Jag återvänder till climdex, sammanställningen över diverse index över väderextremer, men denna gång tittar jag på de index som finns för temperaturer.
Precis som förra gången, valde jag årliga genomsnitt från GHCNDEX, en datamängd från NOAA. Precis som förra gången, verkar det ofta vara något skumt med data från fjolåret, 2020.
Jag börjar med DTR, daglig temperaturskillnad, alltså skillnaden mellan högsta och lägsta uppmätta temperatur under ett dygn:
Precis som förväntat, är trenden nedåt, bortsett från fjolåret. Förväntat, för att uppvärmningen borde gå snabbare på nätterna, när det vanligen är kallare, än på dagarna, när det vanligen är varmare. Det är vad som kan förväntas om uppvärmningen beror på ökande halter av växthusgaser i atmosfären. Det är också vad som kan förväntas om en stor del av uppvärmningen beror på ökande urbana värmeöar. Det är till och med vad som kan förväntas av alla orsaker som ger samma mängd tillförd extra energi oavsett tidpunkt. Den procentuella ökningen av tillförd energi, och därmed temperatur, blir då större när inget solljus finns tillgängligt, på natten.
Ett annat index är TXx, vilket står för maxvärdet av maximal temperatur under ett dygn:
Det minskade till ungefär 1960 och har ökat därefter. Det är inte helt självklart att maxtemperaturerna ska öka i en varmare värld, men troligt. Om värdet för 2020 är totalt fel, har ökningen ändå varit ganska liten sedan 90-talet.
Samma sorts index för minimitemperaturer under ett dygn kallas TNx:
Minimitemperaturerna har ökat, vilket är att förvänta sig med global uppvärmning. Men märkligt nog, började de minska från slutet av 90-talet. En minskning som avbröts i och med 2020, men det värdet kanske inte är korrekt?
Varför skulle minimitemperaturer börja minska när världen blir varmare? Det går då i alla fall inte ihop med att det är mer växthusgaser i atmosfären som står för det mesta av uppvärmningen.
Indexet TXn mäter minimivärdet för dygnets maxtemperatur. Vilket, om jag förstår det rätt, borde mäta hur kallt det har varit när det har varit som varmast under den kallaste årstiden.
Här ser vi åter igen ett index som har haft en nedåtgående trend på senare tid (bortsett från det ifrågasatta 2020), när vi (eller i alla fall jag) förväntade en fortsatt ökning.
TNn är indexet för minimivärdet för dygnets minimitemperatur. Alltså hur kallt det i genomsnitt blir som kallast.
Åter igen ett index som, bortsett från 2020, har vänt nedåt när en fortsatt uppgång hade varit det rimliga att förvänta.
TX10p är indexet för andelen dygn då maxtemperaturen har legat i den tionde percentilen, och alltså tillhört den lägsta gruppen:
Detta index visar på en rimlig nedgång, utan någon extrem avvikelse för 2020. Nedgången är rimlig, för i en varmare värld borde det bli ovanligare att relativt kalla maxtemperaturer uppmäts. Särskilt som indexet TXx visar på en kontinuerlig uppgång.
TN10p är indexet för andelen av dygnets minimitemperatur som hör till den tionde percentilen:
Det är rimligt att andelen kalla dygn minskar i en varmare värld.
TX90p är den andelen av dygnets maxtemperaturer som hör till den nittionde percentilen, alltså den varmaste gruppen:
Det har ökat sedan, men bara sedan 70-talet. Vilket också var den tid då den senaste accelerationen av global temperatur skedde, från global avkylning till global uppvärmning. Medan de klimathotsreligiösa inbillar sig att klimatförändringarna accelererar i stort sett hela tiden.
TN90p är andelen dygn då dygnets minimitemperatur har hört till den nittionde percentilen:
Också detta index har ökat sedan 70-talet, vilket är rimligt.
TR står för antalet tropiska nätter (nätter med temperatur på minst 20 °C):
De har ökat, vilket är rimligt. Men de senaste åren, bortsett från 2020, verkar det i stället ha varit en liten minskning.
ID är i stället antalet isdygn, antalet dygn då maxtemperaturen har varit under 0 °C:
De har haft en liten nedgång, bortsett från den stora minskningen för det suspekta värdet för 2020. Möjligen skedde ett trendbrott omkring 1990, så att dessa kalla dygn har börjat att öka igen? Vilket då inte skulle stämma med tanken att det mesta av den globala uppvärmningen skulle bero på mer växthusgaser i atmosfären, för de skulle påverka de kallaste dygnen mest.
SU står för antalet sommardagar (maxtemperatur större än 25 °C):
De tycks ha varit tämligen konstanta fram till slutet av 80-talet, varefter det skedde en ökning under några år. Varefter de har varit ganska konstanta igen, förutom 2020, vars värde är suspekt.
FD är antalet frostdagar (dygnets minimitemperatur mindre än 0 °C):
De minskade länge, vilket är förväntat i en varmare värld. Men från slutet av 90-talet, har de ökat igen, bortsett från 2020, med sitt suspekta värde. Det går inte ihop med att världen blir varmare, och speciellt inte med att den blir varmare på grund av växthusgasutsläpp.
WSDI är antalet dygn under året då det har varit minst 6 dygn i rad då maxtemperaturen har legat i den nittionde percentilen. Därmed är det ett mått på förekomsten av värmeböljor:
Det har varit en rejäl ökning sedan slutet av 70-talet och början av 80-talet. Frågan är om det mer är en indikation på att uppvärmningen snarare i huvudsak beror på mer solljus till jordytan, än på växthusgasutsläpp?
CSDI är en sorts motsats, och är antalet dygn då maxtemperaturen under minst 6 dygn i rad har hört till den tionde percentilen, de lägsta temperaturerna:
Som förväntat har de minskat. I en varmare värld borde köldknäpparna bli ovanligare. Fast varför minskade de snabbt fram till 70-talet, en period då världen sakta blev kallare?
Så, slutligen, GSL, vilket är växtsäsongens längd. Växtsäsongens start definieras då som den första sexdygnsperiod då dygnsmedeltemperaturen hela tiden har varit över 5 °C och dess slut den första sexdygnsperiod då dygnsmedeltemperaturen hela tiden har varit under 5 °C:
Åter igen ser vi ett index som inte uppför sig som förväntat i en värld med ett allt varmare klimat. Bortsett från det suspekta värdet för 2020, har växtsäsongen blivit kortare sedan 90-talet.
Dessa olika index ger olika bilder. Några av dem går inte ens ihop med att världen har blivit varmare de senaste åren. Andra överensstämmer med att världen har blivit varmare, men knappast med att huvudorsaken skulle vara växthusgasutsläpp.
Som avslutning, ger jag referensen till den vetenskapliga studie som presenterade de data som dessa index bygger på:
- Donat, M.G., L.V. Alexander, H. Yang, I. Durre, R. Vose, J. Caesar. 2013b. Global Land-Based Datasets for Monitoring Climatic Extremes, Bull. Amer. Meteor. Soc., 94, 997–1006. doi: 10.1175/BAMS-D-12-00109.1.
Ett trekvarts dussin eller så nya hockeyklubbor 2020…
Som jag försökte ordvitsa med Fred Singer 2006 på KTH, ”de kanske är outliars” … LOL 🙂 Men jag talade engelska… GWS…
IPCC sätter ju minskade aerosoler till 0,4C hade vi inte renat utsläppen hade det varit ännu varmare…
Allt är bara ett avvägningsspel innan det oundvikliga slutet…förr eller senare (until further notice…)
Staffan L. #2
Det kommer vi att kompensera för när vi blir tvungna att elda pinnar, kodynga och sur ved i öppna eldstäder för att hålla oss varma.
Tack för lite fler och mer nyanserade temperaturgrafer än de som pryder dagens larmrapporter.
En glaciolog som i SVD vittnar om det katastrofala i att gammal snö som inte smälte igår smälter idag och att detta har oåterkalleliga konsekvenser är dagens skämt, hoppas ingen tar det på allvar.Lite historia skulle inte skada:
https://varldenshistoria.se/kultur/arkeologi/isen-avslojar-det-forflutna
Patrik Engellau har ett intressant inlägg i dag i Det goda samhället med hänvisning till flera intressanta publikationer:
https://detgodasamhallet.com/2021/08/10/patrik-engellau-en-klimatdissident/
#2 Om vi inte hade renat utsläppen skulle det väl ha varit kallare? Aerosoler reducerar solinstrålningen.
när det gäller svansarna på alla dessa kurvor så känns det som en gammal plotter.
när data saknas eller att kurvan är slut så återgår pennan till utgångsläget och därför uppkommer dessa felaktiga kurvor.
6 Mario
My bad…
En ovanligt fräck och uppenbar klimatlögn i SR P1:
https://sverigesradio.se/artikel/inget-mangrovetrask-inget-zanzibar
”Vattennivån har stigit ungefär en meter på 25 år”
https://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/1600.php#docu
Den verkliga siffran är alltså ca 5 cm
”om mangroveträsket försvinner finns inget som stoppar tyfonerna: ”Inget mangroveträsk, inget Zanzibar.””
Zanzibar ligger inom ”frizonen” vid ekvatorn och drabbas därför aldrig av tyfoner:
http://severe-wx.pbworks.com/f/discover_map_hurricane_tracks.jpg
Här har vi alltså ett solklart exempel på en totalt uppdiktad ”klimatnyhet”.
”Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet.”
#9 tty
Jag hörde också det inslaget i går och jag bara skakade på huvudet. Hur långt hart det gått då man släpper igenom rena hittepåhistorierna.
– Titta min brygga har trillat ihop, det beror på att Indiska Oceanen har stigit med en meter …… ehhh?
#9 tty
PS och MSN tillhör klimathotssekten och har inga andra gudar än koldioxiden och IPCC.
För att omvända icke-troende så är gröna lögner tillåtna.
#5 – Stort tack för länken som innehåller en utmärkt artikel!
tty, #9
Kanske var det en gång – “Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet.”
Men i samma anda som Tage Danielssons sannolikhetsmonolog så kanske de inte längre har råd med allt det där. Då får det bli det något kortare “Grunden i vår journalistik är tro och partiskhet.”
Men – seriöst. Varför är det ingen i massmedia som ställer frågan varför t.ex. IPCCs mått på klimatkänsligheten hoppar jenka mellan varje stor rapport? än upp, än ner – men alltid så mycket bättre än det förra värdet )även om det nya är identiskt med något annat värde som presenterats i en tidigare rapport.
För ett tag sedan var det ökenutbredningen som var jätteproblemet.
Folk var ute i Sahel området i Afrika i tiotals år för att hitta ökenutbredning. De hittade inga bevis för det. Skickades ut igen för att dokumentera det som var bestämt i förväg. Men plötsligt blev satellitfoton över området tillgängliga som visade sanningen, att öknarna krympte. Det kan vi kanske tacka koldioxiden för.
Nu hör man inte mycket av ökenutbredning längre.
Motsatsen finns numera på bild.
Dessutom bildar en svag uppvärmning inte några öknar. Där det är som varmast på jorden, vid ekvatorn, finns inga öknar, där är det blött och frodig växtlighet.
Så värme ger inte torka på grund av att det är varmt.
Däremot kan det ju vara väldigt varmt i öknar på grund av sol från en molnfri himmel, vilket även ger kalla nätter, eftersom koldioxiden inte förmår hindra utstrålningen av värmen, till det fordras vattenånga vilket ju saknas i öknarna.
Detta är ju inte vetenskap utan bara sunt förnuft.
Klimathysterin är heller inte vetenskap utan politik som totalt saknar både sunt och förnuft.
Tur att jag var dålig i skolan så jag lärde mig att tänka själv. 🙂
Pielkes kommentarer om extremväder i AR6.
https://wattsupwiththat.com/2021/08/09/pielke-jr-on-ar6/
#1, 7
Det finns nog en enklare förklaring på ”hockeyklubborna” 2020. De flesta GHCN-stationer uppdateras först långt i efterhand. Troligen är det bara en liten del av stationerna som har data för 2020. Man kan ju föreställa sig resultatet om man tar medelvärdet för t ex enbart stationer i USA och jämför med medelvärden för hela Världen tidigare år.
Svar 15 Ingemar,
Måste erkänna att jag har lite svårt att hänga med i svängarna. Men jag har ingen utbildning inom ämnet.
Däremot är jag bra på statistik och ekonomi. Två ämnen som misshandlas vilt inom klimatvetenskapen.
Heller är inne på typ liknande linje.
https://newtube.app/TonyHeller/xMIFuO5
Tack för den intressanta länken Ingemar #15. Jag hoppas att någon gör en artikel av det materialet.
Att IPCC lämnat det vetenskapliga och alltmer blivit ett propagandaorgan framgår av följande:
Scenario 8.5 kan inte inträffa, de fysiska förutsättningarna saknas. AR6 använder ordet ”unlikely” dvs osannolikt medan Pielke använder det starkare ordet ”implausibel” [not having the appearance of truth or credibility] dvs ”otänkbart”.
I AR5 nämndes RCP8.5 vid 31% av alla tillfällen vilket har ökat till 42% i AR6.
samtidigt
i AR6 minskade de realistiska 4.5 och 6.0 till 18% från 45% i AR5.
Det är tydliga bevis för att AR6 är mycket mer propaganda än vad AR5 var.
Ovanstående kan jämföras med det alarmistiska SMHI där det otänkbara RCP8.5 nu är default medan det mycket sannolika RCP4.5 ligger undangömt så man måste leta efter det. Men så har SMHI haft en centerpartist som generaldirektör i många år och nu fått en generaldirektör från Greenpeace.
I Pielkes artikel finns mycket intressant att läsa men det är litet svåruppfattat för flertalet amatörer.
#9 m.fl.
Tyvärr går det idag att göra en snabb karriär som ”reporter” inom framförallt SVT och SR om man har de rätta åsikterna och attributen. Kunskap, erfarenhet och kompetens verkar av mindre betydelse.
Reportern i inslaget här var en av de fyra som 2019 anklagade SR att vara en rasistisk organisation. Hon har rätt bakgrund (invandrare), ålder (ung), kön (kvinna) och rätt åsikter (tror på strukturell rasism, patriarkatets kvinnoförtryck, klimatkrisen osv). Att spela ut de kort man har om rasism, förtryck mm för att klättra i karriären verkar framgångsrikt. Och som statlig arbetsgivare – SR i detta fall -går det nästan inte att stoppa dessa personer när de väl finns inom organisationen. Vilken chef eller arbetsgivare vill riskera bli anklagad och uthängd för att vara rasistisk, kvinnohatare, klimatförnekare eller något annat?
Jag har tidigare tagit upp faktumet att aktivister med egna agendor söker sig till SR och SVT. Och att det troligen är just det som gör att de får anställning där. Ett aktuellt exempel jag skrivit om tidigare här på bloggen har tyvärr nu resulterat i vad som kallas cementkrisen:
SR och P4 Dalarna anställde 2018 Alva Snis Sigtryggsson som bara några år tidigare ledde protesterna mot Nordkalks planerade skogsavverkning i Ojnareskogen vid Slite kalkbrott 2012. De protesterna ledde så småningom fram till att det skapades nya Natura 2000 områden runt kalkbrottet. Alva har även varit vice Ordförande i Fältbiologerna och vann 2012 priset som Årets miljöhjälte för protesterna vid Ojnareskogen. Prisutdelningen blev extra uppmärksammad då kungen inte ville dela ut det till henne då han inte ville förknippas med civil olydnad. Att Alva plötsligt skulle bli en objektiv förmedlare av fakta känns kanske inte helt sannolikt och måste vägts in vid rekryteringen som reporter vid SR.
Nu är det bl.a. dessa Natura 2000 områden som riskerar sätta stopp för Cementas fortsatta produktion och i förlängningen de uppemot 400 000 förlorade arbetstillfällen som nationellt kan bli konsekvensen. Alla som ev. blir arbetslösa kan ju då skänka vår konung en tanke som hade kuraget att stå emot populism och medias kritik av hans ställningstagande 2012.
En ytterligare konsekvens blir att landets behov av cement – för betong till hus, vägar, vindkraftsverksfundament (!) m.m. – behöver importeras. Det är inga små mängder vi pratar om, så det är i praktiken närapå omöjligt.
Om det blir så illa att samhället måste prioritera mellan att bygga hus eller resa nya vindkraftverk, undrar vad som då väljs?
15 Tack för länken, vars tankar mycket väl gick att följa.
Reflexioner:
Övervägande antal uttalanden om icke troliga ( unlikely=implausible) scenarier.
Min bedömning: Mycket tveksam objektivitet.
Beträffande uttalanden baserade på 8,5 förekommer ingen trolighetsklassning ( likely)
Min bedömning: Varför klamrar IPCC sig fast så envist vid baseringar 8,5 utan berättigande.
Hur skall egentligen beslutsfattare grunda sina åtgärder??
På MSM´s okunniga och ogenomtänkta proklamationer?
Åtminstone borde krävas att handlingsbeslutande politiker studerar sakliga och vetenskapliga uttalanden från från skeptiska och kritiska involverade gestalter t.ex. Pielke Jr.
#20 forts… Som jag misstänkte backar Regeringen nu när konsekvenserna framgått, saxat från Omni precis nyss:
”Regeringen vill ge Cementa ytterligare åtta månaders möjlighet att bryta kalksten på Gotland. Det meddelar miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) på en pressträff.
Detta kommer enligt Bolund ske genom en tillfällig ändring i miljöbalken som gör att Cementas tillstånd för kalkbrytning förlängs i tid, men inte i volym.
Näringsminister Ibrahim Baylan (S) säger att ett produktionsstopp för Cementa få breda konsekvenser.
– Det kan få omfattande konsekvenser som drabbar flera branscher, däribland byggnadsbranschen, säger han på pressträffen.”
Det var kanske inte så viktigt ändå att värna om Gotlands grundvatten, spara Ojnareskogen eller rädda klimatet?
Johan, Uppsala #22
Regeringen är dåliga på hållbarhet, ger ett förlängt tillstånd på 8 månader från 1/11, har dom inte en hållbar lösning nästa sommar kan det bli en riktigt kul valrörelse då.
https://regeringen.se/
https://www.armstrongeconomics.com/world-news/wef/wef-davos-is-more-than-just-forums/
#20 shit vad bra grävt. Japp, en stolle kan åstadkomma mycket problem. I Sossarnas Sverige har stolarna lyckats komma in nästan överallt.
När Stefan Löfvén igår uttalade sig om IPCC-rapporten att: ’Vetenskapen är tydlig’ så tänker man tanken att den mannen har ju inte spenderat en minut inom vetenskapen men jovisst, du kan och vet allt om meteorologiska fenomen..
Skulle politikerna vara ärliga och tala om för folk på vilken standard det är tänkt att den vanliga ”Svensson” ha i sin vardag i framtiden skulle det bli annat ljud i skällan? Klimat-tramset skulle ta slut fortare än kvickt och MP till sophögen! Slut på bilåkande, slut med Thailandsresor, slut med shopping, dyr elström kanske några timmar om dagen, avfolkad landsbygd, inget kött på menyn osv. Fattigsverige i repris till ingen nytta eftersom Kina och Indien inte alls tänker minska några utsläpp. När ska de fega politikerna vara ärliga och tala om sanningen för det ”sovande folket” vad deras politik kommer att leda till?
Apropå #9 så har SR nu smygändrat i texten.
Förut:
“Vattennivån har stigit ungefär en meter på 25 år”
Nu:
”Vattennivånerna är nu ibland ungefär en meter högre än för 25 år sedan”
Lägg märke till felstavningen – man har skarvat ”Vattennivån” och glömt ta bort det sista n:et, blir kul att se om det rättas nu.
Förut:
“om mangroveträsket försvinner finns inget som stoppar tyfonerna: “Inget mangroveträsk, inget Zanzibar.””
Nu:
”om mangroveträsket försvinner finns inget som stoppar cyklonerna: ”Inget mangroveträsk, inget Zanzibar.”
Intressant att SR tydligen läser Klimatupplysningen.
Men den ursprungliga datelinen 17:20 igår står kvar.
Sensmoral: lita aldrig på något som kommer från SR/SVT.
Nu har ju fokus en tid varit på extremvärme och bränder, men värme i sig startar inga bränder. Den pågående branden i Kalifornien anses ha startat genom att ett träd fallit över en elledning. Den förödande branden härom året ansågs också ha orsakats av dåliga (nedfallna?) elledningar. En annan pålitlig källa till bränder är tjuvbromsande tåg som i Värmland för ett par år sedan, eller skogsmaskiner som i Västmanland. Hur mycket av sådant fanns egentligen för 120 år sedan?
Det måste så klart vara koldioxidens fel att det brinner.
#28
En viktig orsak till bränderna i Kalifornien är en missriktad skogspolitik där avverkning, inklusive ledningsgator varit näst intill bannlysta och bränder förhindrats under lång tid. Detta leder till att så mycket bränsle samlas att skogen till sist blir näst intill explosiv.
Detta gäller i synnerhet om skogen består av Pinus contorta eller Pinus banksiana som är pyrofyter, alltså brandanpassade. De konkurrerar ut andra arter genom bränder. Träden dör visserligen i branden, men deras kottar öppnar sig först vid upphettning och resultatet blir ett våldsamt uppslag av unga träd i brandområdet som konkurrerar ut alla andra arter.
Nedanstående bilder visar överårig contorta-skog i Yellowstone före den den stora branden 1988, och läget 10 år efter branden:
https://en.wikipedia.org/wiki/File:Lodgepole_pine_forest_1965.jpg
https://en.wikipedia.org/wiki/File:Lodgepole_pine_Yellowstone_1998_near_firehole.jpg
Jag kan intyga att bilderna är representativa eftersom jag har besökt Yellowstone både före och efter 1988.
Om EU får igenom sina skogsbruksplaner kan vi tyvärr förutse liknande stora okontrollerbara bränder i Norrland när de stora contorta-planteringarna inte får kalavverkas som meningen var utan får stå och bli överåriga.
OT
Jämförelse mellan isläget i Arktis för ett år sedan
http://www.aari.ru/resources/d0015/arctic/gif.en/2020/20200811.gif
och isläget i dag
http://www.aari.ru/resources/d0015/arctic/gif.en/2021/20210810.gif
Jag har inte följt Cementa ärendet i detalj, men jag reagerar på att alla verkar vara så tagna på sängen. Vad gäller en nations grad av självförsörjning – oavsett om det gäller livsmedelsproduktion, energi eller munskydd under en pandemi, så verkar det komma som en överraskning om det plötsligt inte går att få tag på en kritisk komponent. Hur kommer det sig att Cementa i stort sett har en monopolställning för nationens tillgång på cement från en enda produktionsanläggning? Det blir väldigt sårbart. Vet inte hur mycket Cementa bryr sig om grundvattenförsörjningen på Gotland, men de kan ju utnyttja sin monopolställning i utpressningssyfte: Om vi inte får fortsätta att bryta kalksten så stannar Sverige.
#31
Problemet är att vi inte har mycket kalksten av bra kvalitet i Sverige. Det är delar av Gotland, norra kanten av Östgötaslätten och små områden runt västgötabergen, och större delen av dessa områden är antingen tättbefolkade, förstklassig åkermark eller skyddade.
I det förflutna har man ju t o m brutit små urkalkfyndigheter som Oaxen och vid Glan, men de är nu alldeles för små för att få lönsamhet, och till stor del utbrutna.
Det är helt enkelt svårt att hitta ett alternativt kalkbrott, och skulle man hitta något så kommer det att ta många år att tröska sig igenom tillståndsprocessen.
Jag såg att någon påpekade att man kunde minska kalkstensåtgången genom att använda kaolinlera istället. Det är bara det att vi har ännu mer ont om kaolin, och det som finns ligger dessutom i mycket känsliga områden i Skåne, t ex vid Ivösjön.
Det mest realistiska alternativet är troligen Estland, men att starta upp ett brott där, bygga vägar, hamnar, fartyg etc skulle också ta ett antal år.
#29 tty
Jämförelsen med en helt förvildad nationalpark som Yellowstone är kanske lite haltande. Plantering sker ju i vinstsyfte och med avsikt att ta vara på virket och det vore tämligen magstarkt av EU göra nationalpark av planterad skog. Men man vet ju aldrig med EU.
Min poäng med förra inlägget var att man måste skilja på brand av naturliga orsaker och av människor orsakade bränder om man ska bedöma den ev klimatrelaterade utvecklingen.
#32. Hur gör Finland? Vad jag förstår exporteras även cement från Gotland. Då har man återigen en konflikt mellan nationellt självförsörjande, regionala miljömål och kommersiellt företagande. Regeringen kanske inte såg det komma. Om man hade förstått sårbarheten i tid hade man kanske kunnat säkra upp med en anläggning i Estland (eller Cementa själva hade kunnat starta upp ytterligare ett kalkbrott).
#32
Visserligen en partsinlaga, men de argument som lyfts fram angående risk för problem med grundvatten enligt debattören verkar betydligt överdrivna: https://www.svd.se/cementa-missvisande-om-dricksvattnet
#34
”..Cementa själva hade kunnat starta upp ytterligare ett kalkbrott”
Det var just det de försökte med i Ojnareskogen, men det stoppades.
Har du något kreativt förslag om annat lämpligt område?
#28 #29 #33 Om skogsbränder
I Grundbok för skogsbrukare (Skogsstyrelsen 1997) sidan 36 indelas skogsmarken efter brandfrekvens i följande klasser:
”Marker som aldrig brunnit. Ca 5% av skogsmarken. Bl.a. blöta marker, sumpskogar, mindre öar, myrholmar mm.
Marker som sällan brinner. Ca 15%. Fuktig mark med vitmossor, större öar, nordostsluttningar och höjdskogar i fjälltrakter.
Marker som brinner ibland. Ca 70% av all skogsmark. Vanlig frisk (fuktighetsklass) skogsmark med skogsmossor och bärris i botten. Bränder inträffar vart 100:e år i naturskogen.
Mark som brinner ofta. Ca 10%. Torra marker, ofta med lavar. Bränder inträffade ungefär var 40:e år i naturskog. ”
På ca 80% av skogsmarken har det alltså brunnit ungefär vart 50:e-100:e år historiskt sett.
Kolla gärna på ett hygge som nyligen markberetts, man hittar ofta rester av träkol där mineraljorden blottats.
På denna länk finns mer att läsa om skogsbränder i Sverige.
https://visaskogen.se/kunskap/skogsbrand-forr-en-naturlig-storning/
Fram till 1600-talet brann årligen hela 1% av skogsmarksarealen. Sedan ökade det ännu mer pga kolonisation och nybyggen, svedjebruk mm.
Länken anger vidare:
”I Sverige idag brinner årligen 0,006 % av ytan och i Västerbottens län är procenten ännu mindre. Bränderna är i genomsnitt så små som 1 hektar. Minskningen av skogsbränder har inneburit att landskapet har förändrats från rikt på tall till att domineras av gran. Skogsbränderna har skapat miljöer som vissa arter är beroende av och därför har minskningen av bränder påverkat brandberoende arter negativt.
Ett generellt problem är att områden som tidigare brunnit vart 30-50:e år, idag påverkas av brand mycket sällan, ibland med flera hundra års mellanrum.”
#37
Ett exempel på en art som starkt missgynnats av den låga brandfrekvensen är mosippan som numera är stadd i utdöende. Äldre källor berättar om hur de växte i mängder på brandfälten. Den är f ö utan konkurrens den vackraste av våra sippor. Den känns nästan övernaturlig när man någon sällsynt gång hittar den på en karg tallmo:
https://www.naturfoton.se/Flora/Ranunculaceae/Pulsatilla-vernalis-9.jpg
tty #31
”Problemet är att vi inte har mycket kalksten av bra kvalitet i Sverige.”
På vilket sätt skiljer kvaliteten på kalksten?
Cementas svar (SVD debatt) säger en hel del om den inkompetens somdrabbar miljöSverige.
Modell som antyder förändrad salthalt har av SGU blivit en försämring.
15 mg/l blir i modellen 17 mg/l.
Det blir närmast pinsamt när detaljer som denna och andra tas fram.
Undrar vilken salthalt de har vid andra cementtillverkares kalktäkter?
Visst finns det kalk-se bara i Limhamn!
Där är berget så tätt att brottet bildat en lågpunkt fast Öresund ligger intill.
Fö är bevisen på klimatförändringar numera sammankopplade till väder som är extremt-här och där, då och då.
#39
Den kan vara olika ren. Det skall vara så ren kalciumkarbonat som möjligt. I kalksten finns t ex också ofta varierande mängder magnesiumkarbonat (dolomit). Detta gäller t ex för många urkalkstenar (prekambrisk kalksten).