Det handlar om träd

 

God fortsättning önskar även jag till Klimatupplysningens läsare. Om du inte har helt koll på vad du ska göra av din julgran när julen ska åka ut så har SvT en (faktiskt) bra artikel på hemsidan. Den ska givetvis återvinnas och de flesta eldas helt enkelt upp i kraftvärmeverken. En nyhet för i år är att de här i Stockholm kan tas om hand av ett projekt som ska omvandla dem till biokol. Sedan ska biokolen blandas in i odlingsjord och därmed binda kolet i jorden. Jag vet att det har varit upp till diskussion tidigare men kan själv för lite om ämnet. Är det en bra idé om man nu vill dra ner på koldioxid i atmosfären?

En annan idé man har är att titta på hur man kan göra skogsbruket ännu mer effektivt och på så vis använda skogen som en större koldioxidsänka än vad den är idag skriver Sveriges Radio. Redan idag räknar man med att minst hälften av Sveriges utsläpp tas upp av skogen. I artikeln framgår det att ett mer intensivt skogsbruk kan vara dåligt för andra miljömål som biologisk mångfald. Det beror bland annat på att de har huggit bort mycket gammal skog och kan fortsätta att ta bort den lilla levande skog som finns kvar.

Om det går att få skogen att växa snabbare genom exempelvis gödsling så är det kanske en bra idé men jag själv som inte ser klimatet som Sveriges viktigaste fråga blir oroad av att fokus tycks flyttas från att värna om naturen till att “bekämpa klimathotet”. För mig gäller precis det omvända, är något inte bra för naturen och den biologiska mångfalden så är det helt enkelt inte aktuellt. Det gäller gammelskog och det gäller i de flesta fall också vindkraft.

– Ojdå, vi förstörde naturen, men vara glada för det fina klimat vi har skapat, inga skyfall, stormar eller stekheta dagar mer.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Peter Stilbs

    Tack, Lena – till absurditeterna kan läggas en artikel i dagens pappers-SvD (heluppslag med kartor) om det stigande havet som via Östersjön kommer att tränga in i Mälaren när landhöjningen understiger havshöjningen efter år 2050.

    Hm… nyss var “problemet” det omvända – det myckna framtida regnandet i inlandet skulle höja Mälarens nivå…

    Artikeln har ingen författare, utan man uppgiftshänvisar till “länsstyrelserna” runt Mälaren.

    Allmänheten och eventuella läsande politiker fattar givetvis inte att det i båda fallen är scenariepåhitt av personer på SMHI’s hydrologiska avdelning, vilka lämpligen borde rullas i tjära och fjäder

    Vad jag ser finns inte “artikeln” på webben – skriv gärna till kvalitet@svd.se och påpeka lurendrejeriet. Själv tror jag att jag är mailblockad hos denna emailmottagare.

  2. Slabadang

    De fossila julgranarna!

    De kostar idag 32.5 $ fatet. 🙂 🙂 🙂 Brent oljan till samma pris!

  3. Lennart Bengtsson

    Svenskarna är de sista som behöver ha dåligt “klimatsamvete” som man säger idag. Den svenska skogen ackumulerar för tillfället mer koldioxid än vad som släpps ut ( med vissa reservationer då detta är svårt att noggrant mäta). Dessutom exporterat Sverige drygt 20 TWh/ år av fossilfri el.

    Vi reser förvisso på semester och köper produkter från olika delar av världen som produceras med hjälp av fossil energi. Detta har nu blivit en del av den nya klimatbaserade skärselden men kan lätt lösas genom att semestra i en gammal svensk torpstuga med riktig järnspis, grävd brunn och torrtoa samt behålla de kläder man köpte för 20 år sedan eller mer. Dessutom är det ingen brist på insjöar i landet där man kan bada fritt och utan avgifter. Så levde faktiskt många för två generationer sedan utan några större problem eller personligt lidande. Att återgå till ett sådant liv skulle göra det möjligt att undgå den värsta skärselden utan att påverka klimat och väder vare sig positivt eller negativt. Tyvärr kan inte dessa förslag genomföras på global skala även om svenska politiker så gärna vill visa vägen och därför skall man överlåta och andra att lösa sina miljöproblem som bäst passar dem. Detta var kanske det viktigaste beslutet från klimatmötet i Paris. Man skall inte erbjuda sig att vara vägvisare när man inte känner vägen.

  4. Ingvar i Las Palmas

    Man kan ju fundera på totalekonomin.
    1. Omvandlingen till “biokol”
    2. Ersättningsenergi till kaftvärmeverk.
    Det låter som en form av “jordisering” som tidigare förespråkats här

  5. Sören G

    Jag postade följande på en annan tråd, men det passar kanske bättre här.
    På nyheterna berättar man om en stor metangasläcka i Kalifornien. Men radionyhetena verkar att bekymra sig mer om det växtgasutsläpp som det ger upphov till än metangasens effekt på människors hälsa.
    Häromdagen berättade man om ett nytt system på Arlanda som minskar flygplanens väntetid med motorerna på på marken. Även här var det koldioxidutsläppen som var i fokus, och inte avgaser som påverkar människors hälsa.

    De växtgasutsläpp som det är frågan om är väl hur som helst små i global jämförelse. Det verkar som om man alltid vill framställa växtgasutsläppen som mänskllghetens största problem.

  6. Thomas P

    Peter #1 “Hm… nyss var ”problemet” det omvända – det myckna framtida regnandet i inlandet skulle höja Mälarens nivå… ”

    Om Östersjön stiger försvåras utrinningen ur Mälaren så när vi får regn kommer även Mälarens nivå att stiga t o m utan någon ökning i regnande. Vatten rinner bara nedströms som du kanske vet? Skall vi sen hindra saltvatteninträngning får vi se till att behålla denna högre nivå hela tiden, vilket för all del är lätt att göra i och med att utflödena är så reglerade. Vi förlorar bara lite land runt Mälarens stränder.

  7. Peter Stilbs

    #6 – Du verkar leva i samma ideologiskt datorgenererade fantasivärld som SMHI’s Sten Bergström och medarbetare. Det är fantasi – inte verklighet – och “åtgärderna” är missriktade och kostar pengar.

  8. Lennart Bengtsson
    Ja det finns ju de som menar att det vi behöver göra är att bli fattigare, gärna ungefär som de har det i Costa Rica.

  9. Lasse

    Översvämning längs Mälarens stränder får vi om regleringen av nivån inte sköts.
    Vänern vårt största vattenmagasin har det inte talats om översvämningsrisker på länge. Kan det bero på ny reglering?
    Saltsjön kan få tillfälliga höga nivåer men med infrastruktur bygd när havet låg 0,4 m högre så är problemen mindre och färre nu.
    Att bygga om nu för en osäker framtid är förhastat-speciellt när indikationer på överdrivna farhågor duggar tätt:
    http://notrickszone.com/#sthash.VgC6ltl4.dpbs

  10. pekke

    TP#6

    Jojomen, man har verkligen problem med den stigande havsnivån i Stockholm !

    http://www.psmsl.org/data/obtaining/rlr.monthly.plots/78_high.png

    http://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/78.php

    Men ser det inte ut som att den sjunker ?!

  11. Sigge

    1, 6 & 7 Peter Stilbs och Thomas P

    Att länstyrelserna gör framtidsplaner för hur Mälarens vattenstånd kan förändras är för att vara till hjälp för stadsplanering. Det kan ju vara onödigt att bygga hus och anläggningar på mark eller på nivåer som riskerar att vara under vattenytan om 100 år.

    En av anledningarna till att höja Mälarens nivå är för att minska risken för saltvatteninträngning då sjön är vattentäkt. Vad jag vet så har det inte varit någon stor saltvatteninträngning i Mälaren sedan början på 80-talet så det är nog ingen större risk att det skulle ske en större saltvatteninträngning under det här seklet även om man inte gör något.

  12. Björn

    Sören G [5]; Beträffande Arlanda så ser jag det som så att det handlar om utveckling av funktionalitet och ingenting annat. Konstruktörernas mål är att alltid skapa system och artefakter som ständigt effektiviseras. Att effektivisera start och landningssystem är gynnsamt ur alla synpunkter, därför är detta tjat om minskade koldioxidutsläpp en efterhandskonstruktion som inte alls har haft med utvecklingens mål att göra.

  13. Björn-Ola J

    Biobränsle är räddningen. Det vet väl alla.
    För att rädda vår skog från klimatförändringar, så ska vi hugga ned träden och elda upp dem.

  14. István

    # 13
    För att vara riktigt duktiga så skall vi rycka upp stubbar och rötter, och elda upp dom med.

  15. Olle R

    jag har faktiskt börjat strö ut askan från braskaminen på gräsmattan. De små kolbitarna som återstår höjer markens förmåga att binda näringsämnen, och askan (särskilt lövträaska) är ganska basisk vilket ogillas av mossan, och sedan blir det ju en allmän berikning av mineraler också. Får utvärdera om något år, men jag kan tänka mig att det blir viss förändring av floran…

    Annars finns det ju alternativ användning av träkol, istället för att gräva ner. Det kan ju användas i masugnar, så att en lika stor mängd stenkol/koks kan stanna i berggrunden. Rent tekniskt tror jag att träkol har bättre kvalitet/är renare än koks.

  16. pekke

    Björn-Ola #13

    Sedan skall vi hoppas att fordonen funkar bra med bio-bränslen.

    ” Kylan stoppade nya bussar
    Värmlandstrafik drabbades idag av problem med bussarna i områdena Filipstad, Kristinehamn och Hammarö. Kylan har gjort att 22 fordon som gått på biobränslet RME inte har kunnat köras. ”
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6339978

  17. pekke

    Olle R. #15

    Träkol i järnbruken är inget nytt, man kalhugg skogarna runt de svenska bruken innan man gick över till stenkol.
    Läs här:
    https://goranredin.wordpress.com/2012/01/29/skogens-guld/

    Och alla som tror att kalhyggen är nått nytt eller att vi har mindre skog än förr bör läsa den här artikeln:
    http://www.nyteknik.se/incoming/article434995.ece

    Citat av första stycket:
    ” På 1700-talet var en stor del av Europas skogar nedhuggna. Värst utsatt var lövskogen. Ek var en strategisk vara som användes till skeppsbyggnad, och i sjöfararnationer som England och Danmark försvann ekskogarna praktiskt taget helt.

    Men också barrskogen i Sverige levde farligt. Gran och tall behövdes inte bara till byggnadstimmer och bränsle, utan framför allt till tjära och till träkol för järnframställning – landets två största exportprodukter. Dessutom var höga furor reserverade som skeppsmaster.

    Skog hade blivit en utrotningshotad resurs i hela Europa. Hur skulle den kunna räddas? “

  18. pekke

  19. Lasse

    pekke-skogen kring våra städer räddades till en del med en delvis svensk uppfinning med hög verkningsgrad:
    https://en.wikipedia.org/wiki/Masonry_heater
    Verkningsgraden genom att gå från öppen eldstad till en kakelugn ökar väl med en faktor 2-3.
    Fö gör ved från trädgården nytta i huset eldstad idag. Svårt hålla värmen med elelementen!

  20. Karl-Johan Lehtinen

    http://www.biochar-international.org/
    Biokol kan ha en positiv inverkan på växtproduktionen och därmed vara gynnsamt för bonden (vilket inte är det sämsta). I en pyrolysanläggning kan man med det använda organiska materialets hjälp delvis förse anläggningen med energi. Detta kan ha en bidragande roll för lönsamheten. Biokolets betydelse är främst hortikulturell. I Sverige finns en fullskale pyrolysanläggning för återtagning av bildäck. I anläggningen kan man spjälka upp bildäcken I en gasfraktion, en kolfraktion och en oljefraktion. Givetvis tar man då även hand om stålet som går till återvinning. På samma sätt kan man pyrolysera organiskt material som gödsel, växtavfall etc och från dessa producera biokol som även innehåller fosfor och kväve som kan användas I jordbruket.

  21. Thomas P

    pekke #17 & Lasse #19 Skogen i Sverige var inte fullt så hotad som ibland beskrivs. Lokalt kring städer och storförbrukare som järnbruk kunde bli brist, men transporterna var för dyra för att man skulle kunna kalhugga landet. Den gradvisa förbättringen av kakelugnen var också något av en skenlösning. Det var bildade stadsbor som hörde om att det rådde brist på ved, och den vedanvändning de såg var uppvärmning av hus, så det lades ned stor möda på att förbättra just kakelugnar fast dessa stod för en mycket liten del av Sveriges förbrukning. Den mycket större landsbygdsbefolkningen hade knappast kakelugn förrän långt senare. Fast visst är kakelugnar praktiska ändå, och lokalt runt städer hade de betydelse för att spara skog.

  22. Lasse

    Lätt bli nostalgisk-med eldstad i huset och en brasa som värmer.
    Men utvecklingen går vidare. Nu skall snart hela Stockholm värmas med ved. http://www.fortum.com/countries/se/om-fortum/energi-produktion/varmeproduktion-och-kraftvarme/nytt-kraftvarmeverk/pages/default.aspx
    Tänk hur det såg ut för 50 år sen. Kol i varje panncentral, senare olja.
    Vi har ett rekordlågt oljepris men det får vi ingenting ut av med världens högsta CO2 beskattning.

  23. Det har varit tal om det här med julgranarna hela dagen. Det tjänar antagligen någons syfte. Det kanske är enda sättet att få folk att förstå eftersom julgranen många gånger är det närmaste skogen och skogens nytta de flesta kommer. Med all respekt men det är mycket skrik och lite ull – som alltid när det gäller alternativ energi.
    Om vi antar att det finns ca. 4,3 milj hushåll i landet (http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Hushallens-ekonomi/Inkomster-och-inkomstfordelning/Hushallens-boende/#c_undefined) och det köps 0,8 granar per hushåll. Om vi antar vidare att de är 2 meter långa och 5 cm i genomsnittlig diameter.
    Då ger det, ca:
    6.751 m3sk (virke) eller 17.000 m3 flis vilket räcker för att värma 900 villor i ett år om de förbrukar, motsvarande, 3 m3 olja/år. D9 värmer man ca. 900 villor i ett år eller 4,9 promille (fem tusendelar) av landets villabestånd (1.833.076).
    Man måste nog bortse från kostnaden att producera denna flis för att få ihop en eventuell kalkyl. Granen skall växa, avverkas, transporteras till torg (som inte alltid är närmast), transporteras hem, transporteras till insamling, hämtas och transporteras till återvinning – hur mycket bränsle som ingår i den operationen vågar jag inte tänka på.

    Det är lätt att villa bort sig bland nollor och kommatecken. Rätta mig gärna om det är fel.

  24. Sigge

    #17 Pekke

    Det dröjde fram till 60-talet innan träkolen blev helt ersatt av koks i svenska masungnar. Det var lättare att få fram högkvalitativt stål med träkol istället för koks.

  25. Daniel Wiklund

    OT Jag började ett nytt jobb den här dagen för 40 år sen. Idag är det minus 28 grader i Luleå. För 40 år den var det minus 30 grader. Minns också hur det var för 50 år sen, lika kallt då. Besvärligt att köra bil, motorvärmare var inte så vanlig då. Vädret är sig likt, den globala uppvärmningen till trots. För mig får gärna uppvärmningen vara lite större, minus 30 grader gör inte många glada.

  26. Bosse J

    Jag tänkte lägga in nedanstående inlägg till diskussionen “Fossilfritt Sverige – naiv målsättning …”, men fick rådet att lägga den här istället.

    Är vi inte redan fossilfria?
    Enligt Fletcher Prouty och William Engdahl så är inte olja ett fossilt
    bränsle. Är deras uppgifter på något sätt fel?
    Colonel L. Fletcher Prouty: The Origin of Fossil Fuel & Peak Oil
    F William Engdahl: Myths, Lies and Oil Wars

  27. Sigge

    #23 Wolter

    Vad menas med 5 cm i medeldiameter? är det i rotändan?
    Du har glömt att räkna med grenarna som på en julgran är mer vedmassa än stammen.
    Jag läste i en tidning att en normalstor gran innehåller ungefär 20 kWh energi. Det innebär att när den är torr och utan barr skulle väga lite över 4 kg vilket verkar rimligt.

    3,4 miljoner julgranar innehåller då sammanlagt ungefär 68 000 MWh. Det motsvarar 2 300 villor som förbrukar 3 kbm olja per år.

    De allra flesta julgranar i städer samlas in på platser där trädgårdsavfall och ris samlas in. Riset flisas på de flesta håll och blir värme. Julgranar är bara en liten del av allt ris som samlas in vid återvinningsstationer.

  28. Sven Hanssen

    Från Noaa tides and currents kan man hämta följande

    The mean sea level trend is -3.81 millimeters/year with a 95% confidence
    interval of +/- 0.32 mm/yr based on monthly mean sea level data from
    1889 to 2011 which is equivalent to a change of -1.25 feet in 100 years.

    http://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_global_station.shtml?stnid=050-141

    Källkontroll har ju sedan länge strukits hos SvD ungefär samtidigt som man började engagera Prao-elever som skribenter.

  29. Peter F

    #25 Daniel W

    Jo nog är det så. Här i Holmsund är det minus 25/26 sedan igår. Havsisen lägger i moln av sjörök. Mao har luftvärmepumpen lagt av att leverera.Lika med att dra igång all direktverkande el, värmeljus och kaminen (som tyvärr står på övervåningen). Tillbaka till normalvintrarna, senast 2010-2012, då vi hade smällkalla veckor. Eftersom medeltemperaturen i Umeå på årsbasis är 2,5 grader plus kan jag bara inte förstå det globala gnället om en uppvärmning skulle vara något negativt, allrahelst eftersom den skulle “drabba” (gynna) oss i norr. Thomas P…vill Du att det ska bli kallare här hos oss ? Jag klagar inte över dessa ganska fantastiska köldknäppar då vi alla måste anpassa oss annars dör vi. Vad väljer ni ? Plus 25 eller minus 25 ? 50 graders skillnad och jordens medeltemperatur sägs ha ökat med 0,8 grader C sedan 1800-talet. So what ?

  30. Sven Hanssen

    Apropå strandslinjens nivå. På denna site har Göran Alm och Jan Risberg vid inst. för naturgeografi och kvartärgeologi vid SU tagit fram en animering av landhöjningen i Uppland från 5000 f Kr till idag.

    http://ww2.ink.su.se/living_maps/uppland/

    Själv hade jag strandtomt ca 2000 f. Kr. Det du Thompa P.!

  31. # 26,. Sigge
    Räknar man på två meter gånger 5 cm i diameter borde man väl få med grenarna också eftersom granen inte är 5cm i toppen.
    Så här tänkte jag – men det kanske är fel.
    1 m3f (vilket vi skulle kunna räkna med här) ger ca. 0,4 Mwh. Om mina beräkningar med 6.751 m3f stämmer så skulle det ge 2.700 Mvh. Eftersom 1 m3 olja motsvarar en Mvh skulle det räcka till ca. 900 villor.
    Hur som än är så är det mycket skrik för lite ull.

  32. Bosse J

    Rådet jag fick att posta i den här tråden istället för i “Fossilfritt Sverige …” var ifrån Ingemar Nordin.
    Verkar har varit ett meningslöst råd jag fick.

  33. Sorry Bosse
    Din kommentar fastnade av okänd anledning och det är inte alltid man sitter vid datorn. Nu är den godkänd.

  34. Thomas P

    Sven #28 “The mean sea level trend is -3.81 millimeters/year with a 95% confidence”

    Det är dock räknat sedan 1881. Tar du istället trenden sedan sommaren 1995 hamnar du på +1,5 mm/år!

  35. Lasse

    #34Thomas P
    Intressant berätta mer!

  36. Ingemar Nordin

    Om MP och C får bestämma så får vi helt enkelt förbjuda julgran i fortsättningen. Vi tar ju bort en massa potentiella koldioxidsänkor genom att ta granarna alldeles för tidigt.

    Att södra Sverige drabbades av nedhuggen skog stämmer nog rätt bra. Tittar man på gamla foton från början av 1900-talets Bohuslän så ser man mest kala klippor och ingen skog. Skolbarnen kommenderades ut på skogsplantering. Idag så är det tack och lov rikligt med skog i Bohuslän. Det kan vi tacka den fossila energin för.

  37. Sven Hanssen

    #34 Thompa P.

    Du är en lustig gubbe men varför nöjer du dig med outlier:n från 1995. varför inte ta den från 2003. Eller om du får för dig att vända kappan ta outlier:n från 1990 resp 2002 så kommer Mälaren tömmas på några år.

    Hick!

  38. Sigge

    #30 Wolter

    1 m3 f innhåller ungefär 2 MWh och en m3 olja innehåller 10 MWh.
    Jag tror också du räknat fel på storleken på granarna. 6751 m3 fördelat på 3,4 miljoner granar blir 2 liter per gran. När granen är torr och utan barr så skulle den väga ungefär 1 kg. Det verkar orimligt lite. Jag tror en normalgran är betydligt större.
    Jag tror också du har fel på hur mycket granar som finns och återvinns. Det är ungefär 3 miljoner hushåll som har vanlig gran och något mer än hälften återvinns.

    Men du har rätt i att julgranar utgör en väldigt liten del av allt flis som används som uppvärmning. Själv har jag en trädgård på 1200 kvm med träd och buskar som jag ständigt ansar. Det är nog ris som motsvarar 30-40 julgranar jag kör till uppsamlingsplatsen för trädgårdsavfall varje år. Det brukar bli 2-3 släpkärror med ris. Inte ens när jag åker till uppsamlingsplatsen i januari verkar julgranarna var någon stor andel av riset.

  39. Sigge, drar du kärran själv eller har du åsna eller häst som drar den åt dig?

  40. Kenneth Mikaelsson

    Ja så måste det vara TP fjållträskarna har blitt såååå feta att marken ger vika… Nu tycker jag att det är dags att TP kommer med bevis som HÅLLER!!!

  41. Bernt O

    På många håll i världen skulle man säkert kunna ha en enorm nytta av att återskapa “den svarta jorden” av den typ som finns i amazonas. Som kolsänka blir det mest en modefluga för folk som vill minska sin klimatångest.
    Efter en stunds googlande på “Terra Preta – den svarta jorden” inser man vad det verkligen handlar om. På lätta sandjordar som lätt torkar ut kan växtkraften mångdubblas med träkol.

  42. Thomas P

    Lasse #35 Jag laddade ned data och beräknade trenden, finns inte mycket mer att säga. Nu verkar det som Sven #37 tycker att jag valt en outlier som min startpunkt, men jag har fått lära mig på denna blogg att så får man göra. (när det gäller den sk temperaturpausen).

  43. Sven Hanssen

    Kommentar modererad

  44. Gunnar Strandell

    Olle R #15
    Om du sprider aska i naturen ska du nog göra det när det blivit mörkt, så att ingen ser.

    Jag var på ett seminarium där oljekommissionens rapport presenterades och diskuterades. Där var en ekolog som förde fram dina synpunkter och sade att det är OK att ta hand om GROT och även stubbar och rötter från skogen om man återför askan med de mineraler den innehåller.

    Sedan dess har det slagits larm om att bland mineralen finns TUNGMETALLER, så nu fraktas askan från våra värmeverk till Kvarntorp för deponering. Snurrigt? Det är väl därför det kallas cirkulär ekonomi. 😀

  45. Sigge

    #39 Jonas N

    Det är en bilsläpkärra. Jag skulle kunna packa lasset bättre men då jag har mindre än 1 km till uppsamlingen för trädgårdsavfall så kör jag någon gång extra. Jag har grannar som gått till uppsamlingsplatsen med skottkärra med trädgårdsavfall och det är flera som bär dit sin gamla gran.

    Jag har nog underskattat hur mycket jag kört iväg de senaste åren. Jag brukar ta fruktträden på vintern, häckar, buskar och andra träd på sommaren.

  46. Sigge

    #44 Gunnar Strandell

    Askan från biobränsleeldningar går mest till jordbruket, en del används vid energiskogsodlingar och en mindre del används i skogsbruket. Utvecklingen går åt det håll att allt mer av askan går till skogsbruket där majoriteten av bränslet kommer ifrån. När det gäller tungmetaller så är det Cesium 137 som är ett problem i Gävletrakten. Då får askan inte användas för livsmedelsproduktion. Det har varit på tal om att den askan inte skall få spridas alls men jag tror inte det är genomfört.

    När det gäller teknik för spridning av aska så kan den granuleras och då kan spridas med konstgödselspridare eller så finns det speciella spridare där askan blöts vid spridningen. Det alternativ som nog har varit vanligast är att askan tippas i en gödselbrunn och blandas om med naturgödsel innan spridning.

    Aska från koleldning och där kol och biobränslen blandas går till destruktion.

    När det gäller Olle R så behöver han inte dölja att sprider aska på sin gräsmatta för något miljöproblem är det inte. Fast han ska nog för grannsämjans skull undvika att sprida när det blåser.

  47. Karl-Oskar

    Tack Lena, skog är alltid intressant, i dagens träupplaga av Dagens Industri finns en debattartikel av Per-Olof Wedin där han konstaterar att avverkad skog binder 50 miljoner ton CO2 medan växande skog bara binder 10 miljoner ton och i Sverige avverkar vi 80% av den årliga tillväxten.
    Tydligen är skogsbruk bra på att binda kol särskilt om vi använder den till konstruktioner. När det gäller promenader rekommenderar jag tall och lövskog som har längre omloppstid än granen.

  48. Gunnar Strandell

    Sigge #46
    Visserligen från 2012 och 2013, men jag tror inte att det hänt så mycket sedan dess. Bland annat för att det blivit större konkurrens om bränslet och därigenom mera pellets av blandad kvalitet från utlandet.

    Citat 1:
    “I Sverige produceras drygt 1 miljon ton askor varje år. I dag återförs ungefär 1 procent, men 5-9 procent av askorna har sådan kvalitet att de skulle kunna återföras. Askor som av olika skäl inte kan föras tillbaka till markerna kan istället användas vid mark- eller vägbyggen, eller för att täcka deponier. Bara en tiondel av askorna är farligt avfall”

    Citat 2:
    ” Avfallsaskor går till stor del till deponier och används där för sluttäckning eller för att deponeras, samt att en stor mängd flygaska transporteras till Langöya. Inom en tioårsperiod kommer deponierna vara sluttäckta och Langöya uppfyllt, samtidigt som mängden avfallsaskor ökar, vilket innebär krav på nya lösningar. Orsaken till att framförallt flygaskan klassas som farligt avfall är koncentrationen av tungmetaller och föroreningar som härrör från bränslet.”

    Länkar:
    http://www.bioenergiportalen.se/?p=2321&
    https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:628957/FULLTEXT01.pdf

  49. István

    All aska borde klassas som miljöfarlig och deponeras i bergrum. Detta av ren försiktighet.
    När allt kommer omkring så kan man nog hitta hela det periodiska systemet i varje skyffel aska!
    Bara man letar.

  50. Håkan Bergman

    Man kan ju undra vad dom italienska sopor vi importerar innehåller? Har man fått försäkringar från maffian att det bara är snälla saker?

  51. Gunnar Strandell

    István #49
    Du kan vara lugn. Det görs, även om kalkbrotten på Langöya kanske inte uppfyller din idé om ett bergrum.

    Länk:
    http://www.svenskfjarrvarme.se/Nyheter/Nyhetsarkiv/2015/Flygaska—vad-ar-det-och-hur-hanteras-det/

  52. pekke

    #50

    Du tror inte de har nån som går igenom alla sopor vi importerar, nån från Naturvårdsverket t.e.x. ?
    😉
    Det är tydligen snart 1 Miljon ton vi importerar.

    Att växter tar upp diverse mineraler/metaller när de växer är inget nytt, problemet är nog att det blir väldigt koncentrerat i askan.

  53. Gunnar Strandell

    Håkan Bergman #50
    En bra fråga och Söderenergi har redan svarat.
    Citat ur länken nedan:
    “Våra bränslen tas ut och produceras enligt Global Compacts hållbarhetsprinciper som bland annat innebär att ursprunget ska vara säkrat. Bränslet får inte komma från illegala källor eller från skyddsvärda skogar. Leverantörerna ska uppfylla kraven för certifiering enligt Forest Stewardship Council eller annan likvärdig certifiering.”

    Läser man vidare står det klart att när det är så kallt som idag tvingas man höja effekten genom inblandning av gummigranulat eller olja. Men jag har ändå fått klä på mig, eftersom det inte blir varmare än 18 grader i lägenheten.

    Länk:
    http://www.soderenergi.se/web/Branslen.aspx

  54. #4 Ingvar i Las Palmas
    “Det låter som en form av ”jordisering” som tidigare förespråkats här”

    Du menar så här:
    http://www.yumpu.com/sv/document/view/19933833/jordisering-pdf-fobo
    eller så här när det gäller julgranen:
    http://www.skurupsborren.se/images/trettondagjultips.jpg
    För att få det jag flisar ner mer näringsrikt gör jag så här:
    http://www.bigpumpkins.com/Diary/DiaryViewOne.asp?eid=16142

  55. pekke

  56. Christopher E

    #34 är förstås ett skämt, vilket borde framgått tydligare av författaren, kanske.

    I själva verket är ju trenden med sjunkande strandlinje 3,8 mm/år i Stockholm rejält stabil utan en tillstymmelse till accelererande havsytehöjning. Samma sak på plats efter plats utmed svenska kuster.

    Det finns ingen seriös risk för någon spektakulär saltvattensinträngning i Mälaren. Det hotet är också ett skämt, om än officiellt. Till att börja med skulle havsytehöjningen behöva accelerera till att matcha landhöjningen, det vill säga nära tredubblas i hastighet. Sedan behöver den öka ännu mer och ta in all höjd Mälaren vunnit över havet sedan sist i historien vatten trängde på regelbunden basis. Och hur länge sedan var det?

    Förresten, som västkustbo måste jag undra… 6 promille salt utanför Stockholm, kallar ni det saltvatten överhuvudtaget? 😉

  57. Ingemar Nordin

    Jag undrar varför aska från ved skall “deponeras”? Allt som finns i träden kommer ju från jorden, inklusive hela det periodiska systemet. Det handlar väl bara om att sprida ut det väl?

  58. Thomas P

    Christopher #56 “#34 är förstås ett skämt, vilket borde framgått tydligare av författaren, kanske. ”

    Skämt? Som jag skrev i inlägget efter tillämpar jag bara den metod av selektivt urval som anses som normal här. Jag har aldrig sett dig kalla påståendena om “ingen uppvärmning på 18 år” för ett skämt trots att de är baserade på precis samma metod av körsbärsplockning.

  59. Lasse

    #58
    Skämt eller skräms?
    När det gäller alarmen som kommer titt som tätt så är det skrämsel som gäller.
    Vad som gäller ang havsnivån så är väl Thomas P ingen expert. Därför förväntade jag mig ingen bakgrund till siffrorna.
    Men för något år sen så slog vetenskapsradion fast att det föreligger en sådan acceleration i höjningen-ännu ej rapporterad visserligen.
    På den vägen är det för radiolyssnarna-och kanske för Thomas P?

  60. Gustav

    Christopher E:
    Jag vet inte vilken salthalt du har i din kran men misstänker att den är under 6 promille? Sen finns det annat man inte vill ha in i Mälaren från Östersjön. Hotet är kanske inte reellt pga höjningen av Östersjön men det har funnits perioder de senaste 15 åren är vattenstånden är så att Östersjön har ungefär samma nivå som Mälaren vilket kan ställa till det.

  61. Thomas P

    Lasse #59 “Vad som gäller ang havsnivån så är väl Thomas P ingen expert. Därför förväntade jag mig ingen bakgrund till siffrorna.”

    Jag gav ju bakgrunden! De är tagna ur figuren som Sven hänvisade till i #28.

  62. Jan Andersson

    Om skogen redan suger upp all koldioxid så kanske den får för litet koldioxid? Vi skulle alltså få ut mer av skogen om vi genererade mer koldioxid? Som tur är så kommer andra länder att sköta det åt oss. Om hundra år kommer det att vara nödvändigt att värna om en miniminivå av koldioxid i atmosfären.
    Och fundera inte mer på vad ni skall göra med julgranen. Dess massa är löjligt försumbar i alla sammanhang, utom att kanske få ner hela granen nedklippt i en och samma soppåse.

  63. Lasse

    #61
    Sorry Thomas glömde din roll som motståndsman!
    Seriös bakgrund-bättre så?
    Vattenstånden i Stockholm uppvisar korta perioder med högt högvatten plus 1,0 m-Timmar!
    Normalt vid vind som trycker in vatten i Östersjön förstärkt med ostlig vind.
    Med Mälarens utflöde och dubbla vattenintag till vattenverken så antar jag att de problem som högt vatten kan skapa är överskattade.
    http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/fakta-om-malaren-1.5089

  64. Sigge

    #48 Gunnar Strandell

    Det är orimligt att askmängden från svensk biobränsleeldning skulle vara 1 miljon ton per år. 1 miljon ton är antagligen den sammanlagda askmängden för alla bränslen där sopförbränning står för huvuddelen.

    Den askmängd som blir vid eldning i rena biobränsleanläggningar kan max vara 100 000 ton/år. Askmängden varierar beroende på bränsle. Från 1 kg/MWh till 4 kg/MWh. Rent trä ger minst och halm mest. Bark som är ett vanligt bränsle ger 2-3 kg/MWh.

    <>

    Jag antar att de 5-9% som har sådan kvalitet att de kan återföras är biobränsleaska och den tiondel som är farligt avfall är från koleldning. Koleldning ger flera ggr mer aska än biobränslen i förhållande till energiutbyte. Jag tror att en större del av biobränsleaskan används som gödningsmedel än vad som anges i ditt citat. Det kan vara en gammal uppgift, idag så används nog mer än hälften av biobränsleaskan som gödningsmedel. Där jag jobbat användes all aska från biobränsleanläggningarna som gödningsmedel. Metoden tippa i gödselbrunn var den som användes i början men sedan några år tillbaka finns det en entreprenör som kan sprida askan utan att den granuleras.

    Det som är problem med askspridning är att det skall inte spridas för tjockt. 100-200 kg/ha är lagom.

  65. Lasse

    Lite OT men hittade denna om Vänern.
    Ni minns väl de ständiga översvämningarna kring Vänern och krav på högre tappningskapacitet genom en tunnel-nu när det regnar mer!
    Tydligen har Vattenfall gjort ny tappningsplan som tillämpas sen 2008.
    Vill man så går det bättre!
    http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/fakta-om-vanern-1.4732

  66. Hasse

    Har inte riktigt kunskapsnivå att bedöma trovärdigheten, men det verkar som om detta kunde innebära slutet på AGW-hypen och att skogarna slipper brännas upp i kraftverkspannor; http://multi-science.atypon.com/doi/pdf/10.1260/0958-305X.26.6-7.1055

  67. sibbe

    Kan inte tänka mig att Thomas et al kan acceptera detta. Helt omöjligt. Det skall enbart vara vind, sol och bio på väg till Nordkoreas standard. Men det är klart, alla andra Länder än Sverige och Tyskland kommer att öka kolkraften mycket kraftigt.

  68. Guy

    Sibbe, jag har förstått att tyskland ökar kolkraften för att ersätta kärnkraften, som dom dumt nog kör ner.

    Härav följer att Sverige nog blir föregångare mot självmordet.

    Kom just ihåg att jag frågade för några veckor sedan om nån hade referens till uttalandet att temperaturen i norden har stigit med 2 grader. Taalasmaa på finska meteorologiska institutionen har sagt så och någon i Sverige har kommit med samma påstående.
    Jag kollade Sodankylä och Helsingforskurvorna men kunde inte upptäcka någon uppgång. Den kan föralldel ha skett plötsligt i höstas?

  69. Thomas P

    Hasse #66 Kan du motivera varför du finner den artikeln så intressant?

  70. Ingvar i Las Palmas

    #54

    Jo jag antar att det är samma princip?

  71. pekke

  72. sibbe

    De gröna har som alla andra partier i Tyskland nyårsmöte. Gästpratare vår kära Schellnhuber som förutspår 100 miljoner klimatflyktingar från Afrika.
    De gröna kommer att besluta om att kolhanteringen bör avslutas inom 20 år. Likaså bör inga fossildrivna bilar tillåtas längre om 20 år. ETC,ETC. Så de så. Samtidigt så glider det politiska livet i Tyskland in i kaos. Om kalabaliken kring flyktingfrågan inte fås under kontroll så kommer högerpopulisterna AfD in i flera delstatsparlament och skulle om det vore riksdagsval i dag bli större än kommunisterna med 9 %. I motsats till Finland som har en Soini som förde sitt parti i regering och i avgrunden så är det omöjligt i Tyskland med sitt förflutna att acceptera högerpopulister i någon som helst regering. Vilket i långa loppet betyder endera liknande stora koalitioner som den nuvarande i Berlin, där båda stora partier blockera varandra, eller att de gröna ingår koalitioner med CDU, som ju politiskt sett idag är ett socialdemokratisk högerparti och får stort inflytande på klimat och energipolitik. Vi får si, som vi säger här i Finland. Till situationen i Köln: delstaten Nordrhein-Westfalen har liknande budgetunderskott som Grekland. Så det sparas på polisen. Medan vindskraftverk får extra investeringsbidrag, det är viktigare att rädda världen än att skydda sina medborgare. Polischefen tvingades avgå. Men delstatsregeringen har ansvar för detta.

  73. Ingemar Nordin

    Sibbe #72,

    OT: Jag uppfattar nog läget i Tyskland som ytters instabilt med de provokationer (nu senast massvåldtäkter) som den radikala islamismen ständigt arrangerar för att få igång sitt efterlängtade krig (Jihad) med Väst. Och då har det nuvarande parlamentariska läget mindre betydelse. Som vi har lärt av historien så är tyskarna inte att leka med. Jag har en obehaglig känsla av att det kan explodera där nere. Det beror på åt vilket håll ilskan riktas.

  74. Thomas P

    Ingemar #73 ” Jag uppfattar nog läget i Tyskland som ytters instabilt med de provokationer (nu senast massvåldtäkter) som den radikala islamismen ständigt arrangerar för att få igång sitt efterlängtade krig (Jihad) med Väst.”

    Vad är din källa till att “radikala islamismen” organiserade det där för att få till stånd krig med väst?

  75. pekke

    #72, 73

    Europa/EU verkar nu vara på väg in i en politisk kris som ingen vet var det slutar.

    Slovakien stänger gränsen för muslimer.
    http://www.dailymail.co.uk/wires/ap/article-3388441/The-Latest-Norway-received-31-000-asylum-seekers-2015.html

    En av Europas största biobränslekraftverk riskerar få sämre subventioner.
    http://www.telegraph.co.uk/finance/newsbysector/energy/12082623/Blow-to-Drax-biomass-plan-as-EC-launches-state-aid-investigation.html

    Ekonomiska problem, energiproblem och nu politiska problem.
    Är EU/Europa på väg mot en krasch ?

  76. Björn

    pekke [71]; Ja, detta är verkligen ett orosmoln. Man undrar bara hur det är möjligt att en sådan här avgörande fråga för vår energisäkerhet kan avgöras av en regering och inte Riksdagen? Om man går in på Svenska Kraftnäts information om effektläget i Sverige i real tid, så förstår man vad det handlar om (länk nedan). Kärnkraften är den verkliga baskraften och kan inte fungera som något annat. Men självfallet om man förhindrar och saboterar denna kraftkällas produktion, då destabiliseras hela verksamheten. I ett sådant läge kan inga kraftkällor drivas som de är tänkta att göra. Vidare enligt informationen från SVK framgår hur liten del av elproduktionen som utgörs av vindkraft. Hur kan man då med en sådan driftsituation tro att det är möjligt att stänga ned en enda reaktor?

    http://www.svk.se/stamnatet/kontrollrummet/

  77. pekke

    # 76

    Vinden har oxå mojnat i Danmark, så nu måste de importera el, kärnkraften i det nordiska elnätet producerar just nu 11 GW mot vindkraftens 2,4 GW.

    http://www.statnett.no/Drift-og-marked/Data-fra-kraftsystemet/Nordisk-produksjon-og-forbruk/

    Man kan undra när de gröna skall begripa att vår kärnkraft ÄR VIKTIG för hela Norden !?

    Svensk vattenkraft kan inte ge mer än c:a 17 GW och vi har just nu en förbrukning i Sverige på c:a 21,5 GW och exporterar 1,5 GW vilket är mer än de 1,4 GW som vår vindkraft just nu producerar.

    När skall de begripa skillnaden mellan baskraft och intermittent ( ryckvis: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/108/131.html ) kraft !

  78. AG

    #69
    “In conclusion, the observed surface climate sensitivity is 0.11-0.24K in the
    literature. It is coincident with the surface climate sensitivity of 0.14-0.17K obtained
    by the two calculations in this study.” Intressant eller hur? Stämmer det kan vi stänga denna blogg.

  79. Thomas P

    AG #78 Och vad får dig att tro att det stämmer?

  80. Guy

    Thomas P #79

    Kan du ge en utredning om varför det inte stämmer i stället för att skjuta budbäraren. Gå direkt till källan och kolla i stället för att komma med snusförnuftiga frågor. Snuddar det inte ditt expertisområde?

  81. Hasse

    Thomas #66 Det verkar intressant när de i abstraktet säger: “The first basis of it is one dimensional model studies with the fixed lapserate assumption of 6.5K/km. It is failed from the lack of the parameter sensitivity analysis of the lapse rate for CO2 doubling. The second basis is the Planck response calculation by Cess in 1976 having a mathematical error. Therefore, the AGW theory is collapsed along with the canonical climate sensitivity of 3K utilizing the radiative forcing of 3.7W/m2 for CO2 doubling. The surface climate sensitivity is 0.14-0.17K in this study with the surface radiative forcing of 1.1W/m2”.
    Tyvärr klarar jag inte av att tillräckligt hänga med i resonemangen för att kunna ifrågasätta, men jag litar på att du kan punktera dem.

  82. pekke

    Diverse väder( klimat )katastrofer från Kristi födelse fram till 1900-talet, OBS ! över 1400 sidor !

    http://www.breadandbutterscience.com/Weather.pdf

  83. Thomas P

    Hasse #81 “Tyvärr klarar jag inte av att tillräckligt hänga med i resonemangen för att kunna ifrågasätta, men jag litar på att du kan punktera dem.”

    Om du inte kan sätta dig in i resonemangen, vad får dig tro att du skulle kunna bedöma om jag kan punktera dem eller inte? Vad får dig att tro att de skulle vara så intressanta? Jag har inget intresse på att lägga ned möda på det om inte ens du har det. En “revolutionerande” upptäckt som publiceras i en tidskrift utan fungerande fackgranskning, med en titel som inte har något med innehållet att göra av en författare som av allt att döma inte har någon bakgrund inom området och av adressen attdöma ingen direkt akademisk koppling? Sådana här dyker upp med jämna mellanrum och glöms bort utan bland de allra mest troende lika snabbt. Återkom när du har något solitt att komma med!

  84. Sigge

    Lite allmän information om fjärrvärmeanläggningar när det är kallt.
    Jag har läst ett antal inlägg och det är nog en del som har missförstått hur de fungerar eller att några känner till hur det fungerar på ett ställe och tror att det fungerar likadant på alla ställen som har fjärrvärme med med ett visst bränsle.

    När det är kallt så är det många fjärrvärmenät som inte räcker till, framför allt stora som byggts ut i många etapper. Då finns det hjälppannor ute i fjärrvärmenätets periferi. Oftast eldas de med olja men på senare år har en del konverterats till pellets.

    Sopförbränningsanläggningar kan i synnerhet under vintern ha svårt att få upp tillräckligt hög förbränningstemperatur om vattenhalten i det brännbara är högt samtidig som det är en stor andel obrännbart i soporna. Då finns det flera olika sätt att lösa det på, blanda in sorterade torra brännbara sopor, blanda in flis, spruta in in olja i förbränningen, värma soporna innan förbränningen så isen smälter.

    Många fjärrvärmeanläggningar har fliseldning i huvudpannan emedan reserv- och extrapannor har andra bränslen som olja eller pellets. Huvudpannan har ofta en effekt som inte klarar de kallaste dagarna och då måste extrapannor startas.

    Det finns ungefär 200 orter som har fjärrvärme i Sverige och utöver det så finns det ett antal närvärme-centraler som jag inte känner till hur många de är. Förutsättningarna är olika på olika orter och anläggningarna är olika så det varierar hur det fungerar. Många anläggningar som med tiden byggts ut har gamla pannor kvar som topp- och reservpannor. Ofta har de nya pannorna biobränslen eller sopor som bränsle och de äldre kanske har olja eller kol.

  85. CecilB

    Tack för inlägget! Träden får mindre och mindre betydande roll bland de gröna när de förväxlar och bollar med sina vindkvarnar som bästa miljöval.

    Jag är glad att någon tar upp träden som en del av klimatet.

    De suger åt sig i medeltal ~1 kbm vatten per dag om min siffra stämmer.
    – Vi har många hårdgjorda ytor! Fler lär det bli. Detta borde vara med i beräkningen vid skapande av
    dessa i ett mer djuplodat sammanhang än att leda ner det till lägsta vattenhål. Sedan när det svämmar
    över ta till CO2 som orsak…omfg.

    – De består av kolhydrater.
    och avger syre.

    – De bör enligt min mening tas tillvara på. Ut med vindkvarnarna,! Släpp träden fria! ( -> CAGW:are,
    skärpning och skapa bättre energi-alternativ )

    Skämt (kött) från min sida, blandat med allvar…

    Frigående träd synes mellan vindkvarnarna…?

    Vidare så tror jag, efter ha läst detta att när träd dör frigör de CO2, när PPM nivån av CO2 sjunker, dör fler träd och CO2 nivån ökar? Kvarvarande träd (växtlighet) överlever därmed svälten. Kanibalism!

  86. bom

    På frihetsportalen beskriver Mats Jangdahl ett portugisiskt arbete. En undersökning av hovarna hos hästar som går på mark nära VKV. Hovarna förstörs av markvibrationerna från VKV är hypotesen. Kontrollgrupp av genetisk besläktade hästar förflyttade till VKVfritt område uppvisar icke dessa skador.

  87. Thomas P

    Guy #80 Kan inte du visa vilken “skeptiker” du är genom att skeptiskt analysera den där artikeln själv? Eller är det den vanliga lagandan som gör sig gällande, att “skeptiker” kritiserar inte andra “skeptiker”?

  88. Guy

    Thomas P #87

    Jaha, alltså du kan inte och kan inte ens erkänna det men sätta dej på höga hästar kan du. Du anser dej ha rätt att kritisera alla andras åsikter samt fordra att dom skall kunna redovisa metodiken i en vetenskaplig artikel. Själv behöver du inte göra det. Till råga på allt, om nån svarar på din anmodan, underkänner du deras åsikter på grund av att dom inte är kompetenta klimatforskare och följdaktligen inte kan veta någonting.

    Thomas, du är en bluff. Eller visa att du inte är det. Bli vuxen.

  89. Thomas P

    Guy #88 Nu var det inte jag som drog fram den här artikeln som revolutionerande, så varför ligger bevisbördan på mig? Om ni “skeptiker” vill bli tagna på allvar av utomstående får ni nog börja med att ta varandra på allvar. När Hasse drar fram en artikel som han menar kan omkullkasta hela AGW-teorin, varför visas den inget intresse? Borde ni inte hoppa rätt över den och försöka se om det hela håller? Vore ni skeptiker eller intresserade av vetenskapen eller att få gehör för era synpunkter skulle ni naturligtvis göra det, vilket väcker frågan vad ni egentligen är.

    ” Till råga på allt, om nån svarar på din anmodan, underkänner du deras åsikter på grund av att dom inte är kompetenta klimatforskare och följdaktligen inte kan veta någonting.”

    Något sådant sa jag aldrig.

  90. Guy

    Thomas P #89

    Kan du göra dej beaväret och läsa vad Hasse skrev.
    66
    Hasse
    2016/01/08 kl. 13:47

    Har inte riktigt kunskapsnivå att bedöma trovärdigheten, men det verkar som om detta kunde innebära slutet på AGW-hypen och att skogarna slipper brännas upp i kraftverkspannor; http://multi-science.atypon.com/doi/pdf/10.1260/0958-305X.26.6-7.1055

    Lägg då speciellt märke till : “Har inte riktigt kunskapsnivå att bedöma trovärdigheten” och det har inte jag heller.
    Som varande medvetna om våra begränsningar vänder vi oss till dom som har kompetensen bara för att få ett högmodigt svar. (påminner faktiskt om mobbning)

    Dessutom dissade du artikeln ifråga på grund av:
    – publicerad i fel tidskrift
    -fel titel
    -författare utan bakgrund
    -adressen oakademisk
    -skit som dyker upp och glöms bort

    Så vad var det för fel på själva artikeln eller dömer du hunden efter håren?
    Det blir ibland lika galet åt andra hållet med fina tidskrifter fin akademisk karriär, bussig pappa med bussiga kolleger, inbillat nobelpris och skit som dyker upp men inte glöms bort.

  91. Thomas P

    Guy #90 “Dessutom dissade du artikeln ifråga på grund av:”

    Jag gav tips på varningssignaler som man kan känna igen utan fackkunskaper i ämnet. Uppenbarligen är det dock som vanligt så att ingen “skeptiker” här är intresserad av sådana här artiklar som påstås motbevisa AGW och jag undrar fortfarande vad det kan komma sig. Är det så att kunskapen att bedöma dem helt saknas på bloggen?

  92. Guy

    Thomas P # 91

    “Är det så att kunskapen att bedöma dem helt saknas på bloggen?”
    Tja…du kanske har rätt. Jag kan inte tala för andra än mej och det sa jag redan. Men du är ju också på bloggen och går som katten kring het gröt så du saknar väl också kunskapen.
    Då är vi minst två om saken. 🙂

  93. Thomas P

    Guy #92 Jag saknar framförallt intresse av att lägga ned tid på att försöka förstå en artikel jag är helt övertygad om bara är skräp. Men om det är så att ingen av de som driver denna blogg har sådan kompetens borde kanske bloggen byta namn igen, för någon “klimatupplysning” rör det sig knappast om, bara ett antal personer som slänger ur sig lite slumpvisa länkar till sådant de inte förstår sig på.

  94. Guy

    Ja, Thomas , fördomar saknar du inte. 🙂 Dom är kanske nedärvda.

  95. Thomas P

    Guy #94 Ja, jag får väl böja mig för din expertis. Ditt dissande av Skeptical Science visade ju hur man sakligt och relevant skall avfärda något man inte gillar…

  96. Gunnar Strandell

    Hasse, Guy och Thomas P
    Artikeln ifrågasätter beräkningen av forcing av en fördubbling av CO2-halten som används i klimatmodeller som IPCC lutar sig mot. Författaren redovisar beräkningarna och har samlat referenser som kommer fram till lägre värden, som ger klart lägre klimatkänslighet, 0,14 -0,17 K istället för 3K vid en fördubblad CO2-halt.

    IPCC har i sin senate rapport AR5-WG1 valt att inte längre ange någon klimatkänslighet utan hänvisar till resultaten från klimatmodellerna med olika scenarier för utsläppsnivåer.

    På den här bloggen är det vanligt att vara skeptisk till hela idén med att förutsäga klimatet med modellerna. Jonas N brukar framhålla att förändringar i det komplicerade samspel som sker mellan sol och jordglob i atmosfären knappast kan beskrivas genom att lägga in en forcingterm vid toppen av atmosfären och att så länge modellerna kommer till olika absolutvärden på jordens medeltemperatur behöver de förbättras.

    Om man söker på författaren har han faktiskt en bakgrund i kemiindustri och har skrivit vetenskapliga artiklar om membran som används i bränsleceller.

    Länkar till personen och en av hans artiklar:
    https://www.researchgate.net/profile/Kyoji_Kimoto

    https://www.researchgate.net/publication/244670343_A_fabrication_method_for_MEAs_for_PEFCs_using_Nafion_precursor_Electrochem_Solid-State_Lett_7_A429-A431

    .

  97. Guy

    Thomas #95 Touché.

  98. Thomas P

    Gunnar #96 Jag tror vi alla förstår vad han försöker göra, det är om han lyckas eller inte det handlar om, och där är jag mycket skeptisk.

    IPCC anger inte något bästa värde för klimatkänsligheten utan säger “Equilibrium climate sensitivity is likely in the range 1.5°C to 4.5°C (high confidence), extremely unlikely less than 1°C (high confidence), and very unlikely greater than 6°C (medium confidence)” Dessa värden kommer dock inte bara från klimatmodeller utan även från historiska data.

    “Om man söker på författaren har han faktiskt en bakgrund i kemiindustri och har skrivit vetenskapliga artiklar om membran som används i bränsleceller.”

    Det hittade jag också, och även om det nu är samma person så är det i alla fall inget som är relevant för ämnet här.

  99. Daniel Wiklund

    Du Thomas P måste ju tycka att väldigt många artiklar här på bloggen är läsvärda (och inte skräp) eftersom du lägger ner så mycket tid på att kommentera dom.

  100. Björn-Ola J

    Om klimatkänsligheten för koldioxid är så låg som artikelförfattaren kommit fram till, så borde väl den totala växthuseffekten som växthusgaserna ger vara motsvarande lägre?
    Den totala växthuseffekten är väl tämligen väl fastställd?

  101. Gustav

    Thomas P, #98:
    “IPCC anger inte något bästa värde för klimatkänsligheten utan säger”..

    Är det inte konstigt att värdet 1.5 C har high confidence men 1 C är extremely unlikely?