Det ensidiga myntet – eller hur medier förvränger klimatdebatten

(En något kortad version av denna artikel finns idag publicerad i Sydsvenskan, Ordet.)

Den globala uppvärmningens självutnämnde apostel, Al Gore, framhåller ständigt att ”klimatdebatten är över”. Och även om så inte är fallet håller världens media villigt med honom. De som ifrågasätter den globala uppvärmningen får sällan komma till tals och benämns nedlåtande som ”skeptiker” eller ”förnekare”.
Miljoner tittare, lyssnare och läsare får ständigt höra ett enda budskap – att den globala uppvärmningen är en miljökatastrof och att människan bär skulden till den. Så är det i Sverige och så är det i övriga världen. Det ges inget utrymme för möjligheten att klimatförändringen är en naturlig process där människans påverkan är obetydlig. Man utgår ifrån att koldioxiden är den enda boven i dramat. Det talas inte om andra, kanske viktigare, faktorer som påverkar klimatet, t.ex. solens aktivitet, påverkan från moln och de stora världshaven. Man talar heller inte om möjligheten att en global uppvärmning kan vara positiv för vår planet och civilisation.
Amerikanska Business & Media Institute (BMI) publicerade nyligen en rapport om hur media på ett konsekvent sätt ”censurerar” alternativa teorier om klimatförändringarna. Av 205 nyhetsrapporter om global uppvärmning eller klimatförändring publicerade mellan 1 juli och 31 december 2007 nämnde bara 20 procent att det överhuvudtaget fanns alternativa synsätt. Så mycket för balanserad och objektiv faktaåtergivning. Dagens journalistik reproducerar helt enkelt allmänt rådande uppfattningar, utan att vare sig undersöka eller ifrågasätta.
Enligt en opinionsartikel av Journalistförbundets ordförande, Agneta Lindblom Hulthén, publicerad 30 maj 2007 i Resumé är journalistikens viktigaste roll att granska makten oavsett om den är offentlig eller privat. När medierna är en av de största maktfaktorerna i samhället är det förstås viktigt att journalistiken även granskar medierna. Detta sker inte speciellt ofta i vårt land. Uppdrag Granskning ägnar sig hellre åt att ytterligare snedvrida klimatdebatten genom att rapportera om metanrapande kor. Tidningarnas debattredaktioner sållar konsekvent bort kritiska inlägg. Allt för att upprätthålla bilden av en enad forskarkår som predikar en totalbojkott av koldioxid.
Förmedla gärna vad Al Gore och IPCC anser, men glöm då inte att berätta att IPCC inte är något vetenskapligt orakel, utan en politisk organisation med en politisk agenda. De teorier som framförs i IPCCs rapporter är inte nödvändigtvis förenliga med forskarrönen. Tvärtom har flera forskare valt att lämna IPCC efter att denna vägrat ta hänsyn till deras åsikter.
Glöm heller inte att berätta om den ekonomiska aspekten av att kraftigt begränsa koldioxidutsläppen. Vad kommer det att kosta oss och hur mycket måste utvecklingsländerna betala? Vi borde känna till prislappen innan vi bestämmer oss för att köpa varan.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. L

    Grattis Maggie! Bra skrivet.

  2. Tackar och bugar. 🙂

  3. Klockrent 🙂

  4. Hey guys, kolla Thomas Palms inlägg på min engelska blogg. Någon som törs svara? 🙂

  5. Peter

    Apropå Uppdrag gransknings ko-reportage… jag tycker det belyser en viktig fråga: Att politiker och media är helt insnöade på fel saker. Det är roligare att måla upp trafiken som ett problem (påhejade av miljöstollar som lever kvar i 70-talet) när det egentligen finns andra problem (om man nu anser AGW-teorin vara ett problem).
    -Bilister skall kuvas, bilen förstör jorden.
    ”Men…det är ju knappt 10% av co2-utsläppen??”
    -Bilismen skall krossas!
    ”Men… en ko släpper ju ut mer än en bil!!”
    Är det bara jag som ser det tragikomiska i det?

  6. Janne

    Tack för en initierad och inspirerande blogg och grattis till insändaren i sydsvenskan.

  7. Marcos

    Precis Peter, beskatta t ex nötkött, på samma sätt som bensin beskattas för CO2-delen. Det gäller att vara konsekvent. Men det är visst inte lätt för politiker.
    Däremot lägger bensinen till andra miljöförstörande ämnen, förutom CO2, som gör att bensinen bör beskattas i motsvarande mån för de effekterna.

  8. Marcos: Praktiskt taget allt som vi köper har en koppling till koldioxiden. Ska vi då lägga en CO2-skatt på blyertspennor, värmeljus, påste, välling och toapapper? Till och med du borde inse hur absurt detta är.
    Och vad gör vi med grönsakerna? När vi plockar dem så slutar de ju att ta upp koldioxid. Det hade väl varit bättre att låta allt grönt vara också.
    Kanske kan NASA uppfinna helt artificiell mat som tillverkas i fabriker som drivs av solceller?
    Kanske behöver vi inte ens äta. Studier har ju visat att människor som lever asketiskt lever längre. Lite hunger tycks bevara kroppen i bättre skick. I varje fall i utvecklade länder med tillgång till oljedriven sjukvård.

  9. En lika relevant fråga:
    Vad blir bättre (oavsett vad man nu vill ’förbättra’ i tex miljöfrågan) genom att man betalar mer pengar till politikerna att spendera?
    Om man beskattar även kor pch blyertspennor etc, varför skulle den konsumtion som politikerna kommer använda dessa skattemedel till på något endaste sätt vara bättre?
    All historisk erfarenhet visar ju på motsatsen: Att politiskt beslutade projekt blir dyrare, förbrukar mer resurser, belastar miljön värre, och levererar mindre nytta per satsad krona, men även i absoluta termer.
    Politikers vilja att få beskatta tror jag kan förklaras med mycket enklare, troligare och simpla motiv!

  10. Det kanske vore på sin plats att samtidigt påpeka att nästan inga medier skriver om peak-oil, att det kanske bara finns 1 biljon fat olja istället för två. Varför skriver ingen om det trots att det finns seriösa forskare och geologer som stöder teorin? Nej, försök inte måla ut er som martyrer, det finns många avseenden där media faktiskt missgynnar även alarmisternas linje.
    maggie: du som är ekonom borde mycket väl känna till att en skatt inte nödvändigt är ett sätt för staten att förtrycka medborgarna för att få in mer pengar. Det är lika ofta en fråga om ett ekonomiskt styrmedel. Anledningen till att vi har höga p-avgifter i centrum är helt enkelt för att folk inte ska parkera bilen och låta den stå – vilket hindrar andra från att använda p-platser i centrum. Anledningen till att vi har tobaks- och alkoholskatter är helt enkelt att det kostar sjukvården m.fl. (alltså skattebetalarna) att motverka dess skadeverkningar. Skatten är alltså ett styrmedel som staten använder för att hålla tillbaks sådant som kan vara potentiellt skadligt och bli kostsamt för staten.
    Anledningen till att vi har koldioxidskatter är av precis samma skäl och det har finansminister Anders Borg också medgett. Är det inte lite kontroversiellt att påstå att en regering som domineras av ett parti som har som mål att sänka skattetrycket till 45% skulle belägga medborgarna med ett ökat skattetryck bara för att de vill få in mer pengar? Logiken haltar.

  11. L

    Tharand, som svar på båda frågorna så talar skatten på bränsle sitt tydliga språk. Idag handlar allt bara om skatteväxlingar, inte sänkningar. Den dag oljan verkligen börjar ta slut kommer vi nog att bli varse i god tid.

  12. Peter

    Tharand: Helt riktigt och detta har jag påpekat många gånger. Politiker och media verkar snarast avfärda peak oil som till skillnad från AGW har betydligt starkare ”bevis”.
    Jag har t.o.m. läst en statlig utredning där peak oil-förespråkare mer eller mindre idiotförklaras och det fastslås att vi kan fortsätta förbruka olja i samma takt som nu i 40 år till… däremot är enligt samma utredning co2 det stora problemet etc etc..
    Man börjar nästan undra om inte AGW är den nya världsreligionen.. 😉
    L: Peak production är något man kan fastställa först EFTER att peaken verkligen har inträffat. Vi blir mao inte varse i god tid…

  13. L

    Peak Oil är mer av akademiskt intresse, frågan är snarare hur länge vi kan hushålla med vad som finns kvar. Olika bedömare hävdar att peaken kan komma mellan 2010 och 2030 med utgångspunkt från vad vi vet idag. Frågan är vad vi vet imorgon..?
    Vetenskapsakademin har sagt följande för ett par år sedan;
    • New oil deposits that are discovered nowadays in the course of a year, approximately 10 billion barrels, are equivalent to only a third of the world community’s current annual consumption, some 30 billion barrels. Demand is increasing by about 2 per cent a year while most oil-producing countries show decreasing production
    • Known reserves amount to 900-1200 billion barrels; a total of 1300 billion barrels may possibly remain to be discovered
    Att det finns mångdubbelt så stora kolförekomster som kan omvandlas till olja gör att det blir mer en prisfråga och till vad man ska använda resurserna. De flesta oljeproducenter är medvetna om att oljan kommer att sina och att olja som drivmedel måste ersättas. Däremot kan säkert oljan användas som råvara i andra applikationer, som plaster och mediciner, under överskådlig tid.
    Och så dags har vi nog redan blivit varse vad som är på gång sedan åtskilliga år. Jag tror inte att någon blir klokare av en Peak Oil debatt idag och är glad att media inte försökt skapa ännu ett katastrofscenarie…