Åter en vanlig dag i vetenskapssamhället

COURSES

Politisk styrning av vetenskapen är sedan några decennier snarare regel än undantag. Speciellt i Europa har det mer eller mindre spårat ur, mycket tack vare att så mycket skattemedel kanaliseras via den välgödda EU-byråkratin. Allehanda konstgjorda satsningar formas där, av byråkrater och handläggare. Dessa tärande effekter fortplantas i systemet, genom att högskolor och universitet ska ”motfinansiera” för att få EU-anslag – just nu lär det röra sig om 7 miljarder Euro per år i FP7 (sjunde ramprogrammet).

Vetenskaparna har bara att spela med – om de orkar. För att ha en chans måste man i praktiken samla ihop ett lag med deltagare från ca 10 helst sydliga länder, med någon eller några industrier inblandade.  Och man måste skapa någon klatschig projektakronym av typ SAVECLIMATE.

I bästa fall delar forskarna likt stråtrövare på det skattefinansierade bytet och gör vad de egentligen ville göra med pengarna.  Men man måste skriva rapporter, och samlas till konstgjorda möten för att bekräfta hur väl man anslutit sig till den ursprungliga planen, som man med byråkraternas välvilja meddelats medel för.

Jag finner själv allt hela bara vämjeligt och har aldrig deltagit i riterna, mer än en gång, när jag sökte fixa ett EU Marie Curie-stipendium för postdoktoral verksamhet till en gäststudent. Vi vände oss ut och in för att finna ett förutbestämt generiskt område att söka inom. Det stod mycket tydligt att projektet i så fall måste ha starkt tillämpad profil. Till slut fann vi ett, och lämnade in ansökan via ett kanske 30-sidigt förformulerat dokument. Avsiktligt så vrängde vi oss åter ut och in för att få projektet att framstå så tillämpat som möjligt, och inte grundforskningsbetonat.

Inget hördes sen på månader. Sen ringde plötsligt någon dam från Bryssel, när vi var på lunch. Vi sökte ringa tillbaka, och fick till slut tag på henne . Jo – nej – tyvärr – vi hade inte fått pengar. Varför? Hon bläddrade, nej – inte forskarens klass, nej inte forskargruppen, nej inte … Jo, här var det – projektet hade inte tillräcklig grundforskningsrelevans! Ridå…

Något år senare var där en jättelik ansökningsomgång för normala projektansökningar, där enligt trovärdiga källor hälften av tusentals ansökningar slängdes i papperskorgen rakt av – utan någon som helst granskning. De hade inte kapacitet att göra det. Ack ja – resten var i övrigt ett lotteri!

Tro på det, Carl Tham, och Dina efterföljare som Utbildningsministrar.

”Årets FP7-utlysningar har ett starkare fokus på innovation och främjar forskning som tar itu med de största samhälleliga utmaningarna i vår tid, i synnerhet klimatförändringarna, energi- och livsmedelsförsörjning, behovet av ökad resurseffektivitet, hälsa och en åldrande befolkning. Små och medelstora företag (?!) prioriteras i de nya utlysningarna, med ett paket på nästan en miljard Euro …” etc – står det bl.a. på sidan 61 i senaste numret av Forskning – en garanterat politiskt korrekt propagandatidskrift om universitets- och högskoleforskning, som kommer några gånger per år.

clamer

Häromdagen uppmärksammades jag (Tack för tipset, S) på ett just avslutat(?) kortare EU-projekt vid namn CLAMER (Climate Change and European Marine Ecosystem Research).

Fint blodrött och ogenomskinligt hav ovan, eller hur? Se riktigt giftigt ut… ungefär som den brustna dammen i Ungern, där rester från aluminiumtillverkning lagrades…

Ingen svensk grupp deltog i CLAMER, men åtskilliga från 13 andra länder – det var närmare bestämt 98 stycken olika projekt. Vad jag förstår är det tidigare eller pågående finansierade via EU-medel. På annat ställe kan man finna att CLAMER’s budget under året var ca 1 miljon Euro. Det är ju inte så mycket, men vad skulle man nu göra med dem? Jo – upplysa allmänheten om sin forskning. Främst via via en mycket påkostad bok på ca 50 sidor, och en film.

Båda kan återfinnas här – och illustrationen nedan avser att vara ett smakprov på  en av bokens sidor (klicka för större varianter, och notera de ondskefulla CO2-molekylerna från atmosfären i övre vänstra delen, som penetrerar det biologiska paradiset under ytan). Andra fina bilder visar ett översvämmat Nederländerna från ovan etc etc .

clamer2

Ack ja. Hur har detta motiverats?

Vetenskaparna säger i Introduktionen vad de troligen skrivit i sina ansökningar – havet höjs på ett farligt sätt, värms upp och dör – allt beror på antropogena koldioxidutsläpp.

I Sammanfattningen av de vetenskapliga arbetena säger man istället att man vet inte tillräckligt om något, och att mer forskning och pengar behövs.

När man sedan läser den Vetenskapliga delen mer noggrant finner man att de anser att det tycks vara effekter av naturliga cykler och främst NAO som observeras.

Tack för den ärligheten. Så här går det nog snart till överallt.

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. inge

    Så introduktionen var s.a.s. för policymakers medan den vetenskapliga sa nåt helt annat. Som IPCC rapporterna alltså.
    Så länge forskarna ger politikerna vad de vill ha (alarmerande rapporter) så ger politikerna forskarna vad de vill ha (pengar).
    Min åsikt fast jag inte är så insatt.

  2. Det är samma visa överallt. Makthierarkier med toppar som betjänas byråkrater. Jag var med och startade ett företag i IT branschen. Vi var 5 tekniker och en säljare/vd. 10 år senare var det fortfarande 5 tekniker men totalt 20 personer. EU?  FN? fullsmackat av parasiterande teknokrater och byråkrater som hittar på dumheter som säljs uppåt i hierarkin till karriärpolitiker som imponeras av vackra formuleringar som är rent ordbajseri. Infiltrerat av femtekolonnare med en egen agenda.
     

  3. Bim

    Peter Stilbs
    Kallas inte sådant här för ”missbruk” längre?
    Det är faktiskt vi skeptiker som har moralen i behåll och inte tvärt om.
    Och då menar jag företeelsen att man protesterar när något känns alldeles fel.
    Det är AGW-propagandisterna som borde omskolas och lära sig tänka kritiskt.
    Ordet klimatsmart tycker jag säger en hel del om bristen på  kritiskt tänkande.

    På tal om omskolning.
    Ni har väl hört om Osborn som blev hämtad från torken av Kal som utbrast:
    Vad har de gjort med dig? Dina ögonrödor är ju alldeles vita.

  4. Det låter som om politikerna/byråkraterna betalar för dyr medicin men föredrar att stoppa i sig homeopatiska preparat, vars enda påvsibara effekt är placebo.

  5. Björn

    Om vi skulle prioritera någonting inom forskningen så är det hur vi överlever attacker från den mikroiologiska världen. Forskning kring bakterier, virus och parasiter etc, är sådant som i första hand borde ha bidrag. Klimatforskningen som den nu är utformad är bara tärande. Om vi inte överlever mikrobernas attacker, vad har då exempelvis klimatforskningen för betydelse?

  6. Staffan D.

    Kardinal Pell av Sydney har igår inför GWPF i London reflekterat över klimatångesten, och anhängarnas totalitära inställning:  demonisering av motståndare, och försök att få bort all opposition.  Han talade också om de grönas humanofoba inställning.  (Minns någon mer än jag massakern 2007 på Jokela skola i Finland, där nio människor dödades?  Gärningsmannen var inspirerad av filosofen, miljöaktivisten och ekologen Pentti Linkola.)
    http://www.nationalreview.com/corner/281384/cardinal-climate-and-greens-samuel-gregg
    Hela talet:
    http://www.sydneycatholic.org/people/archbishop/addresses/2011//20111026_1463.shtml
    Pell talar där bl.a. om värmen under medeltiden:  ”Kommersiella vingårdar i England hade framgång 300–500 km norr om gränserna idag.  De engelska kvalitetsvinerna var så populära att fransmännen försökte få dem förbjudna på kontinenten.”
    ”I Skandinavien och centrala Norge gick jordbruket 100-200 m högre upp i dalar och sluttningar.  Skogarna i Alperna gick 80–200 m högre än idag.  Svåra vintrar var en sällsynthet.”

  7. bom

    #6
    Ja jag minns. Linkola skall ju t o m ha beklagat att hans adept inte hann döda fler. En fin representant för Gaiaväktarna.

     

  8. Ingemar Nordin

    Peter,

    Så rätt du har i din oro för framtida forskning i Europa. Morgonens nyheter om hur EU tänker storsatsa på ”innovation” och annan industriell forskning diskuterades idag på fakultetsstyrelsen för humanistisk och samhällsvetenskap här i Linköping.

    Det är mycket stora pengar som EU kommer att skjuta in i detta. Samtidigt kräver man, som brukligt är, att universiteten skall ”motfinansiera”. Följden blir att ännu mer av de någorlunda fria fakultetsmedlen måste användas för denna motfinansiering. Kontentan blir att ju mer EU satsar på sin prioriterade forskning, desto mer politiskt styrd blir all forskning inom EU.

    Just nu är EU desperat eftersom den europeiska industrin halkar efter (pga en massa politiska beslut, inklusive klimat- och energipolitiken). Och nu försöker man komma ikapp med mer industriforskning. Jag begriper inte varför universiteten skall tillhandahålla sådant som rimligen sköts mer effektivt och bättre av industrierna själva.

    För oss humanister och samhällsvetare handlar det mest om att vara en furstespegel, där man stödjer projekt som förhärligar Europa och vårt gemensamma kulturarv (att europeiska stater alltid legat i luven på varandra, startat två världskrig, aldrig dragit jämt om vare sig religion eller politik och sällan har något gemensamt, vill man inte låtsas om. Jag menar, varför ska man tvingas att samarbeta med fysiker i Portugal eller Grekland, när det vetenskapligt sett är mer motiverat att samarbeta med ett amerikanskt eller japanskt universitet?). Det hela är en komedi som man bara kan skratta åt.