Roger Pielke Jr är en av världens främsta experter på extremväder och dess konsekvenser för våra samhällen. Här följer min översättning av en mycket läsvärd artikel som nyligen publicerades på bloggen FiveThirtyEight Science. Länkar finns i originalartikeln. Den har låtit tala om sig.
På 1980-talet var den genomsnittliga årliga kostnaden för naturkatastrofer i världen $ 50 miljarder. År 2012 kostade Superstormen Sandy detta på två dagar. Allteftersom den slet sig genom New York och New Jersey på sin resa upp längs den amerikanska östkusten, blev Sandy den näst dyraste orkanen i amerikansk historia, och orsakade på bara några timmar det som för en generation sedan skulle ha varit ett års kostnader i katastrofskador.
Sandys enorma prislapp passar in i en trend: Naturkatastrofer kostar mer och mer pengar. Se diagrammet nedan, som visar summan av globala katastrofkostnader för de senaste 24 åren. Sammanställningen kommer från Munich Re, ett av världens största återförsäkringsbolag, som underhåller en allmänt använd databas för de globala förlusterna. (Alla kostnader är justerade för inflation.)
Under de senaste två decennierna gick kostnaderna för naturkatastrofer upp över hela världen från ca $ 100 miljarder dollar per år till nästan det dubbla. Det är ett stort problem, eller hur? Är det en indikation på att det blivit fler katastrofer som bestraffar samhällen i hela världen? Är det kanske effekterna av klimatförändringarna? Det är dessa frågor som kongressen, Världsbanken och, naturligtvis, medierna frågar sig. Men alla dessa frågor har samma svar: nej.
När man läser att kostnaden för katastrofer ökar, är det frestande att tro att det måste bero på att fler stormar inträffar. Det gör det inte. All den apokalyptiska ”klimat porr ” i ditt Facebook- flöde är enbart en funktion av hur det kan upplevas. I verkligheten speglar siffrorna mer skada från katastrofer eftersom världen blir rikare. Vi ser allt större förluster bara för att vi har mer att förlora – när en jordbävning eller översvämning inträffar så blir det mer saker som skadas. Och oavsett vad president Obama och Storbritanniens premiärminister David Cameron säger så är de kostsamma katastroferna på senare tid inte någon del av en trend som drivs av klimatförändringarna. De uppgifter som finns tillgängliga hittills visar klart att de är bara bevis på människans sårbarhet inför återkommande extremväder.
För att identifiera förändringar av extremt väder så är det bäst att titta på statistiken för extrema väderförhållanden. Lyckligtvis har forskare lagt ned mycket arbete på att titta på uppgifter om extrema väderhändelser, och nyligen sammanfattade de sina resultat i en stor FN: s klimatrapport, den femte i en serie som går tillbaka till 1990. I rapporten dras slutsatsen att det finns få tecken på en ökning av frekvensen eller intensiteten av översvämningar, torka, orkaner och tornados. Det har förekommit fler värmeböljor och kraftig nederbörd, men dessa fenomen är inte signifikanta orsaker till katastrofkostnaderna. Faktum är att dagens klimatmodeller tyder på att framtida förändringar i extremer som orsakar mest skada inte kommer att kunna observeras i statistiken för väder (eller för skador) under många årtionden framåt.
På jorden sker inte extrema väderhändelser i ett vakuum. Deras kostnader stiger, visst, men så gör även våra totala tillgångar. Om vi tar att grafen ovan och mäter katastrofkostnad i förhållande till den globala BNP så varierar det en hel del.
Ibland medför stora katastrofer enorma kostnader – särskilt jordbävningen i Kobe 1995, orkanen Katrina 2005 och Honshu jordbävningen i 2011 – men den övergripande trenden i katastrofkostnaderna i proportion till BNP sedan 1990 har legat ganska stilla. Naturligtvis blir det de rika länderna som påverkar kostnadsuppskattningarna för hela världen och som dominerar skalorna när vi letar efter ett ”globalt” perspektiv på extrema händelser. Amerikanska orkaner, till exempel, står för 58 procent av ökningen av fastighetsförluster i Munich Re:s globala datamängd.
Detta är bara kostnaden för fastigheter. Det finns en kostnad i människoliv också, och data visar på ett omvänt förhållande mellan förlorade liv och materiella skador: Modern katastrofer medför störst förlust av liv på platser med lägst skador på egendom, och de största materiella skador där det är lägst förlust av liv. Tänk på att det sedan 1940 i USA har dött 3322 människor i 118 orkaner som kom in över land. Förra året i en fattig region i Filippinerna dödade en enda storm, Typhoon Hayain, dubbelt så många människor.
Vi kan börja uppskatta hur länder kan rida ut kriser på olika sätt tack vare en analys av historiska data om globala katastrofer från 2005. I den studien uppskattas att en nation med en genomsnittlig BNP per capita på $ 2000 – ungefär som för Honduras – kan förvänta sig mer än fem gånger så många dödsfall i katastrofer som i ett land som Ryssland, med en genomsnittlig BNP på $ 14.000 per capita. (Som jämförelse så USA har en BNP per capita på ca $ 52.000.)
Under 1900-talet minskade förlusten av människoliv i katastrofer dramatiskt, med en minskning med 92 procent av dödsfallen från 1930-talet till 2000-talet i hela världen. Ändå, när annandagens tsunami drabbade Sydostasien 2004, dog mer än 225.000 människor.
Så frekvensen av katastrofer har fortfarande betydelse, och i synnerhet i länder som är dåligt förberedda för dem. Efter att 41 människor dog i två vulkanutbrott i Indonesien förra månaden så förklarade en regeringstjänsteman de höga riskerna: ”Vi har 100 miljoner människor som bor på platser som är utsatta för katastrofer, bland vulkaner, jordbävningar och översvämningar. Det är en stor utmaning för de lokala och centrala myndigheterna.”
Nästa gång du hör någon säga att hedervärda och nyttiga ansträngningar för att mildra klimatförändringarna kommer att leda till färre naturkatastrofer så kom ihåg dessa siffror, och fokusera istället på sådant som vi kan styra över. Det finns några goda nyheter i de ständigt ökande kostnaderna för katastrofer. När länder blir rikare blir de också bättre på att hantera katastrofer – vilket innebär att fler människor skyddas och färre förlorar sina liv. Ökade fastighetsförluster, visar det sig, är ett pris värt att betala.
Den här artikeln utlöste en storm av hån och ad hominem-attacker i kommentarsfältet. Hela den alarmistiska insatsstyrkan blev tydligen mobiliserad. Se vidare nästa inlägg.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Ingemar
Dessa och liknande uppgifter har oupphörligt förts fram under en följd av år av meteorologiska experter men som tyvärr inte tycks kunna stoppa den omfattande desinformationskampanj som drivs av media och ett antal NGOs och som även fått politiker och diverse kändisar att på sitt papegojartade vis basunera ut dessa felaktiga uppgifter på världsarenan. Här kan man verkliga tala om flatlandsinvånare. Här ser vi också ett exempel på Joseph Göbbels doktrin i arbete att det gäller bara att upprepa en lögn tillräckligt länge och tillräckligt högt så förvandlas den till sanning.
LennartB
Om man länkar till Pielkes artikel kan det vara bra att också ta med responsen från Kerry Emanuel:
http://fivethirtyeight.com/features/mit-climate-scientist-responds-on-disaster-costs-and-climate-change/
t ex:
” To begin with, it’s not necessarily appropriate to normalize damages by gross domestic product (GDP) if the intent is to detect an underlying climate trend. GDP increase does not translate in any obvious way to damage increase; in fact, wealthier countries can better afford to build stronger structures and to protect assets (for example, build seawalls and pass and enforce building regulations)”
Dessutom använder Pielke sig av data för totala katastrofer när det skulle vara mer relevant att titta separat på katastrofer som inte påverkas av klimatförändringar (typ jordbävningar och vulkanutbrott) och de som kan göra det (torka, översvämningar). Munich re gör den uppdelningen så det är inte som om det skulle varit merarbete:
http://www.newscientist.com/data/images/archive/2847/28474201.jpg
Den här artikeln är också läsvärd:
http://www.huffingtonpost.com/john-p-abraham-phd/roger-pielke-climate-science_b_5038272.html
Imponerande sen hur Lennart lyckas bekräfta Goodwin redan i första kommentaren.
Vad gäller Ad hominem-argument så är knappast detta forum heller fritt från sådant. Jag tillhör de som litar till den vetenskap som FN:s klimatpanel IPCC stöder sina rapporter på, men jag delar uppfattningen att man inte så här långt kan hävda att det blivit fler och våldsammare oväder.
Däremot kan man vara ganska säker på att det kommer att bli så om temperaturen fortsätter att öka. Hela energin till de tropiska orkanerna kommer från värmen i havet, och det är när havstemperaturen passerar 26,5 grader som dessa uppstår. Flera sådana tillfällen kan alltså med stor tillförlitlighet påstås leda till fler orkaner. Därför är den forskning som prof. Erland Källén bedrivit i Reading oroande, då han hävdar att det finns belägg för att allt mer värme lagrats i havet under 2000-talet.
Nej, detta är inga nyheter, men väl uttryckt här av Pielke. Bland annat så har Patrick Michaels visat samma sak för amerikanska cykloner för länge sedan. Det räcker inte att korrigera kostnader för inflation, utan man måste ta med fler faktorer som fler och rikare människor med mer infrastruktur på utsatta platser.
Att använda försäkringskostnader som väderstatistik är en superbluff som alarmisterna ägnar sig åt med inlevelse. Men det kommer att fortsätta, för det lurar fortfarande de flesta och alarmisterna har ju inga riktiga argument.
En annan populär lögn har varit att hävda att cykloner/tornados blivit fler genom att jämföra äldre statistik som missade cykloner enbart till havs eller små tornados utanför bebyggelse med modern statistik från satellitdata och väderradar.
#2 Thomas P
Du bara fortsätter ju ljugandet. Det diagram du hänvisar till som delar upp katastroferna efter typ är ju fortfarande kostnadsbaserat! Det motsäger inte Pielke mfl ett dugg, utan bekräftar bara den alarmististiska villfarelsen.
Vad du inte förstår är att *antalet* katastrofer också är kostnadsbaserat. För att platsa i listan från Munich Re ska nämligen en viss kostnad överskridas. Att du inte ser en ökning i jordbävningar/tsunamis beror att dessa i princip alltid är i katastrofklass kostnadsmässigt, emedan stormar, översvämningar mm finns i många storlekar varav alltfler når katastrofklass av rena socioekonomiska orsaker, ej meteorologiska.
Tack för tipset och den intressanta artikeln. Håller med Lennart som ovan. Sighten som den publicerades på FiveThirtyEight som drivs av Nate Silver (statistikguru) hade långt över tre hundra kommentarer. Där fanns både exalterade påhejare och upprörda kritiker. Bland annat hänvisade kritiker till en artikel på Sceptical Science, som även de med hjälp av information från Munich RE ville visa på att Pielke jr läser statistiken fel, dvs som f-n läser bibeln. Det kan tyckas förvånande att ingen av dom hänvisar till den nyligen publicerade AR5 som, kan man tycka, borde grunda sig på ett minst lika gediget material som Munich RE. För det är väl inte så att detta återförsäkringsbolag har egna vindmätare utplacerade eller satelliter i omlopp. AR5 WG1 hänvisar till Knutson et al. 2010 ( http://www.nature.com/ngeo/journal/v3/n3/abs/ngeo779.html) och jag citerar:
Therefore, it remains uncertain whether past changes in tropical cyclone activity have exceeded the variability expected from natural causes. However, future projections based on theory and high-resolution dynamical models consistently indicate that greenhouse warming will cause the globally averaged intensity of tropical cyclones to shift towards stronger storms, with intensity increases of 2–11% by 2100. Existing modelling studies also consistently project decreases in the globally averaged frequency of tropical cyclones, by 6–34%.
Det finns inga vetenskapliga belägg för att vi sett några förändringar i antalet tropiska stormar. Om jorden fortsätter att värmas upp på grund av GHG eller andra naturliga orsaker så säger ”modellerna” att vi fram till år 2100 möjligen kan förvänta oss att tropiska stormarna minskar med 6-34% medan de samtidigt kan öka i styrka med 2-11%. Är detta något som vi bör oroa oss för.
Vad gäller utomtropiska stormar så säger ARf WG1 att:
”In summary, confidence in large scale changes in the intensity of extreme extratropical cyclones since 1900
is low. There is also low confidence for a clear trend in storminess proxies over the last century due to
inconsistencies between studies or lack of long-term data in some parts of the world (particularly in the SH).
Likewise, confidence in trends in extreme winds is low, due to quality and consistency issues with analysed
data”
Det nämns att det finns tecken på att intensiteten av stormar i nordvästra Europa har ökat, vilket i sådant fall skulle innebära att Västeuropa får ta en del av de ”smällar” som annars länder längre söderut skulle få ta, där de minskat. Detta får vi väl se som något positivt då vi är bättre rustade.
IPCC AR5 är kanske inte alltid den källa jag vänder mig till, men den innehåller mycket information och hänvisningar som man kan kolla upp. Varför skall Pielke Jr och Sceptical Science käfta om vad Munich RE anser när ”vetenskapen” finns att tillgå i AR5 ?
Pileke Jr har med andra ord rätt.
Titta Lennart Bengtsson får vara med och uttala sig i Dagens Industri. Otroligt! Skönt med lite vettiga människor i media.
http://www.di.se/artiklar/2014/4/4/klimatforskaren-avfardar-skrackscenario/
Tredje delrapporten från FNs klimatpanel ute nu.
http://www.aftenposten.no/nyheter/uriks/Klimapanelet-La-oljen-ligge_-forbruket-ma-ned-7528149.html#.U0EEJPl_uSo
Kära Gunnar Kjelldahl
Jag tror att Du helt har missförstått vad Erland Kjällén har sagt. Den fråga han och hans medarbetare har studerat är att finna en möjlig förklaring till den brist på uppvärmning som vi haft de senaste 16 åren och där man hypotetiskt föreslagit att denna värme funnit sin väg ned i havsdjupet där temperaturen normalt ligger mellan 0 och 3°C. Vad som påverkar de tropiska orkanerna är emellertid havsytans temperatur eller havens värmeinnehåll i de översta 20-50m. Där har vi till vår förvåning noterat att temperaturen inte ökat de senaste 16 åren!
Nu förhåller det sig så att tropiska orkaner behöver en temperatur på minst +26° C för att utvecklas då de drivs av det latenta värme som frigörs av de konvektiva nederbördscellerna i orkanen. Temperaturen är emellertid endast en nödvändig förutsättning för att en orkan skall utvecklas, ännu viktigare är en svag vertikal vindskjuvning samt fuktig luft i troposfärens medelskikt. Det är detta som är orsaken till de stora variationerna i orkanfrekvensen från år till år, information härom finns tillgänglig på Internet.
Det är av betydelsen av dessa andra villkor som är orsaken till att orkanfrekvensen inte har ökat på jorden och som IPCC har tydligt angivit i sin senaste rapport. Till yttermera visso så visar modellsimuleringarna att antalet orkaner kommer att minska i ett varmare klimat på grund av ändringar i de storskaliga tropiska cirkulationen men att vissa av dess orkaner förvisso kan bli mer extrema än idag. Jag har själv publicerat artiklar härom som IPCC bl har refererat till i sin rapport.
I en superuppvärmning med en mer än 10-dubbling av atmosfärens koldioxidhalt visar det sig att de tropiska orkanerna praktiskt upphör.
Det är därför viktigt att både allmänhet och politiker försöker att bättre utbilda sig i frågan i stället för att föra sina lösa fantasier vidare. Jag föreslår att Gunnar Kjelldahl sätter sig ned och läser IPCCs vetenskapliga rapport och inte bara den politiska sammanfattningen eller ngn svensk journalists sammanfattning av sammanfattningen och använder denna nyfunna kunskap att informera sina politiska kollegor. Om jag får en lämplig email sänder jag mer än gärna kopior på relevanta artiklar
LennartB
#3 Gunnar Kjelldahl
Nu hävdas det ju att haven redan blivit mycket varmare och lagrat värmeenergi (ja det hävdas ju till och med att haven blivit extra varma de senaste 17 åren när de gömt värmen som ”saknas” i atmosfären).
Så om sambandet temperatur/cykloner är så självklart som du tror, varför ser då diagrammet över samlad cyklonenergi ut så här?
http://policlimate.com/tropical/global_running_ace.png
Och varför märks inte en ökning i antalet cykloner när världen värmts upp efter Lilla Istiden, utan ofta tvärtom?
http://www.co2science.org/subject/h/summaries/hurratlancent.php
http://www.nature.com/nature/journal/v505/n7485/full/nature12882.html
Jag föredrar data framför spekulationer av typ ”nej, det märks inte ännu, men vänta bara, snart märks det”.
Christopher #5 ” Det diagram du hänvisar till som delar upp katastroferna efter typ är ju fortfarande kostnadsbaserat! Det motsäger inte Pielke mfl ett dugg, utan bekräftar bara den alarmististiska villfarelsen.”
Det är klart den är kostnadsbaserad, det är ju just en sådan analys Pielke ägnade sig åt! Vad jag gjorde var bara att påpeka brister i Pielkes sätt att räkna, dvs att om man räknar på det sättet bör man dela upp statistiken i klimatpåverkade och ej klimatpåverkade typer av katastrofer.
”Vad du inte förstår är att *antalet* katastrofer också är kostnadsbaserat. För att platsa i listan från Munich Re ska nämligen en viss kostnad överskridas. ”
Det är en möjligen en relevant kommentar, även om de förhoppningsvis indexjusterat beloppet som krävs för att komma med. Vad du dock tycks missa är att högra halvan av diagrammet visar trend i kostnad, inte i antal.
” Att du inte ser en ökning i jordbävningar/tsunamis beror att dessa i princip alltid är i katastrofklass kostnadsmässigt, , emedan stormar, översvämningar mm finns i många storlekar varav alltfler når katastrofklass av rena socioekonomiska orsaker, ej meteorologiska.”
Det där stämmer naturligtvis inte. Det finns både jordbävningar och tsunamis i alla storleksklasser, från de som krävs en seismograf att upptäcka till de som ödelägger hela städer.
Jag har f.ö. ett bestämt minne av att Pielke själv vid något tidigare tillfälle när han skulle kritisera någon annans analys sagt att 30 år inte är en tillräckligt lång period för att få pålitlig statistik…
Christopher #10 Den där sista länken var väl inte helt lyckad ur ditt perspektiv:
”The present cycle includes a sharp decrease in activity after 1960 in Western Australia. This is in contrast to the increasing frequency and destructiveness of Northern Hemisphere tropical cyclones since 1970 in the Atlantic Ocean and the western North Pacific Ocean”
150 år är en kort tid, under denna har vi noterat en global temperaturstegring om nära 1 C. Skulle merparten av denna gå att hänföra till våra utsläpp av koldioxid är det naturligtvis extremt allvarligt.
Att stigande global temperatur från någon nivå ger upphov till mer extremväder är närmast en naturlag men om vi redan är där eller bara på väg vet vi kanske inte. För övrigt kan brytpunkten inte vara enkel identifiera.
Naturligtvis bör vi visa återhållsamhet avseende utsläpp och medvetet begränsa dem så långt vi kan. Men bara inom ramen för vad världsekonomin tål och till dess vi vet bättre.
”11
Om vi nu håller oss till meteorologiska fenomen, då jag antar att man ändå inte hittills anser att växthusgaserna orsakar jordbävningar, så finns det faktiskt tillförlitlig statistik åtminstone i tropiska Atlanten på nästan hundra år över tropiska orkaner. Här finns ingen robust trend överhuvudtaget. I Västeuropa finns det statistik över vinterstormar sedan mitten av 1800-talet som inte visar någon ökning vare sig i stormfrekvens eller intensitet. Allt detta finns dokumenterat i åtskilliga peer review artiklar.
Dessutom, om nu detta betyder något för alla nya och gamla skeptiker, så finns det inte heller någon teoretisk grund för någon förstärkning av de nordeuropeiska vinterstormarna. En eventuell förstärkning av de tropiska orkanerna behöver ett antal decennier för att statistiskt kunna upptäckas även under ett extremscenario. Av denna anledning kan jag med tillförsikt lugna alla oroliga, även om detta riskerar försämra profitmöjligheterna för våra så energiska och ekonomiskt framgångsrika NGOs.
Inte bara Lovelock:
http://www.climatedepot.com/2014/04/03/another-prominent-scientist-dissents-fmr-nasa-scientist-dr-les-woodcock-laughs-at-global-warming-top-prof-declares-global-warming-is-nonsense/
Lennart #14 Nu hade dock Pielke valt att använda sig av statistik från Munich Re över skador från katastrofer, och om man gör det tycker jag det kan vara lämpligt att göra det på bästa sätt.
”så finns det faktiskt tillförlitlig statistik åtminstone i tropiska Atlanten på nästan hundra år över tropiska orkaner.”
Det där får du diskutera med Christoper som i #4 anser att statistiken inte är pålitlig. Själv har jag inte tillräckligt med kunskaper för att bedöma saken, dvs om man tillräckligt väl förmår kompensera för ändringar i observationsmetoder.
”En eventuell förstärkning av de tropiska orkanerna behöver ett antal decennier för att statistiskt kunna upptäckas även under ett extremscenario. Av denna anledning kan jag med tillförsikt lugna alla oroliga, även om detta riskerar försämra profitmöjligheterna för våra så energiska och ekonomiskt framgångsrika NGOs.”
Du blandar här ihop huruvida orkanerna ökar med huruvida det finns tillräckligt med statistik för att bevisa om de gör det. Beviset kommer med nödtvång att komma decennier efter ökningen inletts, och det är ökningen som oroar folk.
Lar J #6,
Roger Pielke Jr väljer denna gång Munich Res egna data. Finessen med det är att Munich Re tillhör de största alarmisterna för extremväder.
#12 Thomas P
Jodå, den artikeln är helt OK tycker jag. Regionala skillnader i korta perspektiv ändrar inget. Poängen är att denna och fler liknande studier visat att det inte är fler cykloner under varma perioder som den innevarande, utan snarare tvärtom. Det finns därför ingen anledning att förvänta sig det framöver heller, vilket Gunnar K uppenbart ändå gör.
#11
Jag tror nog försäkringsbolagen använder något index, men det är sannolikt bara inflationsjusterat, vilket just inte duger. Det ökande antalet katastrofer är en chimär beroende på att fler bryter kostnadsgränsen, inte att de är fler totalt.
Jag förstår din invändning mot resonemanget om jordbävningar, men jag står faktiskt fast vid det. Den typen av händelser har en rätt klar brytpunkt då skador uppstår. Gör de det, är skadorna så stora att de redan räknas som katastrof sedan länge och mer infrastruktur gör ingen skillnad. Däremot blir de redan dyra skadorna ännu dyrare förstås. Och figuren du länkar visar ju precis detta.
Med tex storm- och vattenskador är det annorlunda då dessutom allt mer relativt hamnar på platser där risken för skador relativt är större. Och kostnadsgränsen är inte lika mycket en ”tipping point”, så att säga. Och vi vet ju bevisligen att tex stormar inte ökat emedan kostnaderna gjort det, så det är ju inte mycket att diskutera egentligen.
Men för att gå rakt på pudelns kärna istället, är du helt säker på att du verkligen vill fortsätta driva att kostnadsbaserad försäkringsstatistik är en bättre klimatindikator än riktig meteorologisk statistik? Jag vet ju att du är en automatisk contrarian till allt som skrivs eller länkad från denna blogg, men detta verkar sällsynt självdestruktivt…
#16 Thomas P
”diskutera med Christoper som i #4 anser att statistiken inte är pålitlig”
Vad man kan göra är en förmodan att landfallande cykloners andel av totala antalet har samma proportion. Dessa har tillförlitligare statistik (är svåra att missa…).
Jag har sett en sådan analys som tydligt stöder att ingen ökande tendens för Nordatlantens cykloner finns för de senaste 100 åren.
Ingemar 17#
Försäkringsbolag har ju den tendensen, det ligger i sakens natur. Jag antar att det inte är en speciellt intressant väg att gå, att via kostnader av skador, dividerade med olika freekvenser, styrkor, BNP etc svarar på frågan om det finns en statisktisk signifikant trend på ökade antal cykloner under den period då vi diskuterar mänsklig påverkan. Lennart Bengtsson ger ju ett absolut klart besked i denna fråga, som dessutom bekräftas av IPCC AR5 varför diskussionen bör anses vara avslutat.
Vi hoppas därmed att Gunnar Kjelldahl eller andra politiker slutar att använda detta argument – det är att vilseleda människor.
#3 Gunnar Kjelldahl (C)
Om antalet orkaner nu skulle öka med en stigande värme och att denna stigande värme till viss del beror på utsläpp av koldioxid, hur spenderar man då bäst våra resurser – genom att försöka minska koldioxidutsläpp eller genom att förbättra infrastrukturen i utsatta områden.
Jag är övertygad om att resurserna kommer tusenfalt bättre till sin rätta om de används för att åtgärda konkreta problem än att slösas bort på att bygga vindkraftverk i en förhoppning om att detta skall minska antalet orkaner. Hur många miljarder har lagts ner på klimathysterin hittills, hur mycket har koldioxidhalten i atmosfären sjunkit, hur har antalet orkaner påverkats?
Om tio år kommer de flesta att inse att vi under 2000-talets första decennier slösa bort enorma resurser på någonting som inte hade någon som helst mätbar effekt. Om du vill förbättra världen så är klimatet det sista som du skall försöka förändra.
Förtydligande till Gunnar. Du säger att du inte heller tror att det blivit fler och våldsammare oväder, kredit för detta, men du anser att det skall bli fler om uppvärmningen fortsätter. Det är detta argument som saknar substans. Det kanske blir regionalt större regnmängder och fler varma dagar, men om vi håller oss till olika stormar så är det anledning att avhålla sig från detta argument, för inte vill väl Centerpartiet gå fram i valet på ovederhäftiga argument?
#13 LBt
”Att stigande global temperatur från någon nivå ger upphov till mer extremväder är närmast en naturlag”
Är det?
Vi har ju väderstatistik både genom observation och proxies för en tydlig klimatskillnad åt det varmare hållet för de senaste 600 åren eller så. Kan du visa några studier som visar att extremt väder är vanligare nu än då?
Givetvis är förstås värmeböljor något varmare om det generellt är varmare, men i övrigt?
#13 LBt
”Att stigande global temperatur från någon nivå ger upphov till mer extremväder är närmast en naturlag”
Tänk om naturlagen säger att stigande temperaturdifferenser ger upphov till mer extremväder och att en varmare värld betyder att differenserna minskar. Som Christopher E säger, visa på siffror som pekar på att extremväder är ett ökande fenomen. Om en ökning inte går att mäta så kanske det inte är så mycket att oroa sig för.
Ingemar #17
Jag läste artikeln igen, och ditt korta påpekande är alldeles rätt. Artikeln handlar om kostnader och dess orsaker, och hänvisar dessutom till AR5 vilket även jag gjorde i min första kommentar #6. Min kommentar här skrevs efter att ha läst ett större antal av de kommentarer på 538 av Pielkes Jr artikel och jag tänkte förekomma den diskussion som pågick där. Den om huruvida stormar har ökat eller inte och huruvida de kommer att göra det i framtiden, och kanske tappade jag då kontakten med den aktuella artikeln.
Gunnar Kjelldahl # 3
”Hela energin till de tropiska orkanerna kommer från värmen i havet och det är när temperaturen överstiger 26,5 grader som dessa uppstår”.
Här glömde du hela andra hälften. Kalluft måste finnas någon stans i omgivningen till den värme du talar om. Utan den uppstår inga stormar. Jag förstår att du vill hänvisa till Florida och Karibiska havet. Just där är spänningen mellan det tropiskt varma vattnet och den relativt närbelägna kylan över Kanada och Mellan-Västern ofta mycket påfallande om hösterna.
Antingen beror er klimatalarmisters desinformationskampanj på en enorm okunnighet om fakta.
Alternativet är ren medveten desinformation.
G Kjelldahl!
Du gör dig direkt oansvarig inför din integritet och självständighet när du valt att vara ett bräkande får mitt i flocken utan förmåga att bedöma trovärdigheten i de argument du sedan som alla får i samma skock bräker sinsemellan. Centern kommer förhoppningsvis och mycket troligt åka ur riksdagen vid valet. Om mot all förmodan chefspolitrukerna opå SVT Olof Carlsson Jan Axelsson Ulf Johansson och Eva Landahl skulle göra avbön från den klimatMcarthyismen de nu tillämpar och låta den kritiska granskningen av klimathypen få sin naturliga gång så kan vi räkna Centerrösterna i promille och ett parti i spillror. Miljöpartiet blir till det skämt det faktiskt redan är och frågan är om det skulle klara 4% spärren. Miljöpartriet är ju mer att betrakta som en religiös sekt en styrka som inte gäller för Centerpartiet.
Jag vill samtidigt tacka dig för att du bekräftar hur politiker slutat ta ansvar för grunden till sina egna åsikter och den svenska partiindustrin lockar osjälvständiga individer som INTE ifrågasätter eller tänker självständigt kritiskt. Du kommer säkert göra karriär bland spillrorna Gunnar. En perfekt kandidat till knapptryckarkompaniet!
Som referens kan det vara bara att veta att världs-BNP förväntas öka med över 1000% fram till 2010. Även i Sverige, med alliansens mediokra ekonomiska politik, så växer ekonomin med 2% realt per år vilket ger drygt 500% tillväxt på de 86 år som kvarstår fram till år 2100. Men den stora tillväxten kommer ske i de fattiga länderna.
Så det är sannolikt att kostnaderna i kr för naturkatastrofer kommer öka framgent, men däremot kommer kostnaden i människoliv räknat minska avsevärt.
Och en eventuell ökning av frekvensen av ”extremväder” med tiotalet procent är helt försumbart i sammanhanget, dvs det kommer inte påverka kostnaderna i någon större utsträckning jämfört med ökningen av värdet på tillgångarna som blir förstörda.
Gunnar Kjelldahl (C) måste vara ett av de mest hopplösa fall som dykt upp på denna blogg – ingen större mening att ägna tid och kraft åt honom.
Peter S
Nu tar du i för mycket. De ’hopplösa fall’ som paraderat igenom här på TCS är många och har uppvisat de mest märkliga MO:na. GK platsar kanske bland dem, men värst är han inte. Och han har dessutom visat små små steg till förändring i rätt riktning …
Peter #29.
Jag tror iofs att Gunnar Kjelldahl är något mer påverkbar än Lbt. Lbt upprepar sitt mantra som han verkligen har internaliserat. Gunnar hänvisar till ”Auktoriteter”
#29 Peter Stilbs
Att Gunnar Kjelldahl (C) överhuvudtaget är här och lyssnar till vad kritiker till klimtathysterin säger tyder på ett sinne som är öppet för förändring , och han skriver inte under pseudonym vilket hedrar honom.
Christopher #18 ”Den typen av händelser har en rätt klar brytpunkt då skador uppstår. Gör de det, är skadorna så stora att de redan räknas som katastrof sedan länge och mer infrastruktur gör ingen skillnad. Däremot blir de redan dyra skadorna ännu dyrare förstås.”
Jag ställer mig skeptisk. Du har en hel skala från en jordbävning i glesbefolkat område som raserar några hus eller ett par byar, eller en svag jordbävning nära en stad som ger sättningskador och välta bokhyllor i närbelägna hus till jordbävningar som raserar hela städer. Sen har vi en massa komplicerande faktorer som en urbanisering som gör att färre bor på landsbygden och att jordbävningar som sker där har mindre sannolikhet att orsaka större skador samtidigt som de som träffar en stad gör mycket större skada.
Man skulle även kunna föra ditt argument om orkaner och översvämningar att kommer väl en orkan in över land blir det en katastrof, liksom floder när de väl svämmar över sina breddar tenderar göra det med besked. Så fort man passerar den tröskel folk planerat för går det illa.
” är du helt säker på att du verkligen vill fortsätta driva att kostnadsbaserad försäkringsstatistik är en bättre klimatindikator än riktig meteorologisk statistik?”
I denna tråd dök kostnadsdiskussionen upp för att Pielke i sitt inlägg fokuserat sig på detta, jag bara beskrev brister i sättet på vilket han gjort det. Annars har olika former av data olika för och nackdelar. Fördelen med sådana här försäkringsbaserade data är att de direkt mäter det vi är intresserade av, nämligen just kostnaderna. Nackdelen är att det kan vara svårt att sortera ut vad förändringar i kostnaderna beror på. Meteorologiska data säger å andra sidan inte något direkt om skador och man kan lätt missa effekter som att ändrade stormbanor för in dem över mer tätbefolkade områden. Vill man göra en bästa uppskattning får man försöka använda så många olika källor till data man kan och om de verkar ge olika resultat försöka klura ut varför. Inte blir det lättare av att data innehåller så mycket brus att det är svårt att se en signal alls. Buset gör att statistiskt säkra slutsatser med nödtvång halkar en generation efter den verkliga utvecklingen.
#32 Bra rutet!
Ödmjukhet inför framtiden är lika viktig som kunskap om historiken!
http://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/from:1957/to/plot/hadcrut4gl/from:1900/to:1956/offset:0.4
Gunnar Kjelldahl och politiker överhuvudtaget har ett stort ansvar att basera sin politik på kunskap. Det duger inte att, som Gunnar Kjelldahl, fundamentalt ha fel vad gäller havsnivåhöjningar, atollers utsatthet för översvämningar och extremväder. Om man dessutom vill ersätta den svenska kärnkraften med vindkraft och lever i vanföreställningen att detta kan minska koldioxidkoncentrationen i atmosfären, så är okunskapen så stor att man inte kan företräda medborgarna på ett vettigt sätt.
Peter # 29 – Något påverkbar måste Gunnar Kj. (C, plus skolledare och lärare i miljöfrågor) ändå vara. I bloggarnas värld på Norrtälje tidning höll han en mycket hög svansföring fram till februari, men fick ordentligt med mothugg i de två senaste – sista klimathotsinläggen? Efter att dessutom ha stuckit fram hakan här gång efter annan och fått svidande svar på tal så verkar entusiasmen för att diskutera klimathotet på hemmaplan för tillfället ha ebbat ut. Den senaste IPCC/SPM borde annars varit mumma att förmedla, men kanske det tar emot att efter all upplysning här på bloggen.
Sista ordet kanske är sagt, eventuellt laddar han bara om. Utvecklingen följs regelbundet.
Ann L-H #36
Det är ganska naturligt att våra politiska beslutsfattare får utstå mer kritik än andra. Kommentatorer påpekar fel och lägger ned energi på att tillbakavisa de värsta missförstånden om ”klimathotet”. Gunnar Kj är värd en eloge för att överhuvudtaget ge sig in i en diskussion.
De flesta politiker (och tjänstemän) är fullkomligt renons på kunskaper om klimat, klimatpolitik, energi och energipolitik. Deras enda källa om klimatfrågan är i allmänhet SMS. De är därmed representativa för svenska folket.
Det får man leva med i en demokrati. Men samtidigt tycker jag att politikerna borde ha ett visst ansvar för att försöka sätta sig in i ”århundradets viktigaste fråga” och ”ödesfrågan för mänskligheten”. Ibland kan ju den politiska rollen innebära något mer än att bara sätta upp ett blött finger i luften. Ibland kanske vissa frågor skulle behöva en politiker med ryggrad.
Som jag ser det så tror inte de flesta politiker på sin egen retorik och bryr sig inte om att sätta sig in i sakfrågorna. Men då vore det ärligare av dem att säga detta i klartext.
Ingemar N. #37 det som stör mig är inte Gunnars Kj.s roll som politiker, det är när han som lärare vet om att det finns flera åsikter/insikter och stoltserar med att ena sidan enligt egen bedömning är oseriös och att han inte befattar sig med litteratur från den sidan som nedlåtande jämförs med de som fortfarande tror att jorden är platt. Framförs detta även i klassrummet så … Ja läroplan och allt det där.
Ni som har gjort lumpen kommer säkert ihåg det klassiska uttrycket ”Stämmer inte terrängen med kartan så gäller kartan”
Kommer osökt att tänka på IPCC:s dataklimatsimuleringar ”Stämmer inte verkligheten/faktiska observationer med datasimuleringarna så gäller datasimuleringarna” Hur ska denna fars sluta ?
#38 Bra Ann L-H. Du sätter pekpinnen på Kjelldahls största svek. Han lär inte sina elever kritiskt tänkande. Han lär ut motsatsen. Vilken skillnad mot Rutger på Lagmansskolan!
Roger Pielkes beräkningar visar att det kommer att ta tvåhundra år innan man kan se någon effekt på skadeverkningarna av ökade växthusgashalter, om jag förstått det rätt:
https://twitter.com/RogerPielkeJr/statuses/451061638880169984
Thomas P är på sätt och vis fantastisk. Han tror inte på experterna och han tror inte på IPCC. Han tror att försäkringsbolagens kostnader för naturkatastrofer ökar för att naturkatastrofer blir vanligare, fast den förklaringen inte stämmer med verkligheten.
Rapporterade naturkatastrofer sedan 1900 finns samlade på International Disaster Database och den statistiken visar att alla typer av naturkatastrofer har blivit vanligare. Verkligen alla typer. Även sådana som det inte finns något vettiga anledning till att de skulle ha blivit vanligare, som vulkanutbrott och jordbävningar. Men så handlar det också om RAPPORTERADE naturkatastrofer. För att en naturkatastrof ska rapporteras, behöver minst ett av flera kriterier vara uppfyllda. Kriterier som går ut på till exempel att ett visst antal människor ska ha drabbats eller att det drabbade landet ska ha bett om internationell hjälp. Kriterier som har blivit allt lättare att uppfylla med tiden.
De flesta typer av naturkatastrofer har ökat i samma takt som vulkanutbrott och jordbävningar. Vilket jag tycker är ett tecken på att det inte har skett någon verklig ökning, utan att ökningen beror på ökande rapporteringsgrad. Precis som ökande kostnader inte beror på en ökning av antalet naturkatastrofer, utan på socioekonomiska faktorer.
Lars #42 ”Han tror att försäkringsbolagens kostnader för naturkatastrofer ökar för att naturkatastrofer blir vanligare, fast den förklaringen inte stämmer med verkligheten.”
Hur vore det om du läste och bemötte det jag skriver istället för det du inbillar dig att jag skriver?
Ann LH!
Jag har missat att Kjelldahl är lärare och uppenbarligen i helt fel ämne. Ja voine voine voine stackars elever. De blir utsatta för hjärntvätt Kjelldahl i klassrummet och vetenkräpsredaktionen och Ulf Johansson och Landals kontroll över båda nyhetsredaktionerna med de kliamttalibanska politrukerna Björksten Larshamre Schytt Ergon Nord Bergendorf och Bodil Bängström. Sen har vi Appelquist som slagit huvudet i nåt hårt och helt glömt bort vad hennes jobb skall bestå av.
Men det har hänt något intressant de senaste sex månaderna. Från att vara nyfiket kritiskt granskande och ifrågasättande av den officiella stuket av klimatvetenskapen så är numer slutsatserna och tryggheten i att hela skiten är en luftpastej nu så väl förankrad och väl spridd att det framgår i allt fler sammanhang.
Inte fasen vågar alarmisterna ställa upp på debatter nu när brallorna inte ens sitter kvar nere runt anklarna utan finns kvar på perrongen i en pöl på förra stationen.
FNs försök till stadskupp genom konstruktionen av klimathotet är väl sanktionerat inom den politiska adeln och vi har ett antal förrädare att röka ut ur riksdagen och UDs gömmor. ”Medlöpare” är en korrekt beskrivning och helv…te va rädda de måste vara för att nån ska börja goola om hur det faktiskt har gått till.När den patroligiska lögnaren Al Gore fick Nobels fredspris före …. EU … ha ha ha. Nobel måste vrida sig i sin grav.
Jag hörde ett radioinslag för några dagar sedan, som verkligen gav mig rysningar.
En 18-åring, som ännu inte har tagit studenten (går för övrigt på en ”turismlinje”) tar direkt efter skolans slut plats i kommunfullmäktige i Lidköping. Det är visserligen en liten kommun, men har man helt skrotat alla krav på kompetens, kunskap och erfarenhet?
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5825069
Citat från reporterns presentation:
”Snart kan hon ta studenten på De la Gardiegymnasiet och sen vandra upp till kommunhuset för att inta den politiska förtroendeposten med ansvar för bland annat miljö och brottsförebyggande arbete.
Ett av NN:s arbetsområden blir att jobba i miljö- och klimatutskottet med övergripande miljö- och energifrågor.”
Och barnet själv säger att ”Jag kommer att sitta som ordförande i många utskott och nämnder…”
Varför varför varför?
Varför sätter vi barn som inte ens gått ut skolan som kommunalråd med ansvar för miljö och klimat?
(Jag trodde i min enfald att kommunalråd utsågs i allmänna val, man hade tydligen fel. De utses alltså av partiapparaten.)
#35 Tudor
#38 Ann L-H
Beskrivningarna stämmer in på nio av tio av mina kolleger på KTH. Man kan leva i en drömvärld och tro att våra institutioner på något sätt skall vara kopplade till rationellt beteende men verkligheten är inte rationell. Om fakulteten på KTH, efter lång tankeprocess, kan komma fram till att klimathotet är en av våra viktigaste framtidsfrågor och media till 99% basunerar ut detsamma så vore det väl bra konstigt om en kommunalpolitiker hade någon annan uppfattning.
KU/TCS kan v’älja på att sitta i ett hörn och påpeka att alla andra är hopplösa och när skutan väl vänder triumfera ”vad var det vi sa”, men då kanske inte varit en bidragande faktor till föränringen, eller försöka förklara för de som visar intresse vilka brister det finns i rådande resonemang och peka på alternativ. Jag tycker KU/TCS gör ett bra jobb, framför allt i de redaktionella materialet, låt inte kommentarerna förta det intrycket.
Klotet har kanske kommit i rullning. Ja inte på SR men bland opinionen.
”MP minskade mest i senaste opinionsmätningen från United Minds.”
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article18676751.ab
Det börjar hetta till inom politiken och det håller på att blåsa upp till en förödande partipolitisk storm i september.
Undrar vilka partier som kommer ådra sig de kraftigaste stormskadorna i valet?
Kommer 2 partier eller kanske fler försvinna från riksdagen? Kommer de drunkna i det stigande medvetenheten om sakernas tillstånd eller kommer de anpassa sig till ett varmare debattklimat?
Eller väljer dessa politiker självmant att minska sitt CO2 utsläpp genom att tystna?
Ställ om politiken innan det är försent skulle man kanske säga men det verkar inte vilja lyssna på det örat.
Verkligheten är ointressant för flera av partierna varför de inte har förutsättningar till anpassa sin politik till en föränderlig värld.