Den 15 maj 2025 beslutade riksdagen att:
- Sänka skattereduktionen för installation av solceller från 20 till 15% fr.o.m. den 1 juli 2025.
- Avskaffa skattereduktionen på 60 öre/kWh för s.k. mikroproducenter fr.o.m. kommande årsskifte.
Skattereduktionen för batterilager och elbilsladdare blir kvar 50 %.
Det blir framgent så att det inte blir intressant att fylla elsystemet med ”värdelös” el. Det blir enbart utgifter för solcellsägarna. Det gäller för mikroproducenterna att själv ha avsättning för sin producerade el och att kunna stänga av leveransen till el-nätet när minuspriser råder. Se även el-delning nedan.
Det kan i försommartid, beroende på solintensiteten, mycket väl råda minuspriser, såsom i skrivande stund den 17 maj i SE 4, från kl. 11.00 – 15.00. Man får alltså betala för att bli av med sin egenproducerande el.
För andra el-områden kan tiderna variera likaså priserna.
Solenergi har fel profil i förhållande till förbrukningen.
Värmebehovet är mina egna i SE 4 Klippan, som graddagar men redovisat i %.
El-delning
Men skam om EU ger sig. De har sett till att elnätet framöver fylls med el-delare, som hjälper elnätet att ”balla ur”, liksom härförleden i Spanien och Portugal.
Se även artikeln https://klimatupplysningen.se/energidelning-nytt-pafund-fran-eu/
Ingvar Åkesson
Peter Alestig i DN slåss med näbbar ock klor för det intermittenta. Lösningen enligt honom heter biogaskraft. https://www.dn.se/ekonomi/peter-alestig-en-klimatsmart-skitlosning-skulle-kunna-gora-karnkraften-overflodig/
Jag ser likheter mellan koldioxidfobin och den radiofobi som uttrycks av intermittentkramarna.
Solenergi är perfekt för uppvärmning av hemmet!
Med gluggar mot solen kan stor del av energin tillvaratas.
Enkel reglering med tyg och persienner.
Del solcellsel som vi skulle kunna göra av med är till kyl och frys och datorer.
200-300 KWh/ månad.
Kanske mer om vi inte hade öppningsbara gluggar 😉
Men idag behöver vi värma huset, +6 , blåsigt och mulet.
Men intermittent energi är inget att bygga en nations elförsörjning på, det inser de flesta, nu även Danskar: https://wattsupwiththat.com/2025/05/20/renewable-electricity-champion-denmark-now-looking-into-nuclear/
#1
Att ta tillvara den energi som finns i gödsel är inte fel, frågan är väl snarare hur den används på bästa sätt och det finns tre primära användningsområden:
1. Böndernas maskiner kan köra på biogas, på samma sätt som framförallt bussar men även en del bilar kör på biogas. Biogas är bättre än batterier då detta ger lägre vikt på maskinerna och bönderna vill inte ha för tunga maskiner – dessutom behöver batterier laddas oftare än biogas tankas i maskinerna.
2. Man kan använda biogas som bas för bränsle för fartyg / flygplan, baserat på EU’s krav att minska användandet av fossila bränslen.
https://www.ivl.se/press/pressmeddelanden/2022-03-10-svensk-biogas-kan-ersatta-stora-mangder-fossilt-fartygsbransle.html
3. Som artikelförfattaren kan det användas för gaskraftverk för att balansera elsystemet.
Det som han inte tar upp är att det kommer att vara konkurrens om biogasen enligt ovan och framförallt, han tar inte upp att det låga kapacitetsuppnyttjandet av gaskraftverken leder till höga kostnader för varje kWh producerad (några få timmar per år…). Som jag ser det blir den största nyttan för 1) och 2) och genom att bygga kärnkraft så minskar behovet av balanskraft (i.e. 3))genom att mindre vind- och solkraft byggs.
#3 UWb
Jakten på CO2 är helt meningslös, det har omsorgsfullt visats här på KU i ett flertal blogginlägg av olika författare. Även om vi skulle implemntera Net Zero imorgon så är klimateffekten fram till sekelskiftet, om vi för ett ögonblick tror på IPCC:s TCR-modeller, infinitesimal. Går inte att mäta så små temperaturavvikelser som dessutom drunknar i de tusenfalt större naturliga avvikelserna. I belysning av detta ter sig teorierna kring biogas lika korkade som tron på att CCS kan påverka atmsofärshalterna av CO2. Biogasens populäritet måste vara förankrad i ett barnsagenarrativ att dessa CO2-molekyler har gröna svansar som skiljer dem från ”fulmolekyler”. Obegripligt hur politikerkåren inom EU, som representerar en artondedel av världen, om och om igen låter sig luras. Och under tiden flyter pengaströmmarna med fullt flöde ner i profitörernas öppna fickor.
Den korkade C-riksdagsmannen på SVT ”nyheter” igår som fortfarande inte fattade varför kärnkraften måste återbyggas för att balansera och förstärka elsystemet till det stabila vi hade förr? Men så var C en av pådrivarna att stänga ner svenska kärnkraftverk och nu kommer notan för C, MP, S vanvettspolitik. Han yrade i stället om mer solpaneler och vindsnurror alltså precis det som skapat problemet? En del människor är så obildade och fanatiska att ingen bot finns.
En liten solcells anläggning på taket som täcker en stor del av hushållets förbrukning under tiden maj-september kan vara lönsam och 60 öringen gör varken till eller från.
Pengarna tjänas på att ingen nätavgift och inga skatter utgår på de kWh som produceras och förbrukas på driften av det egna hemmet, man kan alltså med gott samvete använda AC hela sommaren för att få ett bra inomhus klimat utan att det kostar extra.
Det är dessa nätavgifter och skatter som gör att man kan räkna hem en lagom stor anläggning, i rimlig tid inte 60 öringen.
Fr.o.m. 2026 blir det inte mycket kvar till mikroproducenterna.
Kvar för dem blir då från mitt nätbolag i SE4, med nuvarande ersättning (nätnytta).
(6,6 öre + 5,61% av gällande spottpris)/kWh. Spottpriset kan vara både plus eller minus. Vid minus dras den av från de 6,6 örena. Någonstans får man kanske framöver betala för att bli av med den producerade elen. Ersättningen blir densamma oberoende av vilken leverantör man har för elhandel.
Ersättningen kan variera för de olika nätbolagen.
”Nätnyttan” har under årens lopp ändrats och kan mycket väl framöver ändras, beroende solcellsutbyggnaden och på hur mycket överskottsel som levereras till nätet.
Målet är att man skall själv använda den el man producerar.
#uffe
att idag försöka räkna hem någon slags vinst på en solcellsanläggning är inte lätt. men flera användare hävdar att deras anläggning genererar 11-15000 om året. det intressanta blir när man intresserar sig för investsteringen som brukar ligga på omkring 200 000 kr. det betyder att om man kan få ut 15000 kr så motsvaras det av en ränta på nästan 8% om det bara är 11000 blir det drygt 5%. som exempel kan nämnas att stockholmsbörsen gett 9,7 % 2005-2025. att satsa på solkraft innebär att investeringen försvinner medan börsen gör att du har pengarna kvar.
#6 och #7
Utöver era förslag så kan man tänka sig att ha en elektrisk varmvattenberedare som laddas med egen gratis sol-el under dagen och används dygnet runt. Ev måste man ha en liten beredare i serie efter den stora, som höjer temperaturen till minst 60 grader för att undvika legionella.
Några månader fungerar detta knappt alls, men resten av året….
#iah
Dina exempel är nog det som kallas undantag och huvuddelen av de som sätter upp solceller bör nog räkna det som en förlustaffär allra helst när subventionerna försvinner.
Sen kan man undra hur varför vi andra skattebetalare ska vara med och subventionera om affären med solceller är så bra, borde inte behövas något sådant incitament.
jag tycker att det vore dags att de som vill satsa på ”elektrifiering” (batteribil, laddstolpar, batterier och solceller) får betala för dessa ur egen plånbok.
Tycker också att det är dags att de tunga batteribilarna får börja betala för sitt slitage på vår infrastruktur i form av vägar, elledningar mm.
Citerat ur SvD idag:
”40 miljarder kronor ska investeras i nya elnät, men också i upprustning av det gamla under de närmaste fem åren, enligt Vattenfall. Det är mer än en fördubblad årlig takt jämfört med för något år sedan. Det handlar om mer vind- och solenergi som ska kopplas på, mer laddinfrastruktur och industrins ökade behov av mer el. Industrin står för omkring en tredjedel av det ökade elnätsbehovet, de totala investeringarna kommande år”
Så, enligt Vattenfall kostar intermittent elproduktion och elbilar Vattenfalls kunder 26-27 Miljarder kronor extra de närmaste fem åren.
#4 Mats
Hej Mats – jag håller helt med om det du säger, men:
Min poäng var mer att kan man tillverka biogas (och då utan subventioner, det glömde jag skriva) och kan använda den på lämpligt sätt, till exempel av jordbruksmaskiner i Sverige, så är det bra att det kan göras.
Men att använda den i gaskraftverk som har väldigt lågt kapacitetsutnyttjande kommer att leda till höga kostnader per kWh och där finns en risk att de som driver gaskraftverken kommer att kräva kompensation för detta. Därför ser jag inte det som en lämplig väg framåt och behöver Sverige mer elektricitet anser jag att detta kan hanteras av kärnkraft, vattenkraft och kraftvärmeverk vilket ger ett stabilt system utan störande element som vind- och solkraft (detta är redan för mycket utbyggt).
foliehatt #11
40 miljarder är ändå billigt om man jämför med vad det kommer att kosta nere på kontinenten och i UK. Dom är ju rena uländerna jämfört med Finland, Sverige och Norge när det kommer till elproduktion och då kan man lätt inse att deras elnät ser ut därefter också.
El per capita i Europa
Men ett väl tilltaget gasnät har dom.
Gas i Europa
UWb #12
När vi byggt säg 4 fullstora reaktorer och återställt nätet kan vi börja titta på SMRer och bygga dom i industrikluster där man kan variera mellan ånga för processvärme och elproduktion, finns nåt som heter ångackumulatorer och det finns såna på nog alla massafabriker. Slutmålet blir ändå att skrota all vind- och sol-kraft, som bara är till besvär till höga kostnader.
Allt detta skattedribblande! Jag minns när vi installerade pelletsbrännare- först ett bidrag och sedan, när man skulle köpa första pelletssäcken….så sa handlarn..ahhh, nu har ni lite otur – skatten på pellets har just höjts 30%.
Det blir otroligt mycket skatter sammanlagt pga koldioxidångesten – man kunde ha hoppats på att någon slags värmegaranti ingick – men det är närmast rekordkallt och smhi har delat ut ett par snövarningar, fastän vi bara har 1 vecka kvar till den första sommarmånaden.
Koldioxidskatten inom Sverige och Eu har blivit en total lekstuga för makthavare och gröna girigbukar – det förstör våran industri och våra pensioner och vårat välfärdssystem.
Tänk att den fantastiska koldioxiden skulle bli så besudlad, sorgligt.
I våran Brf har jag järnkoll på varenda siffra vi betalar för el och hur mycket vi ”tjänar” på solpaneler. 2024 förbrukade vi 225 MWh (inkl hushållsel och elbilsladdning som vi säljer vidare) och solpanelerna producerade 20 MWh, dvs i runda slängar ett tillskott på 10%.
Vi vet tyvärr inte vad solanläggningarna kostade, de följde så att säga med nybyggnaden, men en rimlig kostnad är 125 tkr per anläggning, vi har tre så det blir 375 tkr.
Med ett pris på 1,84:- /kWh (inkl allt) betyder det att det tar minst 10 år innan investeringen är betald.
Att sedan anläggningen går sönder 3 ggr första året bådar inte gott, även om det går på garantin till att börja med, men om det ska fortsätta ramla ihop efter garantitiden som det gjort hittills lär det inte bli någon lönsamhet någonsin. Byggaren står för garantin ett tag till.
Firman som levererat grejorna kan vi inte skälla på för de har gått i konkurs.
16# Patrik
Föreningen har väl troligtvis lån, om den är lite nyare. Eftersom investeringen av solanläggningen ingår i byggkostnaden, så måste man också belasta den med både kapitalkostnad och värdeminskningsavdrag på säg 4% (25 års livslängd). Om man säger att räntan också ligger på 4%, så har föreningen en årlig kostnad på ungefär 30.000 kronor. Kan visserligen sjunka lite beroende på hur mycket som amorteras varje år. Återbetalningstiden lär väl hamna någonstans runt 45-55 år och då är ju inte några underhålls/reparationutgifter medräknade. Oavsett om man lånar till investeringar, så finns det en alternativkostnad som man bör ta hänsyn till.
Foliehatt #11
Investeringarna i ökad elnätskapacitet är som regel lönsam för nätägaren för att ökad användning av elnätet ger inkomster för nätägaren. Solceller på villatak är inte lönsamt för nätägaren då det blir mindre elförsäljning till den villan, men elbilar är lönsamt för att de flesta elbilsägare som bor i villa laddar bilen på natten när nätet är lågt belastat.
Vindkraftsparker och större solcellsanläggningar är lönsamma för nätägaren då de också måste betala nätavgifter.
CME #17
Jag har själv sysslat med kostnadsberäkningar. Med 25 års avskrivningstid och 4% realränta brukar man räkna med en kapitalkostnad på 7%. Amorteringen är 3% i början och ökar i takt med att lånet och därmed räntekostnaderna minskar.
Sigge, #18,
all intermittent kraftproduktion kräver överdimensionerade nät om de installeras till mer än sammanlagt obetydlig märkeseffekt. Absolut störst blir överdimensioneringen om man har tänkt sig en nät baserat endast på intermittent kraftproduktion.
Överdimensioneringen får kunderna betala. Hur olika modeller för kostnadsuttaget ser ut i detalj är ointressant.
Så, 26-27 miljarder på fem år för Vattenfalls kunder för att a) stoppa in mer intermittent i landet (som vi inte behöver), samt b) mer laddning av elbilar, ofta med krav på mycket hög effekt (elbilar som vi heller inte behöver)
En helt onödig kostnad, som kunde investerats i någonting produktivt istället.
Patrick, #16.
Konkurs på grund för många garantireparationer?
Jag har solpaneler och jag struntar fullständigt i 60 öringen.
Vinsten ligger i att slippa betala nätavgifterna inkl. skatter för det jag INTE behöver köpa. Egentligen skulle det investeras i ett batteri, men jag tycker att dom är för dyra. Dock skulle det gå att slippa alla elkostnader utom abonnemangsavgiften.
Jag bor i SE3 och har det förbannade E.ON som nätägare. Förra året gjorde jag av med 1800 kwh och utslaget bara på nätavgifterna blev det 2,97/kwh inkl skatter och abonnemanget.
Jag värmer med pellets och den kostar idag ca 94 öre/kwh.