Hur ser det egentligen ut för kärnkraftsindustrin i världen? I Sverige får man lätt intrycket att detta är en teknik från 70-talet som sakta men säkert kommer fasas ut – vem vill bygga ny kärnkraft efter Fukushima, speciellt nu då vindkraft har visat sig vare en så lukrativ marknad.
Kärnkraftsindustrin har mycket riktigt varit inne i en svacka vad gäller nyproduktion men detta är idag mest någonting som berör Europa och Nord-Amerika. I Asien så byggs det kärnkraftverk av bara farten och det finns ingenting som kommer minska den takten – tvärtom så kommer vi nog se en ökad takt nu när Kina har en helt egen industri som har mest erfarenhet i världen på att bygga reaktorer. I världen så finns det ca 400 reaktorer i drift, ca 50 är under konstruktion och ett tiotals kopplas upp på nätet varje år. Av de 400 som är i drift är ca 300 byggda under 70- och 80-talet. De byggdes då med en förväntad livslängd på 40 år. Även om många av dessa reaktorer har förlängt livslängden till 60 år så står vi inför en tjugoårsperiod då det med sannolikhet kommer byggas ett tjugotal reaktorer om året. Visst kan politiska käppar sättas i hjulen men skall vi möta framtida energibehov så kommer det att byggas kärnkraftverk i parti och minut i världen – om de kan konkurrera med kol och gas.
Den tekniska utvecklingen
Politiskt kan vad som helst hända men det är intressant att se hur tekniken förändras. I slutändan så är det den tekniska utvecklingen som leder oss framåt och om man försöker förutspå vad som kommer att hända så är det bra att ta en titt på vad som finns på ritborden idag. Här följer en teknisk överblick över vilka typer av reaktorer som byggs idag eller som ligger långt framme i utvecklingsfasen. För att förstå hur dessa skiljer sig är det bra att reda ut några begrepp:
- Effekt: Kärnkraftsreaktorer beskrivs oftast med en elektriskt effekt, betecknad We, som är den elektriska effekt som vi i slutändan kan plocka ut från de turbiner som reaktorn driver. Man ser även begreppet termisk effekt, betecknat Wt, som beskriver den värmeeffekt som själva reaktorhärden ger. En ångturbin kan omvandla mellan 30-40% av den termiska effekten till elektrisk effekt och det är snarare i den nedre regionen av intervallet vi ligger – en tumregel är att den elektriska effekten är en tredjedel av den termiska effekten.
- Moderator: Vid fission (splittring) av uranatomer så frigörs flera mycket energirika neutroner. Dessa neutroner skall fås att träffa och absorberas av nya uranatomer som i sin tur splittras. För att detta skall kunna ske så måste neutronerna bromsas och för att göra det används en moderator. De absolut vanligaste moderatorerna är vanligt vatten men det finns även reaktorer som använder grafit (Tjernobyl men även samtliga reaktorer i England) eller tungt vatten (någon som minns ”Hjältarna från Telemark”). Vi kommer även prata om så kallade ”snabba reaktorer” där man använder bränsle där neutronerna inte behöver bromsas, dessa reaktorer har därför inte någon moderator.
- Kylning: Kylningen av reaktorhärden fyller två funktioner, dels så är den första ledet i att producera ånga för turbinerna dels är den nödvändig för att inte härden skall bli så varm att den skadas och värsta fall smälter. Det absolut vanligaste är att man använder vatten för kylning men det finns även reaktorer som använder: koldioxid, helium, bly, natrium, salt mm. Fördelen med att använda vatten är att det då också kan fungera som moderator, nackdelen är att temperaturerna blir lägre och därmed ger en sämre effektivitet i turbinerna.
Den absolut vanligaste reaktortypen är av typen vatten-vatten dvs de använder vatten som moderator och vatten som kylmedium. Effekten ligger på ca 1000 MWe vilket är på samma nivå som ett stort kolkraftverk. Storleken har till mångt och mycket bestämts av behovet i ett område och det faktum att storleken ger skalfördelar. Storleken innebär också problem, byggkostnaderna blir mycket höga; det som en gång var en skalfördel har blivit något av ett skalproblem.
De fem stora
Jag skriver fem men man kan välja siffran sex, sju eller åtta. Det jag menar ”med stora” är de traditionella spelarna som var med och byggde våra nuvarande reaktorer. Alla dessa spelare har moderna reaktorer, sk. Gen-III+, som de erbjuder att bygga. De är alla vidareutvecklingar av de reaktorer som byggdes på 80-talet och är alla i storleksordningen 1000-1600 MWe (som de större Svenska reaktorerna). Här kommer en lista på några av de stora spelarna och deras reaktorer:
- GE Hitachi: ABWR, en kokvattenreaktor som det byggts en handfull av. Reaktorn finns även i en ny version som kallas EBWR, denna reaktor har passiv säkerhet och skall kapa kostnaderna för konstruktion.
- Westinghouse: AP1000, en tryckvattenreaktor som byggts i några exemplar, varav fyra i Kina. Westinghouse har dock haft några minst sagt tuffa år bakom sig och överlevde med nöd och näppe en konkurs 2017.
- SNC-Lavalin: AFCR, en vidareutveckling av CANDU, en något så originellt som en tungvattenreaktor och har därmed en mängd fördelar, bland annat kan den använda naturligt uran och slipper därmed mycket av kostnaderna (och regelverket) för bränsleframställning. De är även gjorda för kontinuerlig drift och används bland annat för att tillverka radioaktiva preparat för sjukvården.
- EDF: EPR, en fransk tryckvattenreaktor på hela 1.650 MWe som haft det tufft i början. Reaktorn som byggs i Frankrike är ännu inte klar och den Finska reaktorn i Olkiluoto skall bli färdig i juni 2020 efter tio års försening och en fördubbling av priset. I slutändan har Finland lagt ner hälften av vad Sverige har plöjt ner i vindkraft så vi får väl se vem som drog den längsta stickan. Två reaktorer blev klara i Kina i år och förra året men de två som har börjat byggas i England har redan stött på problem.
- Rosatom: VVER-TOI, en rysk tryckvattenreaktor utvecklad från dess föregångare VVER-1200 som bland annat byggs i Finland.
- KEPCO: APR-1400, en koreansk tryckvattenreaktor som bland annat exporterats till förenade Arabemiraten.
- CGNPG/CNNC: Hualong One, en kinesisk tryckvattenreaktor som de två företagen producerar gemensamt, gjord även för export varav en planeras i England.
Så det blev sju stor och man skulle säkert kunna lägga till någon till, men om man tittar på dessa reaktorer så är de alla vattenkylda reaktorer där vattnet också verkar som moderator (CANDU är här den udda fågeln som använder tungt vatten). De är alla stora reaktorer och även om ett flertalet byggs i öst så dras de i alla fall i väst med problemet att byggkostnaderna och byggtiden är avskräckande. Även om reaktorerna mer än väl kommer att dra sina egna kostnader så är de initiala kostnaderna för höga.
Mindre reaktorer
Som ett svar på de ekonomiska utmaningarna har flera av spelarna tagit fram mindre reaktorer, så kallade SMR (Small Modular Reactor) med en effekt på mellan 50 till 300 MWe. Tanken är att man genom att dra ner på storleken kan göra reaktorerna så små att hela reaktorer eller stora delar kan byggas på fabrik och sedan skeppas till platsen för ett kraftverk. Att tillverka ett tiotal stora reaktorer, var och en på plats, eller ett hundratal i vad som skulle kunna liknas vid ett varv, är en stor skillnad. Den mindre storleken gör inte bara tillverkningsprocessen enklare utan det gör att systemen för kylning vid haverier kan göras betydligt enklare. De flesta mindre reaktorer är byggda så att de kan lämnas utan några fungerande pumpar, och de klarar sig genom passiv kylning.
Som exempel på denna utveckling kan vi lista några :
- GE Hitachi: BWRX-300 en nedskalad version, 300 MWe, av deras stora kokvattenreaktor. Reaktorn kyls med vatten som cirkulerar utan pumpar. Reaktorn kan lämnas i över 7 dagar utan aktiv kylning utan att reaktorhärden skadas.
- Westinghouse: Fortfarande i designfasen, en tryckvattenreaktor med en effekt på 225 MWe. Passiv kylning utan aktiva pumpar i över 7 dagar.
- EDF: Även fransmännen vill vara med på det nya tåget och presenterade för inte så länge sedan deras svar i form av Nuward, en vattenkyld reaktor på mellan 300-400 MWe
- KEPCO: SMART, en 100 MWe vattenkyld reaktor som de nu har slutit ett avtal med Saudiarabien för att bygga. Reaktorn kommer att anpassas för att även kunna användas vid avsaltning av havsvatten.
- NuScale: Vattenkyld reaktor på endast 60 MWe, tänkt att byggas i kluster om tolv reaktorer i ett kraftverk. NuScale är en ny spelare som ännu inte byggt någon reaktor, företaget är en avknoppning från ett statligt forskningsprogram, har snart tagit sig igenom tillståndsprocessen och planerar en reaktor i Idaho.
- Rolls-Royce: I samarbete med flera aktörer presenterar RR en vattenkyld reaktor på 400 MWe. RR har under åren byggt reaktorerna för Engelska flottans ubåtar (över 30st) och har en lång erfarenhet av vattenkylda reaktorer.
- Rosatom: Ni kanske hörde om det flytande kärnkraftverk som i somras lämnade St Petersburg och nu är på plats i norra Sibirien. Ombord på den gigantiska pråmen finns två KLT40S som är en reaktor på 38 MWe, reaktortypen har tidigare använts av isbrytare. Nästa generation heter RITM-200M och är en reaktor på 55 MWe.
- CNNC: ACP100, en vattenkyld reaktor på 125 MWe som nu planeras att byggas i två exemplar med start i december i år. Reaktorn är tänkt att inte bara leverera el utan även fjärrvärme.
Vi kan lista flera men trenden är tydlig, de flesta aktörer har små modulära reaktorer i sin produktportfölj. Även om de stora reaktorerna säkert fortsättningsvis kommer att byggas så öppnar de mindre reaktorerna upp nya möjligheter.
Fjärrvärme
Jag läste häromdagen en studie från Aalto Universitetet i Helsingfors som tittade på att använda en kärnreaktor enbart för fjärrvärme (reaktortypen de tittade på var NuScale). En intressant tanke där det visade sig att det kunde vara mer lönsamt att bara leverera värme än att leverera både el och värme. Om man inte skall leverera el så behövs inga turbinhallar så kostnaderna går ner. De tar även upp att priset för fjärrvärme är mer förutsägbart eftersom det oftast bara finns en leverantör till skillnad från elmarknaden där priset kan variera högst dramatiskt.
Tanken att utnyttja spillvärmen från kärnkraftverk är inte ny och det är faktiskt så att vårt eget kraftverk i Ågesta söder om Stockholm levererade fjärrvärme under de åren det var i drift. För flera år sedan så skissade OKG i Oskarshamn på att bygga en fjärrvärmeledning till Oskarshamn för att förse dem med fjärrvärme. Oskarshamns kommun beslöt däremot att det var mer ekonomiskt att bygga ett eget kraftvärmeverk som eldas med biobränsle och därmed kunde plocka in elcertifikat från staten ( så kan det gå ).
Problemet med att leverera fjärrvärme från existerande kraftverk är dock att transportledningarna blir långa (Forsmark – Uppsala 70 km, Ringhals – Göteborg 65 km, Barsebäck låg betydligt bättre till) – det är möjligt men kostnaderna blir höga. Det som kan förändra bilden är om kraftverken byggs närmare städerna. Av säkerhetsskäl har de byggts en bra bit utanför tätbebyggda områden men med mindre reaktorer som i många fall helt eliminerar risken för härdsmältor kan avstånden krympas rejält. Det kanske låter vansinnigt men det skulle vara helt realistiskt att ersätta Värtaverkens kol-, olja- och bio-eldade pannor med mindre kärnreaktorer (ca 2km från Stureplan).
Vi är kanske inte där ännu mentalt men det kan vara roligt att tänka tanken hur det en dag kommer att se ut. Varje kommun med självaktning kommer förutom att ha den obligatoriska rondellen, även ha ett mindre kärnkraftverk som förser orten med billig fjärrvärme. Om tjugo år då de flesta vindkraftverken håller på att plockas ned så kanske tiden är mogen.
I den Energiöverenskommelse som vi har idag så begränsas dock antalet reaktorer till tio och de får bara byggas på de nuvarande platserna. Ett enda kraftverk från NuScale har hela tolv reaktorer så man undrar hur de har tänkt. De enda som kan tänkas tjäna på regelverket är Vattenfall, Uniper och Fortum som slipper konkurrens.
Mera värme
Det finns ett område till som ligger runt hörnet och det är anläggningar för avsaltning av havsvatten. Detta är redan en stor marknad och det kommer vi säkert se hur kärnkraften kommer till nytta även här. Avsaltning av havsvatten är inte längre ett tekniskt problem, den enda som behövs är billig energi. Idag så är det lönsamt att producera dricksvatten men vad händer den dagen det blir så billigt att man kan använda det för konstbevattning. Om man vill ha någonting att fundera över så kan man titta på en satellitbild över Mellanöstern och tänka tanken att det fanns obegränsat med vatten för odlingar. Skulle tekniken vara någonting som Gotland skulle kunna använda?
Andra industriprocesser kan även de dra nytta av värmen men begränsningen ligger i den relativt låga temperaturen som kan erbjudas. Ett vattenkylt kärnkraftverk arbetar med temperaturer upp till 300 grader vilket räcker för många processer men till exempel inte för ett smältverk eller för att tillverka vätgas från vatten och metan (vi kommer till dessa områden i nästa inlägg).
I alla de fall där man tar tillvara värmen från ett kärnkraftverk så förändras kalkylen radikalt. Kärnkraftverk har traditionellt, i alla fall i kallare regioner, konkurrerat med kraftvärmeverk. Ett kraftvärmeverk kan komma upp i en verkningsgrad på 90% och då är det tufft för ett kärnkraftverk som enbart levererar el. När det finns en marknad för värmen så kan kostnaderna slås ut och det blir betydligt enklare att slå ett gas- eller koleldat värmekraftverk.
Nästa generation
Den som kommit hit kanske undrar varför jag inte nämnt Torium, salt eller blykylda breed-reaktorer mm. Det är sant att det finns tekniker runt hörnet som har stora fördelar; att gå igenom dessa får vi nog dock lämna till ett kommande inlägg. Det är nog dock så att dessa tekniker ligger lite längre fram i tiden. Det är inte så att de inte är tekniskt mogna, flera experimentreaktorer och prototyper har redan byggts och det finns även kommersiella reaktorer i drift. Regelverken för licensiering hänger dock inte riktigt med. Det är inte för inte som de etablerade spelarna först och främst lägger sina pengar på vattenkylda/vattenmoderade reaktorer. Tillståndsprocessen i USA och Europa är till stora delar byggd efter att det är en vattenreaktor som skall typgodkännas – om man på en fråga om flödet genom kylvattenpumparna svarar att man inte har några vattenpumpar så blir processen inte så smidig. Det är också så att vi har en infrastruktur som kan hantera bränsle för denna typ av reaktorer; inte minst kraven på hur man med säkerhet kan garantera att bränsle inte kommer på avvägar. Vi har en lång erfarenhet av tillverkning (som vi i väst kanske har glömt) och styrning av vattenkylda reaktorer så även det talar för att dessa är enklare att komma igång med.
Framtiden
Om tjugo år kommer samtliga nuvarande reaktorer i Sverige att vara färdiga för pension (O1-2 redan stängda, R1-2 stängs i år och 2020, övriga sex mellan 2040-45) och frågan är hur dessa kommer att ersättas. Det är något som vi måste börja diskutera idag. En inte allt för vild gissning är att små modulära reaktorer kommer vara den reaktortyp som vi kommer att välja. Om de kommer vara vattenkylda/vattenmodererade låter jag vara osagt. Det finns som sagt mer avancerad teknik runt hörnet som vi skall titta på i nästa inlägg.
Nota Bene
Jag har ingen som helst erfarenhet från kärnkraftsindustrin eller energibranschen utan har mest av eget intresse följt utvecklingen av kärnteknik. Ta allt jag säger med en nypa salt och om det är någon som är mer insatt i branschen så ser jag fram emot kommentarer.
Johan Montelius
Lektor inom datakommunikation, KTH.
I <3 CO2 – Koldioxid är kanske inte världens viktigaste gas men den kommer som bra tvåa efter syre.
Tack Johan,
KU som bäst, ge kunskaper även om det vi bara kan lite mer än de flesta omkring oss.
Och lita på den uppmuntrande tonen i kommentarsfältet.
Johan, Ditt inlägg gav mersmak! Tack!
I går lade jag om mina avtal hos Vattenfall (ca 50 000 kWh) till ENBART KÄRNKRAFT!
Samma pris som de tidigare.
Uppmanar alla som inte vill hugga ihjäl fladdermöss och fåglar till samma sak
Tack Johan, mycket bra!!!
Jag som studerat Molten Salt, Torium m.m. vill dock lägga till att det största bekymret med vatten som kylmedium är det höga trycket, det fördyrar enormt.
Jag tror starkt på helt ny teknik, delvis för att man kan bränna dagens kärnavfall.
Jag kan rekommendera facebook-gruppen ”Kärnkraft – ja tack” där jag matar ut allt jag kan finna inom ”Molten Salt”. Det finns ju en otrolig designbredd inom detta område. Och massor med spännande youtube-filmer om man är kunnig i fysik. Man kan börja att se ”Kirk Sørensen”, vilken snubbe.
#3 Johan Tisell
https://www.karnfull.se/
Då är vi två 🙂
Tack Johan M
En bra sammanställning att återkomma till.
Tysk energiwände skall ersätta kärnkraften.
Vindkraften visar sina brister för den som är beroende av el och intäkter från att tillverka el.
I slutet av september blåste det bra och vinden levererade (värdelös) el: Dyr för elkraftsbolagen och dyr för konsumenterna.
https://klimatsans.com/2019/10/01/tysk-el-september-2019/
Hur går det med den Finska reaktorn? Start före 2020?
#4 Rolf Mellberg
Håller helt med om att smältsalt-reaktorer nog är framtiden och kommer ta upp dess fördelar i nästa inlägg. Vatten-vatten är dock helt dominerande idag och utgör säkert 9 av 10 reaktorer som byggs, planeras eller erbjuds på marknaden och jag tror att de är dessa som kommer att byggas under de närmaste tio åren eftersom tekniken är mogen (om de nu bara kan få ner priset på SMR).
#6 Lasse
”Hur går det med den Finska reaktorn? Start före 2020?”
Det senaste beskedet är juni 2020 (tidigare var det sagt januari 2020) vilket gör vintern 2019/20 lite mer spännande – vi får hoppas att det inte blir en vargavinter 🙂
Har ni sett dokumentären om Bill Gates?
Han har finansierat planer på ett nytt kärnkraftverk som använder stavarna som ligger lagrad från de gamla kärnkraftverken, och som är mycket säkrare än kärnkraftverk där man hela tiden behöver vatten för att kyla. Detta kraftverk stänger ner sig själva om en katastrof inträffar, och klarar sig med luft för att kylas ner.
Han var på väg att börja bygga i Kina, efter 9 års förhandlingar, men så satte Donald stopp för planerna med handelskriget.
Så jag förslår att man bygger i Barsebäcks lokaler ett nytt verk.
Se dokumentären i tre delar på Netflix. Kärnkraftverket omtalas i sista avsnittet.
Johan M
En orsak till varför kärnkraften blivit dyr, enligt min åsikt, är att serierna är så små oftast bara en eller ett par reaktorer åt gången,, Jag bedömer att det skulle gå att pressa kostnaderna betydligt om leverantörerna skulle få beställning av en större serie reaktorer. Den reaktor som jag tycker verkar säkrast och har förutsättningar att bli ekonomisk är Westinghouse AP 1000 eller den kinesiska CAP 1400, som byggs på licens. De är moduliserade och har bara hälften av antalet komponenter, som den EPR som byggs i Finland har. Orsaken till detta är att AP 1000 är inherent säker och behöver därför inte en massa kylsystem som kräver pumpar, reservdieslar m.m.. Den behöver alltså ingen säkerhetsklassad kraftel eller säkerhetsklassade komponenter, som är beroende av kraftel utan bara el till instrument etc. som man kan säkerställa med batterier. Den klarar sig också utan operatörsingripande några dagar.
Kombinerad produktion av el och fjärrvärme i kärnkraftverk var en mycket lockande tanke i elbranschen i slutet på 60-talet. Ågestaverket blev med sina 10 MW el och 55 MW fjärrvärme ett imponerande pionjärprojekt som togs i drift 1964 och fungerade i allt väsentligt bra tills driften upphörde 1974 (anläggningen är fortfarande intakt [!], men tillståndsprocessen för rivning pågår). Flera idéer om mera storskalig utbyggnad av liknande anläggningar fanns på ritbordet. Stockholms Energi funderade på en stor anläggning förlagd till Ropsten. Själv var jag med och gjorde översiktliga studier över möjligheterna att bygga ett stort kärnkraftverk på Händelö i Norrköping där idag ett biobränsleeldat kraftvärmeverk finns. Anläggningen var tänkt att ha två aggregat med eleffekten 500-600 MW. Tala om närförläggning!
Intressant, energihistoriskt, är att intresset för kraftvärme genom närförlagd kärnteknik ledde till att den så kallade Närförläggningsutredningen tillsattes av regeringen 1970. Utredningens huvudslutsats blev efter några års arbete ”vänta och se”. Man ville avvakta erfarenheter från den kommande driften av de stora anläggningar som då var under utbyggnad, främst Barsebäck. Där hade funnits vissa förhoppningar om att kunna ekonomiskt försvara fjärrvärmeledningar till Malmö och Lund; Av dessa ledningsprojekt blev dock intet. Och frågan om närförläggning hamnade i garderoben när kärnkraftfrågan blev starkt politiserad senare under 70-talet.
Framtidens kärnkraftteknik med små modulära enheter och en helt annan reaktorsäkerhet baserad på naturlagarna utgör anledning till förnyad prövning av möjligheterna att närförlägga kärnanläggningar för kombinerad produktion av el och fjärrvärme, som Johan är inne på. Sannolikt kommer vi också i framtiden se behov av storskalig vätgasproduktion för industriell användning förlagd till helt andra platser än där vi har kärnkraftverken idag. Kanske ett annat slag av närförlagd kärnkraft kan bli lösningen.
Bra info! Kärnteknik är framtiden, om än inte fission, så fusionsteknik. Ja, det finns ”mogen” kärnteknik, men våra politiker verkar vara för ”omogna” för att förstå fördelarna. Det är enklare att förstå gammal väderkvarnsteknik upphissade i torn. Nu som förr, är utfallet noll, när det är vindstilla. Hur ”tänker” och planerar politikerna idag? Att gödsla med väderberoende teknik är huvudlöst, när vi här hemma har så många begåvningar som både kan förstå modulär kärnteknik och bygga dessa.
#10 Lars-Eric Bjerke
Hönan och ägget – för att få ner priset så behövs serieproduktion och serieproduktion kommer först om priset är tillräckligt lågt. Det är mycket som talar för att reaktorer som AP1000, CAP1400 mfl är de som kan producera el till lägsta kostnad tack vare den skalfördel som storleken ger om det också kombineras med serieproduktion av modulerna.
Problemet är kanske att initialkostnaden är så hög att många spelare (i alla fall i väst) drar sig för en så stor investering/risktagande. Den fördel som SMR skulle ha, även om de i slutändan skulle bli dyrare per MWh, är att de verkligen kommer till skott. De mindre reaktorerna kan även gå in på marknader som inte kräver en reaktor på 1400MW.
Det kommer kanske inte bli så att den ena slår ut den andra utan stora reaktorer kommer nog i slutändan byggas parallellt med SMR-reaktorer. Sen har vi naturligtvis den fortsatta tekniska utvecklingen som gör att vi i framtiden inte kommer ha vatten-vatten reaktorer men det är några år i framtiden.
#11 Stig H. Moberg
Växte upp med Barsebäck i horisonten och var faktiskt där på en egenordnad PRYO-dag när jag gick i femman. Det var på 70-talet och jag kom ihåg att gubbarna där pratade om fjärrvärme till Lund.
För ngt år sedan snubblade jag på den här redovisningen från 2017 om hur O3 skulle kunna leverera värme till Oskarshamn.
https://www.vok.nu/wp-content/uploads/2017/11/17.-Jim-H%c3%a5kansson.pdf
#12 Björn
”..om än inte fission, så fusionsteknik. ”
En sak i taget men jag tror som du, i en inte allt för avlägsen framtid så har vi fusionsreaktorer.
Johan M,
Det pågår nu en utveckling av säkrare kärnbränsle, ATF (Acciden Tolerant Fuel), som även kan användas i befintliga reaktorer. Man arbetar med att ta fram en säkrare kapsling för de bränslestavar som ingår i ett bränsleelemet. Det kan åstadkommas antingen genom att ge dagens zirkoniumstavar en tålig beläggning eller att använda nya material till bränslestavarna. Vid en temperatur av ca 1000 C oxideras dagens zirkoniumstavar av omgivande ånga varvid värme och vätgas bildas. Om man kan undvika detta minskar värmebelastningen på bränslet med ungefär lika mycket som kommer från restvärmet från klyvningsprodukterna. Westinghouse har redan två testelement i reaktorn Byron 2 i USA där zirkoniumstavarna är belagda med krom. Svenska högskolor och svensk industri är med och forskar på ATF bland annat genom anslag från Stiftelsen för strategisk forskning.
https://www.chalmers.se/en/projects/Pages/Superior-Accident-Tolerant-Fuel-via-Enhanced-Technology-QSAFETYQ.aspx
#9 Stein
Bill är inte den enda, vi har en uppsjö av mindre spelare (om nu Bill Gates kan kallas mindre 🙂 som arbetar med helt andra reaktorer än vatten-vatten, Bill Gates TerraPower arbetar bla.a. med en sk smält salt kyld snabb reaktor. Innan vi går igenom alla olika varianter av dessa reaktorer så tror jag man skall ha koll på de som verkligen finns, byggs och projekteras idag.
Här kommer dock en länk till TerraPower och deras reaktor:
https://terrapower.com/productservices/mcfr
#16 Lars-Eric Bjerke
.. och i dessa stavar ligger kutsar som tillverkats i Västerås 🙂
https://www.nsenergybusiness.com/news/accident-tolerant-nuclear-fuels/
Det är inte många som vet att vi i Västerås har toppmodern kunskap i att tillverka bränslestavar för diverse kärnkraftverk. Var skulle vi befinna oss om det politiska klimatet var lite mer positivt till teknisk utveckling?
http://www.westinghousenuclear.com/sweden/produkter-och-tj%C3%A4nster/nuclear-fuel
Har ni sett filmen ”The New Fire” ?
Här har vi gräddan av klimatalarmisterna förklara att klimathotet inte går att hejda
utan kärnkraft. En snabb och massiv utbyggnad krävs om kampen för klimatet skall lyckas.
Ni känner ju till att James Hansen, Kerry Emanuel, Ken Caldeira och Tom Wigley nog har bland de
mest digra alarmistforskar-CV som går att uppbringa – eller hur ?
Deras ord har citerats oräkneliga gånger av alarmiströrelsen och även av vår svenska del med MP, SNF etc Har ni någonsin hört dem förklara varför de inte tror på dessa killars slutsats runt kärnkraft men fullt ut byggt sina politiska ståndpunkter på de andra slutsatserna ??
Säga vad man vill om James Hansen – han löper linan ut 🙂
Här en artikel signerad dessa herrar
https://www.theguardian.com/environment/2015/dec/03/nuclear-power-paves-the-only-viable-path-forward-on-climate-change?
Hur gick det med Secure / Pius -konceptet som togs fram av ASEA Atom
(var det inte Hans Werthen som tyckte att vi skulle bygga ett pärlband av dessa längs Sveriges kuster på samma sätt som sågverk hade byggts en gång)
Johan, inför kommande inlägg från dig kommer här en lista med förslag på sånt du kan ta upp.
Estland är ju ett nordeuropeiskt hot spot!
https://www.google.com/amp/s/www.bloomberg.com/amp/news/articles/2019-09-25/a-baltic-startup-throws-lifeline-to-nuclear-s-next-big-thing
Har kanske Moltex störst chans där?
Seaborg och Copenhagen atomics visar att pendeln svänger i Danmark. Kul med tanke på deras Gröna framgångar. Seaborg har ju en flytande moderator med hög kokpunkt p.g.
ThorCon vill ju bygga reaktorer på skeppsvarv och bogsera till site. Indonesien är väl hetast. Verkar tidigt ute.
Slutligen såg jag nyligen att man i Tyskland jobbar med något kallat Dual Fluid Reactor, med smält salt för bränslet med smält bly för att transportera bort värmen, ännu en udda idé.
Jag tror förresten att den nya kärnkraften bryter igenom först i Kina eller i utvecklingsländer. Vi i västerlandet är för tröga och vi har en bränskeindustri som bromsar för deras affärsmodell skulle haverera av något radikalt nytt.
https://wattsupwiththat.com/2019/10/02/net-zero-carbon-dioxide-emissions-by-2050-requires-a-new-nuclear-power-plant-every-day/
Aktuell artikel
#21 Rolf Mellberg
”Har kanske Moltex störst chans där?”
Tummen upp på den!
Jag var med i Moltex crowd-funding som drog in 6 miljoner pund så var så säker, Moltex kommer med 🙂
#22 Lasse
#19 J-O
Som kärnkraftsförespråkare och klimatskeptiker har man ett litet dilemma. Det bästa som hänt kärnkraftsindustrin på åratal är att hela världen grips av panik och vägrar bygga ytterligare ett kolkraftverk och helst riva de existerande. Jag ser inte ett kärnkraftsföretag som inte tar upp fördelen med att de skall rädda klimatet och att de är de enda som kan göra det.
Även om jag är kärnkraftsförespråkare så har jag dock problem med att hänga på det tåget. Dels vore det moraliskt tvivelaktigt men det är nog också en farlig väg att gå. Det som idag driver klimathotet hårdast är inte så intresserade av klimatet som att det krävs en samhällsomställning för att klara sig ur hotet. Att lösa hotet utan att behöva ställa om samhället till något lågenergisamhälle är ingen lösning i deras mening.
Att stryka dessa grupper medhårs är att leka med elden.
Här kommer en bra och ganska färsk beskrivning av detta med saltsmältreaktorer.
https://wattsupwiththat.com/2019/04/12/powering-the-future-with-no-compromises/
Notera att Kina satsar mest beslutsamt inom detta område. Om de lyckas kommer vi att bevittna hur en helt ny geopolitisk världsordning växer fram, en där kol knappt blir lönt att bryta och en där t ex mellanöstern åter blir en avkrok.
#22 Lasse
I Sverige byggde vi tolv reaktorer mellan 1965-85. Vi var då ca 8 miljoner innevånare. Låt oss säga att tio miljoner människor kan bygga tio reaktorer på 20 år. I världen ha vi 8 miljarder människor …. om tjugo år skulle vi kunna ha … 8000 reaktorer. När det går som snabbast så startas det två om dagen.
Inte för att det kommer att hända men det är kul att veta att det skulle gå.
Hörde om Akademiska hus på en radiokanal idag. Denna satsning kostar tydligen 10 000 000 kr:
https://www.akademiskahus.se/aktuellt/nyheter/2019/10/stor-satsning-pa-solceller-vid-goteborgs-universitet/
Energin kommer huvudsakligen på sommarhalvåret då el är billig. Om man räknar snällt med 40 öre/kWh blir den RENA AVSKRIVNINGEN 37 år!
Lägg till att investering oftast blir dyrare och elmängden lägre och att anläggningen skall underhållas…
Ebberöds bank!
Och hur skall visionen om Noll-utsläpp av den livgivande gasen CO2 uppfyllas en mulen vinterdag vid -19°C????
#20 Sven Hanssen,
”Ett pärlband av kärnkraftverk längs norrlandskusten”
Det var den centerpartistiske riksdagsmannen Torsten Bengtsson som ville detta, också känd som far till tennisspelaren Ove Bengtsson och för att ha motionerat om att släppa loss alla burfåglar.
#24 Johan
Du har helt rätt där och det är viktigt att få fram det i ljuset.
Ren och billig energi är troligen deras värsta mardröm, Det skulle tillåta oss
och de som komma skall att leva gott med fortsatt ökad levnadsstandard.
Detta innebär tillväxt och tillväxt kommer främst från kapitalistiska mekanismer.
Och där är kärnans pudel. Med billig energi fortsätter tillväxten och utan hot
kan inte hotbilder målas upp så stora ej demokratiska fonder kan byggas upp
och skapa den makt som man vill ha. Supportrarna i fattiga länder försvinner
när de inte längre kan få del av ”fördelningspolitiska” pengar men i stället kan
bygga välfärd själva. Det är bara läsa hur Christiana Figueres öppet talade om
det viktiga att”transformera den ekonomiska utveckling modellen” .
Det är givetvis olika drivkrafter på olika nivåer. MP har säkert
inte ambitioner på global governance men de är emot tillväxt för att om vi tillåts
”fortsätta som vanligt” behöver vi snart ”83” jordklot. Sen är ju MP skapade ur
kärnkraftmotståndet och där har man såååå svårt att ompröva sig.
Oavsett så måste måste vi få folk att uppmärksamma att inte ens DE ser klimathotet
som så viktigt att alla metoder som bidrar är bra , inte ens de mest verkningsfulla
utan att rädda klimatet för dem bara är ett medel inget ändamål.
Når vi dit blir MP just det lilla sektparti som väljarsiffrorna ger vid handen
#26 Johan M,
Då vi byggde reaktorer på 70-talet i Sverige tog det 5 år mellan beställning och drift. Reaktorerna idag är enklare och har färre komponenter och dessutom finns mycket mer erfarenhet hos personal och myndigheter. Westinghouse bedömer att det går att bygga deras moduliserade reaktor på 3 år. Det som hindrar detta är utökad administration och byråkrati. Kraven på tillverkning och provning av tryckkärl, som har de längsta leveranstiderna skiljer sig inte mycket från de på 70-talet.
# Kostnader. Var finns kostnaderna?
– Byggnad och infrastruktur ?
– Reaktorn ?
– Tillverkning av bränsle ?
– Värmeväxlare och säkerhet ?
– Turbin och generator ?
– Transformator och nät ?
– FoU ?
Nedrans intressant artikel, tack för denna ! 🙂
På tal om Olkiluoto och dess kostnadsexplosion så berodde denna till största delen på att hela betongfundamentet, nästan en miljon kbm, inte uppfyllde kraven och måste först bilas bort och därefter gjutas på nytt. Det pågår en diger rättslig process i frågan och sammantaget är detta största orsaken till fördröjningen.
Där ska, enligt uppgift, också finnas långt gångna planer/projekteringar av mindre, modulära reaktorer i Indien, vilka, igen enligt uppgift, inom kort avses produceras ’på löpande band’, laddade för 30 års drift, utbytbara liksom även möjliga att parallellkoppla. Idén bygger på att kunna placera ut dessa i regioner med stora befolkningsmängder, ’centralt’ för att finnas nära brukarna.
Mycket info finns bl.a. på ’World Nucelar News’.
Att Sverige är i akut behov av ett komplett ny-/omtänk vad gäller energipolitiken står utom allt tvivel. Föreslår att vi börjar med att byta ut V-falls ledning och styrelse och ersätta med folk som har kompetens, därefter /samtidigt(?) lägger vi ner Energimyndigheten – detta att börja med, asså !
Mvh/TJ
Johan Tisell #27
Så här skriver Akademiska hus: ”Akademiska Hus investerar cirka tio miljoner kronor när solcellsanläggningar nu installeras på taken till nio olika byggnader på Campus Medicinareberget vid Göteborgs universitet. Solcellerna kommer tillsammans att täcka en yta på nära 4000 kvadratmeter och bidra till att totalt 675 000 kWh årligen genereras. Mängden energi motsvarar vad en elbil kräver för att ta sig 75 varv runt jorden”.
Om vi i stället för bilen använder en normal villa som jämförelse konstaterar jag följande. En normalvilla förbrukar ca 20 000 kWh/ år så denna investering på 10 000 000 kronor försörjer enbart 30 villor /per år.
Vid överslagsberäkning kan men beräkna att det krävs en yta på 7 kvm för att generera 1 kW. Så de 4000 kvm lämnar knappast 675 000kWh utan ca 571 000 kWh.
Ytterligare problem är att under halva året, sommar som vinter kommer ingen energi till huset från solcellerna (nattetid) utan den energin måste täckas av andra energikällor. Samma gäller under vinterperioden November till Februari.
Solcells förespråkarna räknar gärna äpplen och päron och lägger i samma korg.
Stort tack Johan för ett mycket informativt inlägg. Det var mycket som jag inte kände till där.
Som fd kärnkraftsmotståndare bekymrar jag mig fortfarande för det olösta problemet med avfallet. Det finns ingen teknik för att lagra det i 60 000 år, eller så. Ändå verkar det som om kärnkraftsmotståndarna tror att problemet är löst om vi stoppar kärnkraften! Men problemet finns ju kvar om vi inte utvecklar kärnkraften.
Göran J #32,
10 miljoner är kaffepengar för Akademiska hus. De har misskött universitetens fastigheter i många decennier. Så varför inte slänga 10 miljoner i sjön där de ändå inte gör någon skada. Staten betalar!
Att stänga Ringhals R1 & R2 i förtid borde omvärderas.
Den röd/gröna regeringen införde effektskatt på kärnkraften för att göra den dyr men fick sedan backa.
Avvecklingsbeslutet var redan taget och ingen verkar vara intresserad av att riva upp detta.
Iaf. R2:an bör kunna köra vidare utan större investeringar i säkerheten, annars är det just kostnader för höjda säkerhetskrav som det hänvisas till, t.ex. redundans i kylningen etc.
Men elproducernterna säger inte emot då alla sätt att skapa elbrist gynnar övriga försäljningen med högre priser. Det är politikernas ansvar att driva på utvecklingen mot en stabil och rimligt prissatt elförsörjning. Nu sitter dom i samma båt, så att säga.
Avregleringen har misslyckats då vi fått en sämre elproduktion till ett högre pris.
Kul inlägg, det här blir man glad av att läsa! Man kan bara notera att det finns ett j*kla schvung och driv framåt i det här med omställningen från fossila bränslen, även i den här församlingen. Kolkraftverk är liksom inte framtiden, oavsett vad kineserna gör och vad man tror om koldioxidens skadlighet, eller hur?
Även jag är gammal kärnkraftsmotståndare, men har mer och mer börjat fundera på om nackdelarna inte uppvägs av de (komparativa) fördelarna. Man kanske helt enkelt får stå ut med ett Fukushima eller ett Tjernobyl vart 20:e år eller så, samtidigt som man systematiskt jobbar med att hela tiden förbättra säkerheten, förfina processerna osv. Och kompletterar med förnybara alternativ där det funkar. Ingen optimal lösning, men … acceptabelt, om alternativet är avindustrialisering (helt orealistiskt) eller fossila bränslen (ohållbart i längden, av flera skäl).
#33 Ingemar Nordin
Avfallet, eller rättare sagt det bränsle som nuvarande reaktorer inte kan använda, är ett problem som vi måste hantera. Det finns idag egentligen två processer som används 1/ gräv ner det (Sverige, Finland, USA mfl) 2/ upparbetning för att återanvändas (Frankrike, England mfl) . Båda dessa är helt ok men kanske inte helt ideala och i vilket fall så är de svårsålda politiskt. Det finns dock ljus i tunneln som jag kommer komma in på i de följande inläggen.
#36 Mattias G
Anledningen till att jag tror på kärnkraften är dels att jag tror att den kommer att kunna konkurrera ut kol och gas prismässigt, dels att det inte finns något realistiskt val. Vi är snart 9 miljarder människor på planeten som kommer ha en per capita förbrukning som liknar Sveriges.
Idag använder vi i Sverige ca 65 MWh per capita och år (alla bränslen inräknade), snittet i världen ligger på 22 MWh och i Bangladesh på 10 MWh. Vad händer då vi växer från 7 miljarder som snittar 22 MWh till 9 miljarder som snittar 50 MWh? Vi kommer behöva ha en energiproduktion som är dagens gånger tre.
Det kommer vara en helt naturlig utveckling där kärnkraften tar allt större marknadsandelar.
#35 tolou
”Men elproducernterna säger inte emot då alla sätt att skapa elbrist gynnar övriga försäljningen med högre priser. ”
Jag tror du har rätt men jag undrar om en mer reglerad marknad är lösningen. Anledning till att R1 & R2 kunde stängas är att det finns för få spelare på marknaden och att alla kärnkraftverk är korsägda. Hade Vattenfall stängt R1 och R2 om de var de enda ägarna och de inte hade varit del ägare i Forsmark? Är det inte dags för lite anti-monopollagar att träda in och se till så att de nya kärnkraftverk som byggs måste ägas av andra operatörer.
Tack , Johan M, för mycket bra och intressant information.
Ett nytt elhandelsföretag är på G. Dom skall enbart sälja el från kärnkraft i och för sig på samma osäkra villkor som de som säljer s k ”grön el”. Men ett intressant alternativ för oss som inte har så mycket över för sol och vind. För mer info se
https://www.karnfull.se/
Johan, din kommentar 24 här ovan är lika viktig som hela ditt utmärkta inlägg. Undertecknad bor i Frankrike, där de statliga TV-och radiokanalerna sedan ungefär ett år övergått från att tala om hur koldioxidutsläppen kan minskas, till att förkunna att enda lösningen för att rädda mänskligheten från en klimatkatastrof, är en radikalt ändrad levnadsstil och ett nytt ekonomiskt system. Ett plansamhälle, nationellt eller internationellt, är enda lösningen.
Franska statliga media är hårt styrda av staten, med politiska kommissarier som del av redaktionen. Man kan då dra slutsatsen att ”radikalt ändrad levnadsstil” är ett påbud från regeringen. Radikalt är ett understatement. Det finns förslag om vad som avses, men det är OT i detta sammanhang.
Analogt, kriget mot bilar har inget att göra med hälsoproblem orsakade av avgaser. Problemet med privatägda bilar är att ägaren kan utan att fråga en statlig myndighet om lov, förflytta sig när och vart han/hon vill efter egen fri vilja.
#42
Ja, en snarlik tank dök upp hos mig för en tid sedan.
Med egen bil kan man förflytta sig nästan varsomhelst, när som helst och med en last man bara själv bestämmer……
UTAN ’någon’ som vet, eller allra helst har gett löfte om. Skandal!
Detta – en detalj – men ändå, torde vara något som riktigt sticker i ögonen på de som ’vet bäst’.
Egen bil är frihet som ska bekämpas. Förmodligen en uttalad/outtalad slogan hos mången samhällsstyrare.
#33 Ingemar Nordin,
”Som fd kärnkraftsmotståndare bekymrar jag mig fortfarande för det olösta problemet med avfallet. Det finns ingen teknik för att lagra det i 60 000 år, eller så.”
Strålsäkerhetsmyndigheten håller inte med dig . De tillstyrker SKB metod med stålcylindrar, kopparkapsel och betonitlera djupt ner i berget i Forsmark. Finska kärnkraftmyndigheten STUK gör sammaledes. Finnarna har redan kommit långt med byggnationen.
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/press/nyheter/2018/stralsakerhetsmyndigheten-lamnar-yttrande-om-slutforvar/
##33 Ingemar Nordin,
”Som fd kärnkraftsmotståndare bekymrar jag mig fortfarande för det olösta problemet med avfallet. Det finns ingen teknik för att lagra det i 60 000 år, eller så.”
Strålsäkerhetsmyndigheten håller inte med dig . De tillstyrker SKB metod med stålcylindrar, kopparkapsel och betonitlera djupt ner i berget i Forsmark. Finska kärnkraftmyndigheten STUK gör sammaledes. Finnarna har redan kommit långt med byggnationen.
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/press/nyheter/2018/stralsakerhetsmyndigheten-lamnar-yttrande-om-slutforvar/
#39 Johan M
”Hade Vattenfall stängt R1 och R2 om de var de enda ägarna och de inte hade varit del ägare i Forsmark?”
Uniper och Fortum, som äger 30 % av Ringhals ville driva Ringhals vidare medan Vattenfall, då beslutet togs 2015, inte ville ta de investeringar som krävdes för att driva Ringhals 1 och 2 vidare efter 2020. Vid beslutstillfället 2015 var elpriserna låga i Sverige. Före 2015 hade Vattenfall planerat att driva anläggningarna i 55 år d.v.s. från 1975 till 2025. Stängningen är alltså 5 år i förtid. Eftersom ett bränsleelement är i reaktorn mellan 4 och 5 år och leveranstiden för nytt bränsle är lång är det knappast ekonomiskt möjligt att ändra beslutet idag. Ringhals 2 har redan startat ”coast down” drift, d.v.s. bränslet räcker inte för att köra full effekt och är slut vid nyår. Ringhals 2 har dessutom bara tillstånd från SSM att köra året ut på grund av korrosionsskador på reaktorinneslutningens bottenplåt, som antagligen är dyra och tar lång tid att reparera. Om elpriserna 2015 varit dagens hade kanske beslutet varit ett annat, om det bara fattades på ekonomiska grunder, eftersom skillnaden i kostnad mellan att köra Ringhals 1 och 2 och stänga dem är mindre än 20 öre kWh, nu då den speciella kärnkraftsskatten är borttagen.
Tack Johan, för ett konkret och pedagogiskt inlägg.
Tack också för kommentaren #34 som påpekar att det går att upparbeta och återvinna kärnkraftsavfallet som MOX-bränsle.
Så var det tänkt när Sverige satsade på kärnkraft, tills miljörörelsen påstod att vi inte skulle lita på att resultatet av den kontrakterade upparbetningen i Frankrike och England skulle återkomma till Sverige. Det kunde ju istället bli en del i deras kärnvapenarsenal!
Lösningen blev slutförvar som skapade den inställning Ingemar Nordin och andra, inklusive jag själv, är skeptiska till. Men nu byggs det planerade ”slutförvaret” så att det ska gå att återta bränsleelementen om och när det finns acceptans för det. Miljövännerna med Naturskyddsföreningen i spetsen gör vad de kan för istället säkerställa att kommande generationer inte ska kunna utnyttja och återanvända de 90-95% av energin som fortfarande finns kvar i det använda bränslet.
Jag har också valt 100% kärnkraft i mina elavtal med Vattenfall för lägenheten i Östhammar och för sommarstugan i Forsmark. Det är vad jag kallar ”närodlat”. 🙂
Jag ser fram emot Johans fortsättning.
#46 Lars-Eric Bjerke
Ingen tvekan om att en fortsatt drift av R1 och R2 skulle betyda omfattande investeringar och de facto oekonomiskt givet effektskatten mm, men jag kan inte släppa tanken att en fjärde spelare vars enda tillgång hade varit Ringhals skulle komma till en annan slutsats. Hur hade diskussionen vid styrelsebordet sett ut om franska EDF hade ägt Ringhals och detta varit deras enda produktion i Sverige?
Ägandet av de svenska kärnkraftverken är mycket koncentrerat:
Ringhals: Vattenfall 70%, Uniper 30%
Oskarshamn: Uniper 55%, Fortum 45%
Forsmark: Vattenfall 66%, Fortum 22% (via MKAB) Uniper 10%, Skelefteå kraft 2%
Tror fan att man sitter lugnt i båten. Hur skulle det se ut om vi hade denna fördelning:
Ringhals: Vattenfall
Oskarshamn: Fortum
Forsmark: EDF
Barsebäck: Uniper (vi kommer naturligtvis att öppna Barsebäck vad det lider 🙂
#31 ThomasJ
Tack för den informationen.
Att fundamentet inte höll kvalitetskraven har jag inte förstått tidigare. Är det verkligen så eller är det ett sätt att fördela skuld till annan aktör? Svepskäl gissar jag-vad kan gå snett i ett fundament av betong som inte kan förstärkas? Ölandsbron står kvar men med ny betong som skydd.
Finsk kärnkraftsmotstånd?
Lars-Eric B #45
”stålcylindrar, kopparkapsel och betonitlera djupt ner i berget”
Jag tog del av de utredningar om avfallsproblemet som fanns inför folkomröstningen 1980, och hade också samtal med en del professorer på LUTH om detta. De bara skattade åt sådana lösningar, och varnade för dem i sitt remissyttrande. Och jag tror att slutförvars idén är rätt körd. Kanske skulle det fungera bättre om man finfördelade och spred ut det i haven och i jordskorpan? Men inte heller det känns särskilt attraktivt.
Nej, återanvändning med en förvaring på en 3-400 år är betydligt mer realistiskt, både ur ekonomisk och teknisk synvinkel. Men det kräver att vi hänger med på forskningsområdet.
Bjerke #46
”Om elpriserna 2015 varit dagens hade kanske beslutet varit ett annat, om det bara fattades på ekonomiska grunder”
Precis denna nyckfullhet som är problemet parat med skräcken för kärnkraft hos MP (97% av Sverige håller inte med). Energiförsörjningen måste ju hanteras på lång sikt.
Det är politikernas ansvar att styra upp skutan! Alliansen lurades in i energiöverenskommelsen med ledordet ’förnybart’ och uteslöt därmed kärnkraften. Nu fem i tolv får man kalla fötter, och inser misstaget alltför sent…
Taffligt!
#50 Ingemar Nordin
Återvinning och slutförvar i några hundra år är vad jag också tror kommer att hända. Om man räknar på det så kan det dock som du säger vara enklare att dumpa det i Atlanten – men det är svår att sälja in 🙂
#52
Jag tror också på denna lösning (inte dumpning i havet) som för övrigt är ett av de viktigaste målen med utvecklingen av fjärde generationens kärnkraft. En komplikation är att det kräver implementering av ny teknik för återkommande upparbetning av använt bränsle och efterföljande omtillverkning av högaktivt bränsle tills de långlivade fissionsprodukterna har eliminerats. Här återstår, så vitt jag förstår, ännu mycket utvecklingsarbete tekniskt och vad gäller lagstiftning och tillståndsprocesser. Vill vi att det skall bli en möjlighet inom Sverige för vår framtida energiförsörjning att kunna upparbeta bränsle krävs bland annat att kärnenergilagen från 1983 ändras. Vi behöver en långsiktig strategi för fjärde generationens kärnkraft. Men även om vi snabbt kommer ner i startgroparna blir det ett långlopp!
Vadå slutförvar, har ni inte hört att planeten går under om 12 år? Vi kan lika gärna lägga det på hög i Tanto eller annat lämpligt ställe.
Seriöst, gen4 hastar inte, med moxbränsle kan vi köra gen3+ länge till. Lägger vi till breeders räcker uranet ännu längre, men forska på alla fronter måste vi.
Intressant info:
https://www.pmfias.com/indias-three-stage-nuclear-power-programme/
Mvh/TJ
Johan # 49 (m.fl.): Innan den fatala ’avregleringen’ av el-marknaden fungerade el-produktionen + -distributionen utomordentligt väl med ytterst få avbrott, något som numera är mer/mindre legio… V-fall samt ett fåtal andra aktörer, svenskägda!, skötte om ’ruljangsen’ näst intill oklanderligt. Sedan kom ’avregleringen’ + inrättandet av el-börsen (NordPool) och nu har vi en situation som är allt annat än trygg. Naturligtvis har inkompetenta politokrater ’bidragit’ starkt till nu gällande situation, going worse by the day…
Nä, frånta politokraterna bestämmanderätten över el-produktionen/-distributionen, ta bort alla påtvingade kkv-skatter och med ny KOMPETENT styrelse/ledning i V-fall ge stöd för övertagande/köp evtl. expropriering av samtliga icke-svenska företag inom sektorn, inkl. nätägarna. Möjliggör för kommuner, att på frivillig basis, etablera egna nätbolag för sina medborgare, V-fall levererar 50 kV till central punkt och kommunerna nätbolag tar över därifrån. Detta innebär en multi-win-win för både kommuner och brukare/invånare och BORDE inte vara nåt problem att genomföra, förutom att en/annan politokrat förlorar arvoden etc. Just f**ken do it, damned !
Lasse # 50: Betongproblematiken stämmer. Näppeligen något kkv-motstånd i SF, 🙂 . Projekteringen för ett nytt verk i närheten av Wasa pågår för fullt…
Mvh/TJ
Min kommentar i #54 syftade på Johans kommentar #53. Ursäkta den felaktiga referensen!
#51 Ingemar Nordin
”Jag tog del av de utredningar om avfallsproblemet som fanns inför folkomröstningen 1980, och hade också samtal med en del professorer på LUTH om detta. De bara skattade åt sådana lösningar, och varnade för dem i sitt remissyttrande. Och jag tror att slutförvars idén är rätt körd.”
Först 1983 presenterar SKBF den slutförvarsmetod som är aktuell idag KBS3. 2012 säger OECD´s expertgrupp att KBS3 uppfyller uppsatta krav. 2012 tillfrågas 70 remissinstanser och 2014 skickar SSM ut KBS3 på en andra remissomgång. 2018 sammanfattar SSM remissvaren och tillstyrker ansökan. Även i Finland har ju metoden godkänts.
Jag undra om det finns något i Sverige som är så noggrant undersökt och omsorgsfullt granskat. Det vore intressant att veta vad professorerna i Lund ser för brister.
L-E B #59,
Jag minns inte exakt vad invändningarna var. Men alla de material som du nämner har till att börja med inte testats för sin hållbarhet för 60 000 – 100 000 år. Även stål och koppar förstörs efterhand. Därtill kommer förändringar i berggrunden (vi har t.ex. fortfarande en landhöjning), jordbävningar och nya sprickor.
Jag vet inte vad dessa nya expertgrupper har kommit fram till, men tydligen har de nått sitt mål med politisk acceptans. Om det sedan håller rent tekniskt och fysikaliskt är förstås en helt annan fråga.
Kärnkraft som kan kombinera produktion av el och syntetiskt bränsle skulle vara idealiskt i Sverige.
https://youtu.be/Q1Fi3BnwL94
50% effekivitet och möjlighet att fritt fördela produktionen mellan el och bränsle. Perfekt för att matcha intermittent el från andra källor samtidigt som Sverige kan bli självförsörjande på fordonsbränsle.
Ingemar Nordin #60
SKB räknar med att kopparkapslarna klarar sig och har gjort en hel del jobb för att vederlägga det alarm om korrosion som kom från KTH och beräkningar utifrån ett laboratorieprov som inte kunnat replikerats vid de prov som gjorts i Uppsala.
När det gäller berget håller nog Nils-Axel Mörner med dig, för han har haft invändningar ända sedan idén föddes. Professor Ove Stephansson från Luleå ansåg att om man kan hitta ett homogent bergstycke omgivet av sprickzoner fungerar det som ett ägg i en sandbädd och klarar sig vid både jordbävningar och istider. SKB säger sig ha hittat ett sådant vid Forsmark.
Länkar:
https://www.skb.se/halla-dar/kopparkapseln-klarar-korrosionen-i-ett-slutforvar/
https://skb.mynewsdesk.com/pressreleases/skb-kompletterar-slutfoervarsansoekan-2849675
https://www.unt.se/nyheter/osthammar/platsvalet-moter-kritik-4748214.aspx
När vi talar om talar om utbränt kärnbränsle och plutonium så är denna rapporten intressant att läsa. Den sätter plutonium och dess farlighet i lite perspektiv. Att det är radioaktivt med en halveringstid på flera tusen år är en sak men det är kanske inte så farligt som man tror.
https://www.skb.se/publication/16938/R-99-58.pdf
Det utbrända kärnbränslet är mycket radioaktivt men det beror inte på plutonium utan på en mängd andra ämnen som är restprodukter från kärnklyvningen. Det är på grund av dessa restprodukter som det är så kostsamt att hantera och upparbeta kärnbränsle. Restprodukterna har dock en betydligt kortare halveringstid och bara efter hundra år så är stråldoserna betydligt lägre. Man skulle kunna ställa allt utbränt kärnbränsle i stålcontainrar utanför kärnkraftverken, vänta i hundra år och sen skicka det till upparbetning. Plutonium och många andra ämnen som kan utvinnas ur bränslet är rätt värdefulla.
Jag hittade nu en intressant presentation av ThorCon:s inriktning mot Indonesien. Troligen mycket lättare att bryta mark i ett sånt land. Enjoy,
https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=http://thorconpower.com/slides/tokyo_201806.pdf&ved=2ahUKEwi0w8b07YXlAhVp5aYKHY78D1c4MhAWMAN6BAgHEAE&usg=AOvVaw16sLsR6Zu9jSpfbOmDbhu5