Ingen kan väl ha undgått den fruktansvärda katastrofen i tyfonen Haiyans spår. Hela städer har fullkomligt utplånats och dödssiffran stiger för varje dag.
Inte helt oväntat har människans utsläpp av CO2 getts skulden. Eva Franchell skriver i Aftonbladets ledare ”Vem orkar bry sig om barnens framtid” att ”vi vet att antalet stormar ökar”. Hon skriver också att det krävs att hela samhället ställer om, parkerar bilen och äter mindre kött, för att förhindra framtida stormar.
Den filippinske FN-delegaten, Yeb Sano, tycks också tro att det är våra utsläpp av CO2 som är boven till katastrofen i hans hemland. Han höll ett känsloladdat tal på klimattoppmötet i Warszawa i måndags där han tillskrev i stort sett alla naturkatastrofer som människoskapade.
”Till alla som fortsätter att förneka det faktum som klimatförändringen är, utmanar jag dig att gå ut från ditt elfenbenstorn och bort från din bekväma fåtölj. Jag utmanar dig att åka till öarna i Stilla havet, öarna i Västindien och öarna i Indiska oceanen och se effekterna av stigande havsnivåer, till bergstrakterna i Himalaya och Anderna för att se samhällen konfrontera glaciala översvämningar, till Arktis där samhällen brottas med de snabbt krympande polarisarna till de stora deltan av Mekong, Ganges, Amazonas och Nilen där liv och försörjningsmöjligheter dränks, till bergen i Centralamerika som konfronterar liknande monstruösa orkaner, till de stora savanner i Afrika där klimatförändringen också har blivit en fråga om liv och död när tillgången till mat och vatten blir knapp. Inte heller att förglömma de massiva orkaner i Mexikanska golfen och den östra kusten av Nordamerika. Och om det inte räcker, kan du göra ett besök på Filippinerna just nu.” (min översättning)
Talet är långt så ni får läsa eller lyssna på det själva men Yeb Sano sa bland annat att IPCC underskattar riskerna för extremväder och att vetenskapen säger något annat. I själva verket finns det inga naturkatastrofer enligt Yeb Sano, de är alla ett resultat av vår ohållbara konsumtion som har förändrat klimatsystemet. Vad hans land går igenom just nu måste upphöra genom förhandlingarna i Warszawa, säger Yeb Sano.
Om vi tittar i IPCCs senaste rapport där den tekniska delen finns summerad i, ”Summary for Polecymakers” (SPM) sidan fem så står det mycket riktigt att sambandet är lågt för att människan skulle ha påverkat intensiteten i cyklonerna. Yeb Sano har alltså rätt i att IPCC har en lägre uppskattning än han själv. Vilka andra forskare han lutar sig emot i det uttalandet framgår inte. Michael Tjernström menar i en intervju hos SVT att stormarna inte har blivit fler men att olika faktorer i klimatet bidrar till att stormarna blir starkare. Ingen enskild cyklon uppkommer på grund av klimatförändringarna, säger Michael Tjernström.
Exempel på andra stormar med förödande effekt kan göras lång. Cyklonen Nargis tog 138 000 människoliv 2008. Tyfonen Tip 1979 räknas som den starkaste hittills men den hann försvagas väsentligt innan den nådde land. Vi måste också komma ihåg att rapportering och mätningar med den noggrannhet som vi har nu inte går så särskilt långt tillbaka i tiden. Det handlar om ungefär 30 år då vi har haft satellitdata. Diskussionen om människans roll vad gäller stormar lär fortsätta, som i The Spectator eller i Spiegel Online.
Jag tycker att det är oförsvarbart att vilseleda människor att tro att vi kan förhandla bort starka stormar på ett klimattoppmöte. Om det så kom en klimatfé nerdimpande på jorden, viftade med sitt spö och trollade bort 100 ppm ur atmosfären så skulle vi fortfarande ha stormar, orkaner, cykloner och tyfoner. Vi kan inte förhindra framtida stormar som Eva Franchell tycks tro, men vi kan mildra verkan av dem. Som någon skrev i kommentarfältet under Evas ledare så kan vi hjälpa dem att bygga bättre bostäder. Det tror jag skulle hjälpa dem mycket mer i framtiden än om jag slutar att äta kött.
En sak är vi i alla fall överens om, Eva Franchell och jag. Här och nu behöver de på filippinerna all nödhjälp de kan få.
”The growing scientific evidence for climate change will be connected with
public attribution of “extreme weather events” such as hurricanes and
floods to climate problems. More and more influential actors will share
the perception that “something needs to be done” – by businesses as well
as governments and citizens – even if agreement on action is difficult to
reach.”
Detta skrevs i Royal Institute of International Affairs (Chatham House) utredning ”The new economy of oil: impacts on business, geopolitics and society” 2001. Denna utredning innehöll policyförslag inom energi- och klimatområdet och hade beställts av EU-kommissionen (projektet 2020). Några år senare användes orkanen Katrina och översvämningar i Europa för att legitimera politiska beslut i EU. Det extrema vädret användes som ”triggering events” och nu byggs det upp samma sorts dramaturgi i samband med årets klimattoppmöte.
Den oförtröttlige IPCC-kritikern Tim Ball beskriver hur IPCC demoniserat CO2. Tänk om svenska journalister vågade och orkade läsa det. http://wattsupwiththat.com/2013/11/13/why-and-how-the-ipcc-demonized-co2-with-manufactured-information/
Politiker vill inte ta ansvar för sina misstag-därför är det bekvämt att ha klimatfrågan att skylla på.
Man kan tycka att Filippinernas politiker är hårt prövade nu och desperata uttalanden på IPCCs möte vittnar om detta.
Men då denne mans uttalande kommenterades av en Svensk delegat så nämnde hon inte med ett ord att hans förhoppning om att naturkatastrofer är naturliga men behöver inte bli katastrofer om människan accepterade och agerade på fältet i stället för i en annan världsdel.
Hej
Detta är konsekvens av människans behov av en enkel världsbild. Man skall inte tro att vårt så kallade ”upplysta samhälle” i detta fall skiljer sig särdeles mycket från det medeltida eller det förkristna. Vad seriös vetenskap visar har ringa effekt då det här är det gatans parlament och den tjutande hopen som bestämmer färdriktningen. Intensiva tropiska orkaner är en del av jordens klimat och några mätbara förändringar är inte påvisbara. Detta framgår klart numera även av IPCCs senaste rapport. Filippinerna är ett av de mest hemsökta områdena på jorden av tropiska orkaner. Det positiva som hänt de senaste decennierna är att dessa väderextremer numera prognoseras åtskilliga dagar i förväg som en följd av modern teknologi och kunskap. Detta räddar många liv men det finns inga möjligheter att undgå de materiella skadorna. Befolkningen var varnad i tid men möjligheterna till tillförlitliga skyddsplatser var sannolikt otillräckliga. Filippinerna är ett land med mycket stora sociala och ekonomiska skillnader där det inte alldeles är säkert att bistånd hamnar där det mest behövs. Här är det sannolikt de lokala myndigheterna som fallerat. Att istället skuldbelägga andra länders växthusgasutsläpp är därvid en bekväm utväg som inte leder till någonting.Vad som behövs är en långsiktig hjälp lokalt att bättre skydda sig mot dessa förhärjande oväder.
LennartB
LennartB
Citat från The Spectator ”A superstorm of similar magnitude, Cyclone Yasi, hit Queensland, Australia, in February 2011. The cyclone hit Queensland with an eye of 100 km in diameter and wind speeds of up to 285 km/h. Yet local disaster management committees had initiated their plans long in advance. Evacuation, including of hospitals, was completed more than four hours before the cyclone struck. Because Australia is an advanced nation that can afford to implement highly effective disaster warning systems, not a single person died as a direct result of this destructive cyclone.”
Av en händelse bläddrade jag häromdagen i Familjens Nya Världsatlas (Bonnier 1990). Och på en av de inledande sidorna finns en världskarta med de värsta naturkatastroferna inritade. Den värsta cyklonkatastrofen inträffade ”12-13 november 1970 dog 1000 000 på öarna i Ganges delta, Bangladesh”.
Men så hade man ju heller inte klimatmöten på den tiden som kunde förhindra eländet.
#6
Det där kommer jag ihåg!
Det var på en geografilektion vi ’ventilerade’ cyklonen. I någon av kvällstidningarna (vill jag minnas) var det bla en artikel om mekanismen för hur cyklonen fungerade. Temperaturskillnader drev på, och så nånting om att vattenångan kondenserade…… inget om CO2,1970 hade inte hjernevasken hunnit ner till grundskolan.
#6 Ett bra exempel på hur ett samhälle anpassas till naturen. Numera har Bangladesh skapat öar för att kunna klara översvämningar i deltaområdet.
http://www.oxfam.org/en/campaigns/climatechange/bangladesh-preparing-flood-disaster
OT: Även Kanada…..
http://joannenova.com.au/2013/11/tide-shifts-canada-comes-out-and-applauds-australian-pm-for-repeal-bill-of-carbon-tax/
OT eller kanske inte?
En längre genomgång från Bob Tisdale ang havens uppvärmning .
Bla en animering där Stilla havets värme sprids med en viss periodicitet-något IPCC inte kan stoppa vad de än kommer fram till!
Periodicitet!
http://wattsupwiththat.com/2013/11/13/comments-on-stefan-rahmstorfs-post-at-realclimate-what-ocean-heating-reveals-about-global-warming/
Vad skall vi med EU-parlamentet till om dess organ är styrda av intressenter utifrån. Man förutsätter att de har egna kunskaper inom de olika interna organisationerna och att de förmår stå stabila när det blåser. Förhållanden ändras inte snabbt och speciellt inte klimatet vilket utveckals relativt långsamt. Skall medias överdrifter om cykloner och liknande vara styrande för politikernas beslut? Det som händer på Filipinerna måste förståndsmässigt inses inte vara framkallat av mänskligheten. Om man börjar agera utifrån fantasier om orsak och verkan, vad finns då den kärna av stabilitet som vi förväntar oss av våra institutioner? Skall exempelvis beslut i Warszawa om utgivandet av gigantiska belopp till U-världen baseras på okunskap och masspsykos i klimatfrågan? Vi får hoppas att det finns några förnuftiga och kunniga politiker som kan sätta käppar i det galna hjulet.
för Argus
Det är inte så att växthusgaser eller CO2 har något direkt med en tropisk orkan att göra. Det går till så att mer växthusgaser ger långsamt en högre temperatur vilket i sin tur leder till mer vattenånga i luften. Det är den förhöjda mängden vattenånga i luften och den därmed förhöjda mängden kondensationsvärme som förstärker de tropiska orkanerna. Detta är ingen snabb process och kan inte idag påvisas från observationer men i en ännu varmare och fuktigare framtid (+50-100 år) blir det säkert möjligt.
LennartB
LennartB
Vilka ”vi” menar Franchell det är som vet att antalet stormar ökar? Är det ”vi som inte bryr oss om att ta reda på fakta och läsa vad IPCC skriver”?
IPCC förutsäger ju färre stormar i framtiden, men med mer nederbörd och starkare vindar i de stormar som kommer. Detta som en konsekvens av uppvärmningen som förutspås. Vilket förutsätter att uppvärmningen kommer igång igen.
Ingen av trenderna i stormar är tillräckligt stark för att märkas med den uppvärmning som har varit hittills. Alla som dillar om att stormarna blir vanligare/fler är i bästa fall okunniga och i sämsta fall lögnare. Om de nu inte tror på en kallare värld?
Superorkaner har det alltid varit och kommer alltid att vara i framtiden på Filippinerna. Media uppmärksammar det mer nu än tidigare. Förut har Filippinerna varit för lång bort. Min fru som kommer från Fillipinerna upplevde samma sak 1987 med superorkanen Sisang/Nina. Det var inte lika många döda men förödelsen var omfattande. Efteråt fick alla känna av fattigdomen på ett påtagligt sätt men området arbetade upp sig igen. Det finns en skillnad, från 1980 och tills idag har befolkningen ökat med ca 48 miljoner invånare (från 1800 till 1980 ökade befolkningen med 46 miljoner. Andelen fattiga har sjunkit men totalt sett har det blivit fler med tanke på denna befolkningsutveckling och det finns allför många fattiga som får bosätta sig på olämpliga områden och givetvis har de inte råd att bygga stabilare betonghus vilket annars allt fler människor har fått råd till att bygga. Har sett en tydlig skillnad på detta från början av 90-talet då jag först besökte Filippinerna fram tills idag.
För den som vill se lite ”klimatstatistik” från Filippinerna rekommenderar jag Pagasa dost (Filippinernas SMHI) http://kidlat.pagasa.dost.gov.ph/cab/climate_change/CurrentClimateTrends.html
lennart bengtsson [12]; Om nu solaktiviteten bevisligen viker, skall vi då skylla på CO2 eller solen, när den globala temperaturen går mot en negativ trend? I fallet med motsatsen, alltså att solaktiviteten ökar, skall vi då skylla på CO2 eller solen när den globala temperaturen ökar, som exempelvis under Grand maximum förra seklet, 1900-talet?
Jaha. Nu är dom väl nöjda på SMHI. http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/2013-globalt-sett-annu-ett-varmt-ar-1.34183
Jaha2. Vad ska man säga. Allt är utrett och klarlagt. Hittar ni minsta tvivel eller tvekan i vad WMO skriver ? http://www.wmo.int/pages/mediacentre/factsheet/documents/ClimateChangeInfoSheet2013-03final.pdf
Orsakssammanhangen är så många och kompliseradei klimathänssende att tvärsäkra uttalanden om orsakssambanden bara ättrycker en dumhet.
Jag minns en klimatforskare som en gång uttryckte sig ungefär så här: bara ett par procent av alla komponenter som styr klimatet känner vi till ganska väl. Resten är mer eller mindre gissningar.
Har ni sett det här?
http://svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1061205
Man blir ledsen när man ser hur vilseförda Sveriges biskopar är.
Det känns som om Svenska kyrkan är tillbaka i 1600-talets häxprocesser.
Som någon skrev, ”Prästkragen har blivit solkig”.
Nu har jag gått igenom stormarna där Haiyan drog fram med hjälp av http://weather.unisys.com/hurricane/
I snitt har man närmare 30 stormar per år, ibland upp till 40. Haiyan blåste med 170 knops hastighet. Och sedan 1945 har det blåst lika hårt eller hårdare 8 gånger med 185 knop som hårdast. 1961 hade man 2 tyfoner på 185 resp. 180 knop. 1966 två med 170 knop. Så nog är det ett vindpinat hörn av vårt klot.
#16 Peter F Jag minns den kalla mars 2013, och kall december 2012. 1850 var Lilla Istiden ännu inte riktigt slut. Så det är klart att det är varmare nu än då.
Lasse Forss
Intressant med statistik.
Tack för uppgifterna!
#20 Så frågan är hur mycket CO2 de måste bestämma sig för att ta bort för att förhindra framtida Tyfoner? 😉
Politikern på mötet bör nog få lite andra råd än att försöka stoppa vinden med CO2 åtgärder.
Betong till skyddsrum vid sidan av bambuskjulen kanske?
#14 Intressant -det är oftast befolkningen som är den parameter som ändras mest när katastrofer skall jämföras.
Lasse #23
”Så frågan är hur mycket CO2 de måste bestämma sig för att ta bort för att förhindra framtida Tyfoner?”
De tropiska havstemperaturerna måste ned ca 5 grader, jämfört med 1-2 grader under en normal istid (då koldioxidhalten är nere mot 175 ppm). En så stor sänkning skulle utplåna alla tropiska havsorganismer och troligen skulle koldioxidhalten bli så låg att allt aerobt liv på Jorden skulle dö ut.
Det första (att alla tropiska arter i havet försvinner) hände faktiskt under den extrema istiden i slutet av Ordovicium (fast CO2 halten var mycket högre än nu).
Faktum är att den värsta orkan som det finns spår av i Nordatlanten inträffade under MIS 5c-interstadialen då klimatet var betydligt kallare än nu (http://si-pddr.si.edu/dspace/bitstream/10088/16819/1/vz_Hearty_Olson_trax_2011_1_.pdf), Klimatgradienterna var dock betydligt brantare än i nutiden. Skandinavien och Sibirien var delvis nedisade, medan klimatet i Medelhavsområdet och tropikerna var ungefär lika varmt som nu.
OT.
Mikael Karlsson avgår som ordförande för SNF, fast han blir kvar som ordförande för EEB.
”Mikael Karlsson började som ordförande i lokalkretsen i Karlstad och länsförbundet i Värmland och har varit riksordförande i Naturskyddsföreningen sen 2002.
Så sent som i oktober omvaldes Mikael Karlsson som ordförande European Environmental Bureau (EEB), Europas största miljöorganisation. Den samlar runt 150 miljöorganisationer med över 15 miljoner medlemmar över hela Europa och har letts av Mikael Karlsson sedan 2005. Enligt Carl-Axel Fall ska inte Mikael Karlssons updrag i EEB påverkas av han lämnar posten som ordförande i Naturskyddsföreningen. ”
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5703803
Den stora betoningen av koldioxiden som klimataktivsterna driver har sina risker. Det är lättare sagt än gjort att åtgärda koldioxidutsläppen och om man väl lyckas med detta så finns risken att det visar sig att detta inte påverkar klimatet särskilt mycket. Förutsättningen för att sådana åtgärder skall ha någon betydelsefull effekt är ju att klimatkänsligheten är tillräckligt hög och att naturliga emissioner av koldioxid är obetydliga jämfört med de antropogena. Tänk om dessa två saker visar sig inte gälla, vad händer då om säg 50 år efter att människorna verkligen ansträngt sig och genom att offra stora resurser lyckats upphöra med antropogena koldioxidutsläpp.
Tänk om man i stället för att bara hålla på med sitt ordande om koldioxid inom internationella organisationer lagt ner mer kraft på att skapa en global räddningstjänst med ordentliga resurser i form av flygplan, helikoptrar, båtar, bandvagnar och en välutbildad räddningsstyrka. En sådan resurs tycker jag alltid borde behövas eftersom naturkatstrofer som tyfonen på Filippinerna alltid kommer att inträffa igen och igen. Nu får folk i området inte hjälp tillräckligt snabbt eftersom sådana resurser som jag talar om inte finns tillgängliga och katastrofen är för stor för att man nationellt skall kunna ha sådana resurser.
pekke #25
Då kan vi gratulera Mikael Karlsson för att han slipper ha två olika åsikter om biobränslen beroende på vilken organisation han representerar. Men det kanske är något för TV-programmet ”Debatt” att ta upp och bjuda in Mikael och Svante Axelsson.
Länkar om synen på biobränslen.
EEB:
http://www.eeb.org/?LinkServID=8481F382-A488-5532-533788C21A65D484&showMeta=0&aa
Naturskyddsföreningen:
http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/gront-samhallskontrakt-debatt-sverige-bor-ta-taten-mot-en-gron-framtid
Pehr B #26,
Send the marines 🙂
http://www.foxnews.com/world/2013/11/14/1000-us-troops-to-assist-in-philippine-relief-effort/
Pehr #26 Det vore väl bra att ha större resurser för internationell katastrofhjälp, men varför ställa det just mot ansträngningarna att bekämpa AGW? Visserligen använder man militär här, men hur mycket effektivare skulle det inte vara om man istället byggt upp denna som räddningstjänst från början. Man *kan* använda ett hangarfartyg för att distribuera hjälp, men effektivt är det inte. Eller kanske kunde man ta några av alla de miljarder som går till spionage osv.
Det är ett klassiskt dåligt argument att ställa varje satsning mot något mer behjärtansvärt. Höja arbetslöshetsersättningen? Tänk på de fattiga i Sudan istället de behöver pengarna bättre. Ger du pengar till att rädda utrotningshotade djur? Ge dem till Röda korset istället. Köpte du ny TV? Hjälp folket i Filippinerna istället. (Nej, den där sista vart visst fel. Att begränsa privat konsumtion är socialism, det är bara för välgörenhet till ”fel” ändamål där man får köra detta argument).
”Tänk om dessa två saker visar sig inte gälla, vad händer då om säg 50 år efter att människorna verkligen ansträngt sig och genom att offra stora resurser lyckats upphöra med antropogena koldioxidutsläpp.”
Tänk om det visar sig att IPCC istället underskattat effekterna av AGW och vi under tiden inte gjort något? Du får lära dig acceptera att man alltid riskerar fatta fel beslut. Inställningen ”vi gör som jag vill om ingen kan bevisa att det är fel” är inte speciellt konstruktiv eftersom den som tycker tvärtom kan komma med exakt samma argument.
Thomas #29,
Jag menar inte att ställa argumenten mot varandra. Jag konstaterar ett faktum.
Det har som jag skrev ordats mycket om koldioxiden, IPCC bildades för tjugo år sedan, man genomförde en klimatkonvention för att minska växthusgaser, stora resurser har lagts ner på forskningen, det finns idag många både nationella och internationella affärsprojekt som håller på med både det och det andra som har med koldioxidfrågan att göra därför att IPCCs verksamhet har skapat en marknad för detta.
Men vad har under samma tid hänt för att skapa någon internationell resurs av typ räddningstjänst på det sätt som jag föreslår. Praktiskt taget ingenting har hänt och ändå fortsätter naturkatastroferna att komma den ena efter den andra, orkaner, tyfonrer, jordbävningar, tsunamis och varje gång ser vi samma sak, människor som lämnas i sticket i veckor och månader, kanske år. Är det bra tycker du?
Thomas P #29
Nu blev jag konfunderad.
Menar du att effekterna av CO2 är mer säkra och uttalade än effekterna av tyfonen?
Jag anser att effekterna av tyfonen är påtagliga och att vi vet hur man ska mildra dem både genom förebyggande insatser och med katastrofbistånd. Och jag tycker att det är en uppgift som är lämplig för FN.
Jag tror också att du underskattar de resurser i form av elektricitet, vatten, mat flygplats och omlastningshamn som ett hangarfartyg erbjuder.
Pehr Björnbom:
Glöm inte kopplingen Koldioxid -> Bil -> Frihet
Bilen har alltid varit frihetens symbol. Därför är de rödgrönbruna moståndare till bilen och bilismen.
Med klimatbluffen fick man vatten på sin kvarn.
Som det skrivits eller i alla fall länkats här förut: De rödgrönbruna är desperata att hitta en efterträdare till Marx och hans proletariat. Man försökte först med genusvetenskapen och den ”strukturella rasismen”, men kvinnor och invandrare är helt enkelt för smarta för att gå på dessa finter.
Klimatbluffen är det sista halmstrået. Klimatets diktatur hägrar. Halmstrået håller dock på att mumsas upp av en glad ko som snart ligger på någons matbord, om ni förstår symboliken.
Jag kommenterade Eva Franchells artikel i Aftonbladet, och jag skickade också kommentaren direkt till Franchell och fick följande svar: ”Om du läser artikeln igen ser du säkert att det är den filippinske delegationsledaren jag citerar. Samt en minister.
Vänligen
Eva Franchell”
Eftersom jag inte håller med henne, och troligen ingen annan heller, har jag skickat ytterligare en kommentar. Få se om hon svarar nu också.
Japan nästa land att sälla sig till Australien och Canada.
http://www.theguardian.com/global-development/2013/nov/15/japan-scaling-back-cut-greenhouse-gases
O T
Vi har nog ingen aning om vilket oerhört svårt arbete Sveriges klimatambassadörer Ek, Lindstedt och gelikar har dessa dagar i Warzsawa att fördela våra skattepengar i fat utan bottnar.
What climate finance are developed countries providing in 2013-15?
http://www.oxfam.org/sites/www.oxfam.org/files/oxfam-media-briefing-cop19-11nov2013.pdf
En präst kan väl bara ha ett val!