I det här inslaget så uppträder bara Lotta Gröning (som intervjuare) och Jan Blomgren (som utfrågad). Kärnkraftsexperten Jan får tillfälle att verkligen fördjupa sig i den mycket snåriga frågan om elproduktion och distribution av el i vårt land. Lotta ställer just sådana frågor som vi elkonsumenter lite till mans går och funderar på när elräkningen kommer. T.ex :
- Varför har svenska kraftverk delat upp landet i fyra elområden?
- Varför betalar vi i söder 3-4 gånger mer än de som bor i Norr?
- Vilket är dyrast, att bygga produktionsenheter eller att bygga elnät?
- Varför är nätkostnaderna så höga?
- Var det ett misstag att avreglera elproduktionen?
- Varför kan vi inte ersätta allt med vind- och solkraft?
- Hur kommer utbyggnaden av AI att påverka elkonsumtionen?
- Varför billiga eltoppar, dyra nät och politiska beslut motverkar varandra.
- Hur löser vi de problem som politiska beslut har skapat?
Detta är en mycket informativ intervju som lär oss mycket om elsystemet, priser och möjliga lösningar.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Blir nog ingen mer kärnkraft i Sverige….
Sveriges Radio verkar ha dragit i gång en kampanj om kärnkraft som verkar gå i alla lokalkanaler.
https://www.sverigesradio.se/artikel/varannan-svensk-for-ny-karnkraft-en-av-tre-i-sin-kommun
” Vill du ha ett kärnkraftverk som granne ? ” verkar vara frågeställningen.
pekke #1
Mer än varannan svensk vill inte svara på frågan.
Pekke #01
Haveriet i Chernobyl skedde för 40 år sedan, 26 April 1986.
Det har uppmärksammats av massmedia över hela världen och diverse undergångsscenarier har underblåsts, liksom spekulationer om hur haveriet påverkat och påverkar natur och människor.
Ändå blev inte konsekvenserna större än att de gått att hantera och en liknande olycka är svår eller omöjlig att få till i ett modernt kraftverk. Den informationen kommer säkert fram under tiden fram till valet i Sverige.
Jämfört med folkomröstningen är det positivt om varannan svensk vill se kärnkraft. byggas. Att man inte vill ha den i sin egen kommun är helt normalt och gäller också för vindkraft bland miljöpartister i Norrbotten. 😉
Vill du ha ett vindkraftverk som granne? Vindkraftsindustrin har svårt att få lokalbefolkningen att säga ja till vindkraftsindustri som kräver enorna arealer.
Det är mycket snart. Problem som ingen vågar tala om.
https://steigan.no/2026/05/vindkraft-43-millioner-tonn-avdankede-vindturbinblader-innen-2050/
#2 Håkan Bergman
👍 Ja, och ca 99,5 % har inte fått frågan😄
Nr 1 pekke
Lyssnade själv på eländet i morse.
Sveriges Radio vinklar frågan totalt.
Väl känt är att lokalmotståndet till att ha en stor vindkraftspark som granne är massivt – 2025 stoppade kommunerna över 90% av vindkraftsprojekten.
Kärnkraftverk eller vindkraftsindustri som granne?
Då hade i allafall jag valt kärnkraftverket.
Idag har jag själv ett 10 – tal, stora vindkraftverk som granne några kilometer från mitt hus söder om trollhättan, den är byggd på andra sidan gärdena, på en bergknalle.
På kvällen blinkar hela kvällshimlen av röda stjärnor.
Den vindkraftparken orsakade en stor lokal översvämning för ett par år sedan, vilken svepte bort och stängde E45:an – dom har nämligen byggt vindkraftsindustrin i en stor våtmark uppe på berget, precis ovanför 45:an.
Den våtmarken sjöd förr av liv – vilket nu är ett minne blott.
Vid mitt boende på Norra Bohuskusten kryllar det av vindkraft på bergen och nu skall havet utanför bebyggas med jättelika vindkraftsindustrier – hela kusten däruppe är totalförändrad och varje känsla av vildmark är totalt försvunnen.
I början på 2020 – talet tvingades jag sälja mitt hus uppe i Norra Värmland, inför hotet om en stor vindkraftspark i naturreservaten ovanför byn.
Samtidigt som vi uppe i Norra Bohuslän skall få stora havsvindkraftsindustrier – så har SVT idag ett reportage från stockholmsskärgård, där satsar nu regionen stort på att minska undervattensbuller från fritidsbåtar.
Det är en jäv.. la skillnad på hur kusten behandlas i stockholm, jämfört med Norra Bohuskusten.
Men, vi slipper i allafall att se rosenbad och dess inneboende…
Senaste dagarnas mest underhållande inslag på SVT var ju annars Anna Linds obetalbara min – när Åkesson påminde henne om att vindkraften behöver planerbar back – up när det inte blåser….Lind lade huvet på sned och ansiktet fylldes av ett minspel värdigt en…
Vaaa – tänkte Lind plötsligt – blåser det inte alltid?
Förra valomgången körde dom rödgröna vindkraftskramarna stenhårt med vallöftet – ” det blåser alltid, någonstans!”.
Kanske var förra regeringens nedläggning av våra fungerande kärnkraftverk – det enskilt dyraste ingreppet gentemot svenska befolkningen, någonsin.
Blir det nu en ny grönröd regering och en monumental storsatsning på vindkraftsindustrier – så är det bra att förstå att det skulle bli ALLA TIDERS MEST KOSTSAMMA PROJEKT för svenska folket.
Ser vi på Tysklands storsatsning på vindkraft och nedläggning av kärnkraft – så bör man förstå att det redan nu kostar tyskarna 1000 – tals miljarder varje år – i utebliven bruttonationalprodukt.
Här i sverige förfasas vi redan över 100 – tals miljarder i flaskhalsavgifter och skenande elräknngar – klarar sveriges befolkning att fortsätta den misären?
Knappast.
Bygg ut den billiga och stabila kärnkraften omedelbart – om vi nu vill ha ner koldioxidutsläppen och kunna elektrifiera samhället.
Nr 3 Gunnar Strandell
Ursäkta min tröghet.
Men – var det ett skämt när du skrev att – ” den informationen kommer säkert fram under tiden fram till valet i sverige”..?
Informationen till folket har trots allt varit grovt haltande – både gällande klimat och energi…under en lång tid.
T o m på SVT har man ju en dokumentär som visar att Chernobyl aldrig hade hänt om inte klåfingriga politruker mer eller mindre tvingade teknikerna att utföra experiment med avstängda säkerhetsfunktioner vilket ledde till olyckan? Att moderna reaktorer inte kan haverera på samma sätt verkar ovidkommande i kärnkraftshatarnas värld där propagandan är viktigare än vad som verkligen hänt. Den andra käpphästen med ”avfallet” som ska grävas ner är också samma typ av nonsens man torgför då man i många länder utvecklar teknik för återanvändning då över 90% av energin finns kvar i det man kalla ”avfall” som i själva verket kan användas som bränsle i nya typer av reaktorer.
# Benny 9
”då man i många länder utvecklar teknik för återanvändning då över 90% av energin finns kvar i det man kalla ”avfall””
Och för att man i Sverige inte skall komma på någonting lika ”radikalt” … så förbjöds för flera år sedan forskning på just utveckling av kärnkraften … tänk så förskräckligt om man till och med skulle komma på någonting som är säkrare … än säkert …
I början av den gröna vurmen så inbillade jag mig … helt felaktigt … att de gröna fascisterna ville tillbaka till bondesamhälle o självhushåll … men nu är ju även tamboskap bland de stora ”förorenarna” med sitt metanhaltiga fisande … så vad återstår då ? Jägarsamhället ? … … men ack nej … man får ju inte äta kött heller … o inte får du ha för stora odlingar heller … bönor verkar i för sig som att de kan tillåta … men inte för mycket … vi får ju inte tillverka konstgödning heller … på grund av koldioxidutsläppen … så mindre grönt per hektar … o inte får vi utvidga jordbruksarealerna heller … den skall ju återställas … till sumpmark så att grodorna kan bli fler … fler grodor … fler Kermit … alltså fler muppar … politik för MP … Mupp Partiet … 🐸
Benny #9
Flera högre ansvariga för den Sovjetiska kärnkraften visste om att den typen av reaktor hade ett fatalt konstruktionsfel efter ett liknade tillbud vid samma typ av reaktor några år tidigare, nödstoppas reaktorn för fort vid fel tillfälle så skenar effekten enormt och härden börjar stormkoka vilket kröker reaktorstavarna och det kan bli ång- eller vätgasexplosion.
Reaktoroperatörerna fick aldrig information detta och gjorde bara som instruktioner sa när de måste snabbstoppa reaktorn,, resten är historia
För övrigt så bör SR fråga alla om de vill ha en 5 MW vindsnurra på granntomten , undrar hur många som säger JA !
Länsstyrelsen i värmland talar klartext.
” Sedan hösten 2021 har en historiskt sett stabil energisituation i sverige förändrats markant, bl a med höga och oförutsägbara elpriser.”
Vad är det som är svårt att förstå med skillnaden mellan planerbar elproduktion och oplanerbar elproduktion?
Planerbar energiutbyggnad är billig: Nuvarande satsning från regeringen på 400 miljarder för ny kärnkraft är småpengar i BNPsammanhang.
Oplanerbar energiutbyggnad är otroligt dyrt, sett till nationalekonomin och samhällets övergripande
trygghet.
Det är mycket svårt att förstå att Någon kan vara intresserad av mer oplanerbar energiproduktion i sverige.
Vi har ju redan facit: Med oplanerbar energiproduktion skenar kostnaderna för både vanligt folk och industrin.
Utan industri, inga jobb, inga skatteintäkter och ett söderfallande samhälle.
Vi behöver skyndsamt bygga planerbart, helst direkt.
Magnus Blomgren [12]; Jag håller med, oplanerbar elproduktion har så många avigsidor att man inte förstår att de ens finns i vårt nationella energisystem. Om man undersöker under ytan, så kanske vår planering av elkraft är i händerna på politiska idealister. Vi kanske saknar i vårt land ingenjörer med spetskompetens inom energisystem på grund av att dessas kompetenser är utträngda av marionetter. Vad skall man tro när rationellt tänkande ingenjörer tycks vara ersatta av irrationella aktörer?
Jan Blomgren förklarar allt mycket bra.
Dilemmat som vi hamnat i och svårigheterna att komma ut från dessa.
Hans slutsats är att det krävs ny elproduktion och att Sverige bör bygga ny kärnkraft.
Jag delar inte den bilden.
Vi exporterar idag el till länder som saknar förmåga att klara egna försörjningen.
Det är då vi får dyr el i söder. Kanske kunde vi ställa krav på dessa länder att svara för egna försörjningen.
Det finns fördelar med elöverskott men det ger oss inte billigare el!
Lasse [14]; Elöverskott är en konsekvens av S+Mp idealistiska energipolitik. Andra länder åker snålskjuts på detta överskott och nämnda politiska partier har samtidigt skapat högre elpriser för oss konsumenter. Nej, denna idealistiska energipolitik som vi har ärvt, kan bara stoppas med planerbar elproduktion som ex kärnkraft. Vindkraften försvinner relativt fort på grund av sin korta drifttid. Det gäller bara att inse dess nackdelar och inte planera för varken ny vindkraft eller solcellsparker.
Benny #9 0ch Magma #10
Teknik och kapacitet för återanvändning av svenskt kärnbränsle fanns redan när verken startade i Sverige. Upparbetningen skulle ske i La Hague, Frankrike och Sellafield, England och transporterna med Sigyn. Kontrakten fanns och arbetet var igång.
Miljörörelsen motarbetade det hela och sade att vi inte kunde lita på England och Frankrike. De kunde göra bomber av plutoniet istället för MOX-bränsle. Dessutom kunde transporten kapas av terrorister.
Lösningen fanns alltså redan för 50 år sedan, men fick inte användas. Det MOX-bränsle som levererades innan kontrakten avslutades provades i Oskarshamn och fungerade som det var tänkt.
Det är ett stort resursslöseri som Centerpartiet, Miljöpartiet och miljörörelsen står bakom.
Gunnar S. #16
Utbränt bränsle från lättvattenreaktorer duger inte för bombtillverkning, fel isotopsammansättning på det plutoniumet.
Jan Blomgren gör ett mycket bra presentation av vilka problem som vi har byggt in oss genom i att satsa så mycket på sol och vind. Det förklarar också varför vi nu har så höga nätavgifter som ofta överstiger vad det kostar att producera elen.
På slutet kommer ett intressant argument varför det behövs just kärnkraft i södra Sverige; AI. En AI-producent behöver el i så stor mängd att det inte går att koppla in sig på stamnätet längre. Elen måste produceras i närheten av AI-företaget utan att utnyttja stamnätet. Den enda rimliga lösningen på det problemet är att ha ett kärnkraftverk i närheten av producenten av AI-tjänster. Så nu satsar tech-jättarna på kärnkraft världen runt. De vill alltså bygga egna kraftverk som helt undviker stamnätet!
#17
Helt riktigt. Halten av Pu240 är för hög vilket ger ett så kraftigt neutronflöde att det inte går att assemblera en superkritisk massa. Vid riktigt hög utbränning blir dessutom halten av Pu238 så hög att man även får olösliga problem med värmeutveckling i plutoniet.
Reaktorer för vapenplutoniumframställning måste kunna byta ut lågutbrända bränsleelement löpande. Det var därför t ex Chernobyl inte hade något riktigt reaktorkärl.
Det har faktiskt på prov byggts en bomb med plutonium från en kraftreaktor, men det var från en engelsk gaskyld och grafitmodererad magnoxreaktor med låg utbränning, och engelsmännen fick ända lov att be USA om att konstruera den.
Nordkoreas först misslyckade bomb 2006 var troligen också byggd på plutonium från en magnox.
OT:
Sprickorna i den globala klimatvetenskapens fasad blir bredare och mer uppenbara i takt med att en betydande grupp experter väljer att bryta leden.
https://notrickszone.com/2026/05/05/46-ipcc-scientists-break-rank-publicly-challenge-long-standing-dogmatic-climate-claims/
Påstående att utbyggnad av all outnyttjad vattenkraft motsvarar en kärnreaktor är fel.
Bygg jätte kraftverk från Vänern direkt till havet, 44 meters fallhöjd.
Vattenkraften är inte problemet.
Vattenkraften är det enda energislaget som löser problemet.
Problemet är ……..
# 21. Räcker vattenflödet för det? Trollhättan tycks mig ganska beskedligt i jämförelse.
#21 B Nordebo
Nja, vi måste nog ha mer kärnkraft också, speciellt om det byggs nya stora serverhallar för AI.
Några invändningar mot ditt förslag.
Göta älv har förvisso största medelvattenföringen (565 m3/s) av Sveriges älvar, men älven är också en viktig transportled. Man kan inte ta allt vatten till ett kraftverk.
Det finns redan några kraftverk i älven som då måste tas bort med ditt förslag.
Varken innevånare i Göteborg eller Kungälv skulle uppskatta en helt torrlagd Göta älv. Vänern, den övre reservoaren, har inget stort regleringsområde då det är bebyggelse runt om sjön.
Här en dam som vet vad hon pratar om.
https://www.youtube.com/watch?v=98B0MhTNwVY
¤21 Bo Nordebo
”Bygg jätte kraftverk från Vänern direkt till havet, 44 meters fallhöjd.
Vattenkraften är inte problemet.
Vattenkraften är det enda energislaget som löser problemet.”
Jag ser två stora problem här.
* Vänern är stor till ytan men hur djup är den? Dessutom går det sjöfart till Vänern så för hög avtappning går inte. Dessutom så kommer frågan om tillflödet. Hur mycket och under vilka perioder!
* Sedan ditt påstående om att vattenkraften är det enda energislaget. Där har du helt fel. Vattenkraften är en del av lösningen till stabil baskraft. Problemet med vattenkraft är att de kräver stora dammar om tillflödet inte är jämnt över hela året, för då kan man klara sig med mindre dammar. Så dammar behövs för vattenkraften, vilket då kräver stora ytor som sätt under vatten. Dessutom krävs stora höjdskillnader för att kunna plocka ut hög effekt alternativt högt flöde. Var finns detta i Sverige. Höjdskillnader finns i norr men var i söder finns det höga flöden året runt som motsvarar det effektuttag man kan få i norr. Samt tillräckliga tillflöden hela tiden.
Detta kräver stora överföringar av elenergi mellan norr och söder.
Slutsatsen är alltså att vattenkraften inte är lösningen såsom du påstår.
Min slutsats är att kärnkraften är lösningen med vattenkraft som reglering. Då kärnkraft helst ska gå på minst 90% effektuttag.
Om du Bo fortfarande anser att vattenkraften är lösningen så får du förklara hur du avser ersätta vind-, sol- och kärnkraft som återfinns i södra Sverige.
Vattenkraften löser problemet tillfälligt när vinden blåser och solen skiner kör man stationen med låg effekt. Den stora rörliga massan stabiliserar systemet och man sparar vattnet till vindstilla dagar och nätter när solen inte skiner.
Självklart tar man inte allt vatten. Stationerna som finns är kvar och sjöfarten och fiskarna får sitt vatten.
Jämför naturreservatet Niagarafallen.
Det optimala är en peltonturbin så att man kan köra generatorn som motor för att stabilisera nätet utan att förbruka något vatten när vi har överskott på elenergi.
Det stämmer att kärnkraften helst bör gå på minst 90% och då är vattenkraften perfekt att reglera med.
Problemet blir om det blåser soliga varma dagar och samtliga producenter levererar max. Vattenkraften brukar då få betalt för att spilla vatten.
#21
Att bygga ut Göta Älv hårdhänt stöter på minst två stora problem.
1. Älven är en mycket viktig transportled, ca 3,5 miljoner ton gods passerar per år.
2. I stort sett hela älvdalen består av kvicklera. Stora höjningar eller sänkningar av existerande vattennivåer eller hårdhänt reglering skulle vara mycket riskabelt.
Möjligheterna att reglera Vänern ytterligare är också mycket begränsade. Redan som det är har man regelbundet problem med översvämningar i t ex Lidköping.
Man bör inte utgå ifrån att tidigare generationers ingenjörer var idioter, Är något välbeläget vattendrag i Sydsverige inte utbyggt finns det troligen mycket goda skäl.
Bo Nordebo, angående flertalet inlägg.
Javisst, utifrån ett elnätsperspektiv så är vattenkraften kanske den bästa lösningen för att reglera produktion mot momentant effektbehov. Men, absolut inte utan kostnader. En del av dem fasta, en del av dem rörliga. Ekologiska kostnader alltså. En del unika för Svenska förhållanden, en del generiska.
De fasta handlar om att vattenvägar blir avskurna för arter som vandrar. Detta påverkar i sin tur flora och fauna i den uppdämda älven utöver de vandrande arterna, men även de hav som älven bevattnar, till och med hav väldigt långt bort såsom exemplet med ålar visar på (Sargassohavet). De rörliga handlar om att älvens dynamik förändras stort efter uppdämning och variation av vattennivåer samt flöden. Floran och faunan har sedan den senaste istiden anpassat sig till stora flöden under vår och försommar, men inte under andra årstider. De är helt enkelt inte anpassade för stora och snabba förändringar ner eller mindre året runt, och tar stryk när detta sker.
Kanske är det så att vattenkraft den minst dåliga, den minst ekologipåverkande effektbalanserande produktionsformen för el när man jämför mot alla andra alternativ. Men, den kommer INTE utan ekologiska kostnader. Dina käckt förenklade påstående om att vattenkraften är läsningen, är just det- förenklingar, med de argumentatoriska brister som förenklingar medför.
foliehatt #29
Att vi ska balansera intermittent elproduktion är inte heller helt korrekt egentligen, det är konsumtionen man balanserar och då spelar det roll var den effekten genereras. Vill man som dom rödgröna bygga havsbaserad havsvindkraft för SE4 är inte vattenkraften från våra älvar i norr det smartaste alternativet, faktiskt nog ogenomförbart t.o.m. SE4 är väl också det elområde där man kan få ut nån toppeffekt mitt på dan från solpaneler att tala om, den konsumtion solelen genererar måste också balanseras, möjligen lite mer planerbar balansering men igen en dålig idé. Mycket kraftledningar blir det.
Jag har nu hört företrädare för MP flera gånger hänvisa till grön baskraft. Jag frågade Google AI vad MP menar med grön baskraft. Google AI (källa MP) säger att målet är 10 GW till 2030 och det ska uppnås med:
1. Reglerbar förnybar produktion: Särskilt utökad effekt i vattenkraften och mer förnybar kraftvärme.
2. Energilagring: Satsningar på vätgas, pumpkraft och värmelagring för att lagra el när det blåser/är soligt och använda den när det behövs.
3, Systemflexibilitet: Smart styrning av elbilsladdning och värmepumpar som anpassar sig efter elnätets belastning.
Vattenkraften kan effektiviseras, Google AI säger att runt 1.3 GW är rimligt till 2035 men den effekten når nog inte södra Sverige pga brister i kapacitetsöverföringen. Ökad effekt från kraftvärmeverk kräver att någon tar hand om värmen vilket kräver tvångsanslutningar och utbyggning av värmenätet vilket tar tid. Värmekraftverk av Västerås eller Örebro’s storlek ger runt 150 MW elektrisk effekt.
Energilagring med hjälp av vätgas har avhandlats här på sidan ett flertal gånger och är så dyrt att det inte är genomförbart. Pumpkraft har vi för närvarande ca 50 MW, men det finns planer på att återstarta Juktan som kan ge runt 300 MW. (Juktan är väl inte ett ”äkta” pumpkraftverk, man flyttar vatten från en älvdal till en annan.) Att producera elektricitet från vatten med låg temperatur (under 100 grader) görs bl.a. av Climeon men i liten skala. Men den tekniken ger nog väldigt höga elpriser.
Systemflexibilitet kan inte anses vara en baskraft.
MP prat om 10 GW grön baskraft till 2030 är hel orealistisk, märkligt att ingen synar uttalanden,
# 28. Som så ofta har tty rätt: omfattande och för landet avgörande sjöfart samt risk för glidande kvicklera hindrar mer vattenkraft från Vänern och Göta älv. En stor risk är i stället EU-driven hotande stängning av många mindre vattenkraftverk landet runt. Vi måste sluta att blint följa EU:s verklighetsfrämmande skrivbordsfolk.
Göta älv är redan utbyggd sen lång tid tillbaka. Det borde ni veta.
På grund av bland annat kvickleran bör man inte använda vattendraget till reglering av den slumpartade kraftproduktionen från vindkraftverken.
Jag förespråkade ta vatten från Vänern och släppa ut det i havet.
Givetvis inte allt vatten så att älven torrläggs.
Energin i 10 centimeters vattenskillnad motsvarar troligtvis mer energi än alla batterier i Sverige kan lagra.
10 cm i Vänern innehåller 0,1m x 5450 Miljoner m2 = 545 miljoner m 3 Vatten.
Energin i det vattnet med 40 meters fallhöjd är 545 000 000 x 9.81 x 40 = 210000 GWsekund = 210000 / 3600 sekunder = 58 GWh
Med en turbin som Sveriges största som är 0.5 GW stor tar det 58 / 0,5 = 116 timmar att sänka nivån 10 cm i Vänern.
I praktiken tar det mycket längre tid för det rinner till 600 m3/s = 5 cm vattennivå på samma tid.
Garanterar inte att jag har räknat rätt.
Kan någon räkna hur mycket batterier man behöver för att lagra lika mycket energi och kostnaden ?
Om man skall lagra 58 GWh med vätgas går det åt mer än 3 gånger så mycket energi = ungefär 200 GWh.
#33 & 34 Bo Nordebo
”Jag förespråkade ta vatten från Vänern och släppa ut det i havet.”
Hur? Ska det byggas rör från Vänern och direkt till havet? Är du medveten om avståndet, jag mätte avståndet från Vänersborg och hittade en vik vid Skredvik som tillhör en fjord som går in vid Lysekil och då blev avståndet 38 kilometer. Tar vi istället till just Lysekil är avståndet 55 kilometer. Både sträckorna passerar sjöar och om dessa ska undvikas blir sträckan längre.
Ett tips kolla en karta och fundera hur dessa rör behöver dras för att nå havet, mät sedan avståndet och räkna sedan ut diametern på rören så att tillräckligt flöde kan erhållas. Fundera sedan på om det är genomförbart.
Du har ännu inte angivit var allt vatten som ska återfylla Vänern kommer ifrån. Vad jag vet så har de redan problem med det utflöde Göta älv tar eftersom tillflödet är så ojämnt och inte täcker det utflöde som vattendom ger tillstånd till.
Du vill alltså öka ett utflöde som redan ligger på gränsen till att fungera under ett helt år. Det är här det stora problemet ligger med vattenkraften, du måste ha ett tillräckligt tillflöde eller en stor damm. Vilket Vänern alltså inte är!
Vattenkraft är INTE lösningen i södra Sverige!!!
#31 P-A Johnsson
Du skriver: ”Ökad effekt från kraftvärmeverk kräver att någon tar hand om värmen vilket kräver tvångsanslutningar och utbyggning av värmenätet vilket tar tid. ”
Det är inte det enda alternativet. Vi har redan för mycket vind och sol och det ger oss onödigt höga elpriser. Det finns en lösning på problemet:
1) Stoppa alla subventioner av vind och sol. (Jag vet inte om det fortfarande finns subventioner…)
2) Bygg värmelager till kraftvärmeverken så att värmen kan tas tillvara när behovet av elproduktion ger mer värme än fjärrvärmenätet i stunden behöver. Mälarenergi i Västerås har ett stort värmelager som kan försörja Västerås med omnejd med värme i en till två veckor beroende på vädret. Att lagra energi i form av värme är storleksordningen 100 gånger billigare än att lagra elenergi i batterier för det fallet att den energiform man behöver är värme.
3) Se till att alla fjärrvärmenät har stora värmepumpar så att dom kan använda överskottsel från vind och sol när vind/sol producerar för mycket. På det sättet lagras energin från vind och sol i form av sparat biobränsle i värmeverken.
4) Kombinationen av #3 och #4 gör att man kan lagra energi med mycket högre effekt och ändå få full nytta av energin.
Staten har med subventioner förstört vårt elsystem. Staten måste med subventioner reparera skadan. (Citat Jan Blomgren) Min åsikt är att det behöver göras i två steg. Kortsiktigt med utnyttjande av våra fjärrvärmenät, på lång sikt med ny kärnkraft.
Kraftfulla åtgärder med värmelager och värmepumpar borde leda till att överproduktion i slumpkraften leder till lagring av energi i fjärrvärmesystemen i form av värme enligt #2 eller biobränsle enligt #3 så att elpriset aldrig blir negativt eller ens väldigt lågt. Kanske skulle det sällan hamna under den rörliga kostnaden för den nya kärnkraften och då skulle kalkylen för ny kärnkraft förbättras och rimligen skulle kostnaden för staten att garantera ett minimipris för kärnkraften bli lägre.
Det talas om en garanti på 80 öre/kWh. Jag vet inte hur man tänker, men när elpriset genomsnittligt understiger den rörliga kostnaden bör man stänga kärnkraften – skall i såfall 80 öre/kWh betalas för den el man skulle ha kunnat producera?
Värmepumpar i kraftvärmen fungerar redan: https://www.eon.se/nyheter/vaermepumpar-stabiliserar-elnaetet-och-saenker-vaermekostnader
Värmepumparna bidrar till stabiliseringen av elnätet och har potentialen att sänka kostnaderna som Svenska Kraftnät har för systemtjänsterna. Google AI: ”Lönsamheten för batteriparker i Sverige har historiskt sett varit mycket hög, främst drivet av försäljning av stödtjänster till Svenska Kraftnät. Även om intäkterna från dessa tjänster förväntas sjunka på grund av ökad konkurrens och risk för överetablering, anses batteriparker fortfarande vara en god investering och en viktig del av framtidens energisystem”
Visst vore det en god sak om lönsamheten för batteriparker försvann helt! Det skulle innebära reducerade kostnader för SvK och därmed för Sveriges elkonsumenter.
#33
”På grund av bland annat kvickleran bör man inte använda vattendraget till reglering av den slumpartade kraftproduktionen från vindkraftverken.”
Och vad tror du händer med flödet och vattenståndet i älven när man börjar köra ditt jättekraftverk med tunnel från Vänern till Västerhavet? Om du skall sänka Vänern en decimeter på fem dygn kommer det i stort sett att bli totalstopp i älven.
Det är ingalunda omöjligt att byggaen tunnel till havet, det har övervägts för att minska översvämningsproblemen runt Vänern (som tillstor del beror på att man inte vågar överskrida vattendomens maximala flöde i älven). Men i en så lång tunnel med så måttlig fallhöjd kommer man att förlora en del av effekten i friktion.
Det är ändå mycket möjligt att en tunnel skulle kunna gå runt samhällsekonomiskt om man adderar vinsterna av mindre översvämningarna med (något) större kraftproduktion och möjligheten till kortvariga större effektuttag. Men kom ihåg att varje liter vatten genom tunneln är en liter mindre genom kraftverken i Trollhättan och Lilla Edet (det största, näst största och tredje största i Götaland, tillsammans 347 MW).
#36 Leif Å
Jag håller med om att kraftvärme med värmelagring är en bra lösning. Tyvärr är det för sent, flera fastigheter i den lilla ort i västra Sörmland där jag bor har kopplat bort sig och satsat på bergvärme. Jag gissar att fjärrvärmen blev för dyr. Det är nog lika illa i Örebro, jag går ibland förbi Svealundsskolan – som är nybyggd – där ser jag sex enheter som ser ut som utomhusdelar till luft-vatten-värmepumpar. Den skolan som tidigare låg på samma plats hade antagligen fjärrvärme. Kulverten går i gatan 10 m utanför.
Men jag är tveksam till om man kan kalla kraftvärme för baskraft
# 35 finns ingen klimatkris
# 37 tty
Du säger att de har redan funderat på en tunnel från Vänern för att kunna sänka nivån för att hindra översvämning i Vänern.
Vad är det för fel att använda det vattnet för att driva en turbin ?
Vattnet till Vänern kommer som regnvatten/(snö) inom nederbördsområdet.
Exemplet att ta ut 500 MW i 5 dygn var ett exempel, vattennivån skulle då sjunka 5 cm för att vattentillrinningen är 5 cm.
Räkna på hur stort batteri och kostnaden blir för att lagra 500 MW i 5 dygn = 60 GWh
38 km tunnel är lite längre än tunneln mellan Ritsem och Sitasjaure.
Lät Ai räkna 60 GWh batterilager.
120 till 240 miljarder kronor.
Bo Nordebo
”Vad är det för fel att använda det vattnet för att driva en turbin ?”
Det är inget fel att använda överskottsvatten för att driva en turbin. Problemet är bara att överskottet på vatten är så sällan och ojämnt att turbin kommer stå still största tiden av året. Att då lägga ner enorma summor pengar på rör från Vänern till havet för att undvika översvämning några få gånger under ett åt är samma dårskap son Northvolt.