Afrika har ca 1,2 miljarder invånare och mer än 600 miljoner av dessa saknar tillgång till nationella elnät.
Vad kan man göra utan tillgång till pålitlig elförsörjning? Bygga upp fabriker? Utveckla infrastrukturen? Upprätthålla en modern ekonomi? Göra hemläxor? Laga mat utan tillgång till ved, gas, dynga eller annat brännbart? … Vid närmare eftertanke, inte mycket! Och, vid ännu närmare eftertanke, mer än hälften av matlagningen i Afrika sker just utan tillgång till el.
Brist på elförsörjning skapar fattigdom och arbetslöshet och på många håll i Afrika söder om Sahara är ungdomsarbetslösheten 60 % eller mer. För alla dessa är det svårt att tro på ett bättre liv hemmavid och alternativ som migration, kriminalitet eller att gå med i milisgrupper kan i dagsläget vara enda utvägen.
Vägen ut ur eländet i ett lite längre perspektiv vilar på väl utbyggda elnät med pålitlig energiförsörjning. Men hur?
Här kommer FN och klimathotsfrågan in i bilden. Målet för klimatkonventionen, UNFCCC, är som bekant att minska de globala utsläppen av CO2 och andra s.k. klimatgaser. I det sista underlaget till den slutgiltiga texten i Paris-överenskommelsen kunde man läsa: ”…Målet ska nås genom att alla i-länder ständigt minskar sina utsläpp samt stöder u-länderna att endast utnyttja s.k. rena energikällor. Detta ska ske genom att bidrag från i-ländernas klimatfonder mm endast går till utveckling och implementering av rätt energikällor.” Ren, rätt energi är, i det här fallet, s.k. förnybar energi. Tillväxtländerna, BRICS, saknades i skrivelsen eftersom de tillsvidare lever efter en kreativ frigörelse från UNFCCC-diktat. De mest rabiata förespråkarna däremot är den globala miljörörelsen med den tidigare Obama-administrationen och EUs ledning i spetsen.
Men, under valkampanjen förklarade Trump (26 maj -16) att han som USAs president ämnade lämna Paris-överenskommelsen och utlovade dessutom att ”we are going to deal with real environmental challenges not the phony one´s we´ve been hearing about”.
https://www.nytimes.com/2016/05/27/us/politics/donald-trump-global-warming-energy-policy.html
Vad hade han i kikaren?
Bland president Trumps rådgivare ansåg några att han skyndsamt skulle se till att lämna UNFCCC helt och hållet, medan andra hävdade att USA endast skulle lämna Paris-överenskommelsen. Trump valde det senare dvs att stanna kvar i UNFCCC. Varför? Genom att bli kvar i klimatkonventionen kunde Trumps närmaste ”sitta med kring bordet” och på så sätt få inflytande över hur resurserna i bl.a. klimatfonden används.
Nu är det Trumps närmaste istället för Obama-administrationen som ”sitter med kring bordet” och inte mycket är sig likt i den globala klimat- och energifrågan. Obama-erans bann mot fossila bränslen i utvecklingsländer är borta. Trumps plan för både USA och Världsbanken är att stödja fattiga länder så att de kan använda främst sina egna, ofta rikliga, tillgångar på fossila bränslen istället för att ”utvecklas” endast med hjälp av de ”rätta” energikällorna. Till och med kol ska få användas eftersom såväl nya som gamla kolkraftverk ska utrustas med den senaste teknologin, HELE (High Efficiency Low Emission).
G20 gruppen har accepterat USAs plan och med USA som den största bidragsgivaren till Världsbanken får den nog rätta sig efter de nya beskeden. Detta sätt att använda klimatfonden är naturligtvis en utmaning för länder som Frankrike och Sverige, vilka är emot varje ökning av fossila bränslen, men Trump har enligt artikeln i länken redan diskuterat detta med Macron. Undrar just om någon i Trumps administration har kommit på idén att ventilera frågan med Löfven/Lövin. Någon som vet?
https://www.thegwpf.com/africa-to-play-the-trump-card-on-coal-for-poverty-alleviation/
En talande bild av den globala fördelningen av tillgång till el.
Brist på el hör, som sagt, ihop med fattigdom och fattigdom går hand i hand med världens största miljöproblem – inomhus-luftföroreningar på grund av den ständigt närvarande matlagningen och ökad tillgång till väl utbyggda elnät med pålitlig energiförsörjning bör på sikt lyfta respektive lands befolkning upp ur fattigdomen.
Denna U-sväng i energi- och klimatfrågan kan ses både som en fråga om moral och som ett exempel på att ta itu med real environmental challenges. Den tanken är frånstötande för många. Men, de som stödjer den säger att klimatfonden inte kan användas på ett bättre sätt, världen kan inte alltid betraktas utifrån de rika nationernas perspektiv – de nationer där befolkningen i princip aldrig levt en dag utan elektricitet.
Ann Löfving-Henriksson
Mera om
”A Moral Case For Energy Abundance” med Myron Ebell:
http://dailycaller.com/2017/09/02/theres-a-strong-moral-case-for-energy-abundance-heres-why-video/
ländernas fortsatta ansvar:
https://www.thegwpf.com/turning-africas-lights-on-should-be-a-homegrown-priority/
HELE:
https://www.usea.org/sites/default/files/event-/Minchener_USEA_ESF_2014.pdf
Det här är ju en mycket viktig fråga som man sällan eller aldrig diskuterar i det rödgröna Sverige. Utan moraliska skrupler vevar man sin ovetenskapliga alarmism och låtsas inte om det cyniska spelet gentemot världens fattiga.
https://wattsupwiththat.com/2017/07/03/forget-paris-1600-new-coal-power-plants-built-around-the-world/
Ingen av dem är i Afrika
Det är klart att man vill få Afrika mfl att avstå från kol!.
Vad hjälper vi världens fattiga genom att helt i onödan bygga ut ett svindyrt energisystem, som dessutom bara fungerar under vissa förutsättningar?
Svar absolut ingenting! Vi lever i en del av världen där psykosen har segrat över förnuftet.
Skall man ha elspis, kylskåp, elektronisk utrustning, pumpar och sågar m.m. som skall fungera dygnet, så krävs det ett stabilt och fungerande elnät dygnet runt, skall det enbart drivas av solpaneler krävs det stora mängder paneler, batteri-uppbackning i motsvarande grad samt avancerad elektronisk utrustning som håller nätet stabilt och styr det.
Det behövs även nån eller några personer som kan drifta/underhålla det lokala nätet.
Det kan vara enklare med en dieseldriven generator.
Fast det kanske bara räcker med några soldrivna läslampor för de fattiga Afrikanerna så att de goda människorna från Väst kan slå sig för bröstet ?
Fossilbränslekraftverk kommer möjligen fungera i städerna, men även där misstänker jag att det i praktiken mest kommer bli de mer välbeställda som får ledningar indragna. Fast det kanske räcker med att medelklassen får el så de goda människorna från Väst när de reser ned kan se att det lyser hos den typ av människor de vill besöka.
PS. Bilade runt i Östergötland nyligen. Många vindkraftverk finns där men fler än 10 % var avställda. Kanske Thomas P kan förklara.
Inte heller är säkert att vi idag skulle göra på samma sätt som vi gjorde då. Om vi åter jämför med telefonnätet så monteras det fasta nätet rentav ned i delar av Sverige för att det är billigare med mobil än att underhålla det. Teknik och vad som är lönsamt förändras.
Det är väl symtomatiskt att folk här lever kvar på 60-talet. Hela er syn på tillvaron tycks rotad i hur det såg ut i Sverige då och att därefter har det bara gått utför. Inte heller verkar ni riktigt ha klart för er hur dyrt och komplicerat det faktiskt är att bygga upp ett storskaligt elnät. För att inte tala om otaliga rebellgrupper och terrorister för vilka sådana är enkla måltavlor.
Simson #14 Det finns något som heter batterier som man kan använda för att få ljus även på natten.
2017/09/15 kl. 09:47
” Att placera ut solceller (eller vindkraftverk) är en mycket mer kostnadseffektiv metod för att få tillgång till el. ”
Är bra att du informerar om hur det kommer att bli i övriga länder med utbyggd intermittent sol/vindenergi.
Innebär att du är medveten om detta inte fungerar i nordiska länder.
http://www.statnett.no/Kraftsystemet/Data-fra-kraftsystemet/Nordisk-produksjon-og-forbruk/
” Det är inte konstigare än att dessa länder inte började med att bygga ut ett fast telenät utan fokuserade sig på mobiltelefoni.”
Det där är dumheter. Var byggs fasta telenät idag?
Thomas vill gärna hålla afrikanerna kvar på 1800 -talet. I samma veva vill han helst köra oss alla dit också.
Men Afrika är jordens största världsdel.
https://www.obsid.se/livsstil/hur-stort-ar-afrika/
Thomas, kan du uppge antal solpaneler för att täcka behovet av el?
Lämpligt om elproduktionen pågår även under den mörka tiden på dygnet.
Jag vet att det finns något som heter batterier. Hur hade du tänkt använda dessa? Skall varje hushåll ha en batteriuppsättning för att klara behoven eller hade du tänkt dig centralt placerade?
Eftersom en stor del av Afrika saknar el idag blir det väldigt många batterier. Dessa är dyra, kräver avancerat underhåll och i fallet Li-jon har en begränsad livslängd samt är långt ifrån miljövänliga.
Nej, Thomas P, ibland är det bättre att hålla tyst än att ge sig ut på styva linan, om du förstår vad jag menar.
2017/09/15 kl. 12:30
# 16
Jag vet att det finns något som heter batterier. Hur hade du tänkt använda dessa? Skall varje hushåll ha en batteriuppsättning för att klara behoven eller hade du tänkt dig centralt placerade?
Eftersom en stor del av Afrika saknar el idag blir det väldigt många batterier. Dessa är dyra, kräver avancerat underhåll och i fallet Li-jon har en begränsad livslängd samt är långt ifrån miljövänliga.
Nej, Thomas P, ibland är det bättre att hålla tyst än att ge sig ut på styva linan, om du förstår vad jag menar.
NEj, Thomas tänker på sysselsättningen i Afrika. bl.a. på de barn som hackar kobolt ut gruvorna i Kongo, de får ju mera jobb. Och ju fler barn som jobbar, desto mera kobolt desto mera batterier, desto bättre för elbilar, sådan är Thomas dröm om en värld utan elektriska kraftverk egelt av viken slag.. I Afrika ska man ha elpaneler på biltak. Och en stor släpvagn med batterier, så att man ochkså kan färdas på natten…
Om 50 år kommer nog merparten av Afrikaner bo i storstäderna.
Elektrifieringen i Sverige var i stort sett avslutad på 60- talet. Även små skogsbyar i Hälsingland hade fått el på slutet 40-talet.
Kanonbra i utvecklingsländerna! ( ironi)
Utmärkt idé det där med vindkraftverk i Afrika. Förutsatt att man kompletterar dom med diesel driven generator som back up. Ca. 80% av tiden funkar ju vindsnurran.
Och hur lång tid tar det innan kostnaderna för vindkraftverken har tjänats in, med tanke på nödvändiga investeringar samt underhåll av dessa?
Istvan
2017/09/15 kl. 14:16
En källa till denna fantasi!
Ca. 80% av tiden funkar ju vindsnurran.
Dina fantasier fungerar inte så bra!
http://www.statnett.no/Kraftsystemet/Data-fra-kraftsystemet/Nordisk-produksjon-og-forbruk/
Så var det redan för 25 år sedan i städernas fattiga förorter.
Indiens nya solkraftverk i Kurnool Solar Park i Kurnool upptar en yta av 24 kvadratkilometer och innehåller mer än fyra miljoner solpaneler med 315 W per styck. Mängden kraftkablar i det Indiska solkraftverket är 2 000 km, det är imponerande och förskräckande. Produktionen är ungefär 1 000 GWh/år (det har ej gått ett år ännu så vi vet inte säkert).
Kostnaden var 13 miljarder kronor och för den el som produceras där blir ca 1:40/kWh.
Ett genomsnittligt kärnkraftverk producerar 10 000 GWh per år till 1/3-del av kostnaden.
Det är betydligt billigare att bygga kolkraft och/eller kärnkraft och distribuera det med ett elnät. Även vind- och sol behöver elnät. Det blir dessutom mycket stabilare. Afrikanerna vill liksom vi har riktig el i tråd dvs baskraft. De godtar därför inte leksaksström som bara tillhandahålls ibland och som de har råd med endast om världsbanken betalar.
#25 BA
Bra. Om vi skall lagra el från O3 i teslabaterier kostar batterierna och dess elektronik ungefär fem miljoner kronor per timma. Ett teslabatteri på 100 kWh fylls på en halv sekund.
Jag tror snarare att Afrika kommer att få småskalig kärnkraft Gen4 (typ Blykalla) med en container för reaktorn och en container för generator och turbin.
De kan gå i 20 år med minimalt underhåll och utan att behöva laddas under den tiden.
Energi kommer alltid från gastuber (köket) och dieselolja. Allt levereras dagligen i en gummibåt. Halvtimmes färd över havet. Jag frågade en ägare varför de inte använde solpaneler. Fungerar inte. Vi gör slut på 15000 kwatt timmar. Det blir en olönsam anläggning.
2 månader har vi stängt varje år sa han . Då kör vi med solpanel och ett litet privat kylskåp samt ledlampor.
Jag tror de vet vad de gör. Solpaneler är inte lönsamt när man skall hålla med batteribackup och garanti för ständig tillgänglighet. Även i Kroatien kan det vara molnigt dagar i sträck.
Det ser ut som flera länder i Afrika och Asien försöker att inte göra sig lika beroende av fossil energi som i till exempel i Europa.
Det där måst du ha fått om bakfoten. 14 GW är ungefär 100 TWh så det är ju en hel del, ca 4% tror jag.
Att de skulle bygga lika mycket solel är omöjligt. Det skulle innebära 100 anläggningar som den de just byggt á 10 miljarder kr styck. Var skall de hitta de pengarna och var skall de hitta reglerkraft till så mycket varierande kraft? Dessutom går det åt väldigt mycket markyta som det också kan bli svårt att hitta i det tätt befolkade landet.
Men det kan ändå vara sant eftersom de planerar att bygga 3 000 TWh kärnkraft som lätt ersätter 100 TWh kolkraft.
Indien har 1,25 miljarder människor Av dessa har 240 miljoner ingen tillgång till elektricitet. Förbrukningen av el har fördubblats sedan år 2000. Av energin kommer 70% från fossila källor, Vattenkraft 17%, Kärnkraft 2%, Bioenergi 2%, Sol och vind 1%.
Indien har mycket stora kolreserver, ca 12% av världens.
Indien är världens tredje största användare av energi med 6% av världskonsumtionen. Kina har 22%, USA 16% och Sverige 0,15%.
Indien förbrukar 2 700 TWh olja, 4 400 TWh kol och 500 TWh gas. Indien producerar ca 40 TWh el från kärnkraft (jämför Sverige 70 TWh).
Enligt artikel i SvD planerar Indien att öka sin kärnkraft till ca 3 200 TWh år 2030. Det är en ökning med nära 100 gånger.
Ny kärnkraft i Indien kostar ungefär 40 öre/kWh medan ny solkraft kostar ungefär 1.40:-/kWh. Så #38 ses har alldeles rätt.
Slutligen skall vi minnas en egenhet hos indier. De säger gärna ’yes’ och det du vill höra för att vara till lags. Sedan gör de något annat som de själva har bättre nytta av.
Inför sådana fakta brukar gröna förhoppningsfullt framhålla att utvecklingen går framåt så i framtiden kommer solel att bli nästan gratis. Den nuvarande verkningsgraden är ca 15%. Den teoretiskt maximala är 33%. Det innebär att solkraft kommer att sjunka i pris till ca 70 öre/kWh. Men att komma dit tar många år. Under det går det nog inte att komma utan att trolla med formlerna tex avskrivningstid och ränta.
Att glas, aluminium, koppar, stål, betong och markyta samt arbetskraft skall bli billigare i framtiden än nu bör vi inte räkna med.
Under samma tid kommer utveckling av kärnkraft att få dess kostnader att sjunka mycket mer än så. Det innebär att solkraft liksom vindkraft under överblickbar tid kommer att vara betydligt dyrare än alla andra alternativ.
Det ovan sagda gäller troligen även Afrikanska förhållanden.
Däremot har det ju lustigt nog gått bra att göra det i andra länder med en mycket glesare landsbygdsbefolkning med längre avstånd och ännu högre kostnader, som t ex Australien, så varför är det omöjligt just i Afrika?
Hur kan klimataktivisterna egentligen inbilla sig att de verkar för något gott, när de arbetar för att fattiga ska förbli fattiga, att de flesta rika ska bli fattiga de också och att framtida generationer ska fråntas varje möjlighet till ett bra liv med till exempel tillförlitliga elleveranser?
Fast å andra sidan har säkert de som arbetat för totalitära läror och diktaturer inbillat sig att de arbetar för något gott, de också?
/Totte
Men visst, ställer du upp och betalar regionalstöd så kan de säkert bygga kraftledningar runt hela Afrika.
Lars #43 ”Det är självklart att denna bloggs troll och andra klimataktivister vill att de fattiga ska förbli fattiga och utan tillförlitlig elförsörjning. ”
Jag finner det mer troligt att detta forums fossilbränslefanatiker är så emot alternativ energi att de hellre ser att afrikanerna i byarna får fortsätta vara utan el än att de får tillgång till begränsat med lokal solel. De skall fortsätta drömma om att det en gång i någon oklar framtid kommer en stor, maffig kraftledning som kan förse dem med obegränsat med billig el och till dess får de leva i mörkret.
Sol och vind ger inte el när den behövs. Med den politiken får de inte den el de behöver.
”Maffig kraftledning”
Elproduktionen behöver inte vara storskalig med kärnkraft och kolblock på 5 000 MW.
De finns småskalig kärn- och kolkraft som fungerar lika bra och är bättre anpassat för just deras elbehov.
Nu pågår det en utbyggnad av elförsörjningen i Afrika och andra u-länder på privat initiativ. Utvecklingen av solceller, batterier och LED-lampor har gjort att det blivit möjligt även för fattigt folk som bor i hyddor på landsbygden att få elektrisk belysning och lite annan bekvämlighet som kräver el.
Kylboxar för 12 V har ju funnits länge och har blivit vanligare i fattiga länder på sista tiden. De började med att de som hade haft råd med fotgendriva kylskåp slängde ut dessa som ersattes med elektriska 12 V kylskåp eller kylboxar för att det blir billigare.
Tekniken, d v s solpaneler, batterier, LED-lampor, kylboxar och annat som används i u-länder är ofta Indisk eller Kinesisk.
När det gäller batterier för lagring till nattetid så är det än så länge vanligast med vanliga blybatterier. Många LED-armaturer som används i u länder har inbyggda batterier och dagtid så går man till solcellen och laddar den. Då behövs ingen kabeldragning. Batterier som är inbyggda i LED-armaturer är oftast Li-ion.
Att det blivit möjligt för fattigt folk i u-länder att skaffa elektrisk belysning och eventuellt kylmöjligheter för mat beror på utvecklingen av alternativ elförsörjning och energisnål teknik. Ofta är det de personer som Ni i Stockholmsinitiativet föraktfullt kallar för ”miljömuppar” som forskat och drivit på den utvecklingen.
Ofta påstås det att den här utvecklingen kommit explosionsartat. Det tycker inte jag. Det var ungefär 10-15 år sedan jag hörde första gången att solceller användes i u-länder där det inte fanns utbyggt elsystem. I början var det mobilmaster som var otillgängliga att få fram material till. Sedan kom små solpaneler som användes för att ladda mobiltelefonen och det har blivit mer och mer som solceller används.
Elförsörjningen på den glesbefolkade Australiska landsbygden har oftast varit dieselgeneratorer för att det finns inget elnät där. De senaste 20 åren har en hel del mindre vindkraftverk installerats för att minska dieselförbrukningen. På senare år har även solceller blivit ett komplement. Utvecklas batterierna så kanske dieselkraftverken på australiska landsbygden snart är ett minne blott. Både vindkraft och solceller producerar billigare el än dieselkraftverk, problemet är att lagra elen om den produceras när den inte behövs.
De får den el de har råd med istället för att inte få den el de ”behöver” men inte har råd med. Du är typexempel på mitt sista stycke i #44.
Det funkar inte försöka spela moraliskt överlägsen när du själv är en rik västerlänning som säkerligen inte sitter bankar retorik på din dator nu med en hjälp av en liten solcellspanel, med eller utan batteri.
Ni tycker afrikanerna ska vara glada att få ett litet batteridrivet solcellsljus i sina hyddor. Men jag misstänker afrikanerna själva hellre vill hus i stil med våra än några hyddor om man frågade dem.
Till en ekonomisk uppryckning som ska stödja sådana drömmar behövs industrialisering. Den kan förstås inte drivas av några solceller och solpaneler. Och en sådan felsyn att de ellösa i Afrika bara bor i isolerade byar i bushen kunde kanske avhjälpas genom studiebesök. Men sådana koldioxidgenererande resor är väl inte tillåtna i sekten kanske?
”Gissningsvis skulle nätavgiften utanför städerna bli oerhörd i en stor kontinent som Afrika med massor av små förbrukare om man byggde ett nät som liknar Sveriges.”
Precis som i Thomas fall är detta en halmgubbe. Det är ju inte så att alla 600 miljoner som saknar el bor i soltrade hyddor på savannen och i regnskogen. Snarast en mycket liten andel.
Storskalig elproduktion kan nå väldigt många fler än idag, och den enklaste och lättillgängliga är mer fossilbränslebaserat. Som jag påpekat är det ju inte bara enskilda hushåll som är på tapeten, utan industri, sjukhus mm. Där duger inte solpaneler.
Sedan finns det visst platser så isolerade att lokala solceller kan vara bättre än inget. Det är det ingen som opponerar sig mot.
Men inlägget har rätt i att nuvarande klimatpolitik är hämmande för utvecklingen i Afrika med flera platser.
”Ni tycker afrikanerna ska vara glada att få ett litet batteridrivet solcellsljus i sina hyddor”
Tror inte du att den som levt utan el skulle se det som en fördel? De som faktiskt får solceller tycks vara av motsatt uppfattning.
”Men jag misstänker afrikanerna själva hellre vill hus i stil med våra än några hyddor om man frågade dem.”
Jo, men du förstår, det är en skillnad mellan att vilja och att kunna. Även du belyser så väl mitt #45.
En central mening i inlägget är:
”Vägen ut ur eländet i ett lite längre perspektiv vilar på väl utbyggda elnät med pålitlig energiförsörjning. Men hur?”.
Thomas gör vad Thomas brukar göra, vägrar att underordna sig trådens budskap och kör sin egen lilla diskussion. Parallelldiskussionen är inte rolig, vilket möjligen var meningen i den allra första kommentaren, den avslöjar istället pinsam inskränkthet. Fördelen är dock, vilket redan poängterats, att den alternativa diskussionen så obönhörligt avslöjar hur Thomas och hans gelikar resonerar.
Sen har du fel i att jag avviker från ämnet, om inte ämnet bara är att sjunga fossilbränslenas lov. Det längre perspektivet förutsätter att man också har ett kortare perspektiv för att nå dit, och då är lokal elförsörjning ett bra steg framåt.
Jag tror inte Thomas P eller någon annan vill förhindra att elnät byggs ut i Afrika. Det som hänt de senaste åren är att utvecklingen av alternativa lösningar till ett centraliserat elnät blivit så mycket billigare.
Det har alltid varit så att på avlägsna platser så har elförsörjningen varit med mikronät där oftast en dieseldriven generator varit kraftkällan. Bara bränslekostnaden för dieselkraft ligger på 1,50-2,00 kr/kWh exkl skatter. Därför har under de senaste 20 åren dieselkraften kompletterats med vindkraft på många ställen. På senare år har även solceller blivit ett alternativ, framför allt vid mindre anläggningar för att vindkraft kräver en viss storlek för att få lönsamhet.
De lösningar som nu håller på att elektrifiera Afrikas landsbygd är solceller och batterier. Inte för att det är bättre än ett utbyggt fast elnät utan för att det är mycket billigare. Än så länge så är det mest blybatterier som används för lagring, men om några år kanske batterier med längre livslängd blivit billigare.
Man har inte kunskap om vindkraftens klimatpåverkan, hur mycket påverkar vindkraften lustströmmarna och det livsviktiga vattnet från havet till inlandet.
Vi har just nu en svältkatastrof i Etiopien samtidigt som de har byggt ut vindkraften mot havet kraftigt. Är detta slumpen eller är det så att vindkraft vid havet per automatik minskar nederbörden innanför?
Kan verkligen sol och batterier utgöra den pålitliga energiförsörjning som ska ligga till grund för en sådan utveckling?
*Främst krävs ”obegränsad”, billig och kontinuerlig tillgång till energi. Därmed faller allt snack om vind- resp solkraft, och hade energikravet kunnat tillgodoses med dessa så hade det skett utan något Parisavtal. Faktiskt är Parisavtalent ett medel för att försätta u-länder (främst Afrika) i fortsatt slaveri och kolonialt förtryck. Som väl är så ger BRICS nya internationella investeringsbank de lån u-länderna behöver (utan den inblandning i ländernas inre angelägenheter som lån från IMF normalt innebär), vilket innebär byggande av bl a eldistribuering, hamnar, kolkraftverk. När således Trump bryter Parisavtalet handlar det mindre om klimatetbedrägeriet i sig, utan mer om att BRICS genom sin lånepolitik ger u-länderna vad de behöver och därmed övertar det inflytande i länderna på ekonomi, politik, social utveckling Västländerna (USA) tillskansat sig.
*Det andra som krävs är stamnät för eldistribution och tunga transporter (vägar, broar, järnvägar). Tillkommer flygfält resp (tillgång till) hamnkapacitét.
*Det tredje är att kunna förse sin befolkning med sötvatten.
*Det fjärde är att skolutbilda flickorna, samt fortbilda den kvinnliga vuxna befolkningen. Skolningen får inte vara ”indoktrinerande” kulturmarxistisk (eller kulturliberal – samma skit) utan vara neutral och sekulär inriktad på det praktiska för samhällets interaktioner. Skolutbildade flickor kommer inte att föda lika många barn som sina mödrar och samhällets majoritét lyfts därvid ett steg ur fattigdom, svält och armod. Därför kommer heller inte muslimska länder att kunna upprätta välstånd, såvida de inte har exklusiva resurser typ olja, guld etc att exploatera.
*Miljöföroreningar måste förebyggas och en av de största allmänna hotet mot hälsan hos jordens befolkningar är matlagning och uppvärmning med öppna eldar, oftast vedeldade, vilket i sin tur skadar naturen svårt. Genomförs p1 så kan el användas av befolkningarna. När el börjar produceras och när produkter till nytta och export kan produceras, så får befolkningarna råd till att nyttja elektricitét.
Hur kan en arbetsför akademiker hänga här och leverera sina tröttsamma kommentarer varenda dag.
Har han inget vettigt att göra?
” problemet är att lagra elen om den produceras när den inte behövs.” Mitt i prick! När skall alla bergipa att det här är det stora kruxet med vind och solenergi.
Sigge glömde visserligen slantens andra sida. Varifrån ta el när det inte blåser eller solen inte lyser?
https://insideclimatenews.org/news/15092017/after-hurricane-irma-solar-florida-homes-power-gird-out-city-traffic-lights-running
Under den vindmässigt svagare Harvey kunde t o m vindkraftverk fortsätta producera el medan den passerade medan många konventionella kraftverk slogs ut av översvämningarna.
Om ni läser lite mer i artikeln ser ni också vad som är mekanismen. Det senaste budet på ny sol-el i Indien låg på 2.44 rupie per kWh medan kolkraft kostar 3 rupie per kWh.
#40 Lars Cornell har också beräknat arealbehovet. Eftersom han inte avslöjar hur han har kommit fram till sin siffra så kan jag inte visa vad han gör fel. Han konkluderade att 1 TWh med solel kräver et areal på 2500 km2!
Indien producerar totalt 828 TWh med fossilkraft per år. Jag vill räkna ut hur mycket plats Indien behöver för att ersätta all fossil el med sol-el, men i motsats till Lars Cornell vill jag visa mina förutsättningar och antaganden.
Antar vi att panelerna har en genomsnittlig verkningsgrad på 15% av et solflöde på 1000 W/m2 i Indien, så får vi 150 W/m2. Vidare kan man anta att det är 3066 timmar med sol per år (70 % soldagar halva dygnet) . Det betyder att 828 TWh fossilkraft kan ersättas av 1801 km2 med paneler. Dom här panelerna behöver ca en tre gånger så stor yta för all infrastruktur, alltså 5400 km2. Det motsvarar 0.0016 % av Indiens fastland. Den här beräkningen är kanske lite optimistisk? Oavsett måste ja ha räknat mycket fel innan platsproblem begränsar sol-el i Indien. Lars Cornell gör et fel på nästan tre magnituder. Att inga av ”upplysarna” reagerar, visar möjligen avsaknad på kritisk hållning?
Varför har då Trump då så bråttom med att få ut USA ut ur avtalet?
Före Irma stängde dock Florida Light & Power av sina kärnkraftverk
När du kommenterar ett inlägg som jag skrivit som är ett svar på ett annat inlägg så behöver du läsa det inlägget också.
Det finns två huvudanledningar till att det forskas så mycket på batteriutveckling numera. Den ena anledningen är elbilar och den andra är att kunna lagra el från sol och vind.
”Varför har då Trump då så bråttom med att få ut USA ut ur avtalet?”
Det har han inte, det finns inget avtal. Han lämnar överenskommelsen, vilket faktiskt är hederligare än att stanna kvar i den och strunta i den, vilket många andra länder kommer att göra.
Du missade antagligen min poäng. Jag talade inte om hur mycket det forskas kring lagring av intermittent el. Jag talade om att det inte finns den lagringskapasitet som behövs. Läget är nu. Framtid är framtid och den vet ingen något säkert om.
https://www.nytimes.com/2017/07/01/climate/china-energy-companies-coal-plants-climate-change.html?smid=tw-share
Det var kanske ett misstag när jag skrev att Trump hade så bråttom med att lämna Paris-avtalet:
https://www.wsj.com/articles/trump-administration-wont-withdraw-from-paris-climate-deal-1505593922
Jag ser ingen poäng i din kommentar. Mitt inlägg var ett svar på ett annat inlägg. Din kommentar passade inte riktigt in i diskussionen.
Annars är det så att den här tråden handlar om elförsörjning i Afrika. LED-lampor och 12V kylboxar som drivs av solceller håller på att ersätta fotogenlampor och fotogendrivna kylskåp. På andra håll i världen där det saknas elnät på vissa platser, som Australien landsbygd, så har det varit dieseldrivna elverk som stått för kraftförsörjningen. Även där så har vindkraft och solenergi blivit ett komplement till dieselgeneratorn. Om det utvecklas bra batterier som inte är så dyra så kommer dieselkraftverken att användas ännu mindre eller kanske helt tas bort där det är sådan kraftproduktion idag.
De senaste åren har kolanvändningen för elproduktion minskat något. Jag tror det mest beror på att de nya kolkraftverken som ersatt gamla kolkraftverk har bättre verkningsgrad.
I # 73 kommenterar du att jag borde också läsa inlägget du svarade på. Du borde kanske läsa igenom vår diskussion utan ögonlappar.
Jag upprepar min kommentar i #66: ” problemet är att lagra elen om den produceras när den inte behövs.” Mitt i prick! När skall alla bergipa att det här är det stora kruxet med vind och solenergi.”
Alltså jag komplimerar dej till att ha hittat pudelns kärna plus att jag påpekade vad jag tycker du hade glömt.
Läs sedan min kommentar i #75 pånytt. Kanske polletten faller in.
Det här är inga stora saker, men läsförståelse vore en bra egenskap.
https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2017/06/01/statement-president-trump-paris-climate-accord
Han talar om att Överenskommelsen (Ö) skulle underminera USAs ekonomi, försvåra för USAs arbetare, minska USAs självbestämmande, suveränitet, och införa nya lagliga ansvar … dessutom går Ö mot konstitutionen …
sedan säger han det är dags att sträva efter en ny överenskommelse som skyddar miljön, våra företag, våra medborgare och vårt land.
Kanske den nya omförhandlade Ö. han tänker på skulle kunna ligga under Paris Ö., även om den går på tvärs mot ursprunget …
Hela talet är värt att läsa igenom gång på gång!
Men, vem bryr sig om Afrika, om inte …
https://www.eia.gov/todayinenergy/detail.php?id=32912&src=email
Mitt inlägg #48 var ett svar till tty. Han hade tagit med Australien i diskussionen.
Det pågår en utbyggnad av småskalig vindkraft och solenergi i Australien där det är småskaliga dieselkraftverk i mikronät som är elproduktionen. Det är inte så att det förnyelsebara ersätter dieselkraften helt, utan bara delvis för att det är så dyrt att skaffa batterier för energilagring. Om batterilagring skulle bli billigare så skulle mer småskalig elproduktion med diesel kunna ersättas.
Koldioxidutsläppen från elproduktion har minskat från 2013. Det mesta tror jag beror på att gamla kolkraftverk med dålig verkningsgrad lagts ned och ersatts med nya. Olja som bränsle har stadigt minskat och naturgas har ökat. Elproduktionen har samtidigt ökat, men ökningen har de senaste åren har varit i nivå med utbyggnaden av förnyelsebar elproduktion. Preliminärt beräknas förnyelsebar elproduktion exklusive vattenkraft producera nästan 2000 TWh 2016 (av det är vindkraft 960 TWh). 2014 var ökningen av förnyelsebar elproduktion något större än ökningen av elproduktionen. Det kan vara så att 2015 och 2016 också har större ökning av förnyelsebar elproduktion än den totala elproduktionen.
Nu handlade mitt inlägg om småskalig vind- och solenergi på landsbygden som inte är ansluten till Australiska elnätet.
Förnyelsebar elproduktion exkl vattenkraft är ungefär 8% och vattenkraft är ungefär 17%. Tillsammans blir det 25%. Det är än så länge preliminära siffror för 2016. För 10 år sedan var förnyelsebar elproduktion exkl vattenkraft ungefär 2%.
Jag har inte direkt uppfattning om hur lång tid det tar att få bort fossila bränslen för elproduktion. Jag tror nog att kärnkraft gen IV eller gen IV+ kommer att vara med att ersätta en del kol och naturgas som bränsle för kraftproduktion men det är efter 2040. Till 2050 så kanske hälften av världens elproduktion är förnyelsebar exkl vattenkraft. Jag tror att under de närmaste åren kommer utbyggnadstakten för förnyelsebart att vara snabbare än den har varit.
https://www.iea.org/media/publications/wei/WEI2016FactSheet.pdf
Där har jag en helt annan uppfattning än du. Människor vill ha el även när solen inte lyser och det inte blåser. Därför kan man inte ”ersätta” kolkraft och kärnkraft med ’förnybart’ förutom vattenkraft.
Tänk dig att du i ditt garage har två bilar, en som du använder när det är solsken (den kostar 14:-/mil att köra) och den andra som du använder när solen inte lyser (den kostar 4 kr/mil att köra). Du har således dubbla kostnader men behöver bara den ena. Vilken av de två bilarna kan du avstå från?
På samma sätt är det med elproduktion. Du kan avstå från sol och vind men du kan inte göra dig av med både kol och kärnkraft. Tyskarnas Energiewende har hårdhänt för tyskarna visat det.
De mesta energiinvesteringarna har med olja att göra. Så kommer det att vara lång tid framöver. Det är bara ungefär 1/4-del som används för elektriska investeringar.
Du glömmer att mycket kolkraft läggs ned därför att den blivit gammal. Ungefär 30 år är livslängden på ett kolkraftverk om det går för full drift hela tiden. Ofta så används ett kolkraftverk för full drift i 20-25 år och därefter så används det som spetsproduktion 10-15 år.
Jag är övertygad om att andelen el som produceras med kol, olja och naturgas kommer att minska framöver. Samtidigt kommer andelen som produceras med kärnkraft och förnyelsebar energi att öka. Om det är kärnkraft eller förnyelsebar energi som kommer att öka mest på sikt vet jag inte riktigt. Under de närmaste åren kommer den förnyelsebara elproduktionen att öka mer än kärnkraften. Men på sikt kan kärnkraft gen IV vara det som ökar snabbast. Det beror på hur utvecklingen av energilagring i batterier och kärnkraften utvecklar sig prismässigt framöver.
Det står inte et ord i mitt inlägg 37 att fossilförbränningen minskade. Det ända jag skrev var att Indien hade avbeställt 14 GW med kolkraft för att sol-el hade blivit så mycket billigare. Jag skrev till exempel inte att kolkraftverk läggs ner.Indien kommer säkert fortfarande bygga ny kolkraft, om inte lika snabbt som tidigare planlagt. Att en energiform blir billigare betyder inte att bara den byggs ut. Det är ju också en fråga om kapacitet. I Kina byggs det också nya kolkraftverk även om kolanvändningen där har minskat tre år på rad. Globalt ser det emellertid ut som om ökningen i fossilförbränningen har avstannat. https://drive.google.com/open?id=0B19Sr_Qmr4GJRGdJdFYxVFFmdDg . Ingenting om det här skrev jag om i #37
Du får hitta en annan halmgubbe att slåss mot.
Det står inte et ord i mitt inlägg 37 att fossilförbränningen minskade. Det ända jag skrev var att Indien hade avbeställt 14 GW med kolkraft för att sol-el hade blivit så mycket billigare. Jag skrev till exempel inte att kolkraftverk läggs ner.Indien kommer säkert fortfarande bygga ny kolkraft, om inte lika snabbt som tidigare planlagt. Att en energiform blir billigare betyder inte att bara den byggs ut. Det är ju också en fråga om kapacitet. I Kina byggs det också nya kolkraftverk även om kolanvändningen där har minskat tre år på rad. Globalt ser det emellertid ut som om ökningen i fossilförbränningen har avstannat. https://drive.google.com/open?id=0B19Sr_Qmr4GJRGdJdFYxVFFmdDg . Ingenting om det här skrev jag om i #37
Du får hitta en annan halmgubbe att slåss mot.
Om man istället hade satsat en bråkdel av pengarna i det på KTH utvecklade SMR- projektet – Sealer (Swedish Advanced Lead Reactor) som utnyttjar energiinnehållet i kärnbränslet upp till hundra gånger mer, så hade Sverige idag igen varit världsledande på ett område med världen som marknad. Istället satsade Kanada på projektet och driver det vidare med kanadensiska, amerikanska och indiska pengar. England har nyligen angett att man vill satsa på SMR-reaktorer och Indien antydde i samband med investeringen i projektet att man såg ett behov av 400 SMR-reaktorer.
Men i Sverige satsar vi skattepengar på subventioner av elcyklar och lyxbilar.
Vill man ha en kanske något mer fast grund att stå på så finns nu EIAs International Energy Outlook 2017 med diagram över det mesta man kan vilja veta om hur den projekterade utvecklingen fram till 2040 ser ut – i dagsläget:
https://www.eia.gov/outlooks/ieo/pdf/0484(2017).pdf
Bland annat att Indien är (nästan) det enda land som kommer att öka sin kolanvändning (sid 62 och 66). Så när det rapporteras att Indien skall stänga kolkraftverk så kan det vara av den vanliga arten av halvsanningar. Att man samtidigt bygger nya förtigs.
Jag kan inte se att någon (och i alla fall inta jag) har rapporterat att Indien skall stänga kolkraftverk, kan du konkretisera vad/vem du syftar på?
”#37 Erik Lindeberg 2017/09/15 kl. 17:05”
”Indien avbeställer 14 GW med kolkraft … ”
Vad jag förstår så är det privata intressenter som satsat pengar i Sealer. Det var väl svårt att hitta svenska privata investerare som ville satsa i projektet. När det gäller svenska pensionsfonders investeringar i kärnkraft så finns det också. T ex så äger flera pensionsfonder aktier i de bolag som bygger OL3 i Finland. Många pensionsfonder har varit med och finansierat bygget med nyemissioner i ägarbolagen eller företagsobligationer till kraftgruppen.
Det är ju skillnad på avbeställa och lägga ned. Nu tror jag avbeställa inte stämmer för alla 14 GW, utan för en det så är det att planerade kolkraftverk inte kommer att beställas. Det är ju solenergi som det nu satsas mycket på i Indien. Det passar bra med Indiens förbrukning som är som högst mitt på dagen när solen lyser som mest.
Om det verkligen är så stenkol minskar på grund av priskonkurrens från naturgas eller till och med solenergi (jag har inga invändningar så länge det är marknad och inte straffskatter/subventioner som styr)…
… då kan vi väl vara överens både skeptiska och klimathotsövertygade att klimatpanelens scenario RCP 8.5 inte är aktuellt alls (där stenkol antas öka med 490% de närmaste 80 åren).
Det avdramatiserar ju prognoserna en hel del. Idag kallas ju den den bisarra RCP 8.5 helt slentrianmässigt och felaktigt för ”business as usual” och används givetvis som standard i diverse modellering och retorik.
Se bara SMHI:s nya havsytehöjningskarta där RCP 8.5-skiktet är förinställt som standard när kartan öppnas så att ingen ska råka se lägre prognoser:
https://gis.swedgeo.se/smhi_havsniva/#
Att 2100-prognosen från SMHI är orimlig i vilket fall är en annan femma…
De riktigt stora subsidierna går nog fortfarande till fossila bränslen. Ca 500 miljarder $ i 2014 om man bara inkluderar de direkta pris-subsidierna. (https://www.iea.org/Textbase/npsum/WEO2015SUM.pdf , sida 9) Om man inkluderar indirekta kostnader (de kostnaderna som också användningen av fossil energi påför samhället) så är vi uppe i 5300 miljarder $. (file:///C:/Users/ErikL/Downloads/_wp15105.pdf , sida 5). Det motsvarar 6.5 % av global BNP
#109 E.L.
Sid 9 är en bild och jag förstår inte vad du vill säga med det.
Den andra länken går till din dator och den lämnar inte ifrån sig något.
Den här länken är mycket innehållsrik, alla länder av betydelse finns med. Man kan dra i ’termometern’ längst ned för att se förändringar.
https://www.iea.org/sankey/#?c=Sweden&s=Balance
Vad är det för ”pris-subsidier” och ”indirekta kostnader” som du hänvisar till?
Jag känner inte till något land som ger bidrag till användning av kol och olja.
Om man lägger in nyttan av mer koldioxid i din kalkyl, hur påverkar det? För det går ju inte att bortse från att det växer 10 – 20 procent bättre (spannmål, bete och ved) nu när vi höjt koldioxidnivån från 300 till 400 ppm.
Den största skadan gör biobränsle på fler olika sätt. Dels tar den mat från de fattiga. Dels dödar den flest med vedbränsle till uppvärmning och matlagning. Jag har sett siffror på fem miljoner årligen som avlider i förtid på grund av vedbränsle.
Jag tror att det är stor chans kolanvändningen kommer att minska framöver. Så du har rätt i att Worst Case-scenariot är överdrivet. Men än finns inte förutsättningarna för att kunna ersätta fossila bränslena. Det fordras en del teknisk utveckling för att det skall bli så. Om inte energilagringen av el med batterier eller annat utvecklas så kommer sol- och vindenergi bara att bli en mindre del av totala energiförsörjningen. För kärnkraften så återstår det en del utveckling innan kärnkraft gen IV är kommersiellt gångbar.
När det gäller vattenkraft och biobränslen så kan de tillsammans inte ersätta de fossila bränslena. Men vindkraft, solenergi och kärnkraft kan i alla fall teoretiskt ersätta de fossila bränslena. Men eftersom vattenkraft och biobränslen i många fall kommer att vara billigare än alternativen så kommer det utnyttjas.
Som jag ser det så finns det fyra scenarier över hur energiframtiden ser ut.
1. Batterilagring och kärnkraft gen IV utvecklas så det blir att lagra el och bygga kärnkraft gen IV. Då blir framtiden elektrisk med elbilar och elen produceras med en mix av kärnkraft, solenergi, vindkraft, vattenkraft och biobränslen. När det är överskott på elproduktion så lagras det i batterierna.
2. Batterilagring utvecklas så det blir billigare men inte kärnkraft gen IV. Blir som alternativ 1 men utan kärnkraft.
3. Kärnkraft gen IV utvecklas och blir billig men inte batterilagring. Då kommer en majoritet av världens energiproduktion att vara kärnkraft. Då energilagring att vara pumpkraftverk och gastillverkning. Kanske inte så mycket elfordon men många bränslecellsbilar.
4. Varken batterilagring eller kärnkraft gen IV utvecklas så det blir billigt. Då kommer det att byggas vindkraft och solceller tills en begränsning nås. Då blir det svårt att komma ned med koldioxidutsläppen. Kanske att de förnyelsebara energikällorna, vindkraft, solenergi, vattenkraft och biobränslen tillsammans kan vara 1/3-del av totala energiförbrukningen. Kärnkraft kommer säkert att finnas men inte i någon större omfattning. Svårt att säga hur mycket om det inte blir billigt. 5-15% av totala energiförbrukningen kanske.
”energilagringen av el med batterier eller annat utvecklas”. Det hjälper inte om det utvecklas. Solel kommer alltid att vara dyrast (under en kr/kWh kommer man nog aldrig) följt av vindel och bioel. Skall vi ovanpå den kostnaden dessutom lägga energilagring hamnar vi så högt i pris att det blir omöjligt utom för att driva små LED-lampor som inte behöver så mycket.
”Men vindkraft, solenergi och kärnkraft kan …” Om vi har kärnkraft då behövs inte de dyra sol- och vindkraft alternativen. Det är som att ha två bilar i garaget men bara behöva en.
Glöm bort ’batterilagring’, det kommer inte att finnas kommersiellt gångbart i överskådlig tid utom till LED-lampor i mörkaste Afrika.
Det där är både märklig och kreativ matematik som givetvis inte stämmer alls.
Det finns några få länder som aktivt subventionerar fossilbränsle, typ Venezuela, men de är bara undantagen som testar regeln.
Att räkna indirekta påhittade kostnader är bara trams, och säkerligen något som görs ensidigt i retoriskt syfte när energislag jämförs. I så fall är hela tillvaron subventionerad, för allt vi gör påverkar något.
Ska du ens försöka jämföra något ”subventionsnetto”, måste du dra av riktad punktbeskattning också. Enbart i ett pytteland som Sverige beskattas fossilbränslen med ca 50 miljarder (SEK) per år. I USA, känt för sina låga skatter, dras ändå in nära 100 miljarder dollar per år bara på bensin och dieselskatter. Hur många länder behöver du räkna tror du innan du är uppe i dina påstådda 500 miljarder dollar?
Givetvis finns inget globalt positivt subventionsnetto för fossila bränslen.
Se även Lars Cornells bra synpunkter i #110.
Tack för ett bra, resonerande svar.
Det finns naturligtvis en fysisk begränsning i hur billiga ”förnybara” källor källor kan bli, men med dina reservationer täcker du in flera scenarion.
Oavsett att jag inte delar oron för fossilbränslens klimatpåverkan, tror jag absolut vi ligger långt under de högre RCP-scenarierna i framtiden även helt utan miljöpolitik. Det sker ändå innovationer som fintat prognoser förr. Men man ska vara medveten om att elbilar är otroligt hypat just nu, något större tekniskt genombrott har ju faktiskt inte skett i praktiken.
Här är länkar som fungerar.
490 miljarder $ i 2014 om man bara inkluderar de direkta pris-subsidierna. (”Pre-tax subsidies”) (https://www.iea.org/Textbase/npsum/WEO2015SUM.pdf , sida 5)
Om man inkluderar indirekta kostnader (de kostnaderna som också användningen av fossil energi påför samhället) så är vi uppe i 5300 miljarder $. (https://www.imf.org/~/media/Websites/IMF/imported-full-text-pdf/external/pubs/ft/wp/2015/_wp15105.ashx , sida 5). Det motsvarar 6.5 % av global BNP.
Den här ligger tyvärr bakom et betalningsstängsel: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305750X16304867, men från sammadraget: ”China was the biggest subsidizer in 2013 ($1.8 trillion), followed by the United States ($0.6 trillion), and Russia, the European Union, and India (each with about $0.3 trillion).”
’Indirekta kostnader’ är politiskt hittepå/nonsens, helt godtyckliga prislappar på allehanda många ggr fiktiva
’externaliteter’ som allehanda aktivister älskar att slänga fram för att motivera skatter (till deras egna käpphästar) och för att straffa (dvs djävlas med) sådant/sådana som de ser som sina politiska motståndare eller bara ivägen för deras agenda. Och Globull Warming är bara en sådan hittepå-’kostnad’
Det kan också inses hur lätt som helst. Det räcker med att kolla vad för ’kostnader’ de säger sig vilja täcka för att avhjälpa samma ’externaliteter’, och se ifall de på något (minsta lilla) vis skulle avhjälpa det som påstås.
Ett annat sätt att (också) konstatera att det är politiskt motiverat strunt är att kolla hur de ta upp de positiva effekterna av vad de hävdar är så negativt (bruk av fossila bränslen i detta fall).
Om de inte jämför fördelar med (deras påstådda) nackdelar, och ens försöker göra en avvägning mellan dessa – såsom alltid sker i den reella världen – är det ju uppenbart oseriöst.
Och en grönare värld, som nämns ovan, är bara en (liten) av alla de fördelar som förljer av att vi inte transporterar med häst och vagn längre. Du kan skert själv komma på många fler (och större).
https://drive.google.com/open?id=0B0ayqOGpGeY_aF9zaWdWU2FsMUE
Om du i stället räknar indirekta kostnader per kWh får du helt andra siffror.
Då blir de indirekta kostnaderna högst för bioenergi (bland annat ved som enligt beräkningar förorsakar fem miljoner i förtid döda per år), därnäst för vind och troligen minst för sol (materialåtgången per kWh är hög för vind och sol).
Lägst blir de indirekta kostnaderna per kWh för kärnkraft och därnäst gas och kol.
Om du tar de siffror som anges i dina länkar och dividerar med mängd energi (80% för fossila bränslen och 10% för ved/bioenergi) blir det så.
Din andra länk (IMF) försökte jag mej på. Tyvärr kunde jag inte riktigt greppa den. Kanske du kan förklara?
På sidan 21 finns en Fig 6 Global Post-Tax subsidies……. Alltså Post -tax!
Staplarna är delade i: Pre-tax subsidies, Global warming, Local air pollution, Other local factors och Foregone consumption tax revenue.
Jag får intrycket av antingen bias eller bristande kvalitet på artikeln, men jag kan missförstå.
https://www.theguardian.com/commentisfree/2017/sep/19/world-leading-eco-vandal-angela-merkel-german-environmental
I vårt samhälle ska man inte underskatta det sociala arvet, det finns familjer där ett kriminellt leverne är inte bara accepterat utan t.o.m. normen, väldigt svårt att ta sig ur för dom flesta, några beundransvärda klarar det. Man bör nog ha det i åtanke innan man drar några slutsatser om genernas betydelse.