Vi har haft en kall sommar. Eller iallafall har den upplevts som kall pga att vi aldrig haft någon riktig värmebölja. Men har den verkligen varit så kall denna sommar? Nedan visas sommar-temperaturen för Uppsala, i form av medeltemperatur för juni, juli och augusti.
Enligt figuren ovan verkar det snarare som att sommaren har varit rätt normal. Men sommartemperaturen varierar kraftigt från år till år i ett till synes slumpmässigt mönster. Det är svårt att hitta någon riktig trend.
Även SMHI skriver att sommaren varit rätt normal men att högstatemperaturen under sommaren har varit låg. Se här.
Jag har tidigare visat att sommartemperaturen i Sverige är starkt kopplad till molnigheten. Låg andel moln ger mer solinstrålning och varmare temperaturer. Läs tidigare inlägg här.
Det finns mätningar, som man kan hitta på SMHIs öppna data, av molnighet för Uppsala flygfält. Tyvärr är de väldigt sporadiska efter 2003. Förmodligen har det nånting att göra med nedläggningen av F16 samma år. Nedan har jag plottat molnigheten och temperaturen för Uppsala från 1953 till 2003.
Visst finns det en koppling mellan molnigheten och temperaturen, men det stämmer lite dåligt vissa år. Men hur har de mätt molnigheten egentligen? Är det någon som har tittat ut genom fönstret och skattat den? Kanske nån läsare kan reda ut begreppen. Tittar man på rådatat är molnigheten ibland över 100%. Är det någon som vet vad det betyder?
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Att värmeböljor hänger samman med högtryck och klart väder är väl närmast självklart (med ökad risk för skogsbränder).
Sommaren som gick har också varit blåsig.
Tycker att temperaturgrafen överensstämmer ganska väl med ”Vit jul”-grafen från SMHI:
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.112153.1490012772!/image/vitjul-2015.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/vitjul-2015.png
Som i sin tur passar hyfsat mot AMO:
https://www.klimatupplysningen.se/2016/02/09/amo-atlantic-multidecedal-oscillation/
Magnus, är den senare grafen dygnmedeltal? Är det inte så att molnen kyler på dagen men värmer på natten. Beror förståss också på hur högt molnen är.
Guy #3:
Nej det är medeltemperatur och medelmolnighet för juni,juli o aug tillsammans. Visst har molnen olika effekt beroende på när de inträffar. Men på sommaren dominerar effekten av högre solinstrålning pga lite moln. Men det här gäller tex inte på vintern.
Magnus,
”Men hur har de mätt molnigheten egentligen? Är det någon som har tittat ut genom fönstret och skattat den?”
Enligt SMHI och då jag gjorde lumpen på 60-talet gällde följande:
”Det traditionella sättet att uppskatta mängden moln har varit att en observatör betraktar hela molnhimlen och gör en bedömning av hur många åttondelar av himlen som är täckt av moln. Alla moln räknas, även de tunnaste slöjmoln. I vissa fall är det svårt att ge en objektiv bild, men trots det är molnigheten en intressant variabel.”
Molnigheten mättes tidigare genom att metbiträdet gick ut och tittade och uppskattade, men eftersom alla sitter på samma ställe numera, fungerade inte det längre, så på senare år försök med bl a laser och satellit, med varierande resultat. Som pilot inser man snabbt att det fungerar sådär med metrapporten. Många förvånande utryck från kontrollen när man hävdar att man fortfarande ligger i moln, trots att metrapporten säger motsatsen.
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-mats-molnighet-1.5150
Molnigheten mättes tidigare genom att metbiträdet gick ut och tittade och uppskattade, men eftersom alla sitter på samma ställe numera, fungerade inte det längre, så på senare år försök med bl a laser och satellit, med varierande resultat. Som pilot inser man snabbt att det fungerar sådär med metrapporten. Många förvånande utryck från kontrollen när man hävdar att man fortfarande ligger i moln, trots att metrapporten säger motsatsen.
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-mats-molnighet-1.5150
Varför inte hämta data för solinstrålningen istället då, eller antal soltimmar?
http://strang.smhi.se/extraction/index.php?data=tmsrs&lev=2
Ändra till ’Sunshine duration [hours] längst ner, och tidsperiod.
OBS! tar lite tid att ladda ner, ca. 30 sek / månadsdata.
Vid Ärla handlar observationer om att kunna landa och starta olika typer av flygplan. Sannolikt finns det ett reglemente för flygmeterologer som reglerar vad man i detalj skall notera. Kolla detta!
Påminner också om att kolla i vilken riktning justeringarna tas mellan Ärla och Universitétets observationer. Det finns risk för att ”ClimateGate” etablerat en justering från centrala Uppsala ut mot Ärla, vilket ger en helt falsk kalkylering av faktiskt klimat så småningom.
Skulle gissa att vattnen i Bottenhavet/Bottenviken är något kyligare än normalt i år. Nu kan vi få en solvarm höst i o f s, men om vattnet förblir en aning kallare i år så finns det en stor chans att snön kommer tidigt i år i Norrland, samt lägger sig tidigare utan att töa vidare. Detta i sin tur bör få effekter långt söderut.
Precis som för 40-50 år sedan.
I år lever vi under effekterna av ett solfläcksminimum, vilket borde innebära att någon 10-dels % mindre solenergi når jorden under ett antal år. Visserligen beror effekterna även på hur jorden ligger till i solbanan vid övergången mot höst/vinter. Alla här vet väl vad som hände förra gången ett solfläcksminimum inträffade?
#10 Så man kan hoppas på att kunna åka skridskor till Svenska Högarna?
#9
Står: Ärla
Skall stå: Ärna
Lars-Eric Bjerke #5 o Rolf Almlund #6:
Tack nu förstår jag bättre hur de har gjort och att det finns stora osäkerheter i mätningarna.
Tolou #8:
Bra, jag har inte sett ”Strång”-datat tidigare. Ska titta närmare på det vid tillfälle.
OT. I dagens Hbl har Jarl Ahlbäck en insändare där Klimatupplysningen nämns.
https://www.hbl.fi/artikel/arets-forvillare/
I dessa dagar då begreppet ”faktaresistens” blivit det nya inneordet i Sverige borde alla sätta sig ned med en stark kopp kaffe eller liknande och reflektera över figur 1 in Magnus inlägg och fråga sig vad är det jag ser? Är det detta som är den begynnande ”klimatändringen och det verkligt stora hotet mot landet?
Säkert finns det kanske också de som har en förklaring för varje liten ändring i grafen. En gång berodde det på att solen lyste extra starkt, eller det var mycket eller litet is i Arktis eller att den föregående vintern hade varit extra besvärlig i Centralasien eller en myckenhet av industrisot från Centraleuropa i luften. Andra framhäver vindarna över Nordatlanten eller temperaturen i Stilla Havet osv osv osv..
Vem som helst kan annars lätt övertyga sig att detta är det slag av graf som produceras av en slumptalsgenerator som de flesta har på sina fickräknare eller ladda ned på sin mobil. Variationerna i Uppsalagrafen är nämligen kaotiska och oförutsägbara och visar helt enkelt vad som är kännetecknande för Uppsalaklimatet. Baserat på enbart denna graf finns det nämligen ingen möjlighet att fastställa en klimatändring.
Sommaren har varit normal. Själv har jag tydligen haft tur med var jag råkade vara i sommar. I stockholmstrakten när jag var där regnade det väldigt lite. På Öland när jag var där regnade det inte alls. Sen har jag vänner som varit i Skåne när det regnade något alldeles kopiöst. Så frågar man ett antal personer blir också svaren varierande. Klimatförändring – gomorron.
Lennart Bengtsson [15]; Fördelningen av tillförd energi utifrån tillsammans med den ackumulerade kan nog ses som slumpartad, men den tillförda utifrån är däremot inte slumpartad. Den följer planeternas cykliska rörelser tillsammans med solens egna cykler. Alltså summan av alla väderhändelser som till synes är slumpartade, moduleras ytterst av den utifrån kommande flödets variationer. Planetära långsamma variationer påverkar över tid solflödet mot jorden och till detta överlagras solens egna snabbare cykliska variationer. Exempelvis Maunder minimum, Daltons minimum, 1900-talets grand maximum, osv. Kanske vi nu närmar oss ett grand minimum som medför ett avtagande energiflöde från solen, men som i de slumpartade väderhändelserna kan spåra en annan karaktär.
Det förekom säkert heta och torra somrar även under Lilla Istiden på sina håll. Slumpmässig variation men antagligen mindre frekvent med värmeböljor under Lilla Istiden.
Sören G [18]; Lilla istiden drabbade främst högre latituder, men vad som klimatforskare och meteorologer så envist undviker att diskutera, är att vår polnära jetström tryckte ner gränsen mellan kall och varm luft söderut, vilket innebar att den varma luften från ekvatorn hade en mindre volym att fylla. Det är då inte så konstigt att värmeböljor och torka förekom i södra delar av Europa och i andra världsdelar med samma latituder. Vi har redan sett prov på denna gränsförskjutning mellan kall och varm luft nu när solen tappar kraft, vilket har förändrat karaktären i väder, vind och nederbörd och inte minst värmeböljan i södra Europa i somras.
Jag har inte ätit en enda glass i sommar.
Abnormt!
Bunkra upp med långkalsonger, lovikavantar och vargspjut inför vintern.
Innebär detta att systemlösningar som läser produktion med el/bränslen ges möjlighet att presentera förslag och ekonomi – bra o tydlig information presenteras /m