Öppen Tråd

plommonskörd

Det verkar ha blivit en stor plommonskörd i år, även om soltimmarna kunde varit fler och givit sötare plommon. Äppelskörden blev däremot usel. Men sådana är vädrets makter. Här är veckans öppna tråd om klimatfrågan.

Trevlig Helg, önskar
Redaktionen

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lars Cornell

    Jag har sänt följande e-mail till
    Johan Hartman, SVT, Erika Bjerström, SVT, Carina Bergfeldt, SVT,
    Ulrika Björksten, SR, Linus Brohult, SR, Jens Ergon, SVT, Anna Schytt, SVT,
    Victoria Dyring, SVT, Johan Bergendorf, SR, Jenny Stiernstedt, SVD,

    Är koldioxid till större nytta än skada?

    Jag vill med detta meddela er att era namn nämns i dokumentet
    http://www.wesee.eu/2017granska/SRSVT.pdf
    Om ni anser att jag orättfärdigt klandrat er ber jag er att höra av er till mig så att jag får möjlighet att rätta det som jag skrivit.

    Känns det inte som ett misslyckande för er att efter 10 års oemotsagd framfart, enligt en undersökning, endast hälften av Sveriges befolkning tror på ’klimathotet’?

    Det skulle vara intressant att få veta vad befolkningen i USA anser om Trumps modiga kamp mot det klimatträsk som skapats av hans företrädare Obama och FN/IPCC. Men efter all galla som ni Erika och Carina spytt över Trump, är ni då trovärda att kunna göra en sådan redovisning konsekvensneutralt?

    Apropå det såg jag att Trump är 20% mer populär än Hillary Clinton. Han hade i den undersökningen 36% medan Hillary hade 30% och då blir det 20% med Erikas och Jens sätt att räkna.

  2. Ingvar i Las Palmas

    Bra jobbat Lars!

    Läste just på Jo Nova att ”Bureau of Met” justerar och justerar på ett icke vetenskapligt sätt. Hur är det i Sverige? Manipulerar man historiska data?

  3. Sören G

    Såg i går på SVT-Aktuellt om att läget för många utrotningshotade djur inte är lika akut längre. Hotet består i att djuren trängs undan av mänsklig verksamhet som skogsavverkning och uppodlingar. Man har projekt igång för att försöka komma tillrätta med det.
    Reportern kommenterade att det fortfarande återstår många problem med bl.a. klimatförändringar. Men reportaget handlade om klimatet, det var något som reportern la till.

  4. Håkan Bergman

    Apropå ursprungsmärkt el.
    https://dilbert.idg.se/dil20170916.gif

  5. Sören G

    #3
    Men reportaget handlade INTEom klimatet, det var något som reportern la till.

  6. pekke

    Håkan B. #4

    Suveränt !

    Tyvärr är mångas kunskaper om el och datorteknik på den nivån.

    Folk ” investerar ” i solceller för att de tror att de skall göra vinst på att sälja el.
    https://www.nyteknik.se/energi/skiftet-pengar-viktigast-drivkraft-for-att-skaffa-solceller-6871875#conversion-122831618

    Man kan fundera på vad som händer när de i det närmaste kommer att få ge bort elen och underhållskostnaden för anläggningen ökar för att de har tummen mitt i handen ?

    Förvånansvärt många begriper inte ens hur det enklaste 12 volt system fungerar på en gammal bil, hur skall de då kunna hantera en avancerad solcellsanläggning kopplad till elnätet utan hjälp av elfirmor, går de med förlust så kommer den troligtvis skrotas.
    Det är faktiskt enklare med två hål i väggen än en krånglande solcellsanläggning.

  7. Kristian Fredriksson

    Stora mängder nederbörd föll igår åter igen över Grönland samtidigt som avsmältningen ökade dramatiskt. Jag antar att det berodde på att en del av nederbörden föll som regn. Förra årets extrema nederbörd skylldes ju på en orkan som letade sig hela vägen upp till Grönland, men om nu förra säsongen återupprepas även det här året så kan det hela ju inte förklaras med en orkan längre. Vi får hoppas att det blir ett lika nederbördsrikt år i år. Kallt tycks det ju i alla fall bli med ett par grader kallare ytvatten än normalt väster om Grönland.

    http://www.dmi.dk/groenland/maalinger/indlandsisens-massebalance/

  8. Jan-Åke

    Igår i Ekots morgonsändning sas att Bangladesh har en väldig massa ”klimatflyktingar”
    Letade fram hur klimatet var i Bangladesh för 100 år sedan, fann i ”historical climate portal Bangladesh” siffror för temperatur och nederbörd för 1900-1931 och 1991-2016 , lätt att jämföra och visar att det överlag nu är 0,1-0,4 grader varmare samt att det är något mindre regn numera.
    Tror knappast dessa små förändringar givit en enda klimatflykting.

  9. Olle R

    #7 Kristian
    Jo jag såg också det där, plus 9Gt i ytmassbalansen på en dag. Temperaturerna är dock upp till 20 grader varmare än normalt och det mesta av nederbörden verkar vara regn, utom på de högre partierna. DMIs modell räknar med att det mesta av regnet fryser. Det blir iaf en gigantisk överföring av latent värme till inlandsisen, när alla dessa Gt vatten ska frysa. Det intressanta är hur mycket dessa varmare och blötare förhållanden påverkar kalvningen…

  10. GoranA

    #1 Lars Cornell
    Jag är full av beundran av det ditt arbete och de dokument du länkar till.
    Kritiken är viktig även om den inte ger önskat resultat idag.

  11. tty

    #7

    ”Jag antar att det berodde på att en del av nederbörden föll som regn. ”

    Eller blötsnö. Arealen med avsmältning mäts med satellit som bara kan mäta om det finns vatten i ytskiktet, men inte vad det beror på.

  12. sibbe

    IPCC inför konkurs?:
    Från science-sceptical blog som citerar schweiziska källor:
    http://www.science-skeptical.de/blog/weltklimarat-ipcc-vor-der-pleite/0015988/
    Den årliga budgeten för IPCC: s världskonferens är cirka sex miljoner dollar, men varierar från år till år. Omkring 44 procent av pengarna kom hittills från USA, delvis till följd av medlemmarnas dåliga betalningsmoral. Somliga länder har inte uppfyllt sina skyldigheter. Nu vill USA: s president Donald Trump minska USA:s bidrag. Världsklimatets ekonomiska situation har förvärrats de senaste åren. IPCC behöver nya pengar. IPCC ser crowdfunding liksom ideella stiftelser som möjligt nya inkomstkällor. Så donera.
    Här ett inlägg av schweiziska klimathotsradio srf ( på lite bättre schweiz-tyska):
    https://www.srf.ch/play/radio/popupaudioplayer?id=f3b90f40-b61a-407e-8cf7-318c0d144323&startTime=62.085
    Upp till aktion, Thomas. Ge bidrag…
    Eller, vänta, bättre: Löfven ger dom pengarna som behövs… För att rädda världen…

  13. LarsW

    Det kommer nya rön om det här med koldioxidens nytta för växtligheten, De förhöjda halterna verkar göra grödorna näringsfattigare trots att de blir rikligare. Tillbaka till Ruta Ett, som det heter.
    http://www.grubstreet.com/2017/09/climate-change-is-making-plants-less-nutritious.html

  14. sibbe

    Jag odlar bönor.
    Nå, ja, några bönor till gör nog inte årets globala uppvärmning till en succe.
    Jag odlar haricoverts” som växer uppför en spaljéer. De senaste 20 åren har jag fått mellan 3 och 7 kg ¨bönor). Nu har jag fått så många att de räckte till ett par ”kastruller” – 1 l förstås.
    Jag lägger av, nästa år, eftersom den globala uppvärmningen inte finns… (säger jag varje år…) Just nu:
    Väder, förstås. Nedgången efter El Niño.
    Lite efterdaninger av monsterstormar:

    Follow updates at RSMC Miami National Hurricane Center and the US National Weather Service
    Irma was the first Category 4 hurricane to make landfall in Florida since Charley (2004) and major hurricane to make landfall in Florida since Wilma (2005). Hurricanes Irma and Harvey mark the first time that two Category 4 storms have made landfall in the United States in the same year.
    https://de.wikipedia.org/wiki/Liste_der_atlantischen_Kategorie-5-Hurrikane
    https://de.wikipedia.org/wiki/Liste_der_atlantischen_Kategorie-5-Hurrikanelkomsten av pålitliga geostationära väder satelliter 1966 underskattades antalet tropiska cykloner i Atlanten. Det är därför ganska möjligt att det fanns fler orkaner i kategori 5 än de som nämns här – men de observerades inte. [8] De angivna vindhastigheterna avrundas från mätningarna i noder till fem enheter. Många av de äldre mätningarna är inte tillförlitliga eftersom mätinstrumentet ofta förstördes eller skadades av förhållandena under en kategori 5-cyklon. [9]

  15. Björn-Ola J

    #13
    Attans, och så höjer de koldioxidalterna i växthusen.

  16. Sören G

    Jag har laddat ner filmen ””CLIMATE HUSTLE”, kostar 118,59 SEK

  17. Björn

    LarsW [13]; Det är sånt här som kallas för fake-news respektive, pseudoforskning.

  18. Jag läste en ganska underhållande berättelse av en tvättäkta klimatforskare som tidigt var med på tåget, och initialt motiverad av just vetenskaplig nyfikenhet och intresse. Han jobbade på NASA GISS i NewYork och såg inifrån hur sakr låg och gick till där. Han har en del väl valda ord att säga om sina forna kollegor, bla James Hansen och Gavin Schmidt, men också de horder av andra typer, deras kvalifikationer och även motiv, som attraherades när fältet översvämmades med pengar som bara behövde förbrukas …

    Få torde bli förvånande, även om det är befriande att han talar så tydligt klarspråk.

    Läs Dr Threshers redogörelse här

  19. Länken verkar inte ha fungerat. Provar igen här

  20. tty

    LarsW #13

    Under krittiden var koldioxidhalten typ 5-10 gånger högre än nu. Svalt växtätarna ihjäl eller blev förkrympta? Njaa…

    https://www.youtube.com/watch?v=jwneSB2BEjM

  21. Thomas P

    LarsW #13 Som framgår av din artikel är det knappast nytt. Där sätts startpunkten till 1998, jag tror det var något tidigare. I vilket fall som helst har jag dragit upp det flera gånger här på bloggen, men som även du märkte avfärdas snabbt och osakligt allt som inte stämmer med dogmen om koldioxid som livets gas.

    tty #20 Växter och djur hade lite längre tid på sig att anpassa sig då. Evolution kanske är bekant?

  22. Ingemar Nordin

    Lars W #13 och Thomas P #21,

    Nej det där är inget nytt och dessa alarmistiska slutsatser är sedan länge tillbakavisade. Ja, det finns vissa växter som förlorar i näringsvärde och andra, viktigare, som inte gör det. Inget som inte kan åtgärdas med näringstillskott, och bättre gödsling.

    Här en ny studie som visar att växter blir mer effektiva på att utnyttja vatten med högre CO2 – något som kan vara särskilt värdefullt i torra områden.

    https://wattsupwiththat.com/2017/09/12/study-plants-are-globally-getting-more-efficient-thanks-to-rising-carbon-dioxide/

  23. Thomas P

    Ingemar #22 ” Inget som inte kan åtgärdas med näringstillskott, och bättre gödsling.”

    Det där med natur är inget som ligger dig speciellt varmt om hjärtat, tycks det. För du tänker dig väl ändå inte att man skall ut och ge näringstillskott åt varenda insekt som drabbas? Skicka flygplan över Amazonas som sprejar med extra gödsel?

  24. Lars Cornell

    ThP. Hur är det med tall och gran och andra av skogens träd och ökennära växter som växer så det knakar på grund av mer koldioxid, blir de också mer näringsfattiga?

  25. Daniel Wiklund

    Vad ligger dig varmt om hjärtat Thomas P ?. dDt verkar vara att förstöra varenda tråd här på bloggen. Starta en egen blogg, du kan säkert få sponsring av Miljöpartiet.

  26. Carbomontanus

    Endelig en relevant diskusjon

    Vi har rekordavling på plommer i år. Det er Norwiesco chlivovita, små gul- røde sukkerplommer fra Yven, garantert også kjent i Bohuslän og ellers. De laver ned i baljer og redder avlingen når ikke annet vil. Vi har også de små blå som kommer noe senere men de har ikke jeg.
    Det er gruppen Prunus domesticus subsp. insitia L. De er meget interessante

    Mirabelle er de små runde Orange med et tydelig preg av apricos, fra Chateau Mirabelle i Belgia. Det er subsp. syrica, mens de små blå er Damask- plommer. Kalt Damsonplommer i England.

    Hva som her er vist i kurven ligner Opal, en ny kultivar, Sveriges nasjonalplomme. Den er ypperlig på alle vis og til alt bruk, men hos meg dessverre syk.

    Eplene skal man ikke dømme så sikkert om. Bare på 1/2 Km avstand har vi her rekordavling og nærmest ingenting, men jeg har satset på villkrysninger som blomstrer noe senere og dertil har det lettere med pollinering, og der kan det skille.

    Så har vi Vitis vinifera i solveggen, der skal man heller ikke dømme så sikkert, for det er meget høy diversity. Vår kultivar er antagelig en orginal fønikisk eller gresk sort fra nærmere fjellet Ararat, eller fjellskogen i Kurdistan der de kommer fra, en Muscat biancho a petites grains, som i år kommer på streken, moden til høstjevndøgn. Men det kan skille på moden til 1. sept og ikke moden i det hele tatt.

    Skal man ha noe i solveggen på 60 grader nord så overvei en heller østeuropeisk sort. De er tryggere kanskje.

    Vårt klon er av Oslodruen eller Operadruen antagelig innført av svenske jernbanearbeidere ”rallare” og satt i Norges varmeste høl downtown Oslo for 100 år siden og pissa på av alle mann så de skulle føle seg hjemme.

    Den var glemt i mange år, men står nå 100 meter høyere i terrenget og dreper hoax-reklamen-falskneriet om vindyrking i England i den varme middelalder.

    England scorer i dag 1.ste pris på Champagne. Engelsk vindyrking har pågått kontinuerlig siden Romerne var der, og blev først slått ut av industrial import av sterkere vare, og av vin- lus for 150 år siden, men er idag tilbake for fullt og i sterk vekst.

    Regelen tror jeg er at der hvor man får til søte plommer på friland vil man og kunne få til modne vindruer i solveggen om man bare velger riktig sort.

  27. g

    Thomas P # 23

    ”För du tänker dig väl ändå inte att man skall ut och ge näringstillskott åt varenda insekt som drabbas? Skicka flygplan över Amazonas som sprejar med extra gödsel?”

    Menar du att det är insekterna som behöver näringstillskott? Behöver amazonas gödslas? Det blir tokigare och tokigare. Brist på kött och fett? Har för mej att människan är en allätare. Det ger direktiv om vår kosthållning. I mina ögon missköter veganer sin kropp av ideologiska skäl. Sunt förnuft åsidosätts. Ät mångsidigt så får du nog den näring du behöver.

  28. Guy

    # 26 skall vara Guy.

  29. sibbe

    Guy:
    Vad bry Thomas sig om gödsel. CO2 är GIFT. därmed slut!

  30. sibbe

    Fel förstås:; bry”R” sig om – förlåt,,,

  31. tty

    #21

    ”Evolution kanske är bekant?”

    Jodå, men just reaktionen på pCO2 tycks vara remarkabelt stabil. Man användedr klyvöppningsindex för krittida Ginkgo för att bestämma koldioxidhalten, kalibrerat med nu levande träd.

  32. tty

    #26

    ”Behöver amazonas gödslas? ”

    Det skulle man nog kunna hävda ja. Jordarna i Amazonas är i regel extremt näringsfattiga och består antingen av lateritlera eller sand, arena blanca. Varzean, översvämningszonen längs floderna,är något bättre, det är egentligen den enda del som är odlingsbar (och som faktiskt till stor del var uppodlad fram till 1500-talet).

  33. KM

    Det största hotet för Thomas P och hans kompisar är nog, att en kraftigt ökad CO2-halt kommer resultera i att finansieringen för hela klimathotsindustrin stryps. Anledningen är att det då blir helt uppenbart även för lekmän att den eventuella kopplingen mellan CO2 och temperatur är så liten att den inte går att mäta.

    Så visst är det korrekt att påstå att vissa ”arter” kommer drabbas av näringsbrist vid en förhöjd CO2-halt. 🙂

    Andra, såsom de flesta hederliga skattebetalare, kommer däremot att bli glada eftersom pengarna istället kan användas till vettigare saker.

  34. Thomas P

    Guy #26 ”Menar du att det är insekterna som behöver näringstillskott?”

    Om växterna blir mer näringsfattiga pga mer CO2, så ja, då kan insekter som lever på växter drabbas av näringsbrist.

    Tty väljer i #30 att fokusera på en växtart, strunt i djuren. Men det är klart, redan talet om CO2 som ”livets gas” visar ju på en klar växtfokusering.

  35. Christopher E

    #34 Thomas P

    Sanningen är nog snarast att vi klimathotsskeptiska tycker mycket om både djur och växter (mer än de flesta klimathotskramare), men det där hotandet om en vegetationsnäringsbristkstastrof, det är ni nog en ganska liten krets av närmast sörjande som verkligen tror på.

    Det är nog inga insekter som hotas av näringsbrist när det växer bättre.

  36. LarsW

    Blev grödorna näringsfattigare så fick skräcködlorna sätta i sig desto mer. Så enkelt är det. Och det här med ’fake news’ om allt som inte passar håller på att bli utslitet och har nog snart passerat bäst före-datum. Särskilt när det när det det gäller en av de mest ringaktade och emotsagda ’vetenskapsmän’ (Han är meteorolog) som larmar om sitt man kan leta efter.

  37. Guy

    Thomas P # 34

    Jag har inget emot att myggorna drabbas av näringsbrist 🙂

  38. Erik Lindeberg

    #1 och #12.
    Nu kan det se ut som om USA ändå inte lämnar Parisavtalet.
    https://www.wsj.com/articles/trump-administration-wont-withdraw-from-paris-climate-deal-1505593922

  39. Erik Lindeberg

    #38 Artikeln i Wall Street Journal är lite svår att komma åt nu (det fungerade för en kvart sen), men här är en bättre källa: http://www.washingtonexaminer.com/trump-wont-pull-the-us-out-of-the-paris-climate-change-agreement-after-all-report/article/2634678

  40. KM

    #38 och #39:

    Om man (för en gångs skull) vågar lita på The Guardian så har påståendet tillbakavisats av Vita Huset:

    https://www.theguardian.com/us-news/2017/sep/16/white-house-denies-us-is-planning-to-remain-in-paris-climate-accord

  41. Rolf Åberg

    He he Thomas P är för rolig. Växtligheten har ökat fantastiskt de senaste 50 åren pga ökad co2 halt. Öknar har börjat växa igen, spannmålen slagit rekord på rekord, skogarna har växt så det knakat världen över. Ändå fick han nu ett halmstrå och påstår att co2 är skadligt för liv och växtlighet!
    Ser honom framför mig viftandes med armar o ben, en klimathotarnas frontfigur ala Don Quijote. 🙂

  42. Christopher E

    #41 Rolf Åberg

    Det är ett klassiskt fall av ”det får inte finnas något bra med koldioxid”… som du säger… minsta halmstrå.

  43. Christopher E

    #38 Erik Lindeberg

    Du envisas, men det finns alltså inget ”Parisavtal” att lämna. Framgår även av dina länkar som inte använder ordet ”treaty” utan ”agreement”.

    En överenskommelse är inte bindande och behöver inte ”lämnas”. Att Trump ändå väljer att göra det är bara hederligt. Det hade varit enklare att bara strunta i det likt många länder kommer att göra och därmed inte reta upp världsopinionen.

  44. Thomas P

    Christopher #42 Det är snarare ett fall av ”det får inte finnas något dåligt med koldioxid”. Se bara på alla undanflykter. Ingemar tycker det bara är människor som räknas och vi kan alltid äta kosttillskott, du försvarar sedan Ingemar genom att helt säga emot honom att ni visst bryr er som djur. (Försök få det att gå ihop!) Tty m fl försöker undvika hela frågan om växternas näringsinnehåll genom att bara tala om just växternas tillväxt, inte om de som betar av dem.

  45. Kristian Fredriksson

    Här är några länkar till forskning om förändring av näringsämen i jordar och växter som den äkande koldioxidhalten påverkar. Alla ger tummen upp för ökande koldioxidhalt. Jag vet att jag även har läst en studie här som visar på att näringsinnehållet inte alls behöver påverkas negativt vid odling om man bara optimerar gödsling och andra faktorer till den högre koldioxidhalten. Hittar tyvärr inte just den artikeln, men är man intresserad av just detta så är co2science rätt plats att hålla till på.

    http://www.co2science.org/index.php

    http://www.co2science.org/articles/V20/mar/a15.php
    http://www.co2science.org/articles/V20/apr/a2.php
    http://www.co2science.org/articles/V20/apr/a15.php
    http://www.co2science.org/articles/V20/mar/a7.php
    http://www.co2science.org/articles/V20/may/a9.php

  46. Christopher E

    #44 Thomas P

    Det finns visst dåliga saker med koldioxid. Om tex halten blir många 10 000-tals ppm får många av oss djur det riktigt jobbigt. Men nu talar vi om liten ökning till atmosfäriska halter en liten bråkdel av jordens naturliga variation på lång sikt, och en bråkdel av vad växthusodlare redan framgångsrikt praktiskt visat ger utmärkta näringsrika grödor. Givetvis är det ett halmstrå från er att fantisera ihop svältande gräshoppor och andra djur för att mörka ökningen av biomassa, grönskande öknar, rikligare avkastning med mera.

    Naturvänligheten hos er klimathotare är det si och så med. Åtminstone står inte rovfåglar och fladdermöss högt i kurs annat än som köttfärs, och naturskogar ska förvandlas till monokulturer av biobränsle.

  47. KM

    Thomas P. #44

    Föreslår ett enkelt test. Om du kan övertyga några växthusodlare att sluta berika luften med CO2 för att undvika ett sämre näringsinnehåll i grödorna, så ska jag lyssna på dig.

  48. Thomas P

    Christopher #45 Kraftledningar dödar fler fåglar än vindkraftverk, och ni har just gjort klart att ni vill bygga ett nät av kraftledningar runt hela Afrika.

  49. Arne Nilsson

    Men jag tror att för vissa människor (Thomas P tex) är ökad halt av koldioxid skadlig. Hjärnan förvandlas och tänkandet går i spinn. Slutstadiet ska vi bara inte tala om.

  50. Guy

    Thomas P # 48

    Jag har alltid hållit för att kraftledningar skall grävas ner. Upphängda har dom vrit till besvär för både fåglar, flygplan och servicepersonal.

  51. Thomas P

    Arne #49 Snarare för alla människor, men din tanke var i grunden rätt:
    https://ehp.niehs.nih.gov/1104789/

  52. På tal om att koldioxid ju bara måste vara dåligt och farligt.

    Här kommer ett (klassiskt nonsens-) citat från 2009 (fr före COP15 i Köpenhamn, där nog bubblan sprack på riktigt):

    Folk hamnar med jämna mellanrum i utrymmen där ”luften tar slut” antingen genom deras egen andning eller genom eld. I båda fallen dör du av koldioxidförgiftning långt före du dör av syrebrist.

    Ni kan säkert gissa från vem det är. 🙂

    Jag kan ge en ledtråd: Det är från samma person som hävdade

    .. växthusgaserna var bara ett sätt att detektera oss. Det som skulle kunna skrämma [utomjordingarna] var vår ”expansionism”, att de var rädda för att vi om vi fick tid på oss skulle börja sprida oss okontrollerat. I grunden att de såg oss som ohyra som borde bekämpas så tidigt som möjligt.

    🙂

  53. Daniel Wiklund

    Undrar om koldioxidens farlighet tas upp i polisutbildningen. I Miljöpartiets värld så är ju koldioxiden ett gift. Pratar man med poliser så får man veta att det är väldigt gott om knark, att det finns med i väldigt mycket brottslighet. När Romson och Fridolin intervjuades när dom blev språkrör fick man veta att båda testat knark. I samma intervju så fick man också veta att den globala uppvärmningen hotar våran planet. Och att just koldioxiden håller på att förgifta våran planet. I Miljöpartiets värld är det farligare att köra en bensinbil och äta kött än att använda knark.

  54. LarsW

    #KM 47
    Växthusodlare bryr sig om tillväxt och kilopriser, inte om näringsinnehåll per kilo. Inte heller cyniska handlare, om de över huvud taget har sådana kunskaper. Ovetande konsumenter köper bara det billigaste och hårdast drivna och därmed vattensjukaste. Vi som odlar en tomatplanta eller två på balkongen märker en avsevärd skillnad i smaken, dock.

  55. Ingemar Nordin

    Lars W #54,

    ”Ovetande konsumenter köper bara det billigaste och hårdast drivna och därmed vattensjukaste.”

    Jag ser att du har en väldigt låg uppfattning om oss konsumenter, oss deplorables.

  56. Thomas P

    Ingemar #55 Så hur gör du för att avgöra näringshalten i grönsaker när du står i affären?

    Sen är det väl ingen hemlighet att affärer kasserar stora mängder helt användbara grönsaker med mindre skönhetsfel eftersom de inte går att sälja.

  57. Ingemar Nordin

    Thomas P #56,

    Näringsvärde på tomater? Du skojar! Det handlar ju enbart om smaken. Tack och lov har ju vi lågtstående konsumenter drivit på så att idag är utbudet av olika sorters tomater större än någonsin.

  58. Thomas P

    Ingemar #57 Ja, med inställningen att det är ointressant om mat innehåller näring eller annat nyttigt förstår jag att du inte oroar dig över att näringshalten sjunker med mer CO2.

    Sen såg jag att forskare nyligen kommit på vad det är för smakämnen man tappat när man förädlat tomater enbart på utseende och stor avkastning, så om ett antal år kanske man lyckats återskapa tomater som smakar också.

  59. Olaus Petri

    Tack för den påminnelsen Jonas! Thomas P. Mulder vet att ”the truth is out there”.

  60. LarsW

    #59
    ”The truth is out there”. Dock icke här. Koldioxiden verkar vara 42: Alltings mening enligt Liftarens Guide Till Galaxen 🙂

  61. Ingemar Nordin

    Thomas P #58,

    Liksom Lars W så underskattar du oss ”ovetande” deplorables. Men kanske har du inte varit ute i affärerna på sistone? Skickat din butler? Nåväl, även COOP (som borde passa dig ideologiskt) har ett mycket stort utbud av tomater. Flera med utsökt smak.

  62. Christopher E

    #48 Thomas P

    Det där med kraftledningar och fåglar är troligen en faktoid som heter duga. Kraftledningar står inte högt upp på berg i precis de uppvindar rovfåglar använder. I mitt län är troligen fiskgjusen nu utrotad. Det finns obsrvationer hur vindsnurror klippt dem. De har överlevt massvis med kraftledningar utan att utrotas, men nu försvinner de, trots att luftledningar kraftigt minskat på senare tid.

    Men det spelar egentligen ingen roll att det är en faktoid för den diskussionen. Därför att alla vindsnurror klimathotskramarna önskar skulle ju kraftigt öka just mängden kraftledningar. Om du då svarar att dessa ska vara nedgrävda kanske polletten trillar ned varför du är helt fel ute i #48 till att börja med… 😉

  63. Christopher E

    Det är givetvis inget fel på växthustomater vare sig i smak eller näring, det är vad miljoner och åter miljoner konsumenter köper och njuter av.

    Om det finns någon mikroskopisk näringskillnad detekterar i precisionslaboratorium är det av noll betydelse. De är ju så mycket billigare än de där skrovliga ekologiska intill att man har råd att äta lite mer. Jag har ännu inte hört om någon massdöd från svält av att äta växthusgrönskar.

    #54 LarsW

    Är du medveten om att även dina balkongtomater är gödslade med drygt 40% articificellt ökad koldioxidhalt? Kul att du gillar dem! Uppenbarligen smakar koldioxidgödslat utmärkt!

  64. Thomas P

    Christopher #63 ”Det är givetvis inget fel på växthustomater vare sig i smak eller näring, det är vad miljoner och åter miljoner konsumenter köper och njuter av.”

    Folk köper det som finns att köpa och det de har råd med. Det finns specialtomater som kostar tre gånger så mycket som de vanliga som är hyfsat goda, men vanliga tomater är smaklöst blask jämfört med sådana man odlar själv.
    http://www.telegraph.co.uk/news/2017/01/26/end-tasteless-tomatoes-scientists-discover-long-lost-flavour/
    Jag vet inte om du och Ingemar bara tappat all känsla för hur tomater skall smaka eller om ni är så rika att ni utan att reflektera slänger upp 70 kr/kg för tomater.

    Och som sagt det där med näringsinnehåll är inget som man som konsument kan bedöma, men du tycks vara sådan där marknadsfundamentalist som förutsätter att ”marknaden” alltid förser folk med perfekta produkter. (Utom för lågenergilampor).

  65. Olaus Petri

    Christopher, jag håller med Tho…Fox Mulder. När utomjordingarna upptäcker våra smaklösa växthustomater invaderar de på en gång, ty sådan är den rättvisa intergalaxtiska etiken beskaffad. Människans växthustomatbrott är skadligt för det kosmiska klimatet och jorden måste därför förintas, eller åminstone alla republikaner som bara tänker på sig själva.

  66. Roland

    Små tomater och riktigt djupröda tomater innehåller mer av det viktiga ämnet lykopen, som sägs skydda mot bla cancer. Tydligen inte alla tomater som har lykopen i sig om man nu ska jaga efter nyttiga tomater

  67. Christopher E

    #64 Thomas P

    Det handlar inte om pris. Det är långt ifrån alltid det som är dyrare som är bättre. När det gäller ”ideologisk” mat är nog snarare ofta tvärtom. Själv köper jag mest spanska eller holländska tomater, tar alltid de billigaste. Nu på sommaren hobbyodlar hustrun egna frilandstomater i trädgården. De är också bra.

    Ni är som Ingemar säger så självgoda och stöddiga att ni dömer ut bulken av världens konsumenter som mindre vetande. Men det är ju precis så sekter gärna resonerar. Att jag inte behöver vetenskapsmän och peer-reviewade studier i ansedda tidskrifter för att tala om för mig vad jag tycker är gott är antagligen långt över er fattningsförmåga.

    Däremot har jag sett studier där individer helt övertygade om tex ekologiska produkters kulinariska överlägsenhet inte klarar ett enkelt blindtest, eller ännu festligare föredrar ”fel” alternativ. Att sätta dit självutnämnda vinkännare med bytta etiketter på flaskor finns också kul exempel på.

    Smak är helt enkelt ett relativt begrepp som handlar mycket om förväntningar.

  68. Christopher E

    #64 Thomas P

    Jodå, marknaden fungerar utmärkt för att ge oss bra produkter.

    Jag förstår inte vad du menar med lågenergilamporna. Det är nu inte marknad när ni vill tvinga på konsumenterna en produkt de inte vill ha genom att förbjuda övriga.

    Är lågenergilamporna sammantaget tillräckligt bra säljer de sig själva. Så tydligen är det ni förbudsivrare som tvivlar mest på deras förträfflighet.

  69. Håkan Bergman

    Tomater i affären är skördade så att dom ska tåla hanteringen från skörd till köp, den hantering tål inte en mogen tomat. Köp krossade tomater, dom skördas när dom har mognat.

  70. Thomas P

    Christopher #67 ”Själv köper jag mest spanska eller holländska tomater, tar alltid de billigaste.”

    Om du tror det är så tomater skall smaka så har du nog missuppfattat något. Men visst, har du förväntningar att tomater skall smaka så tråkigt är du bara gratulera, låga förväntningar kan vara bekvämt. Måste vara lite tråkigt för din hustru bara som lägger ned möda på att odla tomater och så uppskattar du inte ens skillnaden.

    ”Ni är som Ingemar säger så självgoda och stöddiga att ni dömer ut bulken av världens konsumenter som mindre vetande. ”

    Nej, jag tror jag får medparten med mig i åsikten om att dagens massproducerade tomater är väldigt tråkiga. Varför skulle butiker annars sälja tomater som kostar tre gånger så mycket för de som anser sig ha råd? (Och nej, de är inte ekologiska)

    Stöddigheten hittar man mer här bland er som dömer ut större delen av världens klimatforskare som mindre vetande.

  71. Carbomontanus

    Jasså, har dere gått over på Tomater ”Smaken er som baken delat!” sa Lill Linfors og mista skjørtet på Melodi grand prix i Gøteborg.

    Den mest berømte historie om dette og som man skal kunne, er Rudolf Steiners suksess med ”bio-dynamisk” landbruk. Et samkok av tradisjonell god og sunn økologi og Homøopati med nedgravde kuhorn med skir sand i komposthaugen og besatt fortynning og sprøyting med dette. Således fanget han opp mden besatte trangen til å sprøyte og spraye på alt mulig med et garantert ugiftig middel. Og dette er blitt en sustainable verdenssuksess, slå den!

    Bøndene kom og spurte hvorfor alt smakte så mye bedre før i tiden. Og Steiner forklarte ikke den enkle årsak, at smaken for tomater og alt mulig annet forherdes og sløves og svekkes med årene. Til eksempel må man være meget forsiktig med doseringen av sterke medicamenter for små barn. Regn ut efter kroppsvekt og prøv først med halv dose. Man forherdes og garves og sløves og det gjelder både pepper og nicotin og sprit og alt annet.

    Men jeg kan bekrefte at frilandstomater av egen avl i solveggen er en virkelig sterk og nostalgisk opplevelse. Det samme med nypoteter av egen avl. For tomatene tror jeg drivhusglasset filtrerer ut UV, i kombinasjon med at de taper seg ved kunstig modning og lang transport. Ting kan også være gjort for holdbarheten som svekker ”spenst og vitalitet”. Paracitter og alternative konsumenter så som microbene er ofte Feinschmeckere og vil også helst ha det beste, som man derfor ikke kan dyrke lenger. Der har jeg flere eksempler.

    Men hva en Nordin hevder, at markedet og konsumentene vet best er jo klart gammel overtro. ”Markedskreftene” og salgsbrangsjen tar det jo tvert imot for gitt og har det som prinsipp og aksiom og rutine arbeids- formel at det gjør de ikke.

    Så også der må nok en Nordin oppdatere seg.

  72. KM

    Thomas P. #70

    Hänvisar till koncensus i frågan. 97% av alla svenska konsumenter föredrar ”smaklösa”, växthusodlade tomater. Du är väl ingen tomatförnekare? 🙂 🙂 🙂

  73. Guy

    Den här tomatrundan måste jag hålla med Thomas. Jag köper endast inhemska tomater odlade i österbotten (dom flesta åtminstone). Dom är dyra på vintern men man behöver inte köpa kilovis av dem. Förresten odlade med konstgjort ljus och koldioxid 🙂

  74. KM

    Hej Thomas P och övriga tomatförnekare.

    Livsmedelsverkets rapport kan laddas ner här:
    https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2013/2013_livsmedelsverket_10_gronsaker_och_rotfrukter_analys_av_naringsamnen.pdf

    Notera följande:
    – ”All tomatodling i Sverige sker i växthus.” (sid. 9)
    – ”Tomater köpta i mars (importerade) innehöll liknande halter av näringsämnen som
    tomater köpta i augusti (svenska), bortsett från lite högre halter av lykopen och
    vitamin C i de svenska. De högre halterna kan bero på att de svenska tomaterna
    kan vara mer mogna vid skörd och att det är olika sorter som ingick i proven.” (sid. 24)

  75. Mina föräldrar odlade tomater kommersiellt pa 60-talet. Vad som mest paverkar smaken är, som nämnts ovan, hur mogna de är när de plockas och i andra hand sorten. En av mina grannar vid samma tid odlade redan da tomater i mineralull badande i näringssatt vatten och med tillskott i form av koldioxid fran gasbränning direkt i växthusen. Samma sak gällde för hans tomater; plockade halvmogna = smaklösa, mogna pa plantan = smakrika.

    Tala inte illa om spanska grönsaker. Jag bodde i södra Spanien 8 ar under 70-och 80-talen. Aldrig har jag ätit sa goda grönsaker och frukt som da. Det är bara sa att de för export maste skördas halvmogna för att klara transport och lagring och da blir smaken därefter.

    De egenskaper som prioriteras idag ar hallbarhet och utseende. Konsumenten i allmänhet föredrar smaklös mat och da far han det. Smak är en fraga om tillvänjning.

    Och ni som tror att konstgödsling minskar näringsvärde och smak, har ni nagot hum om hur vilda djur väljer sin föda? De söker alltid de mest smakliga och proteinrika växterna och äter mycket hellre konstgödslad gröda än biologiska svältfödda plantor. Inom skogsbruket utnyttjar man detta genom att i unga tallplanteringar konstgödsla nagra av träden. Pa sa sätt undviker man omfattande älgskador därför att älgarna i första hand betar de gödslade tallarna.

  76. Christopher E

    #70 Thomas P

    Den allvetande Thomas förnekar sig inte. Nu läxar den självutnämnde experten på hur tomater ”ska” smaka upp resten av världen… man förundras över denna aldrig sinande expertis i fält efter fält! 🙂

    Varför säljer affärerna nästan likadana varor för högre pris? Det har jag redan konstaterat ovan. För att några betalar. Handlar om status och förväntningar. Blindtester kan vara mycket avslöjande.

    Men gratulerar att bloggtrolleri tydligen är så lönande att du kan tillfredställa dina känsliga smaklökar med placebonjutning för flera gånger priset.

    Min hustru är professionell kock och väljer samma tomater som jag i affären utan problem. Hon har god erfarenhet av färska lokalodlade frilandstomater från sitt hemland och importerade ”kommersiella”. De föredrar de senare trots högre pris, men tvingas normalt handla billigt. Du behöver inte tycka synd om henne, hon har inget till övers för västerländska ”tyckare” med sina romantiska ideal och skrattar åt den ideologiska trenden med ”närproducerat” och ”ekologiskt” som de trogna svär på. Själv vet jag ju att modet svänger. Ibland är det istället importerat som anses lyxigt och flärdfullt. Men just nu är nationalistiska ideal starka i västvärlden.

  77. Guy

    Tomatdiskussionen börjar klarna. Lars M har rätt i att Spanska tomater smakar utmärkt. I Spanien. När dom kommer till finland ser dom fina ut men vi kallar dem vatukottar (smaklösa blöta)

    Närodlat är det inget fel på. Däremot går jag lång omväg runt ekologiskt. Om någon annan vill äta färdigt vissnade grönsaker, så gärna för mej, jag äter dom inte.

  78. Olaus Petri

    Av någon anledning kom jag att tänka på dessa visdomsord av Thomat av Aquino: ”Inte alla som blivit upplysta av en ängel, erkänner att de har blivit upplysta av en ängel.”

    Tänk på det Christopher!

  79. Svempa

    Vetenskapligt odlade tomater brukar vara de bästa. Ofta från Italien eller Spanien. Holländska kan vara OK.
    Svenska tomater brukar oftast vara mer smaklösa.

    Sk ekologiska tomater och annat sk. ekologiskt köper jag inte av etiska skäl och miljöskäl. Är sämre för miljö, smakar sämre, är av sämre kvalitet, större risk för naturligt förekommande gifter och kostar ofta dubbelt så mycket. Snake oil industri rätt och slätt.

  80. Pensionärer borde sättas i fängelse …

    … för det är ju dom som har förstört klimatet!

    Som jag påpekat många ggr förut: Det finns ingen bortre gräns för CAGW-fanatikernas dårskap

  81. Jag älskar hur dumaktivismen ständigt avslöjar sig genom att just göra halsbrytande dumma påståenden:

    … du tycks vara sådan där marknadsfundamentalist som förutsätter att ”marknaden” alltid förser folk med perfekta produkter. (Utom för lågenergilampor).

  82. Christopher E

    #81 Jonas N

    Ja, visst var den kullerbyttan kul.

    En tolkning är att Thomas håller med mig. Marknaden ger perfekta produkter, men inte lågenergilampor eftersom de ju inte är exempel på marknaden, utan lagreglering.

    En annan att han retar sig på att jag påpekat brister hos lågenergilamporna, vilket skulle motbevisa marknadens perfektion. Fast nu är de alltså inte marknad, så det håller inte.

    Det finns ingen väg runt att inga förbud behövts om lågenergilamporna var så bra som påstods. Då hade de sålt sig själva. Inte behövdes det några förbud mot ”tjock-TV” för att konsumenterna skulle välja platt-TV, dvs ”lågenergi-TV”.

  83. Guy

    Ack om det gick att förena eller åtminstone balansera förnuft och lagar. Tyvärr finns det mycket lagar och lite förnuft.

  84. Carbomontanus

    #82

    og så var det lamper.

    Jeg var skeptisk da de kom, for med våre strømpriser kan vi trygt varme huset ved å la lampene brenne. Ulempen var bare at man har øket nettspenningen og kjører dem for hardt for høyere lysutbytte, så varigheten var et økende problem. De nye miniatyr lysrørene holdt meget lenger men jeg tror produksjonen av dem er svært ressurs og miljøbelastende. Og så kom LED lys.

    Det siste er det eneste brukbare om man må ha batterilykter som må ligge klar i reserve, og vi har montert 12 volt LED i båten med stor fordel. Hvor det er svært viktig å ikke ned- tappe batteriet når motoren står stille. Det samme selvfølgelig og i biler. Og vi bruker stearinlys i båten i alle fall.

    Men jeg har sikret minste halogenpærer 12 volt 10 watt til vitenskapelig bruk på variabelt Power. Se på lampene gjennom reflexen i en CD- plate, da ser man klart forskjellen på kontinuerlige spektra fra solen, stearinlys, og glødelamper, og diskontinuerlige spektra i annet og fluoriserende lys.

    Jeg vil jo hevde at sparepærer i dag klart er billigere og bedre men er ikke ganske sikker på om det er helt sunt.

    Og som han ser gjør jeg meg helt andre tanker om valg og bruk av dette enn hva ”markedet” måtte hevde. Der gjelder hovedregelen at man aldri skal stole på expertene men tenke selv. Også på Handelsgartneriet Jfr. Plommer, så er vi av samme årsak særlig vanskelige kunder.

  85. Håkan Bergman

    Lasse Svärd i DN är ute och elcyklar igen. Tror han månne att elen i en Tesla kommer med Tomten.
    http://www.dn.se/ekonomi/motor/teslan-knockar-volvon-pa-energiforbrukning/
    Ni får googla på ”Teslan knockar Volvon på energiförbrukning” och läsa den cachade artikeln.

  86. Christopher E

    Apropå tomatförnekeriet som pågick ovan.

    Lyssnade på vetenskapsradion i morse, och det tycks som om ännu ett larm från en av våra husalarmister (näringsbrist från modernt odlade och förädlade grönsaker) var strunt. Inte är man förvånad.

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6781301

  87. Carbomontanus

    #86 Christopher E

    Man bør ikke dømme så kategorisk. Næringsbrist og rester av planteværnmidler i moderne landbruk er en realitet og har vært det allerede i lang tid, men det gjelder bare ikke kategorisk alle den slags varer.

    Man kan og likeså garantere å finne det samme i ”økologisk” dyrkede varer, og må dertil være klar over at ”økologisk” likesom ”vitenskapelig” kan ha diverse og sprikende betydninger og at det fuskes og svindles.

    Men hva vi ikke må ”strunte i” og legge oss ut i klassekamp og politisk krig og reklame imot, er våre muligheter til selv å undersøke og finne ut av det, og være istand til å handle og bedømme både vitenskapelig og økologisk.

    Økologi og Økologisk er ikke et varemerke eller en politisk eller kommersiell organisasjon, men en vitenskap som blev grunnlagt av Ernst Haeckel & al for over 100 år siden og har vært undervist på biologisk institutt kontinuerlig siden den gang, og som er pliktig felles- pensum til artium.

    Kun fjolsene og trollene og fanatikerne legger seg ut i generell politisk klassekamp og rase- krig mot slike fag.

    Jeg har drøftet dette med Umb.no og med konsernet YARA, i gamle dager Norsk Hydro. Selvfølgelig tenker de økologisk. Og det er den Vitenskapelige siden. Det er ikke der det skiller, men mellom qvakk og science.

    Som gymnasiast hadde jeg sommerjobb på entomologisk laboratorium og preparerte blant annet gulrøtter for å undersøke rester av DDT og Lindan i ferdigvaren. Man lot Drosofila melanogaster leve på det og så om de døde. De døde som fluer allerede der frøene var ”beiset”, men ikke på usprøytet.

    Men de trengte ikke måle engang, for som ung gymnasiast med smaksnervene i orden smakte jeg forskjellen med en gang. Den usprøytede varen var klart mye bedre, mens sprøytet og beiset vare smakte knapt gulrøtter. De manglet sødmen og aromaen og duften.

    Hvorfor det?

    Neppe på grunn av de stoffene, for det var så små mengder. Men det er all grunn til å tro at disse midlene drepte videre på ukontrollert vis mye mer av jordfaunaen og microfloraen, og det forstår vi kan gå alvorlig ut over odøren og smaken i resultatet. Og just det samme kan også gjelde tomater.

    Det har vært, og er, mye misbruk og feilbruk av planteværnmidler. Akkurat som feildiagnoser og feilmedisinering av mennesker og dyr.

  88. Skogsmannen

    Två veckor efter Jörsäters och Bengtssons svar på Debatt i SvD kommer lite armviftande varvat med ad hominem mot sina motdebattörer som slutreplik.

    Det främsta argumentet verkar vara att alla vet ju (eller borde veta) att det finns ett klimathot, varför släppa fram en debatt i media som motsäger detta (nu klandras alltså även media!)

    Att Jörsäters och Bengtssons enda argument är att det finns frågetecken i forskningsläget kan man enligt debattörerna bortse ifrån eftersom det alltid finns frågetecken inom forskningen.

    Snacka om att ha otur när de tänkte! 🙂

    https://www.svd.se/skolexempel-pa-hur-vetenskapsfornekare-arbetar

    Även lite undrande över varför det tog drygt två veckor lnnan slutrepliken kom?

  89. Christopher E

    #87 Carbomontanus

    Det tycks ändå inte finnas något mönster att produkter från modernt lantbruk och växthus skulle vara sämre än traditionella sorter/odlingsmetoder.

    Gjorde du ett riktigt blindtest när du ansåg obesprutade morötter vara godare? Placeboeffekten är mycket stark här. De flesta som bestämt hävdar ekologiskt är godare har inte gjort blindtest. Medan riktiga blindtest gång på gång visar att försökspersonerna inte klarar att känna skillnad.

    Det här är inget vetenskapligt test på något vis (ej dubbelblint och vi får inte se de troligen ca 50% som gissar rätt), men kul underhållning då just tomater var på tapeten:

    https://youtu.be/c_IoNQHMFLk

  90. Carbomontanus

    # 89 Christopher E

    ”Det tycks ändå inte finnas nogot mönster…..”

    Ja det kan du si med sikkerhet av flere årsaker.

    Hadde det fantes, vel, så hadde det vært beskrevet med troverdighet og man hadde kunnet peke ut årsakene. Men det er jo just hva man har gjort og rettet dem hele veien, mens andre ikke har brydd seg om dette. Selenmangel nitrogenmangel bormangel vannmangel , for mye vann ( røttene og jordmicrobene drukner og får ikke luft) kalk og magnesiummangel fosfatmangel,… you name it….

    Men vi kan gjøre det i blinde og basert på overtro og feildiagnoser og kjøpe det ene saliggjørende spray eller pulver…. eller vi kan sette oss bedre inn i tingene og rette det heller med tradisjonelle ”naturmidler”.

    Det er akkurat det samme, finner jeg, med plantehelse som med menneskelig helse og dyrehelse, og man kan ofte lære og ta eksempel fra det ene til det annet.

    Hva gjelder mine erfaringer med gulrøtter så var blind og doubble blind ikke oppfunnet den gangen, men jeg var verken blind eller dobbelblind men snarere årvåken og kritisk og skeptisk til hele situasjonen. Og ergret meg over at vi i butikken stadig mer fikk disse gulrøttene som ikke smakte gulrøtter lenger, men just hadde den noe beske og ellers lite ”gulrotaktige” smaken som jeg fikk å gjøre med på Ås og skulle raspe opp og applisere for fluene. Da knabber man litt i smug og bedømmer også selv. Det er jo en delicatesse særlig for barn, men ikke alltid, og der skiller det.

    Og akkurat det forholdet tror jeg belemrer mye av landbruket og matvareindustrien.

    Man har ikke smakt seg omhyggelig frem bestandig, men avlet og selektert og ”foredlet” med hensyn på vekt og volum og industrial viderebehandling og tariff og profitt. Det betyr ikke at det alltid blir galt, men resultatene kan sprike på usmakelig måte.

    Og jeg ser på eplemost, når vi tar saken alvorlig og smaker oss omhyggelig frem og sorterer sirlig og snur på hvert eple og skjærer det over før det går i mølla og pressa og presser selv, så blir resultatet ganske overlegent hva som er behandlet i blinde.

    Men det lokale saft og bærpresseri synes også å begynne å vite dette. De satser i dag heller på renslighet og kvalitet til en høyere pris, og synes da å konkurere bedre. Og de sier i instruksjonene og reklamene at folk må smake på og bedømme frukten før de leverer den.

    Og reklamerer med at de representerer økologisk (men ikke Ø-merket), og det synes å være en stil som heller er profitabel og sustainable.

  91. Carbomontanus

    Hei allesammen
    Nå fikk jeg inn på NRK TV at det er valgkamp i Tyskland og i den anledning kaster opposisjonen råtne tomater på blant annet Angela Merkel.

    Da synes jeg ikke at dere skal være så sure og sære i Stockholm og klage på usmakelige eller smakløse tomater og at de ikke skal være å få på det frie marked, dess verre jo bedre. Alt til sitt bruk, og det ville være et politisk overgrep å hindre dette på markedet.