”Klimat och miljö är vår nya ortodoxi”, skriver Per Dahl i dagens ledare i Barometern.
”Som nationalkänsla fyller klimat- och miljötrenden samma funktion som en gång kristendomen: normer som ger gemenskap, vägar bort från det krassa nyttotänkande som aldrig räcker som livshållning, den ger oss en känsla av att ha en uppgift i världen.”
”Men att använda sig av i grunden naturvetenskapliga hypoteser och teorier som normsystem innebär risker, något vi lärt oss med Galileo Galilei. Plötsligt upptäcker vi att solen har fläckar eller att jorden är rund, trots all opinionsbildning som bygger på motsatsen. Normgivningsmakten faller till slut samman.”
Kloka tankar från Kalmartidningen.
Ledarrektionerna i DN, SvD, Sydsvenskan, SVT, SR m.fl. borde läsa Barometern och Blekinge Läns Tidning. Vidsyntheten kommer från sydöstra Sverige.
”Plötsligt upptäcker vi att… jorden är rund”
Suck! Ännu ett offer för myten att folk trodde jorden var platt.
Jag måste säga att detta var en fullständigt obegriplig ledare av Per Dahl.
”“Men att använda sig av i grunden naturvetenskapliga hypoteser och teorier som normsystem innebär risker, något vi lärt oss med Galileo Galilei. Plötsligt upptäcker vi att solen har fläckar eller att jorden är rund, trots all opinionsbildning som bygger på motsatsen. Normgivningsmakten faller till slut samman.”
Skulle det vara en ”risk” att människan frigör sig från vidskepelse och religiösa vanföreställningar och istället får reda på hur världen verkligen är beskaffad?
”Långt bättre då att låta våra normer för samhällets goda och onda bygga på västs hävdvunna etiska arv.” fortsätter Per Dahl.
Jaha, så det är ”väst” som har ett hävdvunnet etiskt arv. Människorna i öst har naturligtvis inget sådant.
Vidsynt så det förslår.
Anders L #3
Per Dahls ledare rör Sverige och EU så din slutkläm bör du nog tänka över.
Thomas #2, att jorden är platt tror väl varenda AGW-skeptiker om man ska lyssna på alarmisterna… 😉
Anders L: Du kan läsa, men har uppenbarligen svårt att förstå det du läser. Per Dahl säger inte att det är en risk att lita på vetenskapen. Han påpekar bara risken i att den vetenskapliga hypotesen används som dogm.
Anders L #3, när jag läser ledaren noggrannare måste jag hålla med dig och min kritik i #2 känns futtig. Menar Dahl verkligen allvar med att ta ställning för katolska kyrkan mot Galileo? Maggie tycks i alla händelser ha en förkärlek för kristna tidningar.
Thomas: Mmm, visst är det så. Det är väl därför jag så ofta hänvisar till The Guardian och New York Times. 😉
AGW-rörelsen är den nya religionen. Den innehåller allt en religion brukar innehålla.
Den ”rätta” läran, domedagen om vi inte gör som profeterna säger, mobbning av kättarna, statsmaktens koppling till religionen, spridandet av läran över hela världen, normer för hur vi ska leva vårt dagliga liv. Numera har man dagliga predikningar (media) istället för en gång i veckan.
Sist men inte minst finns det massor av nyttiga idioter i form av den gröna överklassen. AGW-religionen har hittat på ordet ”klimatsmart” (för att lura alla) och är man inte ”klimatsmart” måste man ju vara ”dum”. Sen har vi de som profiterar på AGW-religionen och snor kollekten. Skillnaden mellan kyrkoskatt och CO2-skatt är inte så stor men numera kan man slippa kyrkoskatten men inte CO2-skatten. Numera finns också avlatsbreven i form av klimatkompensation.
Begreppet gröna överklassen (från Jonny Fagerström) är faktiskt riktigt bra. Det är egentligen den urbana övre medelklassen. De som kan gå, cykla eller åka kollektivt till jobbet, har god inkomst, jobbar med huvudet och inte händerna, betraktar sig som duktigare och smartare än andra. Gröna överklassen ser ner på arbetare, de som bor på landet och behöver bilen, de som åker till Thailand, de som äter fläsk och bruna böner. De är stora hycklare, låtsas vara intellektuella, styrs av politiskt korrekta normer, tänker inte själva. Men som Lindzen sa i senaste intervjun (fast med andra ord) – arbetarna är klokare än gröna överklassen och låter sig inte duperas så lätt. Slår vad om en krona att Thomas Palm tillhör den gröna överklassen.
Eftersom det finns en risk att Thomas (#2) är ironisk ifråga om tron på en platt jord, låt mig ånyo påpeka…
1) Om filosofernas världsbild: Ptolemaios från Alexandria († ca 165) såg visserligen jorden som världens centrum, räknemässigt, men visste att jämfört med avståndet till fixstjärnorna måste jorden uppfattas som en matematisk punkt dvs utan storlek (Almagest, bok 1, kap 5) Det här är grunden för medeltidens ’vetenskapliga’ världsbild. (Jorden rund? Självklart.)
2) Om de bildades världsbild: Till Dantes (1265-1321) Divina Commedia – Purgatorio, i Dorothy Sayer’s översättning i Penguin, har fogats en liten urklippsbild av jordklotet som man ska vrida på för att förstå vad Dante säger om tid på olika orter – Marocko, Rom, Jerusalem, Ganges. (Och Purgatorio, antipod till Jerusalem.)
3) Om vanligt folks världsbild: Går jag ut med kanoten utanför Arkö ser jag att Kolmårdens nedersta del krupit ned under horisonten; så förstås ännu mer om man ligger i eftermiddagssolen någon mil utanför bergen vid La Coruña, Neapel, Korfu eller Beirut.
Maggie #6,
Det är väl en risk att överhuvudtaget använda något som en dogm.
Per W #9,
Det var ju en imponerande samling fördomar om andra människor. Man kan ju undra vem det egentligen är som ”betraktar sig som duktigare och smartare än andra”.
Jag tycker det var en lysande ledare fram tills han börjar svamla om Galileo. Dahls kunskaper i vetenskapshistoria verkar inte vara så bra.
Men efter flera läsningar tror jag han menar att vetenskapenen inte kan ligga till grund för etiken. Detta håller jag med om, men det var mycket grumligt skrivet av Dahl.
Sen skriver han om västs hävdvunna etiska arv. Vad nu det är för något? Detta kan bara vara självklart för en som bara läst partiprogram och inte studerat etikens grunder.
Jag undrar sen vad han menar att ”västs hävdvunna etiska arv” kan ge för ledtrådar om AGW och hur vi bör hantera problemet.
Per Dahl skrev:
“Men att använda sig av i grunden naturvetenskapliga hypoteser och teorier som normsystem innebär risker, något vi lärt oss med Galileo Galilei.”
Hur skulle man kunna använda vetenskapliga hypoteser och teorier som normsystem? De har ju ingenting med etik, beteende eller sociala regler att göra. En vetenskaplig teori beskriver saker. Den talar inte om hur man ska handla eller bete sig. Det påminner mig om en del religiösa som ogillar evolutionsteorin därför att de tycker den är omoralisk… eller åtminstone leder till omoraliska handlingar.
DJ, man kan inte använda en vetenskaplig teori som normsystem, så långt är det riktigt, men var kommer Galileo in i bilden? Det är där det börjar bli väldigt konstigt vad som egentligen menas.
Per Dahl skrev:
”Men att använda sig av i grunden naturvetenskapliga hypoteser och teorier som normsystem innebär risker, något vi lärt oss med Galileo Galilei. Plötsligt upptäcker vi att solen har fläckar eller att jorden är rund, trots all opinionsbildning som bygger på motsatsen. Normgivningsmakten faller till slut samman.
Långt bättre då att låta våra normer för samhällets goda och onda bygga på västs hävdvunna etiska arv. På en människosyn som genom seklerna mynnat ut i exempelvis våra utmejslade idépolitiska traditioner. ”
Thomas, visst är det avsnittet virrigt. Det är svårt att förstå vad för slags kopplingar skribenten gör. Får dessutom uppfattningen att Per Dahl inte har koll på den medeltida vetenskapen och vem som bidrog med vad. Kopplingen solfläckar och Galilei är väl ganska riktig, men det där med en rund jord förstår jag inte att han tar upp. Antar att han försöker dra upp Galileis konflikt med kyrkan då Galilei propagerade för Copernicus heliocentriska världsbild till skillnad från den tidigare rådande vetenskapliga världsbilden som sa att jorden var världens centrum, en idé som stöddes av kyrkan. Men vad denna konflikt eller vad nya vetenskapliga rön som omkullkastar gammal kunskap har med normsystem att göra förstår jag inte. Inte heller vad det är för risker med det. Som sagt, man kan inte bygga normer på vetenskap. Kyrkan tog i detta fallet ställning i en vetenskaplig ”konflikt” till något som passade dem bättre. Kyrkan valde att stödja en världsbild som visade sig vara fel. Kyrkan har fått ändra sig på denna punkt. Kyrkan uppställer också normer. Men hur deras tidigare felaktiga världsbild påverkar deras normsystem förstår jag inte. Inte heller varför ”normgivningsmakten” till slut faller samman. Visserligen kan trovärdigheten skadas.
Ur dessa märkliga beskrivningar drar sen Dahl slutsatsen att det är bättre att basera våra normer på västs hävdvunna etiska arv. Vad nu det är för något?
Som jag uppfattar texten menar kanske Per Dahl att man inte ska basera sina handlingar på vetenskapliga idéer därför att de kan ändra sig med tiden. Istället ska man basera sina handlingar på några slags tradionella normer ifrån europa. Men jag tycker han jämför äpplen och tegelstenar här. Vi behöver båda sakerna. Vi behöver dels normer, dvs regler, lagar och liknande som vi gemensamt kommit fram till och som försöker klargöra vad vi vill och hur samhället bör se ut; men vi behöver även vetenskaplig kunskap och data så att vi vet hur saker och ting ser ut, vad våra handlingar kan få för konsekvenser, samt vilka handlingar det finns för att nå de mål vi vill uppnå.