Artikel i Nature om klimatmodeller och uppvärmningspausen ifrågasätts för svåra metodfel

Två välkända klimatprofessorer Jochen Marotzke och Piers Forster publicerade 28 januari en artikel i Nature. De hävdar som sitt viktigaste resultat att de avancerade klimatmodellerna inte systematiskt överdriver den globala uppvärmningen på grund av ökade växthusgashalter. Detta är en förklaring till att dessa klimatmodeller visar högre uppvärmning än vad vi har sett under den nuvarande uppvärmningspausen, men en sådan förklaring är alltså fel enligt artikeln. Men redan några dagar efter artikelns publicering har den frilansande klimatforskaren Nic Lewis i ett blogginlägg på Climate Audit kritiserat artikeln för grava fel i den statistiska behandlingen.

Författarna motiverar sin studie med uppvärmningspausen och skriver i första stycket av sin artikeln Marotzke och Forster (2015):

Den globala medeltemperaturen har under de senaste femton åren stigit i en takt som bara är en tredjedel till hälften av genomsnittet under den andra halvan av nittonhundra talet (se t ex ref 1-5). Denna uppvärmningspaus (på engelska hiatus) återges inte i de flesta simuleringarna med nuvarande generationens klimatmodeller, som i stället under perioden 1998-2012 visar en större temperaturtrend än den observerade.

Det kan vara av intresse att illustrera detta med hjälp av Wood for Trees.

WoT Hadcrut4

Temperaturtrenderna framgår från datafilen och är 0,11 grad C per decennium för 1950-2014 medan den bara är 0,05 grad C per decennium för 1998-2014.

I sin artikel har författarna särskilt betonat den slutsats som de framhåller i sista meningen av abstract:

Påståendet att klimatmodeller systematiskt överskattar inverkan av strålningsdrivningen (dvs. forcing) från ökande koncentrationer av växthusgaser förefaller därför vara ogrundade.

De har kommit fram till detta genom att jämföra resultat från avancerade klimatmodeller med en enklast möjliga energibalansmodell. Denna jämförelse har de utfört med hjälp av en statistisk metod som kallas multipel linjär regression.

Från resultaten av denna statistiska analys finner de att de avancerade klimatmodellernas beräknade temperaturändringar varierar med strålningsdrivningens (dvs. forcingens) variationer men inte med variationerna i den parameter som representerar klimatkänsligheten. Alltså kan enligt författarna detta att klimatmodellerna visar större temperaturökning än observerad under uppvärmningspausen inte förklaras med att de har fel klimatkänslighet.

Själv finner jag detta resultat mycket märkligt. Hur är det möjligt att klimatmodellernas resultat inte är känsliga för klimatkänsligheten? Men i artikeln har man funnit att trots att klimatkänsligheten varierar från 2-5 grad C per koldioxidfördubbling mellan de omkring 20 modellerna så varierar den beräknade temperaturen mycket lite. Alltså blir slutsatsen att hög klimatkänslighet inte kan förklara klimatmodellernas alltför höga temperaturökning jämfört med observationerna under uppvärmningspausen.

Redan 5 februari kom Nic Lewis kritiska blogginlägg Marotzke and Forster’s circular attribution of CMIP5 intermodel warming differences på Steve McIntyres Climate Audit. Nicholas Lewis är en frilansande klimatforskare som har blivit känd för sina skickliga studier av klimatkänslighet baserade på observationer och som bland annat tog initiativ till att bjuda in klimatskeptiker och klimatforskare till en middag.

Nic Lewis kritik går ut på att Marotzke och Forster har använt den statistiska metoden på fel sätt och att resutaten därför blivit felaktiga på grund av ett cirkelresonemang. Han föreslår till och med att författarna bör dra tillbaka sin artikel.

Marotzke och Forster har svarat på kritiken med ett blogginlägg på Ed Hawkins blogg Climate Lab Book MAROTZKE & FORSTER RESPONSE. De förkastar naturligtvis att de skulle har gjort ett cirkelresonemang och menar att deras resultat är fullt giltiga.

Men två statistikprofessorer som Nic Lewis samarbetar är inte nådiga i sin kritik och godkänner inte Marotzkes och Forsters argument. Professor Gordon Hughes (Edinburgh University) säger enligt citat i Nic Lewis blogginlägg:

De statistiska metoderna som används i artikeln är så undermåliga att de förtjänar att bli exempel i undervisningen på hur man inte skall tillämpa statistik.

Professor Roman Mureika (University of New Brunswick, numera emeritus) skriver i en bloggkommentar till Marotzkes och Forsters blogginlägg:

Slutsatsen är att den regression som M och F ger i sin artikel är olämpligt utförd och de åtföljande resultaten är vetenskapligt opålitliga och svåra att korrigera, om detta överhuvudtaget är möjligt.

Saken har uppmärksammats på flera ställen, givetvis av WUWT med Fatally Flawed Marotzke Climate Science Paper ‘Should Be Withdrawn’. En mer neutral artikel finns på en sajt som heter reportingclimatscience.com Blog Row Erupts Over Nature Paper medan bloggen Climatecontrarian har en läsvärd och rolig artikel som sätter in saken i ett större sammanhang SCIENCE AND STATISTICS – AN UNHOLY ALLIANCE? Avslutningen av denna artikel lyder:

Den bredare synpunkten här är att vi har ännu en artikel som bygger nästan uteslutande på statistisk metod för att dra slutsatser om den verkliga världen – en annan artikel som kan behöva återkallas . Vetenskap – och klimatforskning i synnerhet – lider av alltför genomgripande inflytande av statistik. Det finns en plats för statistik i analysen av den verkliga världen och även jag måste ( motvilligt ) erkänna detta . Men vetenskapen har , som Tom Siegfried påpekar , blivit ” förförd ” av falska löften om denna ” muterade ” form av matematik och lider av sitt missbruk och dess överanvändning.

Ytterligare ett blogginlägg kommer från James Annan på James Empty Blog That Marotzke/Forster vs Lewis thing. Ett läsvärt citat därifrån får bli det sista i det här blogginlägget:

Då kommer Nic Lewis, och säger ”aha – detta är ett cirkelresonemang”. Nu har jag inte haft tid att titta på det i detalj, men detta argument har helt klart en viss giltighet i princip. MF svarade här, men jag är inte så imponerad av vad de sade. De pratar i viss mån förbi varandra – MF säger att deras metod är fysikaliskt rimlig (vilket den är), och har gett goda resultat i tidigare arbeten, men de tar inte riktigt itu med huvudkritiken. Lewis säger att deras metod helt enkelt är ogiltig, de antaganden som den statistiska teorin bygger på gäller inte. I detta avseende är det värt att påpeka att förmodligen alla statistiska analysen helt enkelt är ogiltiga på någon nivå, eftersom antagandena sällan är helt uppfyllda. Exakt linjäritet, oberoende fel, gaussisk statistik? Du måste skämta. Sådana antaganden är aldrig mer än approximationer av sanningen, men förhoppningsvis är de tillräckligt bra approximationer, för att slutresultatet skall bli användbart.

Det skall bli intressant vad som kommer ut av den fortsatta diskussion av Marotzke och Forster (2015).

Referens

Jochem Marotzke and Piers M. Forster (2015), Forcing, feedback and internal variability in global temperature trends. Nature 517, 565–570.

Uppdaterad 22:00 2015-02-13

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lasse

    Varför skall det vara så krångligt?

    kommentaren modererad

    Säger denna bild något liknande?
    I så fall är den unik för Sverige?
    Har den något samband med CO2?
    Vad annars kan den ha ett samband med?
    Klarar modellerna inte av att köras med dessa indata och få trovärdiga resultat så är det kanske modellerna inte mätningarna som bör uppdateras.

  2. Sören G

    OT
    I Ny Teknik kan man läsa: ”Biodieseln konkurreras ut i oljekrisen” (alltså av det låga oljepriset).

    Och i samma tidning: ”Prisfallet gynnar den tillverkande svenska industrin. – Industrin är definitivt en bransch där billigare råolja påverkar produktionskostnaderna.”

    Då ska man väl inte göra oljan dyrare genom onödiga pålagor som koldioxidskatt!

  3. Kenneth Mikaelsson

    Sören har du inte förståt att det är ju själva grejen….. att utjämna välståndet i världen UN har det på papper och den värsta avarten heter agenda 21. Och när deras önskedrömar är uppfyllda så är alla JON och lika fattiga.. utom de 1% som styr…

  4. Håkan Bergman

    Lasse #1
    Länka aldrig på det där viset, för det första är det en säkerhetsrisk, för det andra funkar det inte. Be moderator ta bort posten.

  5. Lasse

    Varför skall det vara så krångligt?
    http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/stralning-1.17841
    Säger denna bild något liknande?
    I så fall är den unik för Sverige?
    Har den något samband med CO2?
    Vad annars kan den ha ett samband med?
    Klarar modellerna inte av att köras med dessa indata och få trovärdiga resultat så är det kanske modellerna inte mätningarna som bör uppdateras.

  6. Lasse

    #4 Tack för varningen!
    Varför skall det vara så krångligt?
    Rättade texten ovan.
    Hur tar jag bort min första post? Hur når jag moderatorn? Det saknas en redigerings/ångraknapp.
    Hur gör man för att förmedla bilder på ett säkert sätt?

  7. pekke

    Modeller är modeller och när en modell inte fungerar så fungerar den inte och bör omarbetas eller skrotas.
    Punkt slut.

    Svårare än så är det inte.

    I en ideologi eller religion så fortsätter man att tro på felaktiga modeller till det bittra slutet, i en vetenskap så inser man att modellen är felaktig och agerar efter det.

    Så nu är frågan, hur skall klimatvetenskapen agera när deras modeller spårar ur ?

  8. Peter F

    Tänker de på barnbarnens pensioner ! Knappast.

    http://www.vk.se/1384390/dags-for-hallbara-pensioner

  9. Sören G

    8# Peter F
    De hänvisar till ”senaste forskningen”. – Senaste desinformationsartikeln är det i så fall.

  10. AG

    Vad säger vår egen AGW-Stasi-stiker? Förmodligen inget. Inte denna gång heller. Men hoppar gärna in och debatterar på områden som inte behärskas, det händer hela tiden. SUCK….

  11. Lasse

    ”Det är jag som skapade åsiktskorridoren”-en bekännelse från en expressenjournalist-om ett helt annat ämne! Skrämmande läsning om en totalitär journalism!
    Men med tillämpning på klimatet.
    Det pågår en osund klimatdebatt där det finns troende och förnekare! Vetenskapare har sålt ut sig till dem som betalar deras löner. De som har gjort en karriär blir friare att kritisera.
    Det är kanske därför vi sitter här och försöker få de aktiva att fatta att oron är överdriven, liksom era anslag!

  12. Janne

    Nu får vi som bor i Södermanland det svårt. Lokaltidningen basunerar ut att det ska bli 5° varmare.

    Man målar upp en katastrofbild utifrån värsta scenarior, man blir så trött när man ser detta. Avslutade min prenummeration på denna blaska för några år sedan. Var dock tvungen att gå in på deras sajt när jag i affären såg löpsedeln med krigsrubriken.

    http://www.sn.se/nyheter/sormland/1.2969365

    Deras Vetenskaps och Miljöreporter är värre än Bojsan.

  13. Jag har skrivit om denna kommentar eftersom jag funnit att den externt upplevts som provocerande på ett kontraproduktivt sätt.

    AG #10 ledde min tanke till fenomenet att ordet uppvärmningspaus får vissa att reagera med irrationellt beteende och komma med nedsättande invektiv i klimatdebatten. Men uppvärmningspausen är ett viktigt begrepp inom klimatvetenskapen. I till exempel den här tråden diskuteras en klimatvetenskaplig artikel i Nature där uppvärmningspausen var själva utgångspunkten för den vetenskapliga studien.

    Denna aversion mot vetenskaplig diskussion av uppvärmningspausen är märklig. Denna är ett viktigt tema inom den pågående klimatforskningen vilket också framgår av FNs klimatpanels senaste vetenskapliga rapport AR5 där det engelska ordet för uppvärmningspaus nämligen ”hiatus” förekommer mer än femtio gånger.

    En sökning med Google Scholar på ”warming hiatus” gav tusentals träffar från och med 2011:
    https://scholar.google.se/scholar?as_ylo=2011&q=warming+hiatus&hl=sv&as_sdt=0,5

  14. Lasse

    OT DN belyser risker med torka i USA:
    http://www.dn.se/nyheter/varlden/usa-hotas-av-varsta-torkan-pa-1000-ar/
    En modellberäkning som snabbt testas och ifrågasätts på basis av oförmåga modellera verkligt utfall:
    http://wattsupwiththat.com/2015/02/13/new-paper-unprecedented-21st-century-drought-risk-in-the-american-southwest-and-central-plains/

  15. Gunnar Strandell

    Pehr Björnbom!
    Du skriver om att artikeln av några anses vara ett cirkelresonemang.

    Du skriver också:
    Citat:
    ”Men i artikeln har man funnit att trots att klimatkänsligheten varierar från 2-5 grad C per koldioxidfördubbling mellan de omkring 20 modellerna så varierar den beräknade temperaturen mycket lite.”

    Om citatet är giltigt anser jag att cirkeln är sluten. Då har ju artikelförfattarna visat att koldioxidens egenskap som växthusgas inte spelar någon roll för hur vi kan vänta oss att jordens medeltemperatur utvecklas.

    Är det kanske ännu ett tecken på att vetenskapen håller på att frigöra sig från den CO2-politiska tvångströjan vi ser, även om det kanske inte var författarnas mening. 😉

  16. Det verkar som om den substanslöst bullrande amatör-klimatdebatt-kommentatorn, vars påstådda expertis skall vara ’statistik’ som han dock kroniskt undviker att tillämpa där det skulle behövas, och vars främsta ’argument’ är repetitivt utstötande av innehållslösa fraser såsom ’klimatförnekare’ och ’det vetenskapliga evidensläget’ ..

    .. det verkar alltså som om denne nu tror att iom att 2014 kanske möjligtvis, iaf i någon av de manuellt justerade mätserierna, utropats till att ha en viss sannolikhet att ha varit det varmast uppmätta året ..

    .. att iom det borde dessa klimatförnekare sluta kackla såimbecilt om uppvärmningspausen’!

    Jo, så djup (dvs grund) är alltså hans förståelse av både klimatdebatten, och statistiken, dvs sannolikheten att det bara skulle kunna vara naturligt brus och fluktuationer som gör att verkligheten skiljer sig allt mer från samtliga modellprediktioner/ensembler.

    Titta gärna också på de tramsiga videos han lägger ut/länkar som han menar skulle ’besvara’ något i frågan. Liksom så många andra hoppas han på att framtiden skall komma och rädda CAGW-alarmismen.

    Suck!

  17. Thomas P

    Pehr, så fascinerande att du som är så kritisk mot personangrepp i vissa sammanhang här så glatt återger rena personangrepp mot Marotzke, Forster och granskarna som Nature valt ut baserat på något du hittat på en blogg. Du kanske tycker att du inte har något ansvar när du bara citerar andras personangrepp?

  18. Thomas #17,

    Att kritisera Nature för en dåligt genomförd peer review är inte personangrepp. Nature har enligt kritiken inte varit tillräckligt ansvarsfull när det gäller att bedöma de anlitade sakgranskarnas kompetens. Det är helt acceptabelt att framföra sådan kritik och detta är inte ad hominem.

    Vidare om en vetenskaplig artikel är felaktig på grund av författarnas bristande kompetens så är det fullständigt acceptabelt att påpeka detta och föreslå att dessa borde förbättra sig. I detta fall är det inte ett ad hominemargument eftersom resonemanget utgår från att artikeln är felaktig på grund av väl redovisade vetenskapliga sakargument. Det är fråga om att förstå varför artikeln är felaktig och där är alltså slutsatsen av analysen i detta fall att författarna inte hade tillräckliga kunskaper. Detta är en rimlig förklaring och en sådan kritik är fullt acceptabel att framföra.

  19. Jag skulle förvånas om Thomas P har ngt vettigt alls att säga om Marotzke och Forsters Nature-pek.

    Jag ser fö inga personangrepp utan bara vad som tycks vara väldigt befogad kritik mot (ännu en gång) undermålig forskning publicerad i Nature.

    Som så många CAGW-gnällare vill TP ometikettera allting som sägs, frågor, invändningar, kritik, utpekande av fel till att på ngt sätt vara framförda på fel sätt. Det är dumt, och bara trist … men ack så kännetecknande för dem som inte kan eller vågar debattera i sak.

  20. Gunnar Strandell #15,

    Jo, jag tycker också detta är en av märkligheterna med resultaten i denna artikel. Om man får samma resutat oavsett var i hela intervallet på 2-5 grader för klimatkänsligheten man ligger så undrar man vad som står på.

    Men jag har svårt att få logiken att gå ihop för å andra sidan hävdas i artikeln att resultatet varierar starkt med forcingen, dvs. växthusgaskoncentrationen. Modellerna är alltså känsliga för växthusgaskoncentrationen men det ser ut som att alla egentligen har samma känslighet. Att klimatkänsligheten varierar starkt mellan modellerna motsägs alltså av artikelns resultat som i stället säger att alla modellerna har lika stor känslighet.

  21. Ingemar Nordin

    Tack Pehr för din sammanfattning av detta paper och debatten kring den.

    Det jag undrar är om författarna M & F anger någon gräns för hur illa klimatmodellerna stämmer med verkligheten för att de av dem själva skall anses falsifierade? Att de sysslar med ad hoc bekräftelseforskning för att inte behöva överge eller modifiera modellerna verkar uppenbart. Men det verkliga testet på vetenskap är falsifierbarheten. Om deras räddningsförsök gör modellerna icke-falsifierbara så kan vi kasta skräpet i papperskorgen direkt. För då säger de inget, noll, nada, om hur klimatet fungerar.

  22. Thomas P

    Pehr 318 Du kör som vanligt med dubbla standarder.

  23. Gunnar Strandell

    Thomas P #22
    Om man trycker på och håller nere shift 3 blir det ”#”
    Om man trycker två gånger på shift och sedan 3 blir det ”3”

    Så fungerar det med dubbla standarder, din och Microsofts. Jag väljer den mjuka linjen och håller på Microsoft 😀

    Om du menar Pehrs inlägg i #18, kan jag hålla med dig, men det gör också att jag har samma syn när du vill att dina värderingar ska styra hur vi tolkar omvärlden.

    Fråga dig istället om Pehrs uttalande om artikelns utsaga om bristen på överensstämmelse mellan koldioxidens klimatkänslighet och den globala medeltemperaturen är korrekt. Den frågan har stor ekonomiskt och politisk betydelse.

  24. Thomas #22,

    Det tycker jag väl inte, men visst har vi alla våra fel och brister, även du, min käre Thomas 🙂

  25. Jag uppdaterade artikeln och tog bort det citat som Thomas anser vara personangrepp. Om citatet kan uppfattas på det sättet så blir blogginlägget bättre utan detta citat.

    Tack för tipset, Thomas!

  26. Ingemar #21,

    Jag har inte sett att de har ställt den frågan, men jag kan ha missat något.

    Lägg också märke till att artikeln främst handlar om klimatmodellforskning. Man forskar alltså med syftet att försöka förstå hur klimatmodellerna fungerar, snarare än att försöka förstå det verkliga klimatsystemet.

  27. Pär Engström

    # 3 Tänk om det vore så enkelt att FNs klimatpanel syftar till en utjämning av välstånd på vårt jordklot – att alla regioner ska få leva i högsta välmåga.

    Om det är så, varför publiceras artiklar som hävdar att USA upplever den värsta torkan på 1000 år och att USAs jordbruk riskeras att slås ut. Se SVTs hemsida och Jason Smerdon. På vilket sätt skulle detta påstående från Smerdon jämna ut välståndet i världen?

    Men hur ska vi tolka det här med torka i USA? För det första är det sant? För det andra är det sant att torkan är den värsta på 1000 år? För det tredje är det sant att torkan hotar att slå ut USAs jordbruk? För det fjärde är det sant som hävdas att denna torka beror på klimatförändringar?

    Om man läser Stockholmsinitiativets artiklar blir den första givna slutsatsen att det inte är sant – detta är ytterligare ett exempel på Domedagsprofetior och stärker ytterligare det bedrägeri som klimatforskarna står för.

    Men om det är sant att det är torka i USA, blir frågan om hur ekonomin i USA och världen påverkas. Vad kommer att hända ekonomiskt? Och då kanske orsaken om det beror på klimatförändringar eller ej inte är något som vi orkar bry oss om.

    Slutsatsen: Givetvis kan vi inte ha klimatförändringar som förklaring till allt vad som händer i vår värld. Men jordbruk, fiske och alla andra näringar som har med naturen att göra är beroende av denna natur så länge vi inte har artificiell mat, luft etc.

    Tänk att torka år 2015 ska framställas som ett problem på den kontinent, USA/Nordamerika, där den tekniska utvecklingen har nått längst i mänsklighetens historia?

  28. Ingemar Nordin

    Pär E #27,

    Nej, som vanligt handlar det inte om nuvarande förhållanden utan om vad några av deras modeller påstår skall hända i framtiden. Bob Tisdale har en del grava invändningar mot dessa modeller:

    http://wattsupwiththat.com/2015/02/13/new-paper-unprecedented-21st-century-drought-risk-in-the-american-southwest-and-central-plains/

  29. Slabadang

    Betalda troll!

    Astroturfers använder sig av ett inflammatoriskt språk och invektiv. Om någon eller något kallas för: kvacksalvare (quack), excentriker (crank), tokig (nutty), lögnare, paranoid, pseudo eller konspirationsteoretiker bör du misstänka en astroturfer ”in action”.

    Astroturfers försöker ge skenet av att avslöja och förkasta ”myter”, men i själva verket kan det som förkastas och kallas ”myt” vara det som är sant och förkastandet i sig kan vara myten.
    Astroturfers attackerar och skapar kontrovers runt personer, forskningsrapporter och organisationer som går emot de intressen som astroturferns uppdragsgivare har.

    Astroturfers är skickliga på att skapa tvivel och skeptisism runt de personer, insiders och visslare som påpekar eller avslöjar missförhållanden, desinformation, korruption och bedrägerier.

    Japp ! Hela klimatfanatiska gänget på UI uppfyller samtliga kriterier och vi har en del besökare som fyller demsamma!

  30. Thomas P

    Slabadang #29 Hur skall man tolka ditt inlägg med tanke på att du i hård konkurrens torde vara den som använder mest inflammatoriskt språk och invektiv på denna blogg?

  31. Kenneth Mikaelsson

    Man ska nog lägga till en sak för att säker veta vem som agerar som en Astroturfer..

    det är att deras snack är bara utsöndringar av CO2 och ingen substans typ TP..

  32. tty

    Pehr Björnbom #20

    Det är inte bara klimatkänsligheten som enligt Marotzke & Forster inte påverkar klimatmodellernas resultat. Inte heller storleken på värmeflödet till djuphavet har enligt deras resultat någon nämnvärd effekt.
    Man tycker att bara detta borde ha fått dem att dra öronen åt sig, men icke.

    På sätt och vis är det synd att deras metodik är så dålg, för om resultatet vore riktigt så implicerar det att mängden växthusgaser inte har någon märkbar inverkan på temperaturen, allt beror på stokastiska variationer.