Elsas efterlysning av kunniga röster

Det vore förträffligt om så många som möjligt av er som kan något om klimatfrågan efterföljer Elsa Widdings önskan om att skriva till henne och senare eventuellt få som inlägg i ny bok som hon tänker ge ut. Kom ut ur garderoben alla skeptiska forskare och kunnigt yrkesfolk! https://www.klimatkarusellen.se/

Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Simon

    Kan dessvärre inte tillföra expertkunskap men vill ändå passa på att tacka Elsa för hennes engagemang. Det är ett ljus i mörkret att det fortfarande finns kvar människor som tänker själva och vågar ifrågasätta ”sanningar” som dagligen basuneras ut men som vid närmare granskning visar sig vara bara ännu ett sätt för globalisterna att tjäna pengar. Tack Elsa!

  2. jensen

    Mycket tankeväckande och lärorikt att höra Elsas avsnitt 13
    Jag hoppas verkligen att hon har tid och ork att följa de förnämliga länkarna i KU.
    Säkerligen har majoriteten av dessa ca. 65 hemsidorna författare med hög vetenskaplig kompetens
    Jag tänker bl.a. på: EIKE, JoNova, Klimarealisme, Klimatrealistene, NoTricksZone, SEPP, WUWT.

  3. Munin

    Hela klimatfrågan vilar på att det skulle äga rum en temperaturökning i världen. Grundläggande är därför att syna underlaget till olika temperaturserier och hur temperaturserier skapas.

    Det finns ett mycket stort behov av att få till stånd djupanalyser av SMHIs underlag och sätt att skapa temperaturserier för Sverige och enskilda orter.

    Jag är ingen expert på området, men har genom att följa Klimatupplysningens inlägg och uppgifter om hur det förhållit sig/förhåller sig med den fysiska verkligheten vid olika mätstationer över tid (1860 och framåt) kommit till slutsatsen att många mätstationer är kontaminerade med värmeöeffekter. För detta görs inte tillräckliga korrigeringar, vilket leder till att SMHI m.fl. redovisar för höga temperaturer för de senaste årtiondena dvs. en falsk temperaturökning.

    Konkret kan nämnas att i Stockholmsserien slutade det att korrigeras för ökande värmeöeffekter 1966. I Uppsalaserien görs inga ökade avdrag för att mätstationen under senare år byggts in bland byggnader, asfaltsytor och ökade tätortsytor. För mätstationer använder SMHI också ett statistikprogram, Standard Normal Homogenity Test (SNHT), för vilken ingen öppen redovisning finns av hur programmet i kombination med subjektiva bedömningar skapar nya temperaturuppgifter i förhållande till ursprungliga rådatauppgifter.

    Detta bör vara ett ämnesområde där det i Sverige finns flera mycket kunniga och professionella vetenskapspersoner, forskare och yrkesverksamma inom meterologi, som kan djupgranska frågan.

    En total insyn och oberoende granskning och fullständig öppenhet av SMHIs m.fl. sätt att skapa temperaturserier bör vara en självklarhet om det ska vara meningsfullt att tala om temperaturändringar och hur stora de kan vara.