Är det värre än man trott?

Ofta undrar jag över meningsfullheten i exempelvis den verksamhet vi bedriver här på KU – är tillräckligt stor del av allmänhet och politiker överhuvudtaget mottagliga för information som avviker från vad man en gång programmerats med, eller som man kan ta till sig?

År 2009 – strax innan COP15 i Köpenhamn – framlades en avhandling av Åsa Knaggård vid Lunds Universitet (Vetenskaplig osäkerhet i policyprocessen. En studie av svensk klimatpolitik)  http://www.lu.se/lup/publication/1472541 – där det mest centrala jag själv fäste mig vid var  att ju högre upp i den politiska hierarkin man kom, ju mindre avseende fästes vid om sakfrågornas tolkningar egentligen var sanna eller falska – man brydde sig helt enkelt inte.

Svenskt Abstract:

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Michael

    Tänkvärd seriestrip om vetenskap, politik och medier: http://smbc-comics.com/index.php?id=3978

  2. latoba

    Intressant sammanställning. Undrar om politikerna har läst Åsa Knaggårds rapport?
    En annan undring;
    Svenskarna reser på solsemester som aldrig förr. Flyget slår ständigt nya rekord. Samtidigt påstås att majoriteten av svenskarna tror att människan kommer att orsaka en klimatkatastrof om vi inte ändrar vår livsstil. Hur går det ihop? Består svenskarna av en mängd hycklare? Svarar de inte ärligt när de tillfrågas utan svarar som de förväntas svara?

  3. Michael

    Latoba #2
    Man kan även tänka sig att det handlar om riggade undersökningar eller grundlösa uttalanden.

  4. elias

    Här kommer oxå några sanningar från den riktiga klimatvetenskapen och om IPCC politiskt styrda vetenskap. Nyttig läsning för våra sekterister:
    http://www.dailywire.com/news/2071/most-comprehensive-assault-global-warming-ever-mike-van-biezen

  5. Ingemar Nordin

    Klippet om folk tycker att det är bra med införandet av sharialagar i delar av landet speglar väl okunskapen och hur mycket folk litar på vad deras politiker påstår. Med en sänkt rösträttsålder till 16 år så blir nog okunskapen, och därmed följsamheten, i valmanskåren än större.

  6. Lennart Bengtsson

    För en normalt fungerande individ borde veckans uppfriskande kallväder innebära en tankeställare om vad egentligen klimat är och varför vädret så plötsligt radikalt kan ändras från en extremt mild decembermånad till dagens arktiska januariväder. Och hur skall en stackars politiker ställa sig? Vad blir konsekvenserna om Sverige helt förlitar sig på den sk “hållbara” energin? Antag att resten av vintern blir kallare än normalt ( vilket inte alls kan uteslutas) vilka slutsatser kommer man att dra? Kommer man helt enkelt säga det var bara en tillfällighet som inte kommer att upprepas?

    Som Peter påminner oss om så handlar inte dagens politiker långsiktigt rationellt utan taktiskt och kortfristigt. Förre statsministern Göran Persson visade här verkliga mästartalanger. När det blir problem i framtiden är de långt borta, inte sällan i lönsamma privata anställningar och kommer inte att ställas till svars för en felaktig politik som att ha reducerat hållbarheten i den svenska elförsörjningen. Maud Olofsson som hade huvudansvaret för Vattenfalls investeringspolitik brydde sig inte ens om att infinna sig till det konstitutionsmöte till vilket hon var kallad. Vem kommer att kallas till framtida förhör om vid en framtida kallvinter Sverige inte längre kan klara sin elförsörjning? De politiskt ansvariga finns någon annanstans eller också kanske säger man bara att “Sverige var naivt” eller med klarspråk “vi var tyvärr ansvarslösa”.
    Precis som nu är fallet så försvinner inte genuina kallvintrar och allt vad detta innebär. Även om det i genomsnitt kanske blir någon grad varmare det kommande halvseklet så upphör inte klimatet med det stora väderväxlingar som är en grundläggande faktor i vårt svenska klimat. Dessa variationer beror på atmosfärcirkulationen och har begränsad förutsägbarhet och om det redan nu är högst troligt att januari bli kallare än normalt i Nord-och Mellansverige så vet ingen hur februarivädret blir.

  7. Tom Harris i NIPCC

    I USA får faktiskt tvivlare komma till tals ibland. Jag har nöjet annonsera en översättning av hans kolumn i Santa Barbara Independent häromdagen:

    Climate Change: An Expensive Hoax

    http://klimatsans.com/2016/01/05/klimatforandringar-en-dyr-bluff/

    Vi har även svenska referat av van Biezen, som # 4 elias refererar till:

    Uppvärmningen är en myt
    http://klimatsans.com/2015/12/26/uppvarmningen-ar-en-myt/

    Det finns inga växthusgaser
    http://klimatsans.com/2015/12/25/det-finns-inga-vaxthusgaser/

    Jag tror det är viktigt att sprida informationen även till dem som inte så lätt läser engelska.

    Det är “marginalväljarna” som avgör politiken. . .

  8. sibbe

    Från Jo Novas blog:
    All Australians are free to pay an extra 5 or 6 cents per kilowatt to get their energy “green” from GreenPower. But even at the height of the 2008 -Gore-Rudd era only 1% of all the electricity was bought up by green consumers willing to voluntarily pay more for “clean” energy. Since then, though the volunteers have left in droves.
    Ja, om vi själv får bestämma, så snålar vi nog på allt grönt. Och alla Australier vet nog, utan sina jättestora kolreserver blir än mindre klirr i plånboken.

  9. Johan M

    Är det bara politikers och den obildade medborgarens fel eller är det någon annan stans det brister? Att vi har politiker som tycker som folk i allmänhet får vi nog leve med i en demokrati. Vi har andra institutioner som skulle kunna verka som en motkraft men om dessa väljer att spela med så får vi nog finna oss i att vi sitter där vi sitter.

    KVA gjorde 2009 ett uttalande om klimatförändringarna där man efter fyra sidor som beskriver att vi egentligen inte vet någonting om framtidens klimat kommer fram till dessa råd.

    http://www.kva.se/Nyheter/Nyheter2009/Uttalande-av-akademien-om-klimatforandringar/

    “C. Allmänna råd
    Trots den hittills långsamma och till synes oregelbundna uppvärmningen av klimatet framträder
    två centrala problem som kan få allvarliga konsekvenser för samhället på en global nivå. För det
    första förväntas den långa uppehållstiden av CO2 i atmosfären påverka atmosfärens
    sammansättning under flera hundra år, förmodligen med oåterkalleliga konsekvenser för jorden
    under för människan överskådliga tidsrymder. För det andra finns det en möjlighet, om än liten,
    för extrema och snabba svängningar i klimatsystemet, vilket kan resultera i en snabb höjning av
    havsnivån eller långvariga perioder av torka i utbredda områden som är viktiga för
    matproduktion. Omfattande åtgärder mot klimatförändringarna måste därför innehålla både ett
    vetenskapligt förhållningssätt, med huvudmålet att åstadkomma en bättre kvantifiering av
    allvarliga och oacceptabla risker, och ett samhälleligt förhållningssätt med målet att, baserat på
    det rådande kunskapsläget, begränsa riskerna. ”

    “allvarliga konsekvenser för samhället”
    “oåterkalleliga konsekvenser för jorden”
    “extrema och snabba svängningar”
    “snabb höjning av havsnivån eller långvariga perioder av torka i utbredda områden som är viktiga för
    matproduktion”
    “Omfattande åtgärder mot klimatförändringarna”
    “ett samhälleligt förhållningssätt med målet att .. begränsa riskerna”

    Sen följer fyra punker varav tre handlar om att öka anslagen till forskningen……?

    KVA skulle kunna ha sagt att det så kallade klimathotet bara var nys och att det fanns tusen och åter tusen andra saker som var viktigare att lägga pengar på men man såg alltså en liten öppning för att lägga mer pengar på forskning om klimatsystem som ett bättre alternativ.

    Om forskare, varav de flesta har en trygg anställning vid något universitet. inte kan agera utan egenintressen hur skall vi då kunna kräva att politiker skall agera som självmordspiloter och gå ut och påstå något som kommer får dem att förlora sitt jobb inom fyra år?

  10. L

    Jag lyssnar just nu på P4 där meteorologen Mats Andersson svarar på lyssnarnas frågor om väder och klimat. En som ringde in undrade vad han visste om klimatmötet i Paris och då svarade han att enligt Rockström som är en “stor-stor expert” så hade man fått ett bra avtal… Man tar sig för pannan…

  11. Ingemar Nordin

    Johan M #9,

    “Om forskare, varav de flesta har en trygg anställning vid något universitet. inte kan agera utan egenintressen hur skall vi då kunna kräva att politiker skall agera som självmordspiloter och gå ut och påstå något som kommer får dem att förlora sitt jobb inom fyra år?”

    Tyvärr finns nästan inga “trygga” anställningar vid universiteten heller. Jobben är i hög grad beroende av forskningsanslagen från de statliga forskningsråden. Och det är ett gigantiskt problem för svensk forskning. Ingen vågar sticka ut utanför mainstream. Antingen kör man PK-spåret och vad alla redan tycker, eller också håller man käft, alternativt byter forskningsfält.

  12. Jag var på en klimatdiskussion i Västerås för några år sedan. Vänsterpartiets representant fick just frågan om hur mycket koldioxid det är i atmosfären. Han kunde inte heller svara. 😀

  13. “Ofta undrar jag över meningsfullheten i exempelvis den verksamhet vi bedriver här på KU – är tillräckligt stor del av allmänhet och politiker överhuvudtaget mottagliga för information som avviker från vad man en gång programmerats med, eller som man kan ta till sig?”

    Ifall Wi spottar på en sten tillräckligt mycket och ofta – så blir den blöt till slut.

  14. ceebee

    #9
    Johan M
    I sammanställningen du refererar till läser jag följande
    “För det första förväntas den långa uppehållstiden av CO2 i atmosfären påverka atmosfärens
    sammansättning under flera hundra år, förmodligen med oåterkalleliga konsekvenser för jorden”
    I samband med kärnvapentesten på 50 och 60-talet kunde man konstatera att CO2´s “halveringstid” i atmosfären var ung. 8 år.
    Kan någon förklara varför denna observation i verkligheten inte tillmätes särskilt stor betydelse, utan istället försöker man bevisa att uppehållstiden är mycket längre. Varför anses hypotetiska beräkningar Vara säkrare än faktiska resultat i verkligheten?

    MVH/Ceebee

  15. Peter Stilbs

    Ingemar #11 – jo, visst har Du rätt – för en tid sedan gick jag med i en (sluten) facebook-grupp vid namn “Högskoleläckan – gruppen för högskoleskvaller” . Jag minns inte om jag bjöds in eller inte.

    Himmel, vilken PK-ankdamm – rena mobbningen mot alla icke-korrekta åsikter om pedagogik, skolans förfall och PISA etc – overkligt

  16. Ingemar Nordin

    ceebee #14,

    “I samband med kärnvapentesten på 50 och 60-talet kunde man konstatera att CO2´s ”halveringstid” i atmosfären var ung. 8 år.”

    Detta har diskuterats mycket och utförligt här på KU. Professor Gösta Petterson har skrivit flera artiklar om just bombkurvan och dess relevans för uppehållstiden för CO2 i atmosfären. Se http://www.false-alarm.net/ . Enligt hans beräkningar så har en puls av ökad koldioxid en överlevnadstid på c:a 14 år.

    Såvitt jag kan förstå så finns det inga hållbara vetenskapliga skäl varför just spårgasen CO2 skulle hålla sig luftburen (med ersättningsmolekyler från haven) i flera hundra år. Och jag såg heller inga riktigt hållbara argument från vår AGW-troende om motsatsen. Men osvuret är bäst; om inte dogmatismen har tagit över all nyfikenhet även på kolcykelbudgetområdet så pågår det en viss forskning även där.

  17. Ingemar Nordin

    Peter S #15,

    Jag har ansökt om medlemskap.

  18. Johan M

    #11 Ingemar Nordin

    Jag är väl medveten om den jakt på externa anslag som i hög grad driver verksamheten vid universiteten men det är, i alla fall i Sverige, en bra mycket tryggare anställning en de flesta platser. Att det inte finns tillstymmelse till kritik inom fakulteten tror jag inte är så mycket utslag av osäker anställning utan en effekt av att det öppnar upp karriärsvägar; betydligt mer lukrativt att spela pianot än att opponera sig.

    Det som är minst lukrativt av allt är att spendera tid på att opponera sig mot utvecklingen i ett område utanför det man själv arbetar inom. Varför spender ens en timme på att kritisera några om de forskningsmedel som de bränner inte är direkt åtkomliga inom det egna fältet. Det är kanske där som skon klämmer, det är inte rädslan om jobbet som är boven utan att det är en otacksam uppgift som man aldrig någonsin kan skörda frukten av. Det enda erkännande man kan få är att skriva “vad var det jag sa” på sin gravsten men det är ju en klen tröst 🙂

    Judit Curry varnade för den situation vi har i det Senatsförhöret som hölls i december.

    http://www.commerce.senate.gov/public/index.cfm/hearings?ID=CA2ABC55-B1E8-4B7A-AF38-34821F6468F7

  19. GoranA

    14# CeeBee
    Det är inte så länge sedan det var en stor debatt om detta här på KU. Jag skulle försöka förklara det så här med mina kemiska kunskaper.
    Har man två behållare med CO2 som står i jämvikt med varandra, t ex atmosfären och haven. Antag att haven innehåller 10 ggr med CO2 än atmosfären. Man kan tänka sig att atmosfären finns det 10 CO2 och i haven finns det 100 CO2. Varje år så går en CO2(atm) till havet och en CO2(hav) till atmosfären. Jämvikten gör att CO2 halterna hålls konstanta. Tillför du nu CO2(14) till atmosfären är chansen att den går ner i havet 1/11 och att den återvänder till atmosfären 1/101 året därpå. Som jag ser det blir uppehålls tiden för CO2(14) kortare i atmosfären eftersom haven innehåller så mycket mer CO2 än atmosfären. Om försöket med att tillsätta CO2(14) till atmosfären får fortgå under tillräckligt lång tid, d v s när halten i haven blir 10/110 kommer CO2 att ha en längre uppehållstid i atmosfären eftersom lika många CO2 (14) återvänder, som lämnar.

  20. Johan M

    #14 ceebee

    “Varför anses hypotetiska beräkningar Vara säkrare än faktiska resultat i verkligheten?”

    Jag har också ställt mig den frågan men sanningen är nog att klimathotet sedan länge har släppt all kontakt med verkligheten. Det är inte längre en vetenskaplig fråga utan en fantasivärld där pengar och politik får pianot att spela och karusellen att snurra.

    Man kan undra vad som till slut kommer få cirkusen att sluta snurra men när det vänder så blir det en hel del beslut som man kanske måste omvärdera – det kommer ju bli kul den dagen vi ger subventioner åt den som bränner kol för att öka jordens koldioxidhalt 🙂

  21. Johan M

    #19 GoranA

    Nej – uppehållstiden för C14 och C12 är densamma.

  22. GoranA

    #21 Johan
    Då får du peka på vad som är fel i min modell.

  23. Slabadang

    Processen!

    Har man väl svalt en krok med gummimask så vägrar man ge efter när linan drar upp en, man sprattlar hoppar rycker vrider sig i hopp om att den skall släppa. Vetenskapen är dock en tjock vajer och klimattalibanerna ser hur de kommer ligga på land när det är avkrokat och klart. Idiotier går alltid över även om det kan ta upp till 70 år som i Sovjet. Prestigeförlusten blir enorm när de tvingas växla från den kunniga förmedlaren och profeten av klimatvetenskap till att kapitulera som hårdrökt grundlurad idiot!

    Det här med identitet och lojalitet hör ihop. Det är alla thinktanks och ideologiska lurendrejare mycket medvetna om. Nyttiga idioter finns det gott om!

  24. Thomas P

    Göran CeeBee m fl Vad ni också måste ta hänsyn till är att haven är ett buffrat system. Livslängden för hur länge en enstaka molekyl stannar kvar i atmosfären innan den försvinner ner i havet är mycket kortare än livslängden för en förändring i halten CO2. Detta visste redan Revelle och Bolin.

  25. GoranA

    24# Thomas P
    Vad ville du egentligen tillföra diskussionen?

  26. Guy

    Jag undrar om inte Thomas har rätt. Hur skall man kunna räkna livslängden för en molekyl som när som helst kan tas upp av havet eller en organism för att senare frigöras pånytt utan att händelseförloppet är tidsbundet.
    Förall del, jag kan ju missa något men så tycker jag det ser ut.

  27. Olav Gjelten

    Vi kan på ett sätt säga att Sverige tillsammans med övriga nordiska länder är de mest demokratiska i världen, även om politikerna i dessa länder ofta flagrant struntar i vad väljarna vill.
    Här är det folken som är lojala mot den politiska makten. Inte tvärt om.

  28. GoranA

    26# Guy
    Det handlar inte om enskilda molekyler utan ett stort antal och hur sannolik en händelse blir. Som jag försökte beskriva det är det mer sannolikt att en CO2(14) hamnar i havet initialt tills en jämvikt mellan CO2(14) atm och CO2(14) hav har ställt in sig än tvärtom.
    Sedan är det egalt varför halten av CO2(hav) är större än CO2(atm).
    Thomas P har ju rätt i att CO2 H2CO3 HCO3-CO32-CaCO3 står i jämvikt plus fotosyntes men det ändrar inte på det grundläggande förhållandet mellan halten CO2 i atmosfären och haven.

  29. Johan M

    #22 GoranA

    Antag att haven innehåller x10 så mycket C02 , 10 vs 100 som i ditt exempel. Det man får reda på med bombkurvan är hur stora flödena är mellan reservoarerna. Säg att 10% av atomsfärens innehåll går till havet och 1% från havet till atmosfären. (bomkurvan ger oss också en uppskattning på storleksförhållandena).

    Om man nu adderar en del C02 till atmosfären så går 10% av 11 dvs 1.1 till havet. Detta gör iofs att koncentrationen i havet ökar till 101.1 men flödet till atomsfären är fortfarande 1% dvs 1.011.

    Några effekter av buffrande system lyser med sin frånvaro.

  30. Magnus

    Har vi inte ALLTID ett jämnviktsförhållande (i hela vår tillvaro?) som vill utjämna sig med tiden?
    Vi kan bara “låna” ur dom kretslopp vi har… för att sen ge nån form av “skit” tillbaka.

    Eller är jag som vanligt ute å cyklar…?

  31. GoranA

    29# Johan M
    Precis, helt riktigt, flödet är ungefär 1 % och flödet av CO2(14) till haven är alltså 0,1 % medan återflödet från haven av CO2(14)är 0,011% vilket visar att vi “tömmer” atmosfären på CO2(14) tills jämvikt uppstår mellan CO2(14)(atm) och CO2(14) hav). När jämvikten har nåtts kommer flödet och återflödet att vara lika stort och då kommer CO2(14)att få en synbarligen längre uppehållstid i atmosfären. Vilken kommer att vara samma som för CO2(12) om inget annat kommer till som att rubisco föredrar CO2(12) framför CO2(14)

  32. Magnus

    Vi en “total massa” (som i klotet och det runtomkring, perifert, i dess dragningskraft) att “leka med” när vi ska definiera vad som defenierar Alltet?… eller?
    Hur mkt energi måste vi låna av kretsloppet för att påverka det (och “klimatet”) “signifakativt”?

  33. Magnus

    Ska ju naturligtvis vara “Vi HAR en ”total massa” (som…..”

  34. Johan M

    #31 GoranA

    Det var nog bara en abrovinker jag fastnade för.

    “Tillför du nu CO2(14) till atmosfären är chansen att den går ner i havet 1/11 och att den återvänder till atmosfären 1/101 året därpå. ”

    Om vi har 10 enheter i atmosfären och har ett flöde till haven på 1/10 så kommer chansen att en extra enhet C02(14) i atmosfären ha en chans på 1/10 att gå ner i havet, inte 1/11. Det bombkurvan ger oss är en uppskattning på hur stort flödet är. Om det visar sig att det är 1/10 och vi har 10 enheter i atmosfären så kommer en enhet att gå till havet. Om vi nu dubblar koncentrationen till 20 så kommer 2 enheter att gå över (utan att flödet från havet till atmosfären ändras märkbart).

  35. Magnus

    Sǻ….. vi kommer ALLTID att få en “utjämning”….?
    Eller? Jag frågar för att jag inte VET!

  36. Argus

    Jag tycker nog att det är lite anmärkningsvärt att detta inte är utrett till allmän belåtenhet redan för länge sedan.

    Man behöver inte ens anföra ‘jämvikter’ etc. Jag tycker det räcker med att konstatera att
    1) det finns en avsevärd utväxling av CO2 molekyler mellan atmosfär och hav (vi glömmer isotopeffekter)
    2) det är (nästan) aldrig samma molekyl som ger sig ner i havet som kommer upp strax efter
    3) bombkurvan är säkert ‘sann’

    Men min slutsats blir att bombkurvan är ett mått på ‘utväxlingen’. Jag kan inte säga att jag är övertygad om att samma mått gäller för en generell koncentrations förändring………
    … hm.
    .. eller är den det?

  37. Johan M

    #36 Argus

    Det bombkurvan ger besked på är 1/ hur stort flödet är från atmosfär till hav, 2/ hur mycket större havet är i jämförelse med atmosfären.

    Jag tror att missuppfattningarna i att förstå bombkurvan är att man inte inser (eller de som beskriver det tar för givet) är att om vi väl vet flödet (1) så är det också så att detta flöde är proportionellt till koncentrationen i atmosfären. Om vi väl har konstaterat att flödet är 10% av koncentrationen så är den det även om vi fördubblar koncentrationen. … om vi idag vid 400ppm har ett flöde på x från atmosfär till hav så kommer vi när vi har 500ppm att ha 1.2x

    Flödet (1) för vi reda på genom att se hur snabbt koncentrationen av C14 går ner i bombkurvan. Det återflöde som naturligtvis finns bestäms av koncentrationen i havet (inte på flödet (1)). Koncentrationen i havet ökar naturligtvis mycket långsamt men ökar så sakteliga. Den nivå som bombkurvan behagar att plana ut ger ett besked på hur stort havet är. Havet är som väntat bra mycket större än atmosfären och om vi i dag har ett flöde på x från hat till atmosfär så kommer vi ha marginellt mycket mera om hundra år (ändra på temperaturen i haven så börjar det dock hända saker).

  38. Johan M

    “att ha 1.2x” 1.25x naturligtvis

  39. Kenneth Mikaelsson

    Kom över det….. Det är temperaturen som styr CO2…. inte det omvända…
    Finns ett tydligt “lexikon” på det…

  40. Sören G

    OT
    På nyheterna berättar man om en stor metangascka i Kalifornien. Men radionyhetena verkar att bekymra sig mer om det växtgasutsläpp som det ger upphov till än metangasens effekt på människors hälsa.
    Häromdagen berättade man om ett nytt system på Arlanda som minskar flygplanens väntetid med motorerna på på marken. Även här var det koldioxidutsläppen som var i fokus, och inte avgaser som påverkar människors hälsa.

  41. Peter Stilbs

    #36, #37 – Bombkurvan har utförligt diskuterats här för en tid sedan. Sök via KU’s sökfunktion på Gösta Pettersson – eller läs lämpligt kapitel i den reviderade versionen av hans e-bok https://www.klimatupplysningen.se/2015/06/15/ny-version-av-falskt-alarm-finns-att-lasa-och-att-ladda-ner/

  42. Sören G

    OT
    På Vetenskapsradion fick jag just höra att “enligt klimatmodellerna” kommer förlusten av spannmål genom torka att bli värre i framtiden.

  43. Thomas P

    Peter #41 Den som vill förstå det hela bör *inte* läsa GP:s bok eftersom GP själv aldrig förstod det. Pehr Björnboms inlägg här kom i så fall närmare även om han aldrig riktigt var tydligt med hur mycket han faktiskt motsade det GP påstod.

  44. Thomas P

    Peter #41 Den som vill förstå det hela bör *inte* läsa GP:s bok eftersom GP själv aldrig förstod det. Pehr Björnboms inlägg här kom i så fall närmare även om han aldrig var riktigt tydligt med hur mycket han faktiskt motsade det GP påstod.

  45. Sven Hanssen

    Kallt här – varmt vid nordpolen. Ännu ett bevis på att temperaturserier innan satellitmätningarnas tid inte är användbara på en global nivå. Hur varmt var det t.ex. vid nordpolen under de kalla vintrarna i början av 40-talet. Isfritt? Ingår sådana antagande i de interpolationer som gjorts? Det är inte troligt.

    Några tillförlitliga globala temperaturkurvor fr.o.m. t.ex. 1850 kan inte upprättas och sålunda finns inget fog för de korrelationer co2 – global temperatur som vi matas med.

  46. Björn-Ola J

    #42
    Mer torka.
    Hur går det ihop med att klimatkänsligheten är större än 1 genom positiv återkoppling från mer vattenånga i atmosfären?