skapat vår välfärd och de domedagsprofetior vi möts av dagligen. Vi ska känna skuld för den utveckling vi haft.
Tro det eller ej men under en tid var det så illa att man verkligen inte skröt med att man som student på den mjuka naturvetenskapens områden fastnat för en teknolog som ve och fasa stod kärnkraftsteknologin nära.
Mycket läsvärt inlägg – tack för det ! 🙂
Det är i sanning bra ’märkligt’ (snällt sagt), att apologeterna inom samhällsförstörar-sekten/-rna/ baserar sina ’argument’ på s.k. ’förnybar energi’. Dessa rekommenderas läsa vad Einstein anser om ’förnybart’ – ’förnybar energi’ finns helt enkelt inte, punkt! Mängden energi i universum är konstant och tar sig kontinuerligt olika former, Punto e Basta – oomkullrunkelig fakta.
Mvh/TJ
Lärdomarna från Fukushima behandlas idag på KLIMATSANS:
https://klimatsans.com/2021/03/28/fukushima-visade-att-nu-ar-karnkraften-ovanligt-saker/
Läsvärt såhär på morgonen-tack.
Kärnkraften i Sverige har en märklig utveckling från väldig optimism till motsatsen.
Från första reaktorn på KTH via Ågestaverket , Marviken och Barsebäck till dagens avlägset belägna verk.
Frågan är varför denna ökande rädsla?
#3 Tack för påminnelsen!
Små reaktorer utplacerade där de behövs skulle verkligen revolutionera eldistributionen. Långa 400 och 220 kV ledningar skulle bli onödiga. Men Sveriges problem är inte elbrist större delen av året i varje fall. Sverige exporterar mycket el till Tyskland och Danmark men kan inte försörja Västerås och Skåne med tillräckligt med el. Utlands-förbindelserna verkar vara bättre än inom landet. Och elen går ändå genom Halland och Skåne.
När nedstängningen av kärnkraften i Tyskland och Japan studerades har man funnit att det skulle vara bättre att stora energianvändare borde minska de fossila bränslena som gas och kol istället. Anledningen är att förbränning av fossila bränslen ger stora utsläpp av föroreningar (SO2, NOx och aerosolpartiklar PM2,5) som ökar dödstalen och lidandet i samhället. Man räknade fram att dessa två länder kunde ha förhindrat 28 000 dödsfall och 2400 MtCO2 utsläpp mellan 2011 och 2017. Tyskland kan fortfarande förhindra 16 000 dödsfall och 1100 MtCO2 till 2035 genom att minska kol och gas, istället för att eliminera kärnkraften som planerat. Om USA och resten av Europa skulle följa Tysklands exempel kan de förlora chansen att förhindra över 200 000 dödsfall och 14 000 MtCO2-utsläpp till 2035.
Dessa dödstal kan mycket väl kunna jämföras med en smärre smygande pandemi som klimat- och kärnkrafts-alarmisterna inte talar om. När det gäller CO2 utsläppen är det fortfarande oklart om det förorsakar några dödsfall i närtid men förhoppningsvis kan det fördröja en kommande istid och därmed mycket lidande här uppe i norden.
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/2015JD024183
Tack, riktigt bra. Men frågan om kärnkraftsrädsla och kärnkraftsfakta är en råkopia av klimatfrågorna. Fakta är inte viktiga. Fakta som stödjer PK-aktivism tillverkas och cementeras utan granskning och sans. Kärnkraftsfrågan i Sverige kommer att lösas av andra länders utveckling och insikter i efterhand pga marknadens krav och klimatfrågan med en utebliven uppvärmning. Alltför sent och oerhört dyrköpt både för ekonomi och miljö.
Ja, tveklöst behöver vi en ny generation kärnkraftverk. Det finns ingen väg framåt utan kärnteknikens potentiella energitäthet. Som det är nu, låter vi vinden modulera elektricitetens tillgänglighet. Politiker som inte inser denna orimlighet, bör snarast röstas bort i kommande val.
Den där undersökningen om opinionen kan man visst dra olika slutsatser från. Dessutom så är den svårhittad, många citerar den dock.
I denna länk från tidigare i år kan man se att 70 % av befolkningen vill behålla kärnkraften på kort eller lång sikt.
https://www.analys.se/opinion/#iLightbox%5Bgallery272%5D/0
#5 Magnus. Av exporten går enligt 2020 års statistik i runda slängar hälften till Finland och därefter följer i fallande ordning Litauen, Danmark, Polen och minst till Tyskland. I en framtid då Finland äntligen får igång sitt nya kärnkraftverk i Olkiuloto verkar det bli svårare att exportera det stigande norrländska överskottet, eftersom överföringen från norr till söder tidvis knappast räcker till för våra egna behov. https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/elstatistik/
Sveriges kraftnät är planerat för stora kraftverk i Ringhals, Oskarshamn och Forsmark. Ringhals planerades t.ex. för 8 block. Mest ekonomiskt och minst ekonomisk risk är sannolikt att bygga fyra stora 1200 MWe block i Ringhals där all infrastruktur redan finns. Moderna, numera beprövade moduliserade kraftverk som inte behöver någon elkraft eller driftpersonal för säker avställning vid alla tänkbara händelser kan byggas på 3 år.
# 11 Bjerke är alltid påläst och ofta kritisk här på bloggen. Hoppas du har rätt även om jag tror det är väl optimistiskt som kärnkraftförespråkare.
Jag deltog i Nej till kärnkraft och röstade på linje 3. Har i alla år skrattat med Tage Danielsson om Harrisburg. Sen jag börjat följa den här bloggen är jag nästan chockad över att jag kan hålla med om beskrivningen av energiproblemen som Andersson/Kälvemark redovisar. Dessutom har Elsa Widdings inlägg rejält förändrat min hållning i klimatfrågan. Mycket tacksam för KU.
#11 Varför inte Barsebäck?
I NT har det en tid förts en debatt om vindkraft för Holmens behov. Nu finns det i en artikel en uppmaning till Holmen att i stället bygga kärnkraft.
https://nt.se/asikter/artikel/holmen-borde-satsa-pa-karnkraft-istallet/jdm9d01j
Är artikeln fritt tillgänglig eller bakom betalvägg?
#14 laco,
”Varför inte Barsebäck?”
Mig veterligen planerades Barsebäck ursprungligen för 3 block, där det tredje skulle förse Landskrona, Lund och Malmö med fjärrvärme. De två befintliga kommer att ta ca 10 år från idag att riva.
Förutom att den svenska lagen idag inte tillåter byggnation av ny kärnkraft i Barsebäck, den går förstås att ändra, kan det nog bli lite bekymmer med Danmark. De har ju stängt sina tre reaktorer i Risö och den på Grönland, som amerikanarna byggde.
#16 Barsebäck är inte Danmark. Jag läste nyligen att i Danmark har man börjar undersöka möjligheterna för kärnkraft eftersom landet är översållat med vindkraftverk, det finns inte plats för fler. Och så måste de ju ha kraft även när det inte blåser.
SMR = Small modular reactors (källa: IAEA, http://www.iaea.org/topics/small-modular-reactors) – Jag röstade på linje 1, som jag ansåg vara det minst dåliga alternativet.
Lars Cornell #15
Jag kan läsa artikeln.
Holmen har ju vindkraft vid sin anläggning i Hallstavik. Den stängdes ner när elpriset blev högt i vintras.
Ser vi en förflyttning av Holmens affärsidé från förädling av skogsråvara till att också producera elkraft?
Undrar om dagens omröstning inom L kommer att innebära att kärnkraftsalternativet tas på ett större allvar i Sverige? Visst, L har haft detta som en del av sitt partiprogram länge. Men det ger en större tyngd när L sällar sig till oppositionsblocket. S blir nervösa över att de lierat sig med MP och C?
#19 Strandell.
Varför skall de producera elkraft som de inte behöver?
Det Holmen behöver är energi för att värma olika produkter. Den energin behöver inte komma från el utan kan med större fördel produceras från SMR (Small-Scale-Reactors).
Två SMR stora som en 20-fot container med fabriksinjicerat bränsle som räcker i 20 år utan påfyllning är vad Holmen behöver.
Det skulle sopa rent den konkurrens som skaffar energi på annat sätt.
#21 Om Holmen byter ut några av sin politiskt skolade personal mot kompetennta ingenjörer och ekonomer har företaget en ljus framtid. Annars inte.
Jag hörde idag på reprisen av onsdagens P1 – Klotet, med programtiteln ”Riskabel plan B för att kyla klimatet”
Geoengineering och de omdebatterade ballongförsöken från Esrange står i fokus. Ett antal s.k. experter interviewas – alla är rörande överens om att detta ska förbjudas. Geoingeneering är otroligt farligt, det kan ändra på vädermönster, orsaka missväxt och till och med istid, sägs det.
Det centrala budskapet är – vi vet redan vad lösningen är till problemet (=CO₂). Följt av – vi behöver inte fler alternativ.
Kan det sägas tydligare? Koldioxidkatastrofmånglarna VILL inte se en verklig lösning av det problem som de målar upp!!
Hade det framhållna problemet varit viktigt att lösa så hade de omfamnat kärnkraft – storskaligt. Hade de verkligen trott att klimatet reglerades utifrån enkla samband med enskilda faktorer så hade de omfamnat geoingeneering.
Det står klart att det är framhållandet av den ENDA lösningen som är det viktiga i sammanhanget. Vilket stavas koldioxid-, och energisvält, med ty åtföljande ekonomisk nedgång. Och i tangentens riktning – även mer av riktig svält.
Väl skrivet och nyttigt. En dag kommer allt som sagts och skrivits under vår era och det känns skönt att vara på den sanningssökande sidan. Domen kommer bli hård mot alla medlöpare som bidrar till oerhörd kapitalförstörelse och verkligen en sämre framtid för den breda massan.
Sebastian Thisted #25
Video är och förblir ett idiotmedium. Det tragiska är att samtiden inte förstår det.
#25
Det är ju extremt bökigt att seriöst granska en video. Får jag be om en lista med länkar till de artiklar du tar upp.
Nu kan vi glädjas åt att Olkiluoto 3 laddar kärnbränsle. Full produktion nästa år
Maxeffekt 1600MW med markyta på ca 2 km2 som ger 13TWh per år, vilket motsvarar ca 20 % av Finlands elproduktion eller ca 13 % av Sveriges elproduktion.
Kan jämföras vad en motsvarande maxeffekt med Vindkraft skulle ta upp för markyta på ca 1 000 km2. Till detta kommer förbrukning av 50-100 gånger så mycket stål, cement, metaller och backup utrustning jämfört med kärnkraftverket.
Sverige har valt att satsa på vindkraft som resulterar i att vi kan drabbas av egenskapad energifattigdom, vi kommer dessutom att drabbas vindkraftens negativa hälsoeffekter. Det finns mängder av forskning som pekar på att det pulserande infraljudet ända upp till 10 – 20 km från ett vindkraftverk har negativa effekter på hjärna och kroppsorgan vid långtidsexponering .
Jag fattar att klimat- och miljöaktivister inte reagerar på dessa negativa effekter med vindkraft. De lider av det s.k. kinasyndromet.
Adepten#21 I ärlighetens namn bör väl nämnas att Olkiluoto 3 inte är ett lysande exempel på väl utförd projektering och upphandling. Det kunde svenskar och finländare bättre förr. Kan det vara för mycket politik inblandat i projekt numera? Det är risk att rabiata motståndare får vatten på kvarn med den här typen av klantiga och extremt fördyrande projekt. Finland importerar ständigt från Sverige och Ryssland, så effekttillskottet behövs. Men till vilket pris. Lite historik från Yle: https://svenska.yle.fi/artikel/2020/08/28/ny-tidtabell-for-karnkraftverket-olkiluoto-3-igen-regelbunden-elproduktion-i-gang
#28 Peter Hallberg
Håller med. Sverige byggde 12 reaktorer mellan 1965 till 1985. byggkostnaderna var ca 10-15 miljarder kronor på den tiden med dagens penningvärde ca 50 miljarder. Byggnadstiden från byggstart fram till att anläggningen började producera el var drygt fem år. På den tiden fanns egen kunskap och kompetens för byggnationerna. Kapitalkostnaderna nu för ett nybygge ca 100 miljarder.
Motsvarande kapitalkostnader för vindkraft med samma effekt och backup när det inte blåser är 250 miljarder. Kan bli monument på mänskliga lämningar som likt medeltida väderkvarnar kan beskådas av framtida generationer. Domen blir hård när de upptäcker att det inte går att mala mjöl med dem.
#25
Jag håller med om att videor ibland kan vara väldigt dåliga för att lära sig något. Försökte att göra min så informativ som möjligt och lämna källor.
#26
Tyvärr verkar det som att jag bröt mot en kommentarsregel när jag la upp videon här men om du hittar den igen så fanns där källor.
#29 Adepten
1972 togs Oskarshamn 1 i drift och det var den första kommersiella reaktorn. Ågestaverket 1964-1974 var en utbildnings – och forskningsreaktor men som levererade el (10MW) och fjärrvärme (55W) till Farsta (stadsdel i Stockholms kommun sydligaste del – i min barndom försörjdes vårt hem med fjärrvärme från Ågestaverket). Jag vet inte vad du menar med kapitalkostnad på 100 miljarder kr för ett ”nybygge”. En 1600 MW reaktor ska absolut inte behöva kosta så mycket. Tack för dina andra kommentarer. Jag kan inte hålla med om att ”CO2-utsläpp” (#6) kan fördröja en kommande istid. CO2-halter har sannolikt nära noll inverkan på klimatförändringar. I annat fall får vi nog rucka på termodynamikens första och andra huvudsatser. Jag går inte in på det, jag är inte tillräckligt bildad för att göra det.
#32 Peter hallberg
Rättelse:
Skall självklart vara … fjärrvärme (55MW) till Farsta… – inte (55W)
Sebastian Thisted #30
Hoppas du inte tog illa upp, det är video som medium jag tycker illa om, så mycket petjobb för så lite budskap. Text med klickbara länkar till källorna är mycket effektivare, möjligen också nån graf. Nu går ju grafer inte att lägga upp direkt här men har man nån form av molntjänst, t.ex. google drive, så kan man göra en graf delbar där och klistra in länken i inlägget.
#32 Peter Hallberg
Jag har för mig att Olkiluoto 3 kostade omkring 100 miljarder. Brukar anta att kapitalkostnaden är 87 miljarder kr per GW för europeiska rektorer. För asiatiska reaktorer landar kostnaderna på 35 miljarder per GW för de har en annan arbetsmotivation och lider inte av det s.k. kinasyndromet.
Det var en förhoppning från min sida att CO2 utsläppen skulle kunna fördröja en kommande istid.
När det gäller termodynamikens huvudsatser och entropilagen kan de bli modifierad någon gång i framtiden eftersom den gäller för partiklar.
Teorin som kan utvecklas vidare i framtiden handlar om dissipativa strukturer (levande energistrukturer) som bortser från entropilagen och de paradigm som gäller den newtonska fysiken eftersom den är skräddarsydd för ”icke levande” energistrukturer. Vetenskapen idag får heller inte ihop kvantmekanikens lagar med den allmänna relativitetsteorin. Det visar att det inte bara är klimatvetenskapen som famlar omkring, fast vissa tycker att man ska lyssna på vetenskapen. Så välkommen till den exakta okunnighetens tidevarv;-)
Därmed kan man säga att den teoretiska fysiken befinner sig filosofiskt sett i en ganska intressant situation.
Adepten #35
https://second-opinion.se/bloombergs-siffror-saknar-relevans/#comment-158063
#35 Adepten
Om kapitalkostnaden enligt dig är 87 miljarder kr per GW för europeiska reaktorer, skulle Olkiluoto 3 framstå som ett lyckat projekt, vilket det uppenbarligen inte är. Anbud från ryssarna nästa gång?
#36 Håkan Bergman
Tack för länk till en mycket informativ artikel.
#35 #37 Att 87 miljarder är liktydigt med ett misslyckande kan vi nog enas om. Jag har sökt och ’tror’ att 50 miljarder för en GW borde vara normalt.
Rolls-Royce har offererat 16 SMR för att ersätta kolkraft i England.
https://www.bbc.com/news/science-environment-54703204
Det står där att varje enhet levererar 440 MW och kostar motsvarande 24 miljarder kr per styck = 55 miljarder kr/MW.
Det två första blir betydligt dyrare än de efterkommande som serietillverkas på fabrik.
Som jämförelse anges Hinkley Point med 3 GW och kostnad motsvarande 260 miljarder kr = 87 miljarder/MW
#37 Peter. Du bör skilja på hur mycket kunden måste betala enligt kontrakt och hur mycket bygget kostar leverantören som gjort konkurs. Kunden och Finland tror jag inte gjort så stor förlust, men andra vet nog bättre.
#38 Jag skrev MW men GW skall det givetvis vara.
Jämför med vindkraft. Jag tror man måste betala mer än 60 miljoner kr för ett verk som ger 4 MW. Om verkansgraden är 25% blir kostnaden per GW 60*1000/0,25/4=60 miljarder. I bra vindlägen kan det bli något bättre men i genomsnitt något sämre.
Sedan måste man vid jämförelse beakta att marknadspriset är lågt när det blåser mycket och högt när vindkraftverken inte kan leverera så mycket.
Man måste också beakta att ett vindkraftverk går i 20 år medan SMR går i minst 60 år.
#39 Lars Cornell
Eftersom kapitalkostnaderna för kärnkraft är så betydande är diskonteringsräntan för kärnkraftsbyggnadsprojekt är en av de viktigaste faktorerna som avgör den ekonomiska drivkraften för kärnkraft. Även utformning och att bygga mer effektivt är ett sätt att minska kostnaderna. Genom standardisering minskar osäkerhet om konstruktion, liksom den tid som krävs för att bygga framtida reaktorer. Kapitalkostnaderna kan också minskas genom att tillverka fler reaktorkomponenter på fabrik snarare än att bygga dem på plats. Tillverkning av komponenter och system under kontrollerade förhållanden möjliggör förbättrad kvalitetskontroll, kompetent arbetsstyrka och lägre tillverkningskostnader. Små modulära reaktorer kan därför vara särskilt väl lämpade för konstruktion för att minska kostnaderna och bibehålla en hög säkerhet.
Men för de kunniga som kan räkna på det här med kärnkraft och fossilfri el. Skulle vara intressant att kunna jämföra med el producerad med vind och sol som måste samverka med teknik för storskalig elektricitetslagring. Vad blir kapitalkostnaden och LCOE för detta?
#38 Lars Cornell
Förtydligande och sammanfattning: 87 miljarder per GW är Adeptens uppgift om vad en genomsnittlig europeisk reaktor kostar. Adeptens uppgift att Olkiluoto 3 kostar omkring 100 miljarder verkar vara riktig, jag tror jag har sett 8,5 miljarder euro (i somras).
Och: Olkiluoto 3 = 1,6 GW.
Det verkar bara pågå två byggen i Europa, Olkiluoto 3 och den franska reaktorn Flamanville 3. För Flamanville 3 är det också stora förseningar och kostnader har skenat.
Axat från nätet (från april 2020):
”The 1600MWe Flamanville 3 reactor was originally expected to cost €3bn and to be ready in four years. However, the lastest estimate from October 2019 puts the cost of the Flamanville EPR project at €12.4bn.”
€12.4bn = ca 127 miljarder kr. Huh!
Av det jag har sett på nätet verkar det vara Korea och Kina som bygger kostnadseffektivt. De har byggt mycket de senaste tio åren. Schablonsiffra för standardstorleken 900–1 000 megawatt är 5 miljarder euro, byggtid ca fem år. Dvs ungefär som för de svenska reaktorerna 1972 – 1985.
(Adepten har redovisat liknande (#29 och #35)