Vi har haft en kall sommar. Eller iallafall har den upplevts som kall pga att vi aldrig haft någon riktig värmebölja. Men har den verkligen varit så kall denna sommar? Nedan visas sommar-temperaturen för Uppsala, i form av medeltemperatur för juni, juli och augusti.

Enligt figuren ovan verkar det snarare som att sommaren har varit rätt normal. Men sommartemperaturen varierar kraftigt från år till år i ett till synes slumpmässigt mönster. Det är svårt att hitta någon riktig trend.
Även SMHI skriver att sommaren varit rätt normal men att högstatemperaturen under sommaren har varit låg. Se här.
Jag har tidigare visat att sommartemperaturen i Sverige är starkt kopplad till molnigheten. Låg andel moln ger mer solinstrålning och varmare temperaturer. Läs tidigare inlägg här.
Det finns mätningar, som man kan hitta på SMHIs öppna data, av molnighet för Uppsala flygfält. Tyvärr är de väldigt sporadiska efter 2003. Förmodligen har det nånting att göra med nedläggningen av F16 samma år. Nedan har jag plottat molnigheten och temperaturen för Uppsala från 1953 till 2003.

Visst finns det en koppling mellan molnigheten och temperaturen, men det stämmer lite dåligt vissa år. Men hur har de mätt molnigheten egentligen? Är det någon som har tittat ut genom fönstret och skattat den? Kanske nån läsare kan reda ut begreppen. Tittar man på rådatat är molnigheten ibland över 100%. Är det någon som vet vad det betyder?
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Sommaren som gick har också varit blåsig.
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.112153.1490012772!/image/vitjul-2015.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/vitjul-2015.png
Som i sin tur passar hyfsat mot AMO:
https://www.klimatupplysningen.se/2016/02/09/amo-atlantic-multidecedal-oscillation/
Nej det är medeltemperatur och medelmolnighet för juni,juli o aug tillsammans. Visst har molnen olika effekt beroende på när de inträffar. Men på sommaren dominerar effekten av högre solinstrålning pga lite moln. Men det här gäller tex inte på vintern.
“Men hur har de mätt molnigheten egentligen? Är det någon som har tittat ut genom fönstret och skattat den?”
Enligt SMHI och då jag gjorde lumpen på 60-talet gällde följande:
“Det traditionella sättet att uppskatta mängden moln har varit att en observatör betraktar hela molnhimlen och gör en bedömning av hur många åttondelar av himlen som är täckt av moln. Alla moln räknas, även de tunnaste slöjmoln. I vissa fall är det svårt att ge en objektiv bild, men trots det är molnigheten en intressant variabel.”
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-mats-molnighet-1.5150
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-mats-molnighet-1.5150
http://strang.smhi.se/extraction/index.php?data=tmsrs&lev=2
Ändra till ‘Sunshine duration [hours] längst ner, och tidsperiod.
OBS! tar lite tid att ladda ner, ca. 30 sek / månadsdata.
Påminner också om att kolla i vilken riktning justeringarna tas mellan Ärla och Universitétets observationer. Det finns risk för att “ClimateGate” etablerat en justering från centrala Uppsala ut mot Ärla, vilket ger en helt falsk kalkylering av faktiskt klimat så småningom.
Precis som för 40-50 år sedan.
I år lever vi under effekterna av ett solfläcksminimum, vilket borde innebära att någon 10-dels % mindre solenergi når jorden under ett antal år. Visserligen beror effekterna även på hur jorden ligger till i solbanan vid övergången mot höst/vinter. Alla här vet väl vad som hände förra gången ett solfläcksminimum inträffade?
Står: Ärla
Skall stå: Ärna
Tack nu förstår jag bättre hur de har gjort och att det finns stora osäkerheter i mätningarna.
Tolou #8:
Bra, jag har inte sett “Strång”-datat tidigare. Ska titta närmare på det vid tillfälle.
https://www.hbl.fi/artikel/arets-forvillare/
Säkert finns det kanske också de som har en förklaring för varje liten ändring i grafen. En gång berodde det på att solen lyste extra starkt, eller det var mycket eller litet is i Arktis eller att den föregående vintern hade varit extra besvärlig i Centralasien eller en myckenhet av industrisot från Centraleuropa i luften. Andra framhäver vindarna över Nordatlanten eller temperaturen i Stilla Havet osv osv osv..
Vem som helst kan annars lätt övertyga sig att detta är det slag av graf som produceras av en slumptalsgenerator som de flesta har på sina fickräknare eller ladda ned på sin mobil. Variationerna i Uppsalagrafen är nämligen kaotiska och oförutsägbara och visar helt enkelt vad som är kännetecknande för Uppsalaklimatet. Baserat på enbart denna graf finns det nämligen ingen möjlighet att fastställa en klimatändring.
Abnormt!
Bunkra upp med långkalsonger, lovikavantar och vargspjut inför vintern.