En nedstigning till skeptikernas helvete

The Facts 2020

Climate Change: The Facts 2020 * avslutas med kapitlet ”A Descent into Sceptics´ Hell” av Scott Hargreaves i vilket han beskriver sin resa från att vara genuint intresserad av global warming och med en tro på behovet av strategier för att reducera användningen av ”kol” till att bli insiktsfull skeptiker och VD för IPA.

Medan S. Hargreaves arbetade med ”grön energi” på det företag som dominerar energimarknaden i Australien, började han efter hand bli mer och mer obekväm med klimatrörelsens bisarra krav och misslyckade förutsägelser och hans väg till klimathotsskeptiker startade med de förnybara energikällorna. Liksom många av kollegorna på energiföretaget förstod han att vind och sol var extremt olämpliga som ersättare till de fossila bränslena när det gäller att begränsa minskning av CO2-utsläpp och ju mer han analyserade den forskning som stödde AGW industrin desto mer närmade han sig skeptikernas inställning till och ställning i samhället. S. Hargreaves konstaterar att den, som önskar delta i ett trivsamt sällskapsliv inte bör uttrycka en skeptisk hållning till Climate Change. Han beskriver denna sin resa inspirerad av Dante Alighieris´ första bok Inferno i Divina Commedia. Under resan bort från etablissemanget skyddades Dante av poeten Virgils (lat. Vergilius) ande medan S. Hargreaves får stöd av nu levande storheter.

Första kretsen: limbo (gränsen till helvetet).

I detta ingenmansland finns personer som inte aktivt förnekat AGW utan är mer intresserade av andra sociala och ekonomiska problem, de som talar om klimatförändringar i termer som den stora moraliska utmaningen i vår tid.

Den andra kretsen: limits of reason, kretsen där de som låter olika begär övermanna förnuftet och lätt blåser iväg med attraktiva vindar återfinns.

Björn Lomborg blev S. Hargreaves guide i den andra kretsen. Lomborg betraktar IPCCs slutsatser som religion och han använder IPCCs modeller som input vid sina cost-benefit-analyser (Lomborg 2017). Det greppet stöder investeringar av teknologier med låga utsläpp, men som blir påfrestande för ländernas ekonomier. Hargreaves påpekar där att varje realistisk politik som införs under de närmaste 50 åren kommer att ha en trivial betydelse för klimatförändringarna.

Den tredje kretsen: IPCC.

1988 hade det varit svårt att argumentera mot bildandet av FNs klimatpanel, IPCC. Deras modeller var vanligt förekommande inom politiken och en expertpanel skulle stå för rapporter för beslutfattarna, (SPM). Vad kunde gå fel?

Hargreaves nedstigning till tredje kretsen kom när han började tvivla på sanningshalten i IPCC, främst när det visade sig att SPM inte framställs av specialister som sammanfattar rapporternas vetenskapliga forskning utan var resultatet av en djupt politiserad process. Kan man för övrigt lita på organisation som varken tar hänsyn till den stora oenigheten kring skillnaden mellan modelldata och observationsdata från satelliter i atmosfären eller att konsensus bygger på systematisk uteslutning av bevismaterial? (Judith Curry 2015)

Dantes tredje krets var bokad för frossare och det är värt att minnas Rajendra Pachauri, som var ordförande för IPCC, från 2002 till 2015, i slutet av sin tid där solade sig i glansen av det Nobelpris han delade med Al Gore. Efter en mängd anklagelser tvingades han avgå både på grund av hur han ledde organisationen och på grund av sexuella trakasserier.   

Den fjärde kretsen: matematiska modeller.

För att bli skeptisk till klimatmodellerna behöver S. Hargreaves ingen guide. Hans egen utbildning inom ekonomisektorn och har gjort honom väl förberedd.

Vid ingången till fjärde kretsen väntar Judith Curry med sin Climate Models for the Layman, (2017), där hon för fram att det blir alltmer tydligt att klimatmodellerna visar för höga värden på uppvärmning och att klimatets känslighet för CO2 ligger i IPCCs lägre intervall, vilket inte matats in i modellerna.

Hargreaves undrar hur beslutsfattare godtroget kan inteckna vår framtid grundad på analyser med inbyggda begränsningar gjorda av personer med förutfattade meningar kring den globala uppvärmningen.

Den femte kretsen: Climategate, konspiration.

De som blivit mer skeptiska än Lomborg till etablissemangets klimathotsberättelse har erfarenhet av att stämplas som konspiratörer eller vetenskapsförnekare. Det kommer främst från dem som har en rörande tro på att nationella och internationella klimatorganisationer vill väl. Men vad krävs för att bli en konspiratör?

När en mängd e-mail (2009) läckte ut från en liten, men inflytelserik grupp, av klimataktivister från University of East Anglia och Penn State University visade det sig att gruppen kontrollerade IPCC-rapporternas temperaturdata, vilka utgör själva grunden till berättelsen om global warming. Den enda databas som de inte kunde påverka var den från mätningarna i atmosfären med satelliter och ballonger från University of Alabama från 1979 och framåt. Och inte nog med det, de hade även lyckats kväsa forskning, som inte passade deras berättelse och förstöra karriären för dem som ville forska på och publicera forskning som inte passade denna grupp. Trots det undgick gruppen att betraktas som konspiratörer.

Hargreaves, förkastad och stämplad som en konspiratorisk terrorist, fann sig själv nedstigen till femte kretsen för att där peka ut en aktuell, konspiration.

Sjätte kretsen: peer-review.

Medicinprofessor John Ioannidis startade något stort med sin artikel ”Why most published research findings are false” (2005) och nu är det en väl utvecklad debatt (utom inom den officiella s.k. klimatvetenskapen) om en replikationskris inom vetenskapen där man avslöjat att många vetenskapliga studier är svåra kanske till och med omöjliga att replikera eller reproducera. Men, avslöjas inte det vid peer-review-granskningen?

Peter Ridd beskriver en normal peer-review som att man läser ett arbete kanske för några timmar, man kan inte utföra experimenten, man är inte betald för det och ingen vettig människa sätter sin fulla tilltro till peer-reviewed forskning.

 

Dante kallade helvetets tre sista kretsar för The City of Dis, en mörk värd av plågor styrd av Satan, en stad omgiven av avskräckande branta murar.

Sjunde kretsen: homogenisering, anpassning av rådata.

Det är inte många journalister och företrädare för vetenskapen som har bemödat sig om att gräva i om och hur rådata anpassas till den officiella IPCC-temperaturen, vilket resulterat i den fördomsfulla uppfattningen om uppvärmningen. Naturligtvis ska data justeras för UHI (urban heat island), byte av utrustning och plats för väderstationer, men varför endast i en riktning? Murarna till Dis är branta, alltför branta även för många skeptiker som hellre vandrar tillsammans med Lomborg i andra kretsen eller kanske med Peter Ridd och John Ioannidis i sjätte kretsen, men väl inne i sjunde kretsen kommer man aldrig mer att lita på officiella klimatdata. The Facts Jennifer Marohasy, hennes kollegor har grävt djupt i homogeniseringen och beskrivit resultaten i The Fact 2017 och 2020. I den här plågsamma kretsen har Hargreaves och Marohasy sällskap av Anthony Watts, Jo Nova med flera.

Åttonde kretsen: rå temperaturdata.

Väl förankrad i sjunde kretsen trodde Hargreaves att det inte kunde bli värre, men biologen Dr. J. Marohasy hade observerat att det från Australiens Bureau of Meteorology aldrig redovisades lägre temperatur än -10℃ som dygnets kallaste trots att hon själv uppmätt lägre. Kunde även rådata korrigeras och var fanns all rådata dokumenterad och analyserad? Det visade sig att mängden manuellt mätta rådata aldrig hade digitaliserats eller analyserats!

Marohasy gick vidare och krävde ut de rådata som skulle kunna vara av intresse. Den information som till slut släpptes bestod av 10,000 separat skannade data som aldrig hade ordnats i tabellform. De resultat som Marohasy, efter ett enormt och systematiskt arbete, fick fram tyder på att uppvärmningen överskattats och gamla köldrekord underskattats.

Hargreaves lämnar åttonde kretsen med orden:

no reliability can be placed on any claim to ´record hot days`, or on an accelerated warming trend or anything else”.

Nionde kretsen: escaping hell.

Hargreaves har beskrivit sin väg, en väg som kanske inte är så ovanlig, till att bli klimathotsskeptiker. På vägen har han mött nya vänner, men det har även gett honom ett socialt och professionellt helvete, inte lika illa som för Peter Ridd, som kämpar för den akademiska friheten, men inte är det särskilt roligt att bli anklagad för ohederlighet av gamla vänner.

De nya vännerna kan också bli problematiska. Inuti City of Dis i den nionde kretsen finns de många som försöker bevisa för honom att CO2 inte kan vara en växthusgas. En del kallar sig Dragon Slayers. Hargreaves erkänner att hans vetenskapliga insikter inte räcker till för att motbevisa dem, men att han ändå fortsätter att tro på att argumenten för AGW grundas på usla data och ännu mer usel hantering av klimatmodellerna och att nära nog varje förslag, som kommit upp för en radikal klimathotspolitik, är riktigt dåligt.

Nu hoppas han att han kan lämna helvetets botten och får komma upp till skärselden där brott sonas så att han kan få leva i en värld av äkta data, sann vetenskap och sakliga politiska analyser vilket tillsammans skulle kunna leda till en mera upplyst, ljusare framtid.

Ann Löfving-Henriksson

 

*IPA (Institute of Public Affairs) bildades 1943 för att säkra kommande generationers sociala, ekonomiska och politiska frihet. Institutet har publicerat fyra böcker i serien Climate Change: The Facts. De flesta välkända representanter för klimatvetenskapen har bidragit till serien och fallet Peter Ridd har både i 2017 och nu i 2020 fått stor uppmärksamhet.

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Evert+Andersson

    Tack Ann! Det här är det som gör KU så bra. Man får ögonen på intressanta och läsvärda saker som ingen på egen hand kan hinna eller orka söka. Tillsammans går det mycket bättre och det finns dagligen länkar och tips att följa upp om man så önskar.

    KU – en källa till kunskap och inspiration!

  2. Sören+G

    Vart skulle man tagit vägen utan den motbild till allt alarmerande som KU ger.
    När man själv känner till de historiska klimatvariationerna med perioder med varmare klimat än i dag och så få nedtryckt i halsen att Jorden inte tål 1,5 grader högre temperatur än den som rådde under Lilla istiden (från förindustriell tid).
    Och hur kan koldioxid förorsaka skogsbränder t.ex.?
    Värmeböljor beror på att solen lyst under en längre tid under ett stabilt högtryck. Stabila högtryck- respektive lågtryckslägen styrs i så fall av jetströmmar. Hur skulle koldioxid kunna påverka jetströmmarna?

  3. Simon

    #2 Sören
    Håller med, hatten av för KU. Tack för att ni finns.

    På tal om istider så har jag roat mig med att maila runt lite och lite försynt frågat varför klimatet blev varmare så exempelvis inlandsisen kunde smälta. Svaren uteblir än så länge. Jag tolkar det som att man verkligen inte vill tillstå att isar kan smälta utan mänsklig påverkan. 🙂

    Måste vara jobbigt för alarmisterna att solen existerar.

  4. Lennart Svanberg

    Stort tack för denna fantastiska beskrivning av en mörk resa som jag tyvärr också befinner mig på. Det är otroligt tufft att förklara för nya bekantskaper att vi är utsatta för tidernas svindel. Svenskar i allmänhet vill så gärna tro gott om folk och inte kan väl alla dessa tvärsäkra uttalanden vara fel?

  5. Bim

    Ann! Håller med alla föregående kommentatorer. Tack för att KU finns och tack för det gedigna arbete som Du och de andra som håller oss uppdaterade på vad som händer i världen inom den förljugna klimathotarbranschen.

    Ann Dina inlägg ä alltid så välgjorda och aktuella och fantastiskt kunniga. Förstår inte hur du orkar hålla dig uppdaterad med skeenden runt om i världen. Jag förstår att det är ett gediget arbete att kolla upp och sedan förmedla allt så det blir en spännande läsning. Det gör Du kanonbra.
    Skulle vara kul om Du en dag fick för dig att skriva en bok om hela klimatspektaklet. Du har ju varit med från början så din kunskap finns invävd i ryggmärgen. samtidigt med all fakta glimrar humorn till emellanåt.
    Böcker har Du ju skrivit förr så den kunskapen finns ju också.
    Du har allt som behövs för en kioskvältare.

  6. Lasse

    Tack Ann
    Det behövs lite fler som reagerar.
    Tydligen är den graf som visar hockeysticktemperaturer kontroversiell även hos IPCC.
    Så kontroversiell att flera hoppade av.
    Tyvärr leder det till att de som blir kvar är ännu mer likriktade.
    http://notrickszone.com/

  7. Göran Gustafsson

    Som vanligt, alldeles utmärkt, Ann. Förlåt dock en liten randanmärkning: Engelsktalande våldför sig på latinet genom att anglifiera romerska namn. Virgil är alltså Vergilius.

  8. jax

    Bara en liten kommentar. Rådata bör aldrig justeras. Om det finns systematiska fel kan man hantera det utan att ändra i rådata. Om ändringar görs tappar man snart bort de verkligt uppmätta värdena och får i stället en röra där man inte vet vad som verkligen mättes och hur data justerats.

  9. Adepten

    Mycket bra!
    Har läst om Jennifer Marohasy erfarenheter och problemen kring temperaturmätningar. https://jennifermarohasy.com/temperatures/

    Det du skriver om Medicinprofessor John Ioannidis och professor Peter Ridds tilltro till att peer-reviewed forskning endast består av genomläsning och s.k. bedömning utan verifiering av verkliga rådata gör en bekymrad.
    https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2019/11/professorn-som-gar-till-attack-mot-dalig-forskning/
    https://ipa.org.au/publications-ipa/opinion/nothing-like-what-the-public-think-it-is-peter-ridd-on-the-truth-about-climate-change-and-peer-review

    Då tänker jag på den nu släppta IPCC rapportens omfång som är på 3949 sidor plus hänvisningar till över 14 000 forskningsrapporter á ca 150 sidor, som sammanfattats av 234 forskare från hela planeten. Som i sin tur refererar till andra forskningsresultat som gjorts under de senaste 100 åren. Hur många av dessa forskningsrapporter var ”skeptiska”?
    För mig verkar det vara en övermänsklig uppgift, om man tänkt sig att ifrågasätta den rapporten, men det är väl det som är meningen om man ska övertyga en population på 8 miljarder. Som jämförelse behöver bibeln max bara 1858 sidor som sammanfattas till de tio budorden för att övertyga om sin ”religion”. Där Jesus bl.a. varnade för ”falska apostlar” som förespråkar bot och bättring för de som lever i den yttersta tiden om det följer deras lära. Därför borde IPCC rapportens lära, ”på att koldioxiden står för allt det onda”, inte övertyga det stora flertalet som kan tänka själva.

  10. tty

    ”Peter Ridds tilltro till att peer-reviewed forskning endast består av genomläsning och s.k. bedömning utan verifiering av verkliga rådata gör en bekymrad.”

    Såsom både referee och författare av ett antal peer-reviewade artiklar kan jag intyga att det i praktiken oftast är omöjligt att verifiera rådata.

    Mina egna erfarenheter är från biovetenskap där ”rådata” ofta finns i en museisamling på andra sida jordklotet. Man får granska bilder och illustrationer och kolla om de verkligen visar vad författaren påstår. Själv är jag så nitisk att jag även försöker verifiera samtliga referenser, men det kan vara grymt tidsödande och ibland omöjligt, och jag vet att de flesta inte gör det. Men det behövs, jag har flera gånger hittat felaktiga referenser.

    Peer-review fångar i bästa fall upp slarvfel och oavsiktliga misstag. Avsiktligt fiffel kan bara avslöjas genom att replikera den ursprungliga undersökningen, vilket kräver att material och metoder redovisats tillräckligt utförligt (detta är dock en sak som en referee kan, och bör, kontrollera)

  11. foliehatt

    Peer-review är en process som verkar konserverande på forskningens utveckling. Något som ibland är bra, ibland sämre för forskningens innehåll.
    Det faller sig naturligt för redaktörer att försöka anlita så välkända namn som möjligt som reviewers, bland annat för den nimbus som detta ger tidskriften.
    Forskare med välkända namn har generellt sett investerat en hel del i det paradigm som för närvarande gäller. Det blir därmed svårare för arbeten som presenterar alternativa förklaringar att ta sig förbi review av namnkunniga peers, utan att dessa gör nedslag på just det som utgör nytänket i arbetet. Som sagt – beroende på på hur vetenskapligt sunt detta nytänk är kan denna konserverande process fungera positivt, eller negativt, för vetenskapens utveckling.

  12. Håkan Bergman

    Adepten #9
    Är det ändå inte imponerande hur många som redan verkar ha plöjt alla dom där 3949 sidorna och sett att det går åt h*lv*t* för oss alla?

  13. Johan, Uppsala

    Kan bara instämma med flera föregående talare: Mycket bra! Stor igenkänningsfaktor.

    Timingen är också bra för mig personligen då jag i förrgår blev anklagad av en nära vän efter att denne sett den danska dokumentären ”Kampanjen mot klimatet” på SVT Play. Han berättade att han nu förstod att det är oljeindustrin som ligger bakom att jag fått den skeptiska inställning till klimathotet som jag uttryckt ibland. Han hade också googlat och sett att temperaturen visst gått upp, så vad hade jag att säga om det?

    Som ni förstår vet man ju knappt var man ska börja när man ska bemöta något sådant. Speciellt när det är någon jag varit mycket god vän med i över 25 år. Jag försökte att trevligt förklara min ståndpunkt i detta, att jag inte tvivlade på att människan påverkat temperaturen men att det var de ständiga alarmerande klimathoten jag mest motsatte mig. Jag mailade också över Gösta Petterssons ”Falskt alarm” som pdf och bad honom läsa lite i den (jag har själv boken i tryckt ex.).

    På kvällen lyfte jag detta med min fru då jag var lite beklämd att en god vän plötsligt anklagagade mig för att gå oljeindustrins ärenden och underförstått för att vara en klimatförnekare. Hon sa en sak som var lite av en ögonöppnare för mig: ”Men Johan, du får bara folk att känna sig dumma när du ’trycker ner’ dem med fakta”.

    Jag själv har i min enfald trott att jag bidragit med fakta i våra diskussioner för att mina vänner själv skulle kunna använda det och bilda sig en egen uppfattning, men det har ändå uppenbarligen (?) tagits emot som att jag varit en besserwisser. Handlar det om att människor upplever att deras oro inte tas på allvar när jag försöker lugna dem? Eller är det att jag sätter fingret på att de har en åsikt i en fråga de vet att de egentligen inte kan något om? Det visar mig hur som helst återigen att det vid sådana tillfällen inte går att vinna över känslor med fakta. Tyvärr har jag inget bra förslag på hur detta ska kunna gå till i den flod av klimatalarmism som dagligen sköljer över oss.

    Jag har avslutningsvis ändå en liten förhoppning att min vän faktiskt läser i ”Falskt alarm” och börjar fundera själv över detta.

  14. Ingemar Lindberg

    Hej!
    Denna kommentar kanske inte passar här just nu! Men jag undrar bara om någon annan har upptäckt att DMI inte ritar in kurvan över artiska isens volym?
    Det har slutat rita vid början av juli! Kurvan borde vara i början av augusti! Eller!

  15. Lasse

    #14
    Den döljs bakom den grå verkligheten/Normalt läge.

  16. Ann Löfving-Henriksson

    # 12 Johan, Uppsala. Det finns en urgammal pedagogisk regel, som säger att det är bättre att ställa de rätta frågorna än att leverera rätt svaret. Alltså ställ frågor som i bästa fall ger möjlighet att tänka och i bästa fall väcker intresse för att ta reda på mer, kanske till och med svaret själv. Svårt men kan ge resultat – ibland.

  17. Ann Löfving-Henriksson

    # 9 Adepten, varmt tack för bra länkar!

  18. Ann Löfving-Henriksson

    # 7 Göran G, Vergilius fixad. Tack för tipset.

  19. Ann Löfving-Henriksson

    # 6 Lasse, varmt tack även för denna intressanta länk.

  20. Bim

    Johan, Uppsala
    Jag har också upplevt samma sak.

    Min frus kompis man sa till mig (eftersom han viste att jag var skeptiker) i en väldigt överlägsen ton. Håller du på med det där kilmatet ännu.
    -Ja, det gör jag.
    – Men ser du inte hur glaciärerna smälter.
    – Vad skall de annars göra, Annars blir de ju till inlandsis. Är det det du vill ha?
    – Men vad säger du om Greta då?
    – Greta, vad skall jag säga om henne? Hon säger det som hon blir tillsagd att säga.
    – Nu pratar vi inte mer om det, då blir jag förbannad på dig.
    Sa han och vände sig och gick mot sitt garage… vände sig om och frågade, Varför skulle du ha mer rätt än jag.
    Den frågan gick ju inte att besvara och absolut inte på en grusplan med en ilsken klimathots kramare.
    Jag skrev ett långt brev med mina teckningar och det mesta jag lärt mig under tiden från när bloggen Andas lugnt med Dr Max höll på, och som lärde mig en massa jag inte hade en susning om.
    Sedan des har jag mestadels följt Maggie
    Thauersköld och sedermera KU.
    Johan. Ge dig inte, och bli inte sur på honom. Du har full rätt till din åsikt liksom han får ha sin.
    Han har inga hållbara argument, men det har du.

  21. Johan, Uppsala

    #16 Ann L-H
    Det har du helt rätt i. 🙂 Jag ska försöka ha ett antal bra frågor redo och väl formulerade i huvudet framöver.

    Har någon på bloggen tips på denna typ av frågor mottages det tacksamt!

  22. Johan, Uppsala

    #20 Bim
    Tråkigt att läsa det du beskriver. Ja, ibland är det jobbigt mentalt att våga stå upp för det man tror på.

    Jag håller med om vi som är mer skeptiska till klimathotet ofta är mycket väl pålästa i ämnet till skillnad mot den största delen av befolkningen och ”alarmisterna”. Och som Ann L-H skriver ovan är nog att ställa frågor nog en bättre väg framåt än att slå folk i huvudet med fakta, om än oavsiktligt. Men det gäller ju att de som får frågorna orkar fundera och leta efter svar.

    Alarmistsidan har ju hur många websidor som helst på temat ”så bemöter du en klimatförnekare” med Q&A. Vet någon på bloggen om det finns liknande för oss som är lite mer skeptiskt lagda?

  23. Johan och andra,

    Vi översatte faktiskt en broschyr av JoNova som kan vara bra att skicka eller sticka i handen på folk. Den är visserligen från 2012 men står sig gott än idag.

    https://www.klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2012/07/handbokfrtnkare1.1.pdf

  24. Simon

    #22 Johan
    Jag brukar som sagt fråga undrande hur den värmeperiod kunde uppstå som smälte inlandsisen efter senaste istiden för cirka 10 000 år sedan. Dvs långt innan människor grävde eller pumpade upp fossila kolväten och förbrände dessa.

    Man kan också hänvisa till grundskoleboken (för de som har barn)

    Enligt grundskoleboken https://www.grundskoleboken.se/wiki/Istiden
    så ”hade händelser ute i rymden återigen fått temperaturen på jorden att öka så att isarna försvann med bara några rester kvar överst på de högsta bergstopparna.”

    Grundskoleboken fortsätter ”Tro det eller ej, men flera perioder under den senaste istiden hade vi lika varmt som vi har nu innan isen återigen växte”.

    Min kommentar: Alla tidigare istider har alltså avslutats med ”händelser i rymden” (man har uppenbarligen oerhört svårt att erkänna solens existens) som fått temperaturen att öka utom just denna gång för nu är det vi människor som påverkar klimatet. ”Händelserna i rymden” har alltså tvärt upphört och har ingen som helst inverkan längre. Hmm…undrar vad oddsen är på det? 😉

  25. Evert+Andersson

    Så många bra inlägg efter denna artikel. Flera uttrycker stor igenkänningsfaktor. Just detta att när frågan kommer upp i sällskap som träffas för att ha trevligt blir man ibland provocerad, både av någon som håller med och vill få igång en diskussion och av någon med motsatt uppfattning. Precis som Johan Uppsala skriver.

    Arg kommentar kan vara är det bara du som vet hur det är och alla andra är idioter. Får försöka ställa öppna frågor istället, som Ann tipsar.

    En annan kommentar, som är mindre fientlig, kan vara ” men om du har rätt så har ju alla från Löfven, Merkel, Macron, Guterres och Påven fel”. Då håller man tyst några sekunder och säger, att det verkar faktiskt så. Men att det är inte jag personligen som har rätt. Det finns trots vad vi bringas tro mer vetenskap än det som kommer genom mediafiltret.

  26. Sten Kaijser

    Hej Johan i Uppsala,

    (vi kanske ses på stan ibland utan att veta om det : )

    Förr eller senare brukar ju ens vänner känna till vår ståndpunkt. När jag hamnar i nya sällskap brukar jag vara ”återhållsam” när det gäller klimatet. Det händer ändå ibland att jag hinner visa både kunskaper och insikter som gör att folk inser att jag oftast vet vad jag talar om. Då kan jag avslöja att jag inte tror på allt vad IPCC säger.

    När det gäller gamla vänner är det oftast klokast att undvika ämnet. Jag kan också säga att medan ”signaturen tty” för oss som varit länge på KU är ett tungt vägande argument, så är det en del av mina vänner och bekanta som visserligen inte tror att jag vet bättre än IPCC, men de vet ändå att jag är en så pass vettig person att de vet att det skulle kunna ligga någonting i vad ”Sten säger”.

    Men, ligg lågt och visa att du är klok innan du ”kommer ut”

  27. Sören G

    #31 Johan Uppsala
    Du kan be honom förklara hur koldioxid skulle kunna förorsaka skogsbränder.

  28. Lennart Svanberg

    #9 utmärkt skrivet och kom att tänka att på när man är säker på något behövs inte många tecken. Vi känner alla till: E=M*C2 (2 ska vara upphöjt), vilket är ett faktiskt bevis och inget ’svammel’. Ska börja använda detta i mitt debatterande att ovedersägliga bevis kan vem som helst förstå, 1000-tals sidor med komplicerat språk (IPCC-rapporter) skriver bara dem som vill förvilla läsarna.

  29. Info till ”vänner”.

    Jag skickar Clintels ”World Climat Declaration”. Den ger ett perfekt svar och redovisar de 800 undertecknarna av absolut högsta klass.

  30. Ulf

    Något måste ändå peer rewiew göra nytta.
    Hur många klimatrapporter har man inte sett där pressrealen drar långtgående slutsatser som inte finns med i rapporten. Finns ingen annan anledning att påhittade slutsatser bara finns i pressrealesen och inte rapporten.

  31. Bim

    Igen
    Jag hade ett fotouppdrag för en kampsport förening på Kanaltorget här i Göteborg.
    Där fanns en scen uppsatt med mick och högtalare och annat. När Kampsportarna tog en paus så lånade alla partierna i Göteborg, scenen för att predika om vattenstånds höjden kommande år. Det planerades 3 meter höga murar för att skydda stan. Alla predika tydligen från samma papper. Sossen var först, när han slutat sin harang satte han sig på första raden och hade en ölburk i handen. Jag satte mig jämte honom, stötte till honom i sidan med armbågen och frågade: –
    – Koldioxid va e de för något.
    – Vad menar du? Vill du ha den kemiska beteckningen eller?
    – Nä, jag vill bara veta vad det är?
    – Ja, Jag vet inte exakt vad det är. Men det är ju inte bra.
    – Men varför är det inte bra då?
    – Det är ju alldeles för mycket.
    – Hur mycket är det då?
    – Jag vet inte exakt hur mycket, men det är ju inte bra.
    – Du, sa jag, Du har stått här i en kvart och skrämt upp folk,. Utan att veta ett smack vad du talar om.
    Nu skall jag berätta för dig vad koldioxid är. Du har ju en ölburk i handen där. Öppna den, det som pyser upp då är koldioxid. Så drick inte den.
    Jag gick igenom det jag lärt av bloggarna, om fotosyntesen och rundgången med vatten, solljus och koldioxid som bildar vårt syre osv.
    Och att tremeters vattenstånds höjning skulle ta tusentals år att åstadkomma med våra koldioxidutsläpp, om det ens var möjligt.

    Han blev faktiskt väldigt intresserad och frågade om jag har några papper han kunde få, och det hade jag men inte med mig där’ Jag fick hans namn och mailadress, men både han eller jag hade varken papper eller penna. Jag försökte komma ihåg hans namn, gick tillbaka en gång och frågade igen. Sedan hade jag ett jobb att sköta och glömde både namn och mailadress,.
    Men jag är övertygad om att han självmant började ta reda på hur saker o ting funkar. Skulle vara kul att veta hur han ställer sig till dagens situation.

  32. Ingemar Lindberg

    Tack Lasse #15

    Alltså råder det , som vanligt, normalläge!!
    Verkligen ingen klimatkris!

  33. Sven Hanssen

    #13 Johan, Uppsala

    Kognitiv dissonans är väl en delförklaring. Att ens mentala mönster inte passar längre skapar obehag. För att citera Kahnemann så är det jobbigt för hjärnan att koppla in det analytiska långsamma System 2 för att korrigera det intuitiva och snabba System 1.

  34. Kurt Holmgren

    Det finns två fundamentala frågor vad gäller klimatet, 1. Kan man mäta halten av CO2 i atmosfären? 2. Hur beräknar man medeltemperaturen?
    Grundförutsättningen för att kunna mäta en halt av ett ämne är ett det är homogent (jämnt fördelat), annars vet man inte vad man mäter. CO2 är inte jämnt fördelad i atmosfären och således omöjlig att mäta. IPCC använder värden av koldioxidhalten som mäts på en vulkanö i Stilla oceanen, Mauna Loa, som är en aktiv vulkan, som hela tiden släpper ut gaser. Man har inte ens kontroll på hur mycket CO2 vulkanen pyser ut och vet således inte vad men egentligen mäter. Jag har frågat professor Erik Källström, SMHI, hur man beräknar medeltemperaturen, men inte fått något svar. Med tanke på de stora diskrepanser som finns mellan temperaturen på polerna och vid ekvatorn, så är det inte troligt att de ens är möjligt att med någon större precision beräkna en medeltemperatur. Haven täcker 71 % av jordens yta och där är det ganska sparsamt med mätstationer.
    Så vi har ett läge där man matchar två variabler som inte går att mäta och som blir ett underlag för politikerna att rasera hela vår välfärd. Om det inte vore så allvarligt skulle man kunna kalla det för ett stolleprov.

  35. Elof H

    Det är inte många ens av de som skriver och kommenterar här som vågar sig ned i sjunde och åttonde kretsen. Trots att bevisläget är överväldigande så vägrar man inse att det inte finns någon uppvärmning att tala om. Det var högst troligt betydligt varmare på 30-40-talet än vad det är nu. Samma sak med alla andra klimatvarningar, de syns inte i riktiga data.

  36. Evert+Andersson

    Apropå peer review som finns i flera kommentarer. Den här boken, Kris i forskningsfrågan: eller vad fan får vi för pengarna. Hanne Kjöller 2020, avhandlar det rätt grundligt. Visserligen med fokus på medicinforskning, men allmängiltig. Hon pekar på hur väldigt mycket pengar vi i vårt land spenderar på forskning utan att fråga oss vad vi får för pengarna. Varför Danmark rankas så mycket högre i internationell jämförelse. Varför vi sjunker i ranking trots ständigt ökande anslag.

    En sak som jag studsade på är vilken betydelse publicerad forskning betyder för anslagstilldelningen och vilket stort inflytande det har att dessa papper ska vara peer reviewade för att räknas som merit. Det är skrämmande med tanke på att peer review inte bara i Sverige och inte minst allla dessa rapporter (AR6 14000 st) mer borde betraktas som granskade av kompisar. Pal review som en mer korrekt benämning. Läsvärd bok även för oss klimatengagerade.

  37. Kurt Holmgren

    Rekommenderad läsning:
    Ralf Sundberg, Forskningsfusket bara fortsätter. Macchiariniskandalen & Karolinska Institutet
    De ekonomiska och politiska drivkrafterna
    ISBN 978-91-636-1261-9

  38. En annan

    35 Evert, jo jag har också läst boken, skrämmande hur mycket anslag rena löjligheter får, som sedan hamnar i papperskorgen. Däremot är den privatfinansierade forskningen betydligt vassare, där finns sällan plats för mumbo-jumbo projekt.
    Hörde strax eferer att jag läst boken en intervju med högskole-politikern…jösses vilken ansträngd svammelmaja!
    Kjölers gräv om hur politikerna har ersatt kunniga personer visar med emfas att hela universitetsvärlden har blivit ett moras.

  39. Lars Kamél

    Koldioxid används faktiskt för att släcka bränder, så hur skulle den kunna orsaka skogsbränder?
    Visserligen handlar det om helt olika koncentrationer, men det begriper knappast en klimathotsreligiös.

  40. jax

    Peer review är ju oavlönat arbete och att kräva att resultaten i artikeln återupprepas av reviewern är ju absurt. Det man gör är ju t. ex. att kolla om alla ekvationer och/eller härledningar är korrekta, att eventuell mätdata hanterats korrekt och att de slutsatser som dras är motiverade utifrån redovisade resultaten. Att begära mer är ju orimligt. Däremot kan jag säga att ”pal review” inte förekommit när jag varit inblandad i alla fall. Tvärtom försöker man ju tillrättavisa de fel som man anser gjorda i artikeln, så att inte författaren ska stå där med skammen.
    Ett problem som finns är ju bristen på villiga reviewers. Detta medför att man ombeds reviewa artiklar där man inte är tillräckligt insatt i teori och metoder. Där gäller det ju att säga nej tack, vilket inte är så svårt då jobbet är oavlönat, som sagt.

  41. Om peer-review. Man måste förstå att mycken forskning är ett kliv rakt ut i det okända. Vem skall kunna bedöma om detta är rena stolligheter eller något banbrytande nytt?

    Peer-review är ett litet, om än på många sätt tveksamt, positivt instrument för vetenskaplig utveckling Det är bättre än kyrkan och bättre än totalitära staters granskning. När vetenskapliga tidskrifters redaktör insåg att han inte kunde behärska allt utan lade ut arbetet på betrodda vetenskapsmän för en bedömning så var det ett steg framåt.

    Problemet idag är väl att själva peer-reviewprocessen har blivit politiserad. Redaktörerna vill/vågar inte anlita granskare som skulle vara kritiska mot den rådande doktrinen. På samma politiskt korrumperade sätt fungerar IPCC.

  42. Karl Eider

    #20 Bim

    Du skulle ha svarat din frus kompis, som ”lilla gumman” säger:

    ”Javisst, jag skulle gärna hålla med dig, men då har vi ju fel båda två.”

    http://ankifahlstad.se/lilla-gumman-bilder/

  43. jax

    #41 Ingemar Nordin
    Du har rätt, men politiseringen finns ju inte i alla discipliner. Det är ju främst de där politikerna kan dra växlar och där vetenskapsmännen kan tjäna pengar på att vara politiskt korrekta man stöter på den. Men det finns ju fortfarande många områden som inte kan politiseras, även om man försöker. T. ex. Om man söker pengar för att undersöka en specifik process med avseende på att utveckla den och avkrävs besked om hur detta påverkar socialt och avseende genus om man vill ha statlig finansiering.

  44. Göran J

    Tack Ann för fördömligt tålamod och kunskap som du förmedlar här på bloggen.

    Tack även till alla andra som med sina kloka ord som förmedlas här på bloggen, får mig som tvivlare till domedagsprofetiorna att få nya krafter att bekämpa tokerierna som just nu är uppe i falsett.

    Varför inte heller ta hjälp av kloka människor som levt. Kolla själv på den här länken : https://utforskasinnet.se/33-citat-fran-einstein/

    Själv gillar jag mest citatet: “En kväll där alla är helt i samförstånd är en förlorad kväll.”

  45. Bim

    Karl Eider
    Gummor är kloka.

  46. Ofta stöter man på folk som stödjer sig på konsensus och FN. Till dem brukar jag svara: ”Så du litar mer på de 120 forskare (med diskutabel bakgrund och kompetens) som skrivit FNs klimatutlåtande istället för de 920 klimatexperter som stödjer CLINTELs manifest om att det inte finns någon klimatkris? Samt att du tycker att det är rimligt att ignorera de omkring 400 peer-reviewade artiklar per år i vetenskapliga tidskrifter som går emot klimatalarmismen?

  47. Daniel Wiklund

    Det är lågt i tak i klimat kyrkan. En kvinnlig centerpartist blev intervjuad i dagens kurir. Där är hon inte alls överens med IPCC. ”Det är tydligen katastrof vare sig det är sol, regn, blåst, vind, hav eller vatten. Allting är ett katastrofläge nu” säger Ingrid Vesterlund från Luleå. Hon lyfter fram Lennart B, Elsa W och Lars B som mycket kunniga i klimatfrågan. Hon har nu lämnat alla sina uppdrag i Centerpartiet. Yttrandefriheten lever farligt när klimat stasi slår till.

  48. Gunnar Strandell

    Johan, Uppsala #21
    Mitt förslag till frågor med efterföljande faktakontroll och diskussion:

    När började människan höja temperaturen i atmosfären genom att elda fossila bränslen?

    Hur väl följer temperaturökningen mätningar av koldioxid i atmosfären?

    Faktakontroll
    Wood for trees:
    https://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/from:1800/to:2021/normalise/plot/esrl-co2/from:1800/to:2021/normalise

    Min bedömning:
    Det ser bra ut för alarmismen. Men bara om man bortser från inledningen av CO2-mätningrna då temperaturen sjönk samtidigt som Co2 ökade.

    Tillsammans med de temperaturförändringar vi ser historiska tecken på, gör det att jag är skeptisk till en klimatkris i närtid som skapats av människan och definitivt till att den kan undvikas genom att byta ut kol och olja mot biomassa.

  49. jensen

    Angående länken nedan med Happers föredrag, kanske de flesta KU-läsare redan hört detta, men för mig ny och en njutbar beskrivning av hysterin.

    https://wattsupwiththat.com/2021/06/11/when-dr-will-happer-speaks-people-listen/

  50. TB

    ”En nedstigning till skeptikernas helvete ”med alla kommentarer är nog det bästa jag har läst på många år. Klimatupplysningen är suverän och livsviktig!

  51. Christian H

    #23 Ingemar Nordin

    Tack för länken ovan rörande handbok för tänkare. Argumenten är lika aktuella idag som de var 2012 och det är värdefullt att ha dem samlade på ett ställe.

    Det har varit intressant att ta del av de erfarenheter som flera skribenter på forumet framfört angående hur man blir bemött som klimathotsskeptiker. Jag ser stora likheter med häxprocesserna på 1600-talet, då de som var lite annorlunda och hade speciella kunskaper, som vare sig allmogen, kyrkan eller andra makthavare kunde förklara, blev utsatta för förtal, lögner, skvaller och slutligen rättsvidrigt dömda till döden. Det var lätt för dåtidens auktoriteter att få med sig de häxtroende, då de som deltog i häxjakterna trodde sig vara goda, de eftersom de stödde kyrkans män och bekämpade Satan. Dagens klimathotstroende ser sig också som goda, men jag menar att de är av samma skrot och korn som dåtidens häxjägare. Det är bara seklers ökade kunskapsmassa och tidsandan som har gjort att de än så länge avstått från att döda sina meningsmotståndare. Trons makt är stor i synnerhet när den kombineras med propaganda och tilltro till falska auktoriteter. Därför är det viktigt med en öppen debatt som baseras på genuin vetenskap där observationsdata och logiska slutsatser har högsta prioritet.

  52. En annan

    Lite OT, men ändå inte, ett svt-klipp från 2013, en tid när svt kunde ge förnekarna lite spelrum.
    https://ulsansblogg.wordpress.com/2021/08/11/politiska-forklaringsmodeller/

  53. Anders

    Peer-review är en sak – vad de ”meriterade” forskarna sprider för läror och åsikter till sina studenter en annan. Vem granskar denna ”smittspridningsväg”? Tyvärr finns det idag alldeles för många karriärsugna forskare… och för få fritänkare. Detta med ”kritisk massa” har nog minst två olika sidor…

    Tack alla på KU som fortsätter vara en motvikt till alla mediala dårskaper och hemska häxprocesser! Daniel Wiklunds exempel fr Luleå är tyvärr bara toppen av ett förtärande isberg! Låt oss ändå fortsätta hänvisa till uppmätta värden istället för modell-hokus-pokus! Och ställa de svåra frågorna 😉

  54. Pingback

    […] L-H2021-08-11 AllmäntKlimatpolitikScott Hargreaves52 […]

  55. TB

    Läsvärt i Smedjan idag: ”Ett moras av biogas” skrivet av Christian Sandström

  56. Evert+Andersson

    Det här är klippt från Nerikes Allehanda men finns troligen i ett stort antal tidningar. Ministern Matilda Ernkranz kopplar greppet för att svensk forskning ska vara i världsklass (eller åter bli med tanke på mitt tidigare inlägg). Om man misstänker att politiskt styrning fått forskningskvaliteten att dala i internationell jämförelse kan man med fog vara måttligt entusiastisk till MER politiskt styrning.

    ———————————————————

    Nya myndigheter ska ge den svenska forskningen ett lyft

    UTBILDNING

    Svensk forskning ska bedrivas i världsklass. För att detta ska bli möjligt föreslås bland annat nya myndigheter och förnyad tillgång till polarforskningsfartyg, enligt en utredning som presenterades under onsdagen.
    Under begreppet forskningsinfrastruktur samlas alla verktyg och resurser som är nödvändiga för att bedriva forskning. Det kan bestå av superdatorer, databaser, mätstationer för till exempel växthusgaser i atmosfären och teleskop, samt digitala verktyg.

    För att förbättra forskningen i Sverige har en särskild utredning kring forskningsinfrastrukturens finansiering, struktur och samordning genomförts, med tidigare högskole- och forskningsminister Tobias Krantz som utredare.
    – Forskningsinfrastruktur blir allt viktigare i de flesta vetenskapliga discipliner, inte bara naturvetenskap och medicin, säger Tobias Krantz när utredningen lämnas över till Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

    Hur mycket pengar som läggs på forskningsinfrastruktur är svårt att fastställa, enligt Krantz. Utredningen föreslår därför ett rapporteringskrav kring forskningsinfrastrukturens ekonomi. Det ska också bli lättare att avsätta pengar från forskningsanslag till att bekosta forskningsinfrastruktur.

    Ett annat förslag i utredningen gäller upprättandet av en ny myndighet som ska se över vad som klassas som samhällsviktig forskning. Vilka dessa forskningsområden skulle kunna bestå av skulle då bli en politisk fråga, utifrån vilka samhällsutmaningar som anses vara aktuella.
    Digitala verktyg för forskning ska också samlas under en egen myndighet, enligt förslaget.
    Politiska partier ska dessutom bjudas in för att medverka i forskningsberedningen, som är regeringens rådgivare i forskningsfrågor, med förhoppningen om att mer långsiktig forskningspolitik ska bedrivas.
    – Forskningsberedningen ska fungera som forum för diskussion och debatt för att bredare uppgörelser om forskningspolitik ska kunna nås, säger Krantz.

    Förutom forskningsinfrastrukturen i allmänhet ska även framtiden för svensk polarforskning ses över. Isbrytaren tillika forskningsstationen Oden används i nuläget men beräknas inom en relativt snar framtid inte längre gå att använda.

    Antingen kan Sverige då hyra plats på ett annat polarforskningsfartyg, hyra ett helt fartyg för eget bruk eller konstruera ett nytt.
    De två första alternativen skulle innebära en sänkning av Sveriges ambitionsnivå gällande polarforskning, det sistnämnda en ökning, konstaterar Krantz.
    – Det kräver ökade satsningar på polarforskning för att matcha det nya fartyget. Hela den samhällsekonomiska effektiviteten måste analyseras i detta beslut, säger han.
    Utredningens förslag ska nu ut på remiss. (TT)

    Förslagen från utredningen.

    >Utveckla den politiska styrningen avseende forskningsinfrastruktur.
    >En framtida myndighet för forskningsinfrastruktur av särskilt nationellt intresse bör inrättas.
    >Samla digitala infrastrukturer för forskning inom en myndighet.
    >Stärk förutsättningarna för lärosätenas samverkan om forskningsinfrastruktur.
    >Max IV-laboratoriet och Scilifelab bör fortsatt bedrivas i myndighetsform med förtydligat nationellt ansvar.
    >Viss forskningsinfrastruktur av särskilt nationellt intresse bör betraktas som samhällsinvestering.
    >Vidga perspektivet på forskningsinfrastruktur och öka näringslivets möjlighet att delta.
    >Nykonstruktion av ett polarforskningsfartyg kräver en ambitionshöjning avseende svensk polarforskning.

    KÄLLA: UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

  57. Simon

    #55 Evert
    ”Politiska partier ska dessutom bjudas in för att medverka i forskningsberedningen”

    Med tanke på inlägget från Daniel, där politiker som har ett eget kritiskt tänkande tvingas avgå, så vet vi redan nu vad denna forskning kommer dra för slutsatser.

    Dessutom är det också besynnerligt att man, efter att i åratal ropat om konsensus och att ”science is settled” ändå måste spendera mer pengar. Jag skulle vilja påstå att detta förslag går endast ut på att försöka sprida mer lögner om klimatet.

  58. Ann Löfving-Henriksson

    # 55 Tanken på att bedriva världsledande forskning påminner starkt om hur det relativt nyss ( avslutades samtidigt med att jag läste genetik på Stockholms universitet) gick i till i Sovjet med den då hyllade agronomen – T. Lysenko.
    Tack Evert!

  59. Christian H

    Ministern för högre utbildning heter Matilda Ernkrans. Då regeringen inte vill ha folk med gedigna fackkunskaper på en sådan viktig post har man rekryterat henne från Sveriges mest utskällda myndighet, nämligen Arbetsförmedlingen. Hon har ingen som helst naturvetenskaplig kompetens, men lär ha studerat både statskunskap och sociologi. Det borgar för att hon inte kan förstå vad klimatforskning är och det är precis vad vår svetsaledda regering vill ha.

  60. Johan, Uppsala

    Tack för all positiv respons!

    Jag har även fått lite återkoppling från min gode vän då han har tittat i Falskt alarm och kommenterat att det mest liknar propaganda. Han sågar Göstas bok bl.a. då han inte håller med om att det i början står att IPCC är en politisk organisation. Min vän är ju ny i ämnet så de klassiska argumenten från alarmistsidan har han också kommit med (han har även hittat till Mats Nilssons blogg, Olle Häggström m.fl.)

    Men han har i alla fall börjat vända på stenar! Vi får se var det tar vägen.

  61. Mats Rosengren

    #34 Kurt Holgren
    Precis! Jag vet inte hur många gånger jag upprepat detta som YT kommentar och på andra platser
    1
    Alla diagram visande årsmedelvärdena av jordens medeltemperatur de sista 100 åren är rent påhitt! De mätvärden som skulle behövas för detta saknas
    2
    ENDAST för USA är det möjligt att rekonstruera årsmedelvärdet av medeltemperaturen över ett störra landområde. USHCN mätvärdena gör detta möjligt. För USA finns ingen som helst tendens

    https://wgpqqror.homepage.t-online.de/usa.html

    Linken till detta diagram står på YT ”svarta lista”, om denna link återfinnes i en YT kommentar försvinner denna inom 1-2 minuter! YT censuren är fullständigt absurd!

  62. Ulf

    När det gäller att övertyga folk så tror jag de flesta börjar i fel ände.
    Att snabbavveckla fossila är faktiskt helt omöjligt, utan att kasta tillbaka mänskligheten till stenåldern. Det innebär säkert att ett par miljarder dör av svält. Varför inte börja prata om det meningslösa med planer, som ändå ingen kommer följa.
    Jag brukar istället säga att världen behöver ta fram en realistisk plan som alla kan skriva under med tvingande regler. Kryddat med att aldrig har så få människor dött av extrem väder och att kostnaden för extrem väder som andel av BNP minskar hela tiden.
    Så förespråkar jag en plan på 40-50 år för avveckling. Jag menar vem av oss tror att vi eldar med fossila då? Nog har vi hittat smartare energi.
    ”Vad gör vi under tiden”? Fortsätter att hantera eventuellt extremväder. Vi har lyckats bra hittills.
    Återstår då de extrema klimathotanden. Golfströmmen lägger av etc. Dessa är svåra eftersom folk tror på det här. Har inte hittat något bra svar på det ännu.
    Men min taktik är klar. Inte framstå som en spetälsk, alltså ”klimatförnekare”. Ge dem vad de vill ha. En avveckling av fossila, men på så lång tid att det inte spelar någon roll.

  63. Bert Nilsson

    På tal om polarforskningsfartyg. Är det någon i panelen som sett något resultat av de senaste årens resor med Oden resp Polarstern (Mosaic)?

  64. Björn Österlöf

    Jag har just sett tv-programmet Planet under press: Den hotade jorden på SVT. Det var den värsta domedagssmörja jag sett på länge, och det vill inte säga lite. Helt otroligt att detta får sändas och stå helt oemotsagt!

  65. Håkan Bergman

    Ulf #62
    Realistiska planer kan vi nog titta i månen efter. Världens ledare har vetat i över ett år att covidvacciner skulle komma nån gång i år, nu kom dom t.o.m. lite tidigare, men har vi byggt upp produktionskapacitet för att massproducera vaccin för hela planeten? Bara tjafs om bl.a. patent, Astra Zenecas vaccin, som borde heta Oxfordvaccinet, har inget patent och som jag förstår det fritt att tillverka, men då krävs produktionskapacitet för hela kedjan, nog kunde vi här i väst ta den kostnaden. Eller ska vi bara vänta på nästa mutation och nästa och nästa… och hoppas att vaccinet fortsatt biter? Sorgligt minst sagt.

  66. Ulf

    65 Håkan,

    Nja hade vi lyckats lika bra med klimatköret som med covid så hade jag varit mer än nöjd. I västvärlden är ju snart alla som vill vaccinera sig vaccinerade.
    Det stora problemet är Kina som släppt ut viruset ur ett labb med taskiga rutiner. Ovanpå det spridit ett helt värdelöst vaccin. Mycket av icke vaccineringen beror på spridningen av detta taskiga vaccin.