Den Arktiska havsisens uppgång och fall

DMI 20120321
Isen har förmodligen nått sin högsta utbredning för denna vinter nu eller mycket snart. Grafen ovan är från DMI där man också ser alla år sedan 2005. Bara 2010 hade en större utbredning men det säger ändå inte så mycket att jämföra år från år. Intressantare är att isen i början av året trycktes ihop upp mot norra delen av den Arktiska bassängen. Här en illustration som också den kommer från DMI:
Isen trycks ihop
Både när isens utbredning minskade på grund av att den trycktes ihop i januari och den senaste månadens relativt stora tillväxt syns mycket bra på grafen hos NSIDC:
Nsidc 20120321
Det som jag tycker är intressant är vad som skulle hända om strömmar och vindförhållanden skulle fortsätta att trycka upp isen mot den delen av den Artiska bassängen som är mycket mindre öppen mot varmare vatten?
Men den senaste isläggningen borde vara mycket tunn vilket förmodligen innebär att de senaste veckornas ökad utbredning kommer att smälta mycket snabbt. Jag skulle inte bli förvånad om jag får se ett ras i grafen den kommande månaden.
Men man kan ju alltid glädjas åt läget dagen som är idag!

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Benny Guldfot

    Har väl inte med saken att göra men kul tycker jag. Jag antar att Thomas uppskattar det också.
    http://www.smbc-comics.com/index.php?db=comics&id=2556

  2. Peter Stilbs

    Den var kul, Benny!

  3. Adolf Goreing

    Har heller inte så mycket med isen att göra men själva grundproblemet. Många har nog sett den, men kanske inte alla:
    http://www.youtube.com/watch?v=5ymxLA5oRYI&feature=related

  4. Janne

    Om man ska vara petig så är i princip allt åt söder vid Arktis. Isen trycktes mot den Nordamerikanska kusten. De hade denna vinter en kraftig kyla runt Alaska och ut i Berings sund.

  5. OT: Svd/Näringsliv har idag en bra och kritisk artikel om problemen med biobränsle. EU-direktiven är helt verklighetsfrämmande. Bevare oss för EU-byråkraterna!

  6. Lasse Forss

    Jag har isstatistik över Arktis de senaste 10 åren. Och den 16 mars uppgick istäcket till 15,8 miljoner kvadratkilometer. Det tidigare 10-årsrekordet sattes 2003 och var 14,6 milj kvkm. Här är länk till Masies hemsida
    http://nsidc.org/data/masie/index.html

  7. Lasse Forss #6
    Intressant sida, tack för tipset!

  8. Helge

    Såg nu att det är väldig skillnad mellan hur Stockholms medeltemperatur visas på olika siter, alla säger att de är klimatjusterade ändå ser de väldigt olika ut. http://miljobarometern.stockholm.se/key.asp?mo=1&dm=2&nt=1
    https://www.klimatupplysningen.se/2012/03/01/urban-heat-nu-pa-kartan/
    SMHI en tredje. Vem har egentligen rätt? 

  9. Helge # 8
    Det är nog mer en fråga om presentationsteknik. Om du ändrar till “Stockholm årsmedel” så är den kurvan jag tog fram exakt likadan som den som visas på Stockholm stads sida.
    SMHI har ju staplar

  10. Slabadang

    Systematiska felkällor och utrymme för feltolkningar!
    Vi har anlednng att fundera över hur mycket överlapppningen av de moderna exakta mätmetodernas noggrannheter upptäcker och följer små förändringar som inte syns i de flesta proxi och modern kontroll av de proxi som används för atr beskriva klimathistoriken följs illa upp.
    Vi vet bland annat att trädringsproxi visar i tjottaheiti sedan 60 talet och självklart är de lika opålitliga som tempindikator för tiden innan dess.
    Utöver detta problem så har vi även bristen på klimatdata och satellitålderna tidevarv har öppnat upp en helt ny spelplan för klimatmätningar. När gamla klimatrekostruktioner sätts in som ingångvärde för satellitmätningar så uppstår en mängd problem etfersom det är olika metoder data och proxi som skall försöka sammanlänkas.
    Denna giftiga blandning av brist på historisk högupplöst proxi och mycket stora luckor inom klimatdata vi först med satelliterna fått rejäl koll på såsom molnbildning och isutbredning i kombination med våra känsliga mätinstrument  kan naturligtvis bedrägligt ge ett intryck av att klimatet färändrar sig snabbare än vad rekonstruktionerna ger.
    De moderna satellitmätningarnas korta tid missar samtidigt de längre cyklernas betydelse och om denna trettioåriga period är mer dramatisk varmare eller kallare än de två till tusen tidigare har vi faktiskt ingen möjlighet att svara på,
    “Haven stiger i allt snabbre takt” är ett förbaskat bra exempel på hur överlappning mellan rekonstruktioner och modern mätdata misstolkats till för snabba slutsatser. Arktis isutbrednig är besmittat med exakt samma problem och vad som hände i Arktis 20-trettiotalet är en gissningmed mycket starka indicier på att området ofta genomgår större förändringar. Skillnaden mellan Kochs rekonstruktion av havsnivåerna och CA Mörners beskriver storleken på osäkerheterna att koppla på känslig satellitdata i änden på dessa är ett riskabelt område att dra slutsatser ifrån. De står sig betydligt bättre var för sig.
    Grönlandsisen är ett extra sorgligt kapitel där vi har de bästa tempproxi miljoner år tillbaka och att höra “forskare” hävda att grönladsisar “smälter mycket snabbare än vad forskarna trott” samtidigt som bärgningen av flygplan från andra världskriget kvarteret intill bärgas från sin begravning av is på sjuttio meters isdjup! De är fanimej inte riktigt kloka de där “forskarna”.
    Mao smältningen går inte fortare än att sjuttio meter is bevisligen bildats sedan slutet av andra världskriget. Hur går det ihop???? 🙂
    Inte alls naturligtvis.
    Jag kollade med Rossbycenterom de kunde hjälpa till med att beräkna avsmältning och visst det kunde de. Men intresset svalnade snabbt när jag utifrån flygplansbärgningens isdata ville beräkna vad som krävdes för att bygga sjuttio meter ny is på sextio år. 🙂
    Så hur stora är osäkerheterna om Grönalndsisens tjocklek och ålder då? Ja en sådär sjuttio åttio meter på sextio år !!

  11. Helge

    Lena #9
    Tack och rätt Lena, det var på SMHIs sida jag inte fick ihop det med de övrigas kurvor, men har laddat ner grunddatat nu, ska köra lite kurvor själv. 
    http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/1.2847 
     

  12. Pelle L

    Slabadang #10
     
    Betr. de åtta flygplanen 70 meter ner i grönlandsisen:
     
    Någon hävdade i en tidigare artikel-kommentar (minns ej var) att flygplanen hade sjunkit ned genom isen på grund av sin tyngd.
     
    Men flygplan är ju inte tunga, de flyter om de ej är vattenfyllda.
    Senast exemplet på detta är väl nödlandningen på Hudsonfloden i januari 2009
    http://www.youtube.com/watch?v=XH8DlILXgA8
     
    Så skvadronen som nödlandade på grönlandsisen borde väl snarare “flutit” på isen än sjunkit ner genom den?
     
    PS:
    Bloggadministratörer: Det vore trevligt om man kunde söka bland artikelkommentarer, inte bara bland artiklar!
     

  13. Gunnar Strandell

    Slabadang #10
    Så isen på Grönland VÄXER med ca en meter per år och istäcket i Antarktis växer. Är vi på väg in i en ny ISTID?! 
    Låt oss hoppas att klimatforskningen kan lugna mig och istället visa att det blir varmare 😉

  14. Gunnar Strandell

    Pelle L #13
    Nu gör du mig orolig igen. Planen flyter alltså uppåt ur isen, men blir ändå övertäckta med en meter fast is per år!!!
    Alla vet ju att de mörka leksaker man glömde i sandlådan är de första att ta sig genom istäcket på våren.
    Jag minns särkilt en grön Spitfire i gjutmetall.
    Nu räcker det inte med klimatforskare för att göra mig lugn, det behövs seriösa alarmister också. 😀

  15. Thomas

    Ingvar #12 hur smart var det att dra upp den där artikeln om en lag som likställer AGW- och evolutionsförnekande?

  16. OT.
    Har du haft ett finger med i spelet här Ingemar? 🙂
    “Årets hedersdoktorer spänner över vida fält: globala klimatfrågor….Filosofiska fakulteten har utsett Roger A. Pielke Jr. till filosofie hedersdoktor”
     
    http://www.liu.se/liu-nytt/arkiv/nyhetsarkiv/1.332706?l=sv

  17. Lena Kantz

    Helge # 11
    Använder du excel så kan jag kanske komma med några tips?
    😀  

  18. Slabadang # 10
    Nu vet jag inte riktigt hur inlandsisen på Grönland fungerar men man får inte glömma att glaciärer i allmänhet alltid växer ovanifrån och smälter nertill s a s. Om jag minns rätt fungerar inlandsisen på liknande vis så att avsmältningen sker vid kanterna. Då blir det med andra ord inte så konstigt med de begravda planen längre.
      

  19. Pelle L

    Gunnar Strandell #15
     
    Nja, jag menade väl inte att de skulle flyta upp som korkar direkt.
    Mara att man inte skall anta att de sjunker som stenar bara för att de är byggda i metall.
    Troligen följer de passivt med isen där de landade.
    Och det är ingen fara med den mörka färgen på ovansidan. Solstrålningen är mycket mindre på Grönland än hemma i sandlådan.
    Det är nog en av anledningarna till att inlandsisen finns just där 😉

  20. Slabadang

    Lena Krantz!
    Ökad värme i atmosfären tar sig inte igenom 2 till 3 km tjock is utan smältnngseffekterna sker på ytan. Sanningen är att de har inte en förbannad aning om Grönlandsisarnas smältnings eller påbyggnadstakt eller naturliga klimatvariationer i området. Det går helt enkelt inte ihop!
    Greeenpeace och Oconnely babbel om att ökat smältbatten skulle ta sig igenom isen och fungera som glidmedel för glaciärer och inlandsis övergav de rätt snabbt 0ch med sjuttiometer is ovanpå flyghplanen finns ingen annan förklaring än att istäcket växt och det rejält.

  21. Karl-Oskar

    Jag blir inte klok på det där flygplanet?
    Isen har smält underifrån och planet följer med ned all is har ombildats på 70 år?
    Solen har varmt planet och det har smält genom isen på en sommar?
    Solen har varmt planet det har sjunkit ned i isen, täcktes igen till nästa vinter och är då fyllt med is aluminium är tyngre än vatten men kan det sjunka genom is?

  22. Gunnar Strandell

    Pelle L #20
    Densitetsskillnader, gravitation och tidens tand ger intressanta effekter. Jag rekommenderar ett besök på en geologisk institution där man med plastilina med olika densitet och en centrifug visar effekter på några minuter som det tar 100-tusentals år att fullborda på jorden. Saltstoder är ett typiskt exempel.  
    Med flygplanen är det intressanta att de faktiskt låg 70 m ner i isen trots att vi matats med nyheter om att isen försvinner i allt snabbare takt och “forskare” (Rockström Rummikainen) sagt att det är värre än vi trott.
    Det är en ögonöppnare även för blinda. 😎

  23. Slabadang och Karl-Oskar
    Jag vill inte påstå att jag är någon expert på hur inlandsisar fungerar. Det jag har läst är grundkurs i geovetenskap och det var hundra år sedan och dessutom handlade det om hur glaciärer fungerar.
    Detta kan alltså ses som en ren spekulation.
    😉
    Jag tänker så här:
    Isen växer till hela tiden ovanifrån på vintern på grund av snöfall. På sommaren smälter ytan och skapar stora sjöar ovanför isen samt floder som leder ner till om inte botten så i alla fall en bit ner. Allt detta fryser till igen på vintern och har ingen stor betydelse egentligen. Möjligtvis dunstar en del av det smälta vattnet bort.
    Därmot så trycks isen ut mot kanterna hela tiden, även på vintern. Den trycks dock ännu mer ut på sommaren och skapar stora shelfisar som bryts av. Just när en sådan is bryts av så snabbas rörelsen mot havet upp kraftigt till det har bildats en tillräckligt stor shelfis igen. 
    Om det ligger något i mina tankar så snöade planen in men frös kanske  också in i en smältsjö. Därefter har snö och is fortsatt att lägga sig över planen. Men under tiden har alltihop också tryckts mot kusten där den kalvar av sig och smälter bort. Befann de sig från början mitt på isen så har de i så fall förflyttats mot kusten en bit.
    Ytan på inlandsisen skulle enligt det här synsättet vara på samma höjd men planen har ändå hamnat 70 meter ner.
    Förstår ni ungefär hur jag tänker?
                     
            

  24. Bengt Abelsson

    Googlade på “Lost squadron”
    Planen nödlandade 1942 ( dåligt väder, bränslebrist). 1992 lokaliserades planen 268 ft (80 m) under isytan.
    De har inte sjunkit, utan begravts under snö som packas till is.
    1,6 meter is på hela Grönland yta är ca 3000 Gton.

  25. Bengt Abelsson

    Lena
    Planen hade flyttas ca 4,8 km i förhållande till fast berggrund.

  26. Bengt Abelsson # 26
    Tack, ja det stämmer ju bra med mina pigga spekulationer.
      

  27. Tillägg till mitt eget # 24
    Det finns shelfisar på Grönland men det vanligaste är att isen kalvar.  

  28. Karl-Oskar

    Tack Lena Krantz
    Jag är förvirrad på ett högre plan nu men tolkar det som att friktionen mellan isen och berget gör att isen sjunker cirka 1m/år och snö har ombildats till is till en höjd av 80m under denna tid.

  29. lars jonsson

    Glaciärer är i rörelse på de flesta platser. Is från den högre inre delarna sjunker p.g.a pålagring av nysnö. En sten (eller plan)  rör sig i en båge ner mot botten för att sedan stiga mot ytan mot glaciärens lägre delar, änden. En del glaciärer rör sig fortare än andra, men normalt kryper den skata neråt och utåt.

  30. Gunbo

    Karl-Oskar #29,
    Jag tror som du att isen smälter underifrån samtidigt som den byggs på uppifrån. Att planen låg på 80 meters djup innebär inte att grönlandsisens volym har ökat totalt sett.

  31. Bengt Abelsson

    Det klimat(katastrofala) teorin om Grönlandsisens stora nettoavsmältning om ca 250 Gton per år ska då ses mot bakgrunden av till- och bortflöden i storleksordning 3000 Gt.
    10 % årsmån förefaller inte orimligt, så vi kan nog vara lugna några decennier (till).

  32. Karl-Oskar # 29
    Okej, jag har alltså inte lyckats förmedla en bild utan bara gjort dig fortsatt förvirrad fast på ett annat vis.
    Nästan all is på detta klot befinner sig i rörelse. Eller som vi fick lära oss på kursen, allt vatten rinner, även i frusen form.
    Isen “rinner” alltså mot kusten på grund av det tryck som skapas framför allt i isens mitt eller snarare dess högsta punkt. Om du tänker dig en mittpunkt och därifrån dras (eller trycks) isen ut mot kanten.
    Ställ sedan ett flygplan på isen. Det skulle då bli mer och mer översnöat och även kanske t om rätt snabbt infruset via en tillfällig smältsjö. Om inte snabbt så i alla fall långsamt skulle det bli infruset och dras mot kusten och samtidigt “sjunka” genom att mer och mer snö och is bildas över den.
    När den nu har förflyttats 5 km mot kusten har de också förflyttats 70 meter ner under isen som det ser ut för oss.
    Den här ständiga rörelsen innebär att isen försvinner vid kanterna och byggs på ovanifrån och trycks ut från mitten.
                   
         

  33. Gunnar Strandell

    Lena Krantz #33
    Bra och pedagogisk beskrivning.
    Om man har tillräckligt tålamod ser man att även berget långsamt “flyter” och att jorden förändras. Jag har svårt att ta till mig att varje förändring från nu och framåt innebär en försämring.
    Min förhoppning är att det blir bättre, dag för dag.

  34. Gunnar Strandell

    Off Topic!
    Läser Ny Teknik att man anställt en ny redaktionschef: Susanna Baltschefftsky.
    Jag saxar:
    Hon är prisbelönt miljöreporter på SvD är hon också varit nyhets- och Stockholmschef. Tidigare har hon jobbat för Ny Teknik och Radions vetenskapsredaktion.
    Och citerar chefredaktören:
    “-Med Susanna Baltscheffsky får Ny Teknik en kunnig redaktionschef med stor erfarenhet av kvalitetsjournalistik”.

  35. Gunnar Strandell # 35
    Åhhhnej! Nu blir det alltså klimatvinklat även på Ny Teknik.
    Jag måste nog börja kolla upp det där med pressetiska nämden och vad man kan anmäla dit.     

  36. Gunnar #35
    Skall Ny Teknik bli ett klimatalarmistisk organ??  Eller är hon en kamelont??

  37. AOH

    Det blir kul att läsa framtid kommentarer hos NT. Kan tänka mig att SB måste  höja nivån på   klimatinlagorna  avsevärt,   för att inte dränkas av kritiker, undantaget vissa oss redan kända. 
    (  Smiley ) 

  38. Peter Stilbs

    SB på NT… Man undrar om kritikfloden blivit för stor på SvD. Det har varit väldigt tyst där från henne sista året. Förutom den miljon döda hon hävdade pga Tjernobyl häromdagen. 
    I övrigt gick jag ur Sveriges Ingenjörer för några år sedan, så jag får ingen pappersvariant. Priset till Pär Holmgren var droppen. 

  39. tty

    Len Krantz #28
    Nej det finns inga shelfisar på Grönland. Det finns f ö inga riktiga shelfisar överhuvud taget utom i Antarktis. Och även shelfisar kalvar, fast i mycket större bitar än normala glaciärer.
    Sedan så spelar faktiskt smältning underifrån en viss roll just på Grönland (i norr där den geotermiska aktiviteten är större). Det är ett (av flera) skäl till att det är så svårt att hitta is som är äldre än ca 100 000 år på Grönland.

  40. Gunbo

    tty #40,
    “Sedan så spelar faktiskt smältning underifrån en viss roll just på Grönland”
    Tack, det var det jag trodde också! 

  41. Slabadang

    Gunbo!
    Fattar du att den smältning som sker underifrån har NOLL med dne “Globala uppvärmningen ” att göra?