Glöm bort hungersnöd och sjukdomsepidemier. Inom en generation kan Afrika vara självförsörjande när det gäller livsmedel. Detta enligt en studie kallad The New Harvest, Agricultural Innovation in Africa, med Harvardprofessorn Calestous Juma som huvudförfattare.
”Det afrikanska jordbruket står vid ett vägskäl”, säger professor Juma. ”Vi har kommit till slutet av ett århundrade av politik som gynnade Afrikas export av råvaror och import av livsmedel. Nu börjar Afrika fokusera på jordbruksinnovationer som den nya motorn för att bygga regional handel och välstånd.”
”Afrika har gott om odlingsbar mark och arbetskraft som givet gemensamma strategier och sunda policies kan ge ökad produktion, högre inkomst och större livsmedelssäkerhet”, menar professor Juma.
De viktigaste elementen för denna förvandling är:
- Utnyttjandet av nya teknologier (inkl modern bioteknologi)
- Fortsatt utbyggnad av infrastrukturen
- Bättre teknisk utbildning, framför allt för kvinnor, och möjlighet till inlärning genom erfarenhet
- Skapande av nya företag, framför allt inom utsädesproduktion, mekanisering och livsmedelsförvaring och -förädling
- Harmonisering av handelspolicies för att främja regionala marknader
- Nära samverkan mellan staten, industrin, den akademiska världen och samhället i övrigt
- Bättre ledarskap i politikertoppen.
Läs mer i detta pressmeddelande. Ni lär nog inte läsa om det i svensk media.
Fimpa alla skamliga subventioner i USA och Europa också så kan vi möta utvecklingsländerna rakryggat på världsmarknaden.
PS. Årets julklapp? http://www.kiva.org/gifts DS.
Jag är övertygad om att Afrika kommer ta över som nästa expansionsområde. Det finns egentligen bara ett hinder och det är stam-känslan som gör det svårt att samarbeta inom och mellan länderna. Ett förenade afrikanska staterna som fungerar och det blir ytterligare en boom som blåser förbi oss.
Nänä, det har ni väl förstått att de här människorna ska bort, så vi inte är fler på jorden än vad våra kära köksbordsanalytiker kommit fram till.
Det här var riktigt dåliga nyheter för Tällbergister.
Rutger Macleans jordreformer, engelska enclosures – dvs jordreformer, är avstampet i all ekonomisk utveckling. Tittar vi om 100 år tillbaka på Afrika, kommer man kanske hävda att utvecklingen från prefeodala till moderna förhållanden var rekordsnabb. Men det kommer naturligtvis inte vara en resa utan blod, svett och tårar. ”Sociala reformer är enda vägen”, för att använda professor Gunnarssons ord.
Staffan …
Jag är inte så säker på det. Iaf inte idén om att alla skall få en egen jordlott och därigenom få ngn slags trygghet. På hans tid ja, men idag är det hopplöst ineffektivt att bedriva småjordbruk. Och många är dom länder som försökt införa sådant, vilket bara har lett till fattigdom, brister och hunger.
Sociala reformer av annat slag kanske. Men främst är det nog fungerande marknadsekonomi, och de institutioner som sådan kräver , som saknas. Dvs äganderätt, som upprätthålls av ett rättssystem.
Är http://stockholmsinitiativet.se/ hackad eller har man bytt adress?
Vi diskuterar en hel del energi här på TCS. Och vindkraft för energiproduktion. Och miljörörelsen stöd för vindkraft. Jag skulle vilja påstå att vindkraft är en del av vår lyxkonsumption. Nått slags finlir i de politiska salongerna. Den lyxkonsumptionen klarar vi oss mycket bra utan. Om miljöorganisationerna och de politiska partier som snackar om u-landsbistånd, verkligen ville att biståndet skall göra nytta, använd då de pengar som nu används till vindkraft, i stället till att hjälpa utvecklingsländerna att få energiproduktion. Vårt välstånd i väst är skapat tack vare energitillgång. Vill vi att u-länderna också ska få uppleva välstånd, skippa vindkraftslyxen och avsätt dessa pengar till utbyggnad av energiproduktion i Afrika, utan vindkraft.
Africa can feed itself. And it can make the transition from hungry importer to self-sufficiency in a single generation.
One way for Africa to foster inclusive economic growth is to apply innovation in agriculture which employs the majority of the people. This is also a way to address concerns that technology widens the gap between the rich and the poor. The use of module phones in rural Africa show the promise of more inclusive innovation strategies.”
Infrastructure: ”The importance of providing an enabling infrastructure for agricultural development cannot be overstated,” the report says. In fact, the difficulty of transportation causes some peasant farmers to reduce production even when soil and weather conditions would allow better yields. ”Without access to markets, farmers can’t use what they could produce, so they produce only enough for themselves to eat,” Prof. Juma says. ”Farmers are smart enough not to grow crops if they are going to rot on their farms.”
Water: More than 40 per cent of Africa’s rural population lives in arid or semi-arid conditions and tens of millions live in areas with absolute water scarcity. Only four per cent of the arable land is irrigated. But the continent’s many lakes and rivers could supply water to the many areas that have high-quality soil but too little moisture.
Energy: Africa has too little electricity but vast amounts of untapped hydro and solar potential. Building dams and other generating infrastructure would be relatively inexpensive; the major impediment is constructing transmission grids to move the power to where it’s needed.
CC # 6: Du glömde Tim Berners-Lees lilla innovation: www
Sätt in www och en punkt framför adressen så kommer du rätt.
Kent Forssgren #7:
Jag ser det värre än så. En företagare jag känner invigde mig för drygt 5 år sen i hemligheten med vindkraft. Han uttryckte sig såhär:
”Det är ungefär som att jobba svart fast helt lagligt. Dessutom räcker min vindkraftsandel som miljömål för företaget utan att jag behöver lyfta ett finger”
Då förstod jag att det inte var fråga om entusiastiska amatörer längre, utan den nya tidens IT-entrepenörer (med efterföljande bubbla)
cc #6 – den finns här i alla fall
http://www.stockholmsinitiativet.se/
Jag vet Göran Ahlgren har bytt server för den – kanske något är felställt efter det.
”Fattigdomen är det värsta lidandet i världen. Vi svenskar är bäst — inte allra rikast kanske, men bäst — och vi tycker bra om alla fattiga. Tycker synd om dem, alltså. Om de lär sig av oss, kan de kanske bli lika bra som vi. Nästan.”
– Så tänkte ”vi” 1970. Jag minns hur jag då tyckte thailändarna var trevliga — och hur en svensk förklarade att jag missade att de var fattiga. Det var synd om dem. Eller portugiserna… Jättetrevliga, tyckte jag, mycket gladare än svenskarna — men de var så fattiga att man skulle tycka synd om dem med, sade svenskarna.
– Är det inte lite samma sak med afrikanerna? — Jag tittade i World Almanac på ’food’, och fann att t.ex. Nigeria producerade 4,1 milj ton vete, ris och majs 2000 — och 7,8 milj ton 2007. Spannmålskonsumtionen per capita var 6 kg 1980 — och 20 kg 2003.
– Problemen i Afrika är väl mer politiska. Men påverkas vanliga människor av det?
Staffan D #11
”Problemen i Afrika är väl mer politiska. Men påverkas vanliga människor av det?”
Oj! Ja den frågan kanske kan väcka din slumrande intelligens till nyfiket funderande…
Afrika är ju svårt att greppa och förstå, men börja i något hörn.
Egypten t ex. Och försök att undvika landets relationer med Israel och deras problem med Gaza, för då hamnar du långt utanför ämnet.
Koncentrera i så fall dina studier på livsmedelsförsörjning och effektivt utnyttjande av mark för människors försörjning i Egypten.
Men jag förstår om du inte har tid. Du är nog för mycket engagerad i att studera hur vi svenskar tänker och beter oss.
Hur med ökenutbredningen i Afrika? En av AGW myterna är ju en galopperande desertifiering.
Enligt tyska Focus magasin håller Sahara på med att påtagligt grönska upp.
Själv har ingen koll på detta, men det är tyst om Sahara i MSM, så jag tolkar det som ett gått tecken.
Eller http://www.stockholminitiative.com
Uffeb #12: Nordafrika räknas inte som ”Afrika”.
– Man kan t.ex. se på Nigeria — ett stort land, inte beroende av enstaka folkgrupp. BNP 1992 var $35 miljarder. År 2008 hade siffran ökat till $335,4 miljarder. BNP per capita var 1992 $300. År 2008 hade personinkomsten ökat till $2.300. (Källa: Word Almanac)
– Att den beräknade rikedomen per capita ökar 7,6 gånger betyder emellertid inte att den personliga lyckan ökat lika mycket — vilket socialdemokratiska svenskar tror. Har lyckan ökat? Förmodligen, men hur mycket — säg det.
– Men vad jag framför allt vill säga är att pratet om fattigdomen i uländerna rätt mycket är just — prat. De är fattigare, men inte nödvändigtvis olyckligare. Inte olyckligare än svennar som tror att världen snart går under — klimatet t.ex.
-(Jag minns de svenska barn/ungdomar som fick resa till Manila och träffa soptipps-barn. Deras stora intryck var den glädje som dessa visade.)
Staffan D.
Kanske det största problemen i Afrika är politiskt. Då är kanske också lösningen politisk. Statistiken du visar över den ökade livsmedelsproduktionen är onekligen intressant. Men BNP och per capitasiffror säger ingenting om fördelningen av tillgångarna/produktionen. Politisk instabilitet och korruption gör att en liten del av befolkningen tar en större del av tillgångarna och produktionen. Att folk går hungriga till bädds i Afrika behöver vi knappast betvivla.
Det intressanta med den artikel vi diskuterar är att afrikanska ledare arbetar på en lösning, politiskt, som har förutsättning att skapa en bättre fördelning av tillgångarna.
Bill Gates gör, som jag uppfattar det, en mycket stor insats här, genom att hjälpa till att få flra afrikanska ledare att diskutera i de termer artikel visar. Fantastiskt tycker jag.
Ökar välståndet, får alla tillgång drivmedel för traktorn och el till lamporna så kommer också datorer. Och kunskaperna. Då kan inte ledarna längre manipulera folket. Vare sig det handlar om politik eller religon.
Då kanske vi slipper krig också. För krigen startas väl inte av folket? Och inte om de är mätta? De startas väl av ledarna?
Afrikas fattigdom — vad vet jag? Men t.ex. Dambisa Moyo från Zambia, student från Oxford och Harvard, och konsult vid Världsbanken, menar att u-hjälpen mest blir till skada. Korruptionen ökar, och incitamenten att börja med något nytt försvinner. (”Dead Aid – Why aid is not working and how there is another way for Africa”, Penguin Group 2009.)
– Klimatdebatten borde ha lärt rätt många att man inte kan lita på majoritets-åsikterna. Det gäller i hög grad uhjälpen. Under regeringen Bildt (1991-94) besökte ansvarig statssekreterare Tanzania, och fick av SIDA-folket veta att det man gjorde var kontra-produktivt. Ändrades något? Inte vad jag vet. Uhjälp ger man för att det känns bra, inte för att det är bra.
– Jag vet ”ingenting”. Men jag har en kusin, tidigare anställd av missionen, som stannat i Tanzania som pensionär. Tyder det på att nöden och eländet är stort i landet?
István # 13
Sahara har brett ut sig. Klimatförändring kan vara en orsak. En annan orsak är överbetning av kor och getter. För vissa folkstammar är antalet betesdjur ett mått på status. Detta har lett till för många betesdjur. Lite förenklat så trampar kor och getter sönder det dom inte äter. De ursprungliga betesdjuren i Afrika är specialicerade på olika växtarter och eller olika delar av en växt. Därför är ”wild game management” en lösning för att förhindra ökenutbredning. Och marken kan då bära betydligt fler köttproducenter än med kor och getter. Men att förändra statustänkande är inte lätt.
Saharas utbredning drabbar oss i Sverige också. Våra tropikflyttande fåglar får allt svårare att ta klara denna distans. Om dom nu lyckas passera alla skjutglada malteser och greker. För ladusvalans del, innebär EU ytterligar ett hot. Ladusvalor skall utrotas från ladugårdar har man bestämt.
Man har inte förstått vilket misstag Mao gjorde i Kina när han ålade bönderna att utrota alla ”sparvar” som åt av deras grödor. Att sen insekterna ökade och verkligen åt upp skördarna, det lärde man sig så småningom i Kina. Men jordbrukspolitiken i EU präglas knappast av kunskap och erfarenhet.
Staffan D #17
Jag nämnde Egypten för att du skulle slippa hamna i diskussioner om bistånd och utrikespolitik.
Studera lite om Egypten och hur dom klarar sin livsmedelsförsörjning. Det kan ge en vink om hur det kan bli i andra afrikanska länder när dom blivit mer ”moderna”.
En gång åkte ju svenskar till Afrika som missionärer. Till namnet gör väl en och annan det fortfarande, men det är som någon sorts specialister på annat än kristendom. Men världen har förändrats. Idag är det afrikaner som missionerar bland svenskar. T.ex. Missionaries of St Paul, som finns i Gävle och Göteborg (Hisingen). De är katoliker. Prästen i Göteborg undervisar också vid Newman-institutet i Uppsala, högskolan som leds av jesuiter. — Det blir så, eftersom ni svennar är gudlösa, och på väg att dö ut. Vill egentligen slippa ifrån den här tillvaron. Vart fjärde litet barn avlivar ni ju…
Staffan D
Och vilken gud tror du på? Handlar det inte enbart om att tro, inte att veta. Ingen har ännu lyckats bevisa att någon gud finns. Men jag tror på nått annat. Kärlekens gud, denne verkar mest sympatiskt. Och denne bryr sig inte om det är en svenne, afrikan eller jesuit. Sen kan vi inte hjälpa, att vi har blivit såsom vår omgivning, med hjälp av evolutionen, styrt oss, egoistiska.
Survival of the fittest. Men till skillnad från de flesta av våra artfränder på jorden, fick vi människor en liten extra mängd celler i hjärnan som gör att vi kan påverka även vår egen evolutionen. På gott och ont.
Kent Forsgren,
Tack för en mycket bra kommentar! Jag minns att jag ställde Staffan, då Steve, samma fråga för ca ett år sedan. Vilken är din gud, hämndens eller kärlekens?
Likaså har jag i andra sammanhang påpekat att homo sapiens är den enda art som på grund av sin intelligens har förmåga att välja vilken väg hon ska gå; att sabotera sin och sina medvarelsers överlevnad eller att med hjälp av sin intelligens styra utvecklingen mot en hållbar värld.
Gunbo, vad tror du om att använda intelligensen till att överleva oavsett klimat? Eller tror du att människan kan styra det globala klimatet?
L,
Nu tänkte jag faktiskt inte på klimatet utan på vår påverkan på naturen.
Det är OK, Gunbo, alltså att inte tänka på klimatet hela tiden. Mennu när du ändå fick frågan kan du väl fundera på den … Eller?
Apropå inget särskilt, kan man förstås vänta sig att Wikileaks i sitt massläckande har en del om sjackrandet kring klimatet. Och det börjar dyka upp. The Guardian har här en artikel:
http://www.guardian.co.uk/environment/2010/dec/03/wikileaks-us-manipulated-climate-accord
(Men läs med vetskap om att The Guardian är klimatalarmistiskt.)
Det lär väl dyka upp mer. Diplomatposten släpps ju litet pö om pö.
–Ahrvid
Arvid E
Det har redan varit uppe här, men Julian Assange har gjort vissa uttalanden om ClimateGate som är totalt nonsens.
Mitt intryck är att hans motiv att läcka känslig information är att tillfoga politik och politiker han ogillar förlägenhet, åtlöje och skada. Och det lyckas han med, förtjänsfullt till viss del.
Men ClimateGate skadade mest den politik och politiska sidan han håller på, och då får det spinnas till nackdel för USA. Jag skulle iaf inte vänta eller hoppas på ngt stöd från Assange i frågan vi mest diskuterar här …