Observationer 2000 – 2023
”Världen är gjord av solsken, fjärilar, rosor och regnbågar. Om vi kan stoppa Fader Profit från att våldta Moder Natur, kommer vi att få världen vi drömt om… underbar, giftfri, full av kärlek, fred, hopp och lycka. Det är grunden för agro-ekologins ideologi. Allt vi behöver göra är att bli av med det onda, människan, och naturen kommer att förse oss med all nödvändig mat och näring i överflöd.”
Undertecknad, byggnadssnickare till yrket, bor långt ute på den sydnormandiska landsbygden sedan 1990. År 2000 fick jag den förste ekologiske bonden till granne, en holländsk mjölkbonde. Han håller kvigor på mina egna marker. Tio år senare tog en annan ekologisk mjölkbonde över 40 hektar en km bort från min gård, samtidigt som en tredje ekologisk mjölkbonde arrenderade marker som gränsar till mina. Övriga marker här runt om brukas på traditionellt sätt, d.v.s konstgödsel, växtskyddsmedel och avmaskningsmedel för boskapen används, förbjudna vid ekologiskt jordbruk.
Samma åker, samma gröda, ekologiskt och traditionellt odlad.
Skillnaden i skörderesultat mellan den ekologiskt och traditionellt brukade jorden är slående, eller snarare skrämmande. Se de två fotona ovan från samma åker.
Varför ska vi bry oss? Jo, därför att EU och stadsbaserade politiker av alla kulörer har på sin agenda att på sikt allt jordbruk ska drivas ekologiskt och helst kreaturslöst, för att rädda klimatet. Sri Lankas brutala införande 2021 av ekologiskt jordbruk visar vad som händer när de vackra teorierna framförda av agroekologiska predikanter som Vandana Shiva och Lars Bern möter verkligheten. Mindre omskriven, men lika katastrofal var omläggningen till ekojordbruk i den indiska delstaten Sikkim.
https://www.consilium.europa.eu/en/policies/from-farm-to-fork/
https://agriculture.ec.europa.eu/farming/organic-farming_en
https://foreignpolicy.com/2022/03/05/sri-lanka-organic-farming-crisis/
https://indianagriculturalfacts.com/pdf/sikkims-organic-farming-delusions.pdf
https://anthropocene.live/2023/08/03/vanda-shiva-varldens-klokaste-kvinna/
När för några år sedan ekologiskt jordbruk övergick från att ha varit en fråga om giftfritt och hälsokost till att drivas som en nödvändighet för att rädda klimatet, började jag att fotodokumentera hur ekologisk odling verkligen ser ut när helt vanliga bönder på helt vanliga marker praktiserar sådan. Detta inlägg är främst ett fotoreportage, därför ber jag läsarna att noga titta på alla fotona i länkarna nedan. För att förstora bilden klickar man på den och för att ytterligare förstora klickar man på den lilla rutan till höger upptill. Därefter kan man hoppa till nästa eller föregående bild genom att klicka på pilen till höger eller vänster. Varje foto har en text under bilden med en förklaring till vad den föreställer.
Hela fotoalbumet: https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=391743
Foton
– Serie om 9 foton 2016 – 2023 av samma åker, först brukad av en ekobonde och därefter av en traditionell bonde 2022. Ekobonden gödslade med stallgödsel. Han gick i konkurs 2020 varvid åkern låg i träda till slutet av 2021 när den traditionelle bonden tog över och sådde raps. Jämför ekomajsen 2019 med den traditionellt odlade rapsen 2022. Titta noga på fotot av ekorapsen 2018. Det växer mer flyghavre än raps. I år odlades fodersäd och skörden blev god vilket syns på fotot från 2023, vilket ska jämföras med de tre första fotona av ekologisk fodersäd 2016.
Jag vore glad om någon jordbrukskunnig kunde kommentera vilka regler som gäller i Sverige för flyghavre.
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/391743/3923309.htm
– Serie om 4 foton av en traditionell åker med fodersäd. När bonden på våren sprutade mot bredbladiga ogräs och svamp glömde han att slå på sprutriggens högra halva. En fin lärkruta blev det, men tänk om det varit hela åkern.
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/391743/3923359.htm
– Serie om 16 foton av baljväxter, ekologiska och traditionella ärtor. Det finns många liknande foton av en och samma 10 hektar stora åker där det 2019 inte blev något att skörda. Många, därför att jag vill visa att resultatet över hela åkern var detsamma. Vid ekologisk odling blir det inget alls att skörda när årsmånen är dålig. Förr i tiden blev det då svält och det kan det bli nu också om hela jordbruksproduktionen är ekologisk.
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/391743/3923767.htm
– Ekologisk och traditionellt odlad majs 2017 och 2019. Åkrarna ligger kant i kant och fotona är tagna samma dag.
https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=379373
– Serie om 7 foton av betesmarker med efterbete. Observera den blomsterrika floran i närbild. Det beror på att marken som varit äng sedan romartiden är extremt näringsfattig. När jorden är näringsrik dominerar gräs. Både ekobönder och andra har sedan ett fåtal år börjat köra en stor vertikalskärare över betesmarker och ängar vår och på sensommaren. Resultatet blir mer gräs och mindre med örter och blommor.
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/391743/3924254.htm
Här kunde inlägget ha slutat, men jag vill nedan upplysa om några fakta som är okända av många.
Gödsling
När man bärgar en skörd för man bort näringsämnen och mineraler från åkern där grödan växt. Minst lika mycket av det som förts bort måste tillföras åkern inför nästa års gröda, annars minskar avkastningen. Det kallas att gödsla, vilket kan göras med naturgödsel eller konstgödsel. Gödslas inte alls, blir det inget att skörda tredje eller fjärde året. Detta är nog självklart för de flesta, men alltför många har det inte klart för sig.
Naturgödsel måste spridas före sådden, medan konstgödsel ges framför allt medan grödan växer och då i precis den mängd som behövs. Detta har betydelse eftersom många grödor sås på hösten. Om stallgödsel sprids på hösten lakas näringsämne ut av vinterregnen och rinner till närmsta vattendrag.
Fram till uppfinnandet av konstgödsel förra århundradet gödslades med avföringen från djur och människor, om man bortser från en del handelsgödsel som guano och chilesalpeter som kom under 1800-talet. Man brukade räkna att minst fem hektar äng för djurhållning behövdes för att förse en plogad åker med tillräcklig mängd naturgödsel. Och det var med den tidens lågavkastande växtsorter!
Det finns ekopredikanter som hävdar att med multikulturer i stället för monokulturer, rätt växtföljd och betande djur behövs ingen gödsling och inga växtskyddsmedel. Det är rent nonsens i klass med att inga bönder behövs eftersom livsmedel finns i överflöd på ICA och Konsum. Det enda två fall jag känner till där jordbruk kan drivas utan av människan tillförd gödsel, är där åkrarna tillförs slam från årligen översvämmande floder, eller som svedjebruk, men det senare är inte uthålligt.
Det finns ekojordbrukare som på YouTube visar hur framgångsrika de är, men vad jag förstår är deras förutsättningar och produktion speciella och är därför inte allmängiltiga. Ett namn som ofta förekommer som ett exempel på lyckat ekojordbruk är Gabe Brown. Hans gård är på 5 000 acres, cirka 2 000 hektar. Medelstorleken på ett franskt jordbruk är 69 hektar (2020).
Ogräsfrö
Ett annat vanligen förbisett faktum är att jorden latent innehåller ett näst intill oändligt antal ogräsfrö. Fröna kan ligga där i hundratals år för att gro endast när de hamnar på rätt djup, vid rätt årstid och när jordens fuktighet är den rätta.
Varje gång jorden på en åker harvas eller plogas gror de ogräsfrö som hamnat rätt. Man kan bespruta med t.ex Glyfosat hur många gånger som helst, likväl gror nya ogräsplantor så snart jorden rörs om.
I ett radioprogram för några år sedan berättades om en arkeologisk utgrävning i Paris ett par hundra meter nordost om Triumfbågen. Ett hus byggt vid mitten av 1700-talet hade rivits och nu undersökte arkeologer rivningstomten. Arbetet tog lång tid och under tiden växte en ängsflora upp av den sort som fanns där när huset byggdes. Tomten omgavs av flera kilometer asfalt och hus, så det var uteslutet att fröna kommit från omgivningen. De hade helt enkelt vilat i jorden under huset i 250 år.
Ekologiskt jordbruk
När en traditionellt brukad mark läggs om till ekologisk odling brukar skörden bli bra första och andra året medan näring och mineraler fortfarande finns kvar från tidigare. Därefter blir resultatet sämre från år till år så att efter cirka 10 år endast gräs och ogräs växer. I varje fall har det varit så här.
Länken här nedan visar en del av en 40 ha stor ekologisk åker. Det är 12e året som sådan och nu går det endast att skörda gräs och ogräs. Kanske har skräpporna lika stort näringsvärde som gräs, men betande djur tama eller vilda äter dem inte när de själva kan välja.
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/391743/3923770.htm
Det hävdas också att ekologiskt odlade växter är långt mer näringsrika än traditionellt odlade. Lars Bern har i många år påstått detta. Jag tvivlar starkt på att det är sant, möjligen mer smakrika. När vilda djur kan välja äter de hellre välgödda växter än ekologiska svältfödda. Speciellt rådjur är finsmakare. På vintern betar de gärna sädesbrodd, men nästan aldrig vilt gräs. Finns det två åkrar kant i kant med höstsådd säd, den ena traditionell gödslad med konstgödsel, den andra ekologisk gödslad med en liten giva stallgödsel, går rådjuren till den traditionella.
Mina tama vildkaniner är likadana. När de bor inne och har ett överflöd av olika sorters mat är de kräsna. De ratar hö, vilt gräs och ekologisk sädesbrodd, men gillar frodig traditionellt odlad brodd.
Den ekologiske bonden har alltid ont om naturgödsel och gödslar sparsamt.
Länk till en pedagogisk text på svenska om ekologisk odling.
https://pub.epsilon.slu.se/14196/7/kirchmann_h_et_al_170323.pdf
Mjölkkor och mjölkkossor
Kor blir kossor om ekologiska. En vanlig missuppfattning om ekologiska mjölkkossor är att de endast fodras med hö och ensilage. Kraftfoder ges som mjöl av majs, spannmål och baljväxter i samma omfattning som till traditionellt uppfödda mjölkkor. Den enda skillnaden är att avmaskningsmedel ges en eller två gånger om året de traditionellt uppfödda korna, men till de ekologiska kossorna endast när de är så svaga av parasitangrepp att de inte orkar resa sig. Tanken är att de ska bilda naturlig immunitet mot parasiterna. Det är rent djurplågeri.
Vidare brukar påstås att mjölkkossor hållas i små besättningar av familjebönder medan mjölkkor föds upp industriellt i besättningar om 1 000 djur som ständigt går inne. Helt fel, de allra största besättningarna av mjölkkor i Frankrike består av 200 – 300 djur och sådana finns inte många. Medelstorleken på en fransk mjölkkobesättning är 66 och medelstorleken på gården är 92 hektar.
År 2002 byggde jag två foderfickor för kraftfoder om 15 m3 vardera ovanpå den holländske ekobondens mjölkrum. Han brukar cirka 120 hektar.
Länk till nytaget foto av foderfickorna:
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/391743/3924923.htm
Kött
Som vi alla vet propageras hårt för att minska köttätande. Kreaturslöst jordbruk utan konstgödsel är en absolut omöjlighet. Likväl är det vad som förespråkas av såväl internationella organisationer, nationella myndigheter, NGO:s och enskilda gröna debattörer.
Till och med i matglada Frankrike pågår ett krig lett av rödgröna politiker och aktivister av olika slag mot köttätare. Den senaste tiden har ett omfattande drev startats mot Les Gueuletons, två män som driver ett företag med 300 anställda vars verksamhet består i att organisera fester av olika slag och att tillaga och servera måltiden till gästerna. Menyn består av traditionella franska rätter med ett stort inslag av kötträtter ofta tillagade över träkolsglöd på platsen. De två männen överöses med invektiv och rop om att skämmas över att glorifiera köttätande nu när planeten håller på att brinna upp samt att de är stolta över att hålla sig till de franska mattraditionerna.
Nedan en lång länk till ett kort TF1-reportage om Les Gueuletons. Slutet av videon är från en av männens eget bröllop. Bedöm själva om ni tycker att deras verksamhet är skandalös. Man behöver inte förstå franska.
Nyligen kom ett förslag av ett par akademiker om obligatorisk hälsoriskmärkning av kött med bilder liknande dem som fanns på cigarettpaket, för att avvänja populasen från ofoget att äta kött.
En annan akademiker föreslår att genetiskt modifiera köttätare så att vi blir intoleranta mot proteinerna i kött.
https://www.youtube.com/watch?v=AcaKMu7I6vU
Slutord
Säkert är, att om den utstakade agroekologiska planen fullföljs, kommer kombinationen av Farm to Fork, EU Gosplan, FN och militanta ekologister, döma Europa att återvända till något vi trodde var över för alltid: SVÄLT.
Lars Mellblom
Länken till Les Gueuletons verkar inte att fungera.
https://twitter.com/7a8/status/1671855806596120576?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1672847480667398144%7Ctwgr%5Ef501927170e76e7f29f35afcef81d4040d52f8b1%7Ctwcon%5Es3_&ref_url=https%3A%2F%2Fwww.chassons.com%2Fvideos%2Fune-video-de-gueuleton-sur-tf1-provoque-lhysterie-des-ecolos%2F394462%2F
Tack Lars för din spaning på franskt jordbruk.
Jag tillhör en utdöende generation som arbetade på ortens gårdar under skolloven. Lite skolk blev det under skördetiden men lärarna blundade för det då de viste vad jag höll på med. Det sorgliga med dagens förståsigpåare är att de aldrig satt sin fot i en ladugård eller åker. Men ändå vet de hur ett jordbruk skall skötas. Detsamma gäller energiförsörjningen, stadsborna vet minsann hur saker o ting skall skötas. De som säger emot blir nedsablade.
Flyghavre:
https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtskydd/vaxtskyddsatgarder/flyghavre
Flyghavre ska enligt svensk lag bekämpas, dels aktivt om den dyker upp i åkern, dels passivt genom att t.ex skydda utsäde från kontaminering.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1970299-om-skydd-mot-flyghavre_sfs-1970-299/
Tack för ännu en rykande aktuell och initierad artikel, Lars.
Igår hade Dagens Industri en artikel om hotet mot svenska mjölkbönder.
Hotet består av många delar som arlas profithunger på böndernas bekostnad och tunga ränteutgifter o s v – men även aningslösa storstadspolitiker som genom ideologi och världsfrånvändhet legitimerar sin utarmning av matproduktionen med så kallad vetenskapskoncensus – vi skall lalla runt i filttofflor och odla och skörda på det gamla, romantiserade, skördeviset – fossilfritt och utan gödning.
Dom har ju tyvärr inte klarat av fundamenta som befolkningsmängd och arealavkastning.
Matproduktion i stor skala är svårt och utbildningarna inom lantbruk vinklas mot ideologi och totalt missriktat hållbarhetsflum – både kunskapsmässigt och ekonomiskt ärvs kunskaperna och arealerna – men detta skall nu skötas politiskt via alarmism och teoretisk meta meta ideologi från storstaden.
Man brukade förr prata om att man måste smutsa ner händerna och få lite jord och gödsel under naglarna – innan man lärt sig ngt.
Det är just dessa spridningseffekter som klimatideologin ger oss på område efter område – energi, ekonomi, matproduktion, skolgång… och vidare till snart sagt alla områden.
När mina mor och farföräldrar brukade jorden med enkla medel och med den gödsel som fanns att tillgå runt gårdarna – så var avkastningen erbarmerligt låg och svårt väderberoende.
Dom fick uppleva vad det innebar att inte ha mat för dagen och vad det innebar att leva under umbäranden – ur det armodet sprang lusten att förbättra maskinerna, grödorna och gödslet och lusten att bygga hållbara energisystem och ur det kom bättre sjukvård, sociala skyddsnät och ett bättre liv – idag har allt det glömts bort.
Fanatiska klimatdrömmare har svävat in på varje departement och alla trygghetssystem är satta under hot – verkligheten skall omdefinierats med hjälp av REANALYS.
Gud hjälpe oss.
Tack för en intressant observations-studie Lars. Nu vet inte jag vad du riktigt menar med Lars Bern’s syn på ekologiskt jordbruk.
Mina egna tankar kring ekologiskt jordbruk bottnar i problematiken med allt näringsfattigare ytlager av jorden vilken främst drivits på av att den aldrig fått vila (kreatursbete, byte av utsäde samt överanvändning av t.ex vissa herbicider). Jag tänker på att stora delar av USAs tidigare bördiga jordar blivit allt sämre (bättre i Europa) pga hårt drivna monobestånd. På många håll har man med delvis initiala statliga (delstatliga) kortfristiga stöd lyckats förbättra avkastningen av sådana jordar. Tekniken kallas Regenerativt jordbruk (till skillnad mot ”vanligt s.k ekologiskt jordbruk”) vilket långsamt fått stöd bland allt fler jordbrukare vilka särskilt kunnat se hur deras marker lyckats få tillbaka ett djupare och näringsrikare jordlager (t.ex daggmaskens återkomst). Man har förutom växeljordbruk inkl kortvarig säsongsträda slutat med t.ex långvarig användning av glyfosat vilket tidigare tagit död på särskilt tre existensiella aminosyror.
Annars har jag som boende i syd tyska Bayern (15 år sedan) upplevt liknande anekdoter (från bönder) som du här beskriver mellan traditionellt och ekologiskt jordbruk.
https://zachbushmd.com/knowledge-farming/
Ps! WEF och FN tycker s.k regenerativt jordbruk är bra men gör inget (tvärtemot) för att bidra till det utan vill likt Nederländerna minska på kreaturs-hållandet till förmån för B Gates konstgjorda protein.
Visst är det bra för insektslivet om man inte har alltför stora områden med monokulturer, och visst är det vackert med ängar som blommar. Däri har eko-förespråkarna rätt.
De har dock fel i allt annat. Om världen skulle sluta med all användning av konstgödsel (och om dessutom CO2-halten i atmosfären skulle sänkas till förindustriella nivåer) till så skulle svält och armod drabba hälften av alla människor på jorden, d.v.s. 4 miljarder människor där särskilt kvinnor och barn skulle hårdast utsatta. Den andra hälften skulle nog bara drabbas av allmänt försämrade levnadsvilkor. Titta på utvecklingen för kurvorna kurvorna över produktion av konstgödsel och jordens befolkningstillväxt.
Utan kostgödsel skulle jorden bara klara av att föda kanske tre eller fyra miljarde människor
#Thorleif 5#
Lars Bern har på sin blogg Anthropocene skrivit en lång rad entusiastiska artiklar om ekologiskt jordbruk, främst2016 – 2017, men också för ett par månader sedan om Vandana Shiva som fortfarande hyllar livsmedelskatastrofen i Sri Lanka. Han förstår inte att växtnäring måste tillföras i samma mängd som bortförts vid skörden av grödan.
Jag ställer mig ytterst tveksam till att ekologiskt jordbruk skulle vara lösningen på utarmning av jorden. Titta på det här fotot:
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/391743/3924255.htm
Den här ängen har brukats ”ekologiskt” i nästan 2 000 år och är extremt näringsfattig, vilket syns på floran. Där finns nästan inga daggmaskar. Åkern öster om ängen brukas traditionellt och där finns daggmask. Jag vet eftersom jag gräver upp sådana som bete för att meta ål.
MatsL
Det råder ingen tvekan om att omedelbart upphörande av det industriella användandet av konstgödsel skulle få mycket stora negativa konsekvenser på tillgången på mat etc i världen. Det jag relaterar till är den typiska familjejordbrukaren i delar av USA som fått allt sämre jordar (avkastning). En förändring måste till men en omställning kan inte ske hur fort som helst.
På 70-talet blev många stadsbor ”gröna vågare”. Åkrarna var fulla med ogräs och snart tröttnade de gröna och köpte maten på Konsum och Ica som alla andra.
#3 Korrekt. Rent praktiskt innebär det en ganska betungande uppgift. En av få uppgifter som mer eller mindre fortfarande sköts manuellt.
#7 Lars M
Man brukar säga att ”all business is local”! Det kanske inte riktigt stämmer inom alla näringar numera och särskilt inte med hänsyn till skal-ekonomins ”naturliga” utveckling.
Däremot är det väl så att det kan skilja ganska mycket när det gäller lokala jordförutsättningar! Men när man som du här jmf marker som ligger sida vid sida så inser man förstås direkt att någon gjort ”något fel”? Frågan är vad och det får man studera från fall till fall.
Betr Sri Lanka-politiken är Bern såvitt jag förstått helt emot den. Rena galenskaperna som tycks bottna i de mest elementära okunskaperna om böndernas förutsättningar.
Rent principiellt kan man väl ändå säga att vi i Europa tidigare varit mer försiktiga jmf med USAs (lobby-)politik som mer tillåtit att storföretagen tagit över både horisontellt och vertikalt med ”huvudsakligen” kortsiktig vinstmaximering till nackdel för familje-brukarna som trots allt fortfarande representerar en hyfsat stor andel (men krympande) av brukad mark.
Jag vill bara säga att jag saknar all formell kunskap kring jordbruk förutom att jag som barn under somrar fick uppleva 60-talets familjelantbruk på nära håll. Sådana erfarenheter skapar lätt en nostalgisk känsla som förstås divergerar mot dagens realiteter som många lever under.
Nedläggningar av fungerande jordbruk och skapande av svält ligger i Globalismens intresse. Agendan är en överstatlighet där en totalitär maktelit styr en decimerad förslavad befolkning. Ur ”The first global revolution” 1993, Romklubben ; ”I strävan efter att finna en gemensam fiende, i vilken vi kan ena oss kring, kom vi på idén om föroreningar, om hotet av global uppvärmning, vattenbrist, svält och liknande; dessa ting passar vår sak. I sin totalitet och i dess inre sammanhang inbördes har dessa fenomen en konstituerande faktor såsom ett gemensamt hot, vilket måste konfronteras av var och en av oss. Men i att definiera dessa hot som en fiende, faller vi i en fälla – vilket vi redan varnat läsaren för – nämligen att felaktigt anta att symptomen är orsaken. Alla dessa faror är orsakade av människan och hennes involvering i de naturliga processerna och det är enbart genom att ändra attityder och vanor som de kan övervinnas. Den egentliga fienden är därför mänskligheten själv.”
En ytterligare allvarlig komplikation är att människor i städer och andra tättbebyggda områden snart inte förstår att deras liv hänger på vad jordbruken kan leverera. Det som vi äter kommer från marken i form av växter och köttdjur, som föds upp på dessa. Självklart utarmas marken om inte näring tillsätts, hur skall det annars fungera? Agrar kultur och kunskap om vårt beroende av varifrån vår föda kommer, borde vara ett centralt ämne i skolan, liksom våra kroppars beroende av den metaboliska energin i växter och kött. Kunskapssnedvridningen är här lika förödande som den om vårt övriga externa energiberoende.
Flyghavre går ej att utrota.
Arbetade i min ungdom på en gård med svinuppfödning.Var en ren spannmålsproducent för foder till grisarna.
Varje sommar så gick vi 5 personer rad upp och rad ner och handplockade flyghavre.
Det gick att bespruta i korn ej i havre.
Var för nära besläktade.
Det lades i plastsäckar som placerades i en hääs.
Ni som inte vet vad en hääs är,man placerade plast på botten,där lade man plastssäckarna.Ovanpå en presenning som täcktes med jord för att förankra den.
En granne med en vall bredvid den infekterade åkern betade den i 10 år.Den plöjde upp och såddes med spannmål.
Där kom trots 10 års betande flyghavre.
Flyghavre går ej att utrota.
Angående ekologisk odling så har jag själv kunnat konstatera hur erbarmligt dåligt det är.
Har en ekobonde inte långt från mig Inte ovanligt att han får plöja ner sådden,består för det mesta av ogräs.Har förstått att han tydligen använder blodmjöl i form av pellets i stället för konstgödsel.
Använder även naturgödsel då han bedriver köttdjursuppfödning.
Hm,blev ett långt inlägg.
Flyghavren sägs ha kommit in i Sverige i samband med kriget. Man trodde att det var en billig sorts havre som var lätt att så och hantera. Sedan dess har manuell behandling såsom beskrivs av Christer E #15 gällt. Ett problem var att om man bodde granne med en latare bonde så kunde eländet spridas över åkergränserna. 🙂
Utarmning av jordarna var ett stort problem i Europa ända fram till 1800-talet. Guanon räddade våra jordar. Med konstgödsel kunde man andas ut. Som Lars M förklarar i sitt inlägg så måste alla mineraler som tas ut från jorden i form av mat till människan återföras dit, vilket i princip är hela det periodiska systemet.
#Christer Eriksson 15#
Jag är väl medveten om att flyghavre inte går att utrota. Som jag nämnde i mitt inlägg finns fröna latent i jorden, men man kan hålla den tillbaka. Den åker med en ”lärkrutan” där bonden glömde att slå på sprutriggen, är cirka 10 ha stor. Under 90-talet när den brukades av en traditionell bonde gick han och jag fram och tillbaka i traktorspåren en gång om året och drog för hand upp flyghavren, vilken var avsevärt högre än den andra grödan. Det tog ett par timmar, men sen var åkern flyghavrefri det året.
Det förfarandet är omöjligt vid ekologisk odling på grund av mängden flyghavre och ingen tycks bry sig.
Ja mycket är korrekt vilket jag som trädgårdsmästare är väl bekant med ! Under mina sista 8-10 år så odlade vi EU ekologiska kryddor i växthus. Problemen gick ganska väl att hantera utan att få några större skördebortfall eller kvalitetsbrister möjligen kunde näringsinnehållet varit större om jag producerat konventionellt ! Ett stort problem är att få tag i bra näring under produktion av Ekologiska matvaror ! En annan sak är det stora förbrukningen av flis, grot från våra skogar där vi tar bort all näring och humus från skogarna och sen eldar upp det ! På köpet får vi ca 7ggr större Co2 utsläpp än om vi eldat med Naturgas ! Hade vi lämnat det kvar i skogen hade de nya träden både fått näring och förhöjd Co2 i tillväxtzonen !
#Thoeleif 12#
Lars Bern tror att om tamdjur hålls på en mark kommer deras avföring och urin att göda den. I själva verket har korna tagit upp näring och mineraler från marken och återföra den så länge de hålls på samma mark, men de tillför inget nytt. Däremot för de bort näring när de tas bort från marken.
Det är värt att nämna, eftersom Bern lyssnas till av många människor som inte är grönröda, men hans kunskap om jordbruk ligger på samma nivå som andra stadsboende akademiker.
MatsL #7:
”Utan kostgödsel skulle jorden bara klara av att föda kanske tre eller fyra miljarde människor”
Just den nivån är WEF:s mål. Tro inte att de betraktar de avigsidor vi ser med ekologiskt bruk som en nackdel, det är istället precis det som eftersträvas.
#19 Dan
När jag läser din konspiratoriska kommentar slog det mig varför det inte finns rafflande böcker om miljö- och klimatkampen i likhet med kriminal- och spionromaner🤪
Det kan också vara så att det är gudarna som spelar dataspel, där vi är pjäserna 😉
Adepten
Varför är den konspiratorisk?
De och liknande organisationer har väl uttryckt att vi borde vara några miljarder bara?
#18-19
Om vi talar om en total avkarbonisering så lär det globala transportsystemet packa ihop också och då lär det inte bli ens 3-4 miljarder kvar.
#18 Lars Mellblom
Ja Lars Bern förmedlar förstås en mer generell bild/lösning men som du säger diskuterar vi nu främst tillgången på näring i jordarna som uppenbart kräver ersättning/tillsatser pga uttaget efter skörd.
Som du vet är de lokala skillnaderna ofta stora mht jordtyp, biologisk omgivning, val av utsäden. markbearbetning, erosions-förutsättning, bekämpningsmedel osv. Att välja optimalt är inte lätt och kräver inte sällan fleråriga alternativa försök. Att uppleva att t.ex en herbecid (c.p) av en viss typ är ett absolut krav för att lokalt nå lönsamhet är helt förståerlig ur bondens perspektiv. Men dessas användning kan också bli en genväg eller senväg beroende på hur man ser det.
Glyfosat t.ex har länge använts med stor framgång och då särskilt i USA varifrån det kommer (Monsanto) men även i delar av södra Europa (inkl södra Sverige). Tvistig forskning har främst handlat om den direkta cancerrisken kring själva hanteringen medan man i USA kunnat se de mer externaliserade konsekvenserna av att ämnet är vattenlösligt vilket inneburit en stor spridning från åkrar via vattendrag och grundvatten till näraliggande växtliv&biotoper osv.
Man börjar se och jämföra ämnets (glyfosat) negativa påverkan på det mikrobiologiska livet med vår egen överanvändning av antibiotika. Försvarare av glyfosat när det gäller de ”smittade” grödornas påverkan på människokroppen har hittills handlat om att ämnet INTE är fettlösligt vilket då skulle innebära att det ej kan tas upp av vår kropp vid passage genom matsmältningssystemet. Tyvärr har forskning tydligt visat att ämnet på sikt bryter ner tarmväggarnas struktur som just filtrerar det som kroppen ska ta upp liksom vårt mikrobiom. Läckande tarm är resultatet vilket idag liknar en folksjukdom.
Som vanligt handlar problemen om stora pengar för både bönder och tillverkare där långsiktiga negativa hälsokonsekvenser hittills fått böja sig (jmf nikotin-tobak intresset ur producent-perspektivet, dvs kassakor).
Regenererat jordbruk har alltmer rönt större intresse pga ”klimatförändringen” och då kopplat till främst markberedning inkl plöjning mht koldioxidupptag via ökad fotosyntes. De riktigt kunniga i ämnet menar dock att det främst handlar om att öka det mikrobiologiska livet i jordarna vilket i grunden kan förbättra näringseffektiviteten i jordbruket och minska på t.ex både plöjning, västgifter/gmo och konstgödselbehov. Några snabba standardlösningar finns inte alltid utan det handlar som vanligt om lokala förutsättningar och utprovning.
Här SMHI som (förstås) i koldioxidens namn uppmärksammar regenerativt jordbruk;
https://www.smhi.se/klimat/klimatanpassa-samhallet/exempel-pa-klimatanpassning/plojningsfritt-jordbruk-som-metod-i-ett-framtida-klimat-fordjupning-1.133196
#20, 21 TorbjörnR
Javisst! Rom-klubben anser av flera skäl (främst ”hållbarhet” och mat) att befolkningen måste krympa och de utgör sedan länge en bakgrundspartner till WEF inkl FN-sammanhang. Det utnyttjar sedan länge B Gates och han har personligen som enskilt störste finansiär till WHO i Geneve (som är ett särskilt juridiskt frisäte sedan nazismens glansdagar) skaffat sig diplomat-status och åtals-immunitet (ej anställd alltså).
Var inte så naiva inför särintressenas makt och planer. Det sker inför öppen ridå men MSM vägrar att objektivt beskriva det. Gissa varför?
# 18, 19, 22#
Vid en global övergång till endast ekologiskt jordbruk blir antalet människor som kan försörjas med livsmedel långt mindre än 3-4 miljarder även med kreatur. Kreaturslöst ekologiskt jordbruk kan inte försörja en enda person annat än med de undantag jag nämner i inlägget.
#6
”Mina egna tankar kring ekologiskt jordbruk bottnar i problematiken med allt näringsfattigare ytlager av jorden vilken främst drivits på av att den aldrig fått vila (kreatursbete, byte av utsäde samt överanvändning av t.ex vissa herbicider). ”
I verkligheten är det tvärtom. Jordarna har blivit allt näringsrikare, även i icke odlade områden. Detta är lätt att se på hur floran förändras så att arter som trivs på näringsfattiga marker försvinner och sådana som vill ha näringsrika expanderar.
När såg ni senast en kattfot, en backsippa eller en ängsgentiana?
#25 Thorleif
Tack. Det som beskrivs är för de flesta ”James Bond och Dan Brown”.
Svårt att ta till sig och ”konspiratorisk”.
Verkligheten är som du beskriver att vi är naiva och har inte i Sverige behövt slagits för något på bra länge . Bekväma helt enkelt
#16
”Flyghavren sägs ha kommit in i Sverige i samband med kriget. Man trodde att det var en billig sorts havre som var lätt att så och hantera. ”
Ingalunda. Den kom nog snarare in med de första bönderna för 5 000 år sedan. Den var ett stort problem på 1700-talet och det diskuterade mycket om hur den skulle bekämpas.
”Det enda två fall jag känner till där jordbruk kan drivas utan av människan tillförd gödsel, är där åkrarna tillförs slam från årligen översvämmande floder, eller som svedjebruk, men det senare är inte uthålligt.”
Jag skulle tillägga ett tredje: odling invid aktiva eller nyligen aktiva vulkaner, i synnerhet i tropikerna. Vulkaniska bergarter vittrar extremt snabbt i varmt klimat och ger upphov till mycket fruktbara jordar. Detta är huvudskälet till att folk bosätter sig på vulkansluttningar, ofta med fatala följder.
Och svedjebruk kan nog vara nog så hållbart så länge befolkningstätheten är tillräcklibt låg. Först odlar man 2-3 år, sedan blir området betesmark alternativt bra viltbete i ytterligare ett antal år. Sedan växer skogen upp igen och något eller några sekel senare kan man ta om det.
Svedjorna här i Sverige gav normalt mycket bättre arealskördar än ”riktig” åker, och det fanns särskilda råg- och rovsorter anpassade för svedjebruk, numera tyvärr utdöda.
#Thorleif 24#
Glyfosat bryts snabbt ner vid kontakt med jord, bl.a till fosfor som är en nödvändig substans för växter.
Det klassas som ”troligen cancerframkallande”, samma nivå som prickig korv. Som vid alla gifter är det dosen som avgör. Det finns uppskattningar som säger att giftpåverkan av samtliga växtskyddsmedel vi får i oss av maten motsvarar att dricka 2-3 glas vin per år. Av växterna själva skapade gifter finns i maten i kvantiteter många gånger större än resterna av växtskyddsmedel.
Att inte plöja är inget nytt, men då är Glyfosat extra viktigt. De traditionella bönderna häromkring slutade att plöja för 15-20 år sedan. Plöjs görs det nu enbart när jorden är så blöt att det inte går att så och då i avsikt att ylagret ska torka.
Det vanliga förfaringssättet är att tallriksharva någon tid efter skörden. Ogräsfrö och frö från grödan gror då snabbt. Strax innan sådden av nästa års gröda sprutas med Glyfosat. Sådden sker direkt utan vidare markberedning. Inget i din länk var nytt jämfört med vad som praktiseras här.
Ekobönderna plöjer oftast två gånger per år, men som framgår av mina foton hindrar det inte ogräsen att växa i stort antal.
När det gäller ogräs efter skörden gror de inte som en planta här och där, utan som en heltäckande matta. I största delen av Frankrike växer ogräsen också under vinter, men långsammmare då.
#tty 30#
”Och svedjebruk kan nog vara nog så hållbart så länge befolkningstätheten är tillräcklibt låg.”
Ja, men då måste den vara mycket låg om tre grödor kan bärgas per 100 år. Dessutom, målet är kreaturslöst och att människan dödar vilda djur är en än större synd.
Adepten #21:
Du tror inte på WEF:s uttalade mål, men på gudar som spelar dataspel.
Föredrar verkligheten för egen del.
Schwab, hur många divisioner har han?
Urbaniseringen är ett stort problem utifrån många aspekter. En är att de barn som växer upp där och blir makthavare aldrig kliat en gris bakom örat eller i en ladugård snabbt gått undan när kossan lyfter på svansen. När jag gick i skolan skulle man samla in och pressa 80 växter till ett herbarium och lära sig svenskt och latinskt namn samt familj. Jag tvivlar på att kunskapsläget idag ligger på den nivån. Det gör att förståelsen för natur och jordbruk tenderar att bli teoretisk och rudimentär. Då tror man att det skall gå att skörda och berabeta jorden utan diesel. osv……
#Brutus 35#
Så är det och därför finns det ingen som helst hejd på galenskaperna.
Hej Hans Ekberg!
#13. Mycket bra. Önskar använda din text om Romklubben. Finns det en länk man kan hänvisa till?
På tal om O-gräs bekämpning – framtiden är redan här;
https://framgang.bonniernews.se/robotar-forandrar-framtidens-jordbruk/
Allt det här regnandet börjar ta på tålamodet. Min gissning är att vi kommer att få en rekordvinter med massor av snö;
https://www.youtube.com/watch?v=EZtRKbTdQVw
OT
Gröna bubblor – gröna omställningar och hyper | Christian Sandström | Hotspot
Sverige och EU har en ambition att ställa om all form av energiproduktion och energianvändning till en grön sådan. För att se till att det sker tillgängliggör man hundratals miljarder kronor i olika former av stödåtgärder. Men hur påverkar dessa åtgärder marknadens naturliga mekanismer kring riskbedömning och hållbarhetskalkyler? Det samtalar vi om i veckans Hotspot som gästas av Christian Sandström, biträdande professor vid internationella högskolan i Jönköping och författare till boken Gröna bubblor.
https://www.youtube.com/watch?v=Ajee4lLKkbY
Lars M. Ett ödmjukt tack för att Du delar med Dej av all den kunskap och insikt som ligger bakom Dina inlägg i text och inte minst bild. De är värda att spara på en alldeles egen plats att återkomma till när de politiska galenskaperna och Homo urbanus kör över all vett och sans samtidigt som Det Fria Ordet sedan länge är strypt.
#Ann Löfving-Henriksson 40#
Tack Ann för dina vänliga ord !
Tack för bra och insiktsfullt inlägg Lars!
Instämmer med Ann LH.
Och Homo Urbanus var bra, de är ute och cyklar mer och mer.
I Nederländerna vill ju regeringen med Rutte i spetsen satsa 25 miljarder Euro på att tvinga 3000 bondgårdar att lägga ned. Allt för rädda klimatet.
Finns det liknande tankegångar i Frankrike Lars?
Snart får vi nog äta fruset grus på vintern som i Monty Pyton sketchen och bo i tomma gödselbrunnar.
Paul H #39,
Tack för länken. En ovanligt penetrerande intervju. Jag skickar den omedelbart vidare till vår kommunordförande som jag känner väl.
Ingemar
#Fredrik S 43#
Jo, sådana tankegångar finns också i Frankrike, främst bland Homo urbanus och journalister (en tautologi). Egentligen behövs inga tvångsåtgärder. Medelåldern bland franska bönder är hög, självmordsfrekvensen högst av alla yrkeskategorier och kreatursstammen minskar stadigt sedan länge.
Jag nämnde journalister, eftersom vartenda TV-och radioprogram som handlar om jordbruk pekar ut självägande bönder som särskilt skadliga för klimat, biodiversitet och som av ren elakhet producerar giftig mat. Till deras förbrytarlista hör också att de är nationalister, gillar traditioner och jagar. Detta budskap trummas ut dagligdags samtidigt som ekologiska kollektivjordbruk höjs till skyarna.
Lyckligtvis har vi fortfarande ”la France périphérique”, 2/3 av befolkningen, som gillar traditioner och det traditionella köket, men inget inspirerar unga till att bli lantbrukare.
Själv ser jag en dystopi på väg inom en inte alltför avlägsen framtid, om inget mirakel sker. Som jag nämnt tidigare, muslimer är på god väg att bli en majoritet i många europeiska länder. Det är också en dystopi, men med all sannolikhet har de inget som helst intresse för klimatpolitik eller ekologiskt jordbruk. En av mina senaste kunder är djupt troende muslim och kanske militant islamist. Vi hade långa samtal om klimat-och miljöpolitik och han bekräftade min uppfattning. Mannen är en välutbildad ingenjör, integrerad men inte alls assimilerad.
Tack Lars M och komentatorer! Har Ni hört sagan om den förbryllande stadsmuren? Det var en gång ett stort gäng kaxiga urbaneser som inom sin detaljplanerade stad hade förtätat bort alla grönområden och bebyggt eller asfalterat alla tidigare goda åkermarker. De tyckte att lantisarna var ”tärande” och bestämde därför sonika att bygga en mur runt staden för att slippa se dem. Av någon anledning gick portarna i baklås och ingen kom ut. När arkeologerna så småningom återupptäckte staden fann de fullt av blodiga klösmärken på murarna. Men endast på INSIDAN…
#45 Lars Mellblom
Inget ont om amerikaner och andra anglofiler men utrikespolitiskt är saken annorlunda. Det är nog så att det är till fransmännen utanför de stora städerna vi ställer vårt hopp om att göra revolution mot globalisternas anspråk att centralisera makt och fösa oss alla samman i 15-minuters städer i konsumismens och kontrollens totalitära namn.
Kanske också från flera gamla öststatsländer som Ungern, Slovakien och t.o.m Polen när det gäller motståndet mot globalisterna eftersom de fort känner igen vartåt politiken leder mht deras erfarenheter under kommunismen bakom järnridån.
Vår frihet är under stort hot när vänstern delar säng med kapitalet.
En politisk elit som fått det så ekonomiskt bra att de inte kan tänka sig att göra upp med sina samveten (vilka är deras huvudmän?) utan istället fyller dessa med skuldprojicering kring fantasier om högerextremister (vanliga människor med andra perspektiv, önskningar och åsikter).
Klimatfrågan har till slut fått den önskade effekten enligt globalisterna. 1 december vinner globalisternas sitt första stora maktövertagande ”laga kraft” då WHO (byråkrater som styrs av WEF och privata finansiärer) formellt och i praktiken tar över Hälso-pelaren från (t.ex) EU. Vår egen ”dvärg” har sedan länge varit ”med på tåget”.
Klimatfrågan blir därefter successivt ett ansvar för WHO och deras Advisory panel där den politiske kommunisten och psykologen från UK, Susan Michie leder arbetet med att föreslå åtgärder mot t.ex koldioxidens faror. Allt under kontroll av folket från WEF via deras förslag på PPPs (Public Private Partnerships) under Agenda 2030. På så sätt kommer bl.a EUs skattebetalare (skuldföras) att direktfinansiera mängder av projekt som leder mot ytterligare förslavning. I förlängningen kommer överstatligheten att leda mot fortsatt federalisering av EU (transfererings- och skatteunion).
Av alla gifter vi finner i växter som vi äter har bonden tillför några procent. Resten står växten själv för. Det nämns ovan att glyfosat skulle orsaka läckande tarmar. Gluten är ett ämnen som växten tillverkar själv och vars uppgift för att försvara växten är att orsaka läckande tarm hos den som äter växten.
Vi skulle inte kunna sitta här och skriva utan kött. Vi hade aldrig fått den kapacitet våra hjärnor har idag utan kött. Äter man inte kött, måste man tillföra fabrikstillverkade näringsämnen; kosttillskott eller vad ni nu vill kalla det.
Kött och speciellt nötkött har mer läkande påverkan på en sjuk kropp än vad läkemedel har. Så, välj mellan att äta rikligt med kött eller ät växter, tillför kosttillskott och läkemedel för att behandla symptomen av växternas gifter.
Sist. Det är redan visat att djur kan återuppliva döda jordar i sådan omfattning att växterna på dem äter upp alla koldioxid som människan skapar.
Att själv odla ekologiskt och hålla självhushåll fungerar jättebra – nationellt fungerar det inte alls, helt förkastligt, orealistiskt.
Vindkraft fungerar oxå hyfsat på hushållsnivå om du har tillgång till ved och batteri – men är värdelöst på nationell nivå.
Mat och energifrågor drivs idag ideologiskt på nationell och internationell nivå av våra politiker – dom tycks tro att man kan driva nationella försörjningskedjor som om det gäller ett enskilt hushåll.
Den typen av tänkande är inte hållbart.
Då det gäller ett miljöriktigt lantbruk vill jag gärna framhålla Wapnö utanför Halmstad. De levererar bland annat mjölkprodukter som tagit en stor marknadsandel i Västsverige. Tyvärr kan det vara svårt att hitta deras produkter i Stockholmstrakten men enligt min uppfattning smakar deras mjölk lika bra som den nordnorska Tine mjölken. Sedan vårdar de sina marker mycket väl så att matjorden skall finnas kvar i generationer framåt. Gå gärna in och titta på hemsidorna och provdrick mjölken.
Läs August Strindbergs ”Bland franska bönder”. Där beskrivs det idoga arbetet med att öka avkastningen på odlingarna för 150-års sedan.
Tack Lars för alltid så intressanta inlägg från den franska myllan. Undra hur det går i Holland, nu när bonderörelsen fick bra med röster i valet – Mark Rutte verkar ändå sitta kvar på något sätt (starkt WEF relaterad).
#UWB 52#
I Holland är utgången tveksam, men i Frankrike har vi sedan länge vässat våra högafflar. Vi lantisar har också stöd av ”la France périphérique” 2/3 av fransmännen som inte tillhör städernas styrande IYI, med andra ord vi som deltog i de Gula Vestarnas protester. Macrons trogna uttrycker alltsom oftast farhåger om att vi Gula Vestar åter ska bli aktiva. Det är den franska nedre medelklassen som har svårt att få privatekonomien att gå ihop och inte gillar wokeagendan.
#48 Göran
Forskningen om glyfosat och läckande tarm har god evidens men visst finns det andra (utöver gluten) naturliga växtgifter (t.ex lektiner) som också drabbar vår tarm negativt. Till detta kan läggas växande skador på våra energi-fabriker, cellernas mitokondrier, pga stora obalanser av t.ex omega 6-fetter. Processade livsmedel och växtoljor är exempel.
Som sagt ställs böndernas kortsiktiga behov av avkastning mot riskerna för långsiktiga skador. Myndighets-lobbying har länge varit ett hot ifråga om uppdrags-objektivitet. Hittills får var och en av oss informera sig och ta egna beslut.
Ekologiskt jordbruk är också något som blivit ett mantra bland ”miljömedvetna” storstadsbor. De tror att sådan mat ger mindre klimatavtryck, är nyttigare och fri från gifter. Då sådan odling kräver ungefär dubbelt så stor areal för att ge samma avkastning kan detta argument avfärdas. Ekologiskt odlade grödor innehåller mer mögelgifter än konventionellt odlad, då de senare brukar besprutas mot just mögel. Villfarelsen att ålderdomliga odlingsmetoder, utan konstgödning och kemisk skadedjursbekämpning ger hälsosammare mat och mindre klimatavtryck har sin grund i okunskap och rädsla för det man inte förstår. Denna rädsla utnyttjas av skrupelfria makthavare som vill driva oss tillbaka till ett samhälle med svält och misär. Det är beklämmande att se hur värnandet om vår miljö urartat och blivit en fanatisk religion bland många kraftigt indoktrinerade individer som kallar sig”medvetna”. Klimatalarmismen är ett annat typexempel på vad blind tro och förnekande kritiska faktorer kan leda till.
#Christian H 55#
” Då sådan odling kräver ungefär dubbelt så stor areal för att ge samma avkastning kan detta argument avfärdas.”
Det är väldigt optimistiskt räknat. När årsmånen är dålig blir det ingen skörd alls, och för varje år som går efter omställningen till ekojordbruk blir skörden sämre och sämre. Efter 10-12 år går det inte att skörda något annat än hö och ensilage.
Min bedömning är att långt fler människor, inklusive de som inte tror på klimatalarmismen, har en positiv inställning till ekologiskt odlade livsmedel och möjligheten av en omställning till ekologiskt jordbruk, än de som insett faran. Detta är något som kan sluta riktigt illa om EU-byråkraterna tillsammans med urbana nationella politiker får sin vilja igenom.
#55 Christian H
Du skriver: ”Denna rädsla utnyttjas av skrupelfria makthavare som vill driva oss tillbaka till ett samhälle med svält och misär.”
Detta tror jag inte ett dugg på. Okunniga människor utan naturvetenskaplig skolning blir också rädda. Jag skulle kalla det helt vanlig dumhet, mycket utbrett bland politiker.
”Politik är att vilja” sägs det. Ytterst obehagligt – leder till katastrofer, särskilt i kommandoekonomier. Borde heta: ”Politik är att kunna” dvs genom att ha egen kunskap och vett att inse att man måste ta hänsyn till vad fackmän säger om sådant man inte själv säkert vet, blir politik konsten att kunna genomföra förändringar utan oönskade, ibland katastrofala, bieffekter.
Jag skulle vilja se Lars Mellbloms text publicerad i någon tidskrift. T.ex. Focus eller möjligen Axess.
Sedan är väl inte våra moderna jordbruk riktigt hållbara. Vore bra med lite genmanipulation så att man kunde börja odla fleråriga grödor för att minska jorderosionen. Jag minns ett foto från någon plats i Skåne där en åker låg intill betesmark. Åkerns markyta var någon decimeter lägre än marken på betesområdet och det påstods att marken legat på sama nivå för typ 100 år sedan. Markanvändningen oförändrad hela tiden. I samband med jordbearbetning blir det stora dammoln.
Skräcken för kemikalier är lika galen som skräcken för radioaktivitet. Folk skulle bara veta hur mycket en människokropp strålar på grund av sitt innehåll av kalium 40!
Nog kan det vara befogat med rädsla för kemikalier – men det gäller sådana saker som är dåligt studerade och det kan inte sägas om kemiska tillsatser i mat eller om jordbrukskemikalier.
#Leif Åsbrink 57#
Har du tittat noga på bilden av en äng med efterbete som brukats på samma sätt i nästan 2000 år, d.v.s som ekologiskt jordbruk utan att någonsin ha varit plogad och alltid täckt med växter?
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/391743/3924256.htm
Som synes finns nästan inget gräs, vilket är ett tecken på mycket näringsfattig jord. Där finns inga daggmaskar, medan det på åkern kant i kant österut finns gott om daggmask. Denna åker har samma historia, men plöjdes upp i början av 1960-talet och har sedan dess brukats konventionellt.
#56 Lars Mellblom
Du skrev apropå mitt mitt påstående att ekologiskt odlade grödor kräver dubbelt så stor areal: ”Det är väldigt optimistiskt räknat”. Ser man på dina bilder ser det onekligen ut så. Det är naturligtvis olika för olika grödor och uppskattningen att ekologisk odling i genomsnitt kräver dubbla arealen har jag hört från en person inom Jordbruksverket. Skall produktiviteten förbli oförändrad instämmer jag i att man måste tillföra samma mängd näringsämnen som de man tar ifrån jorden vid skörd.
#Leif Åsbrink
Så du tror inte ett dugg på att: ”Denna rädsla utnyttjas av skrupelfria makthavare som vill driva oss tillbaka till ett samhälle med svält och misär.”
Den invändningen förstår jag inte alls. Jag menar att den politiska och ekonomiska elitens indoktrinering, med hjälp av skrämsel, nu är så stor att den omfattar flertalet, antigen de har naturvetenskaplig utbildning, eller ej. Det har de mäktiga krafter som styr de stora internationella organisationerna sett till. Sedan kan jag bara hålla med dig om att dumhet är mycket utbredd bland politiker. De förstår sällan naturvetenskapliga argument och förlitar sig i stället på vad auktoritära makthavare säger och vad de tror att andra tror. Det är tron som styr och inte kunskapen, vilket naturligtvis leder fel. Dessa makthavare vill ha lättskrämda, rädda och fogliga undersåtar, i syfte att öka sin egen makt. Det är klimatalarmismen och propagandan gällande ekologist jordbruk tydliga exempel på.
#Christian H 59#
Jag har också sett siffran 50% mindre skörd jämfört med traditionell odling, vilket kan stämma för hö och ensilage, vilket jag borde ha preciserat. Halva skörden uppges, men då känner vi inte till jordbrukarens kvalifikationer, jordmånen, under hur många år jorden brukats ekologiskt, om stallgödsel köpts från traditionella gårdar etc. Inledningsvis skrev jag: ”…hur ekologisk odling verkligen ser ut när helt vanliga bönder på helt vanliga marker praktiserar sådan.” Det är viktigt att hålla i minnet.
Jag har funderat. Gabe Brown brukar 2000 hektar och den franske traditionelle bonden i medeltal 69 hektar. Lite hårddraget kunde man säga att ekobonden Brown behöver 29 gånger mer mark för att försörja en familj än den traditionelle franske bonden.
Vidare, om Browns sätt att bruka jorden är lönsammast i bygden, som han själv påstår, varför följer då inte grannarna hans exempel? En förklaring kan vara att grannarna är verkligt dumma. En annan är att Brown inte berättar hela sanningen. För min egen del lutar jag åt det senare.
Vi skulle inte kunna klara föda världsbefolkningen utan konstgödsel. Men det finns stora nackdelar för ekosystemen med traditionellt jordbruk. Det ena är övergödning av sjöar och hav. Det andra är att bekämpningsmedel som minskar mångfalden av insekter, växter och svampar.
Det tredje är ettåriga grödor.
I Sverige har vi än så länge bra jord. Men andra länder har fått utarmade jordar. Livet i jorden som är så viktig har försvunnit. Nematoder, daggmaskar, hoppstjärtar och Mykorrhizasvampar har försvunnit. Syre och näring kommer helt enkelt inte ner till växternas rötter och regnvatten rinner bara bort. Den lilla näring som finns överst eroderar också bort genom vind och skyfall.
Så frågan är hur hållbart det är för framtiden, med konstgödsel och bekämpningsmedel? Inte bara för utarmade jordar, utan också övergödda vatten och insekter som försvinner i ekosystem nära intensivt brukade åkermarker.
Vore det inte bäst att rika länder la mer kraft och pengar på jordbruk som gynnar den biologiska mångfalden och fattigare länder på konstgödsel? Då kan de fattigare länderna få mat och de rika länderna (som har tillräckligt med mat) gynna en hållbar framtid?
#Hållbart 61#
”Vore det inte bäst att rika länder la mer kraft och pengar på jordbruk som gynnar den biologiska mångfalden…”
Vad innebär det rent praktiskt?
#57
”Jag minns ett foto från någon plats i Skåne där en åker låg intill betesmark. Åkerns markyta var någon decimeter lägre än marken på betesområdet och det påstods att marken legat på sama nivå för typ 100 år sedan. Markanvändningen oförändrad hela tiden. I samband med jordbearbetning blir det stora dammoln.”
Detta behöver dock inte bero på jorderosion i traditionell mening. Det finns också något som kallas ”överplöjning”, alltså att jord rör sig från högre delar av ett fält till lägre delar i samband med plöjning. Detta kan motverkas genom lämpligt val av i vilken riktning man plöjer, men i delar av i synnerhet Skåne och Östergötland bryr sig inte jordbrukarna, eftersom det är fråga om moränlera som i praktiken är lika bra eller t o m något bättre åkerjord på djupet där den är ovittrad. Det gör alltså inget om ytskiktet förflyttar sig nedåt på fältet.
#61
”I Sverige har vi än så länge bra jord.”
Så har det dock inte alltid varit. Innan konstgödning och klöverodling tillkom var åkerjorden på många håll ytterst utarmad. Det enda man hade var stallgödsel och det räckte inte långt, och i praktiken innebar det att man hela tiden flyttade näring från ängar (och i viss mån hagar och skog) till åkern. Det är detta som är bakgrunden till talesättet ”äng är åkers moder”.
Ett litet utdrag ur Linnés skånska resa 1749;
”Utjord var här vid Ravlunda mycken. Denna upptogs vart tionde år, på vilken första året såddes bovete, andra året råg och sedan icke mer. Om denna utjorden sås vart 6:te, 7:de eller 8:de år, bliver hon alldeles utmärglad, att hon bär ingenting, ja icke en gång ogräs utan ser ut som en bar sandhed.”
Odling två år och träda åtta år alltså.
#tty 64#
Tack, dina ord väger långt tyngre än mina!
Linnés skånska resa 1749: Och då ska man betänka att det var med den tidens lågavkastande sorter. Moderna högavkastande sorter skulle knappast växa alls.
#Lars Mellbom 62#
”Ekologisk produktion gynnar den biologiska mångfalden. Forskningsgenomgångar, främst från Europa, visar att det i genomsnitt finns cirka 30 procent fler arter och även fler individer av många arter på ekologiska gårdar. Resultaten har varit robusta under de senaste 30 åren.”
https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/vad-sager-forskningen/biologisk-mangfald/fler-arter-pa-ekologiska-gardar/
”… 1-5 procent av arealen användes till att bland annat odla växter som ger frön åt fåglar, vilda växter åt pollinatörer och tuvbildande gräs för att gynna en lång rad insekter, fåglar och däggdjur. Dessa åtgärder gynnade inte bara den biologiska mångfalden i allmänhet utan också arter som medför stora förbättringar för produktionen i jordbruket genom exempelvis pollinering och att äta insekter som äter av grödan.”
https://www.natursidan.se/nyheter/forskning/ny-studie-jordbruk-kan-kraftigt-gynna-biologisk-mangfald-med-bibehallen-skord/
Egentligen tycker jag systemet är sjukt. Jordbrukarna borde få bättre betalt för att odla hållbart. Maten i butiken är för billig och de som odlar mest ohållbart gynnas. Vi måste rösta för en hållbar framtid.
Tur att EU försöker göra något åt det, 2020: ”Den 20 maj presenterade EU-kommissionen strategin “från jord till bord” (the ‘Farm to fork strategy’ to make food systems more sustainable) tillsammans med en ny strategi för biologisk mångfald, inom den europeiska gröna given (the Green Deal).”
https://www.slu.se/ew-nyheter/2020/6/fran-jord-till-bord/
Jag hoppas ni jordbrukare får förutsättningar för ett jordbruk som gynnar ekosystemen!
Hållbart, #66,
du blandar data friskt. Om det är av okunskap eller avsiktligt vet du endast själv.
Självklart har eko-jordbruk en större artrikedom med fler individer av arter förutom den odlade grödan. Allehanda ogräs är en del av orsaken till detta.
Den andra studien du refererar till baserar sig på traditionellt jordbruk. Studien visar att man enkelt når samma positiva artberikning med små förluster i produktivitet utan att behöva anamma ekojordbrukets självpåtagna tagelskjorta.
#66
Observationer är mer värda än teoretiskt tyckande. Jag föreslår att signaturen `hållbart` läser Lars Mellbloms artikel en gång till och funderar ett varv till. Man behöver hålla i minnet att ekologiskt jordbruk tar mer mark i anspråk och följaktligen tränger undan fler vilda arter än traditionellt jordbruk.
#tty 64#
Ja det är klart att när man tillför näring blir det mer näring. Men livet i jorden är en förutsättning för att kunna odla. Det är den som utarmas och som måste gynnas.
”Att gynna daggmaskar och svampar som lever i symbios med grödan är ett lovande sätt att minska behovet av mineralgödsel och bekämpningsmedel. I sin avhandling har Kaisa Torppa sett att daggmaskar gynnas av ärtväxter och minskad plöjning. Det är viktigt att bevara naturbetesmarker för att upprätthålla mångfalden av daggmaskar i jordbrukslandskapet. Tillförsel av svampar och daggmaskar för att restaurera marklivet på åkrarna har potential men behöver undersökas mer.”
https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/gynna-daggmaskar-och-svampar-i-marken-for-ett-hallbart-jordbruk/
Markpackning är också ett problem: ” Markpackning är ett allvarligt problem för lantbrukare och leder till minskad skörd och negativa effekter på många andra markfunktioner. I en ny avhandling har jordars egenskaper undersökts efter markpackning. Redan måttlig kompaktering av jorden visade sig öka risken för snabb transport av bekämpningsmedel och näringsämnen till grundvattnet.”
https://internt.slu.se/nyheter-originalen/2020/9/markpackning-andrar-vattenflodet-i-marken-och-kan-oka-risken-for-lackage/
#Foliehatt 67#
Jo klart att jag vet att det är olika. Det finns olika sätt att gynna den biologiska mångfalden på.
#Jan Ågersten#
Jo jag vet också att traditionellt jordbruk tar mindre mark i anspråk. Men istället förstör den biologisk mångfald på annat vis. Övergödning och mycket färre insekter.
Det bästa vore om vi åt mycket mer vegetariskt. Då krävs det inte så mycket areal av åkermark!
#71
Vegetabiliskt protein är inte komplett och tar längre tid för matsmältningssystemet att bryta ned. De enzymer som fungerar som katalysator för att bygga ett protein som kan passera tarmväggen behöver viktiga ämnen som endast finns i animaliskt protein. Även om man intar animaliskt fett blir följden att vi behöver äta mycket mer då det mesta av det vegetabiliska proteinet försvinner ut med avföringen. Dessutom används mark som inte är odlingsbar till bete för nötkreatur. Att det går åt mindre jordbruksmark vid en mer vegetabilisk kosthållning är en myt.
#Jan Ågersten 72#
Om du läst ekologi, så förloras 90% av näring och energi för varje trofinivå. Det sker genom värme, cellandning, avföring och död. Att äta kor som äter gräs, krävs det ungefär 10 gånger mer åker åkermark än om man skulle äta grödan direkt. Jag äter vegetariskt det går alldeles utmärkt. Är frisk, tränar och mår bra.
För att få i sig alla essentiella aminosyror krävs varierad proteinintag. Till exempel spannmål + baljväxter. Soja innehåller dock alla essentiella aminosyror. Tarmarna vänjer sig vid olika slags matintag. Det krävs lite mer matintag om man tränar, men inte 10 gånger så mycket 😉
Naturbete gynnar den biologiska mångfalden i Sverige. Men då måste man köpa ekologiskt kött. Men bete som skövlar regnskogen är ju inte alls hållbart eller djur inomhus som matas med kraftfoder.
#73
Av den samlade arealen mark som används till livsmedelsproduktion kan bara ca. hälften plöjas, i USA är det ca, 60%. Följden blir om vi övergår till en mer vegetarisk kosthållning att vi behöver ta mer plöjbar mark i anspråk. För en vuxen person kan det ta upp till två år innan den vitamin B12 som lagrats levern är slut. Vid brist på B12 upphör celldelningen i kroppen med en resa till de sälla jaktmarkerna som följd. Det finns visserligen syntetisk B12 men jag föredrar en saftig stek. Sedan vill jag upprepa, vegetabiliskt protein är inte komplett. Det spelar ingen roll hur mycket du äter vegetabiliskt protein, följden blir ändå med tiden allvarliga bristsjukdomar.
Hållbart #70,
Traditionellt jordbruk är effektivare än ekologiskt. Bland annat för att man får gödsla under grödans tillväxtfas och kan då matcha näringstillförsel efter grödans behov. Ekojordbruk naturgödslar innan växtsäsongen och måste då övergödsla jämfört mot traditionellt jordbruk för att nå samma totala näringstillförsel. De större förlusterna, genom bland annat avrinning, läcker näring som göder vattendrag. Detta är ytterligare en nackdel med ekojordbruk.
Om man nu kan nå samma resultat vad gäller mångfald av arter och total biomassa, som inte är grödan, utan att behöva ge avkall på effektivt användande av åkern mer än att avsätta någon procent som biodiversitetskilar – så är detta att föredra över det totalt sett mindre effektiva ekojordbruket.
#Hållbart 66#
Citat från din första länk:
”Artrikedomen av vilda växter gynnades mest av ekologisk produktion med över 70 procent fler arter. De vilda växterna är ofta ogräs, så ökningen är en direkt effekt av att kemiska ogräsmedel inte används. Ogräsen konkurrerar med grödan och kan ge sänkt skörd.”
Javisst, om du tittat på mina foton syns det tydligt. När du öppnat de två länkarna här under och begrundat, vill jag gärna höra goda argument som förklarar varför det är bra att en åker ser ut som på dessa två foton.
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/391743/3923310.htm
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/391743/3923562.htm
#Hållbart 69#
Då tar vi det igen. Där jag bor i Normandie har jorden brukats på samma sätt sedan den Gallo-Romerska eran, d.v.s nästan 2 000 år och i vissa delar sedan bronsåldern. Landskapet kallas Bocage, ett beteslandskap genomkorsat av häckar (se mitt inlägg: https://klimatupplysningen.se/normandiska-hackar/ ) Städer finns där jorden lämpar sig för plogning, Caen, Falaise, Argentan, Saint Pierre sur Dives, men det är Bocage som är mitt hem. Det finns goda skäl till att föda upp boskap i Bocage. Den cirka 20 cm tjocka jorden vilar på skiffer som orörd är hård som sten. Jorden är inte jord i egentlig mening utan vittrad skiffer. Under sommartorkan blir den hård som betong och under vintern vattenfylld. Under 1960-och 70-talen begravdes stora mängder häckar och markerna plogades.
Kan du förklara hur Bocages unika uråldriga biotop kan bevaras när vi alla är vegetarianer?
Daggmaskar: Jag har redan flera gånger beskrivit att denna magra aldrig plöjda äng med efterbete och alltid ekologiskt skött, är i det närmaste daggmaskfri. https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/391743/3924255.htm Däremot håller den plogade traditionellt brukade åkern kant i kant med ängen rikligt med daggmask. Hur vet jag det? Jo, under 33 år har jag grävt upp daggmask för ålmete.
Anledningen är att grödorna på den välgödslade åkern har mycket större rotmassa än örterna på ängen. Rötterna på åkern stannar kvar i jorden efter skörden, liksom rester av grödan som inte tas tillvara.
Plogning: Det är en villfarelse att ekologiska åkrar plogas och harvas mindre än traditionella sådana. För att hålla ogräset i schack plogar och harvar ekobonden oftare.
Om bearbetningen av jorden på ekologiska och traditionella åkrar kan du läsa i min kommentar31:
https://klimatupplysningen.se/ekologiskt-jordbruk-en-varning/#comment-447396
Packad jord: Kan du förklara varför en ekologisk bondes Fendttraktor packar jorden mindre än hans traditionelle grannes traktor av samma modell?
https://www.agriconomie.com/publi/tracteur-fendt
#Jan Ågersten 74#
Men det mesta av odlingen går ju till kraftfoder till djur. Om all gröda som brukas för att göra kraftfoder går direkt till oss människor, så behövs bara 1/10. Då kan vi ju minska på bekämpningsmedel och konstgödsel.
Jag tar faktiskt syntetiskt B12, vilket också tillsatt i havredryck och andra produkter. Risk finns också för brist av jod, järn, D-vitamin och kalcium, men det finns det också allmänt i befolkningen. Att inte äta kött är inga problem om man tänker på dessa fem vitaminer. Jag gör det för att vi ska ha en hållbar framtid. Ekosystemen är ju hårt ansatta av oss människor och ekosystemtjänsterna har minskat.
Proteinintaget beskrev jag i föregående inlägg. Det är aminosyrorna som bygger upp proteinerna.
#Foliehatt 75#
Mindre kväveförlust i ekologisk odling:
https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/vad-sager-forskningen/forluster-av-vaxtnaring-och-overgodning/genomsnittligt-mindre-kvaveforluster-fran-ekologiska-gardar/
Dessutom är det väldigt energikrävande att framställa kväve från luften och ej så hållbart att bryta fosfor.
#Lars Mellblom 76 – 77#
Ja det ser ju inte ut att vara så mycket av den grödan man vill ha. Så ser det nog inte ut på andra ekologiska gårdar som har annan mark. Jag förstår nu lite mer hur förutsättningarna är på din gård. Sådan jord är det nog lättare för skräppor att etablera sig? Då är bekämpningsmedel det som fungerar.
Men det verkar vara betesmarker och ängar som är det som utgör en historiskt fint landskap. Ser ut att finnas en stor mångfald av växter och därmed fjärilar, bin och andra insekter. Det ser verkligen ut att passa betesdjur.
Som vegetarian ser jag mer på ett globalt perspektiv. Om vi äter mer vegetariskt, kan vi minska det intensiva jordbruket med bekämpningsmedel och konstgödsel.
Hållbart,
Ekologisk odling är varken nyttigare än vanlig odling, inte mer ”hållbart” utan i längden förödande (jag har själv sett avskräckande exempel på sådan odling full med tistlar och annat icke-ätbart), och dessutom ibland farligt.
Själv äter jag gärna kött och undviker allt som det står ”ekologiskt odlat” på i affären. För vem vill ha naturens egna gifter och insektsangripen mat på bordet?
#78
Aminosyror är samlingsnamnet där animaliska och vegetabiliska proteiner bildar två av flera undergrupper. Kort sagt så är proteiner just aminosyror. Eftersom jag är uppvuxen på landet och i mina unga år arbetat på lantbruk kan jag rekommendera Lars Mellbloms artiklar då jag finner dem sakliga och dessutom stämmer väl med min erfarenhet.
#Ingemar Nordin 81#
”För vem vill ha naturens egna gifter och insektsangripen mat på bordet?”
Mitt i prick! I den stad där jag handlar matvaror, Falaise, finns en ekologisk grönsaksaffär och det största snabbköpet har en ganska stor ekologisk grönsaksdisk. I båda fallen är varorna halvt vissnade, har massor av skador och har korthållbarhet. Och det till ett 35% högre pris utan att de smakar bättre.
#Hålbart 80#
”Om vi äter mer vegetariskt, kan vi minska det intensiva jordbruket med bekämpningsmedel och konstgödsel.”
Vad ska vi göra med de arealer som är olämpliga för att plogas och varifrån kommer gödseln till den vegitariska odlingen?
Evolutionen har jobbat i miljoner år för att ge mig smaklökar och så kommer nån och säger att jag inte ska äta det jag tycker smakar bra. Hur kan man tro att evolutionen skulle arbeta så bakvänt? Varför har vi smaklökar?
#Håkan Bergman85#
Bra reflektion Håkan! Precis som mina tama vildkaniner.
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/390093/3872954.htm
#79
”Dessutom är det väldigt energikrävande att framställa kväve från luften och ej så hållbart att bryta fosfor.”
Kväve kan man få fram genom att odla mera baljväxter, men var har du tänkt dig att fosforn skall komma ifrån? Det är ett grundämne.
#65
”Och då ska man betänka att det var med den tidens lågavkastande sorter. ”
Alla gamla sorter var inte lågavkastande. Svedjerågen gav faktiskt väl så god avkastning som moderna rågsorter enligt gamla uppgifter. Men då skulle det vara på näringsrik nysvedjad mark. Som dessutom var relativt ogräsfri.
https://www.lundenseko.se/svedjerag
Svedjebruket var nog dåtidens effektivaste jordbruk om man mätte skörd relativt arbetsinsats. Men det var mycket arealkrävande. Och hatades av myndigheterna eftersom den förbrukade skog som behövdes för bergsbruket