I mitt tidigare inlägg beskrev jag miljöeffekterna i samband med gruvbrytning och tillverkning av vind- och kärnkraftverk/bränsle.
I detta beskriver jag effekterna av utsläppen av föroreningar samt övriga miljöaspekter pga av tillverkningen och även avfallsfrågan.
Effekter av luftföroreningar (NOx, SO2, O3, PM2,5)
Figur 1 Exempel för kärnkraft att tillverkningen sker globalt med transporter över hela världen, samma gäller i princip för vindkraft
Luftföroreningar från förbränning av fossila bränslen
Föroreningarna är relaterade till tillverkningen av komponenter till vind och kärnkraftverk samt tillverkning av kärnbränsle. Denna tillverkning sker globalt vilket innebär att även föroreningarna sprids globalt, Figur 1. Genom att det behövs ca 10 ggr mer material för tillverkning av vindkraft- än kärnkraftverk/bränsle för att producera samma mängd energi leder vindkraftsindustrin till betydligt större ingrepp i naturen, ofta rena miljökatastrofer, i fattiga länder pga malmbrytning samt betydligt mer användning av fossila bränslen för transporter och tillverkning vilket i sin tur leder till:
- Ca 4 ggr högre utsläpp av NOx och SO2
- 2 ggr så mycket utsläpp att PM
- 4 ggr högre CO2 utsläpp
Effekterna av dessa föroreningar beskrivs nedan.
NOx
- Kväveoxider (NO och NO2) bildas vid all förbränning oavsett bränsle. Summan av NO och NO2 kallas NOx.
- Kväveoxider är giftiga och irriterar luftvägarna och slemhinnor.
- Nedfall av kväveoxider leder till försurning och övergödning av mark och vatten. Försurning skadar växt och djurlivet, både på land och i vatten. När marken försuras utlakas viktiga näringsämnen, vilket på sikt innebära minskad tillväxt i våra skogar.
SO2
- Svaveldioxid (SO2) uppkommer främst vid förbränning av kol och olja.
- Svaveldioxid har en försurande inverkan på miljön (samma effekter som för NOx)
- Svaveldioxid kan påverka andningssystemet och lungfunktionen, samt orsakar irritation i ögonen.
PM
- Partiklarna (PM) består av olika ämnen och bildas vid all förbränning, men också genom mekaniska processer som till exempel vägslitage. Partiklar delas upp beroende på storlek i till exempel PM10 och PM2.5 (mindre än 10 respektive 2,5 mikrometer). De mindre partiklarna anses ha kraftigare hälsoeffekter eftersom de kommer längre ner i lungorna.
- Varje år dör mer än 8 miljoner människor i förtid på grund av de små partiklar som bildas vid förbränning av fossila bränslen (PM2,5). Effekten av partikelföroreningar ackumuleras under livets gång, med tilltagande hälsoeffekter som till slut kan ge sig bland annat ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och luftvägssjukdomar.
- De mindre partiklarna (PM2,5) kommer framförallt från olika förbrännings- och industriprocesser.
”Import” av luftföroreningar
En stor andel av luftföroreningarna (NOx, SO2, PM) kommer dock med vinden från våra grannländer i syd vilket är särskilt framträdande i södra Sverige, se Figur 2.
Figur 2 – El producerad av olika energikällor i fyra olika länder den 21 juni 2021 som visar att Sveriges elproduktion är 93 % fossilfri (dvs. ingen förbränning av kol, olja, naturgas) medan motsvarande elproduktion från angränsande länder (från vilka vi importerar luftföroreningar) varierar mellan 18-62 % fossilfritt. Vid kall väderlek under vintern (litet bidrag från vind och solel) är andelen fossilfri elproduktion från våra grannländer betydligt mindre medan Sveriges elproduktion fortfarande är till största delen fossilfri. Informationen tagen från https://www.electricitymap.org/ .
Skall vi förbättra vår miljö i södra Sverige så borde Sveriges regering framför allt se till att våra angränsade länder övergår till fossilfri elproduktion under alla väderleksförhållanden, dvs. satsa på kärnkraft. Polen satsar redan på kärnkraft och vissa signaler finns i Danmark att de tittar på kärnkraft. Även i Tyskland så finns signaler för kärnkraft.
Effekter av mikroplaster
Mikroplaster, Figur 3 och 4, från turbinbladen lossnar och dess hälsoeffekter har inte ännu identifierats. Många vattenlevande djur äter plasten i tron att det är föda, utan att sedan kunna smälta den. En risk är plasten i vattnet kan även fungera som en magnet för andra miljögifter för havets djur som fått i sig plast.
Figur 3 – Beläggningen på vindturbinbladen lossnar, Foto av Fred Olsen
Figur 4 – Mikroplast, Foto Henrik Hamrén/Stockholms universitets Östersjöcentrum
Den storskaliga utbyggnaden av vindkraft kan komma att bli en betydande källa till spridningen av mikroplaster. Verkens turbinblad, som kan väga över 20 ton styck, består till största del av kompositplast. De snurrande bladen eroderar när de utsätts för vind, regn, snö och is, och små bitar av plast lossnar från ytan och sprids i naturen. Hur mycket plast som lossnar är inte känt men uppskattningar har gjorts där man utgått från att bladen på ett verk kan tappa omkring tio procent av totalvikten under sin livslängd vilket skulle kunna innebära sex ton lossnad plast.
Effekter av infraljud
” Det är två källor till problemen; dels det direkta, men ohörbara, infraljudet i luften, dels det indirekta ljudet som uppstår från vibrationer i hus och byggnader. Vi hör inte ljudet, men celler och nerver i innerörat reagerar. Det handlar således om en subliminal påverkan på oss. Inte alla verkar påverkas negativt, men många drabbas av sömnproblem, koncentrationssvårigheter och depression.” Ref. Ingmar Nordin
Figur 5 – Film om negativa effekter av infraljud.
”buller från vindkraftverk kan vara en stressande faktor för djur och långvarig stress kan ge effekter som minskad fertilitet och förhöjd hjärtfrekvens”. Djur som kan bli påverkade av ljud är de djur som använder ljud för att kommunicera eller lokalisera byten. Dessa funktioner kan bli direkt påverkade även om djuren har anpassat sig till olika brus eller buller.
Övriga Effekter
Vindkraftverken ökar utrotningsrisken av stora rovfåglar då dessa reproduceras långsamt och är dessutom utsatta för miljögifter, Figur 6.
Figur 6 – «Wind turbines pose a greater risk to threatened species, like the California condor»
En studie I Ontario, Kanada under 10 år visar att varje vindkraftverk dödar storleksordningen 6 fåglar (ej rovfåglar) samt 0,4 rovfåglar och 12 fladdermöss per turbin varje år.
Det innebär att de 4 200 vindkraftverk som fanns i Sverige 2019 dödar årligen
- 25 000 fåglar (ej rovfåglar)
- 1 700 rovfåglar
- 50 000 fladdermöss (fladdermöss kontrollerar inte bara de flygande insekterna som myggor, de pollinerar också kommersiella grödor, blommor och olika kaktusar)
Dessutom visar det sig i en tysk undersökning att Tyska vindkraftverk dödar omkring 1 200 miljarder insekter per år, enligt en ny studie.
- Insekterna spelar nämligen en viktig roll, bla genom att pollinera växtligheten, som kärnan i många näringskedjor och är därför nödvändiga för såväl djurs som människors överlevnad.
Uppförande av vindkraftsparker leder också till skövling av skog och påverkar landskapsbilden. Även om vindkraftverken är vita och rotorbladen sitter mycket högt har det en stor negativ påverkan över hur landskapen ser ut. Vem vill se denna hemska syn från sitt fönster???
Nedan är ett axplock av intressanta blogginlägg om vindkraften som publicerats på Klimatupplysningen:
Vindkraft förstör vår natur av Mats Persson
Infraljud från vindkraft skapar stora hälsoproblem (prof. Ingemar Nordin)
Vindkraftens hälso-, klimat- och miljöpåverkan
Avfall
Kärnkraft
Avfallet från kärnkraften delas in i tre olika typer beroende på hur radioaktivt avfallet är:
- Lågaktivt avfall består mest av begagnad skyddsutrustning, till exempel plastdukar och städmaterial. Större delen av detta avfall bränns i en ugn för radioaktivt avfall. Askan och rökgasfilter därifrån tas om hand som medelaktivt avfall, se nedan.
- Medelaktivt avfall är bla. begagnade filter från reaktorsystemens reningsutrustning. Detta avfall gjuts in i betongkokiller och körs sedan till SFR, slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall som finns i anslutning till Forsmarks kärnkraftverk.
- Det högaktiva ”avfallet” utgörs av det använda reaktorbränslet men är egentligen inte ett avfall då det fortfarande innehåller klyvbart material som tex. kan användas i generation IV reaktorer. Detta ”avfall”
- förvaras först i cirka två år under vatten som måste kylas, i reaktorernas egna bränslebassänger och
- Därefter transporteras det i speciella behållare till mellanlagret för använt bränsle för lagring i 30 år. Detta mellanlager, Clab, finns i anslutning till Oskarshamns kärnkraftverk.
Svensk Kärnbränslehantering AB SKB, som ägs av kärnkraftsföretagen, har tagit fram en metod för ett säkert slutförvar av det använda bränslet från de svenska reaktorerna. Analyserna och resultaten från platsundersökningarna ledde till att SKB i juni 2009 valde Forsmark för slutförvaret. Tyvärr så motarbetar regeringen att starta byggandet av slutförvaret i deras strävan att falskt påstå att ”kärnkraftsavfallet inte är löst”. Med alla möjliga medel vill regeringen tvinga att de återstående 6 kärnreaktorer (av ursprungligen 12) måste stängas eftersom Clab inte kan ta emot mer bränsle. Det är intressant att Finland med en mer pragmatisk regering har börjat bygga ett liknande slutförvar för deras högaktiva ”avfall”.
Slutförvaret ska isolera bränslet under 100 000 år. Det mest stabila skydd vi har i Sverige är urberget som funnits i mer än en miljard år. Någon meter berg räcker för att stoppa all direktstrålning från bränslet. Man måste också förhindra att levande varelser i framtiden får i sig ämnen från bränslet via mat, dryck eller inandning. Det enda som skulle kunna transportera radioaktiva ämnen från förvaret är grundvattnet. Flera barriärer förhindrar dock detta, se också Figurer 7 och 8:
- Den första är en kopparkapsel, där bränslet kapslas in. I bergets kemiska miljö korroderar koppar mycket långsamt. Inga radioaktiva ämnen kommer ut ur täta kapslar.
- Den andra barriären är bentonitlera. Leran hindrar också vatten att strömma runt kapseln och fungerar som ett filter om en kapsel skulle skadas.
- Den tredje barriären är det redan nämnda urberget. Berget fungerar som ett filter. Berget kan hålla kvar radioaktiva ämnen så länge att en stor del hinner bli icke radioaktiva innan de eventuellt når markytan.
Figur 7 – Fotomontage av Kärnbränsleförvaret i Söderviken i Forsmark, ovan och under jord. Tunnelsystemets totala längd uppgår till drygt 60 kilometer. Under jord är förvaret tre till fyra kvadratkilometer stort. Det placeras på ett djup av 500 meter. Bilden till höger visar en kopparkapsel innehållande det använda kärnbränslet.
Figur 8 Inkapsling av kärnbränsle.
Allt högaktivt kärnbränsle från samtliga svenska kärnkraftverk under hela deras livstid kommer att placeras i upp till 6000 kopparkapslar, se Figur 7. Varje kapsel är Cirka 5 meter hög, 1 meter i diameter, väger runt 25 ton varav 2 ton utgörs av det utbrända kärnbränslet. Ett svenskt kärnkraftverk producerar varje år 5 kubikmeter (25-30 ton) inkapslat högaktivt avfall. Vid ett hypotetiskt fall att alla 6000 kopparkapslar har en liten genomgående skada redan vid deponeringen (vilket naturligtvis är helt orimligt) visar beräkningarna att den radioaktiva dos man skulle få vid markytan motsvarande enbart två procent av bakgrundsstrålningen, dvs den strålning som vi alla utsätt för (kosmisk strålning, strålning från marken och från radon i luften). Således så är den radioaktiva dosen helt försumbar. Ref: Simon Roth, SKB, 2020.
Kärnkraftverken betalar en avgift till en avfallsfond, cirka fem öre per kilowattimme. Pengarna används till att finansiera forskning, teknikutveckling, bygge av anläggningar och alla andra investeringar som behövs för att ta hand om avfallet i framtiden. Fonden innehöll drygt 75 miljarder kronor i juni i år, 2021. Uppskattningen av den totala kostnaden för att ta hand om ”avfallet” är idag ca 105 miljarder kronor. Mellanskillnaden mellan de 75 miljarder som finns i fonden och den beräknade kostnaden kommer att täckas av avgiftsinbetalningar från kärnkraftverken eller av att fonden ökar i värde. Riksgälden gjorde en beräkning av den totala kostnaden inför årsskiftet 2020/2021 och avgifterna har justerats för att täcka de förväntade kostnaderna. Detta betyder att utifrån vad man vet idag så kommer pengarna att räcka. Om slutsatsen ser annorlunda ut vid nästa beräkning om tre år så kommer avgifterna att justeras så att medlen ska räcka, Ref. Marie Lewenhaupt, Kammarkollegiet, Kapitalförvaltningen.
Vindkraft
Det mesta från ett vindkraftverk kan återvinnas dock inte bladen eller betongfundamenten. Betongfundamenten påverkar bla grundvattnet.
Vindturbinbladen betraktas som giftigt avfall, Figur 9. Bladen, som är gjorda av glasfiber och kompositmaterial, gör det näst intill omöjligt att återvinna då det är mycket svårt, och kräver mycket energi för att separera materialen i ett blad. Glasfibern kan återvinnas dock inte kompositmaterialen som ofta innehåller giftiga plaster bla Bisphenol A.
Studier visar bla att foster och små barn som utsätts för Bisfenol A löper risk för sekundära sexuella utvecklingsförändringar, hjärn- och beteendeförändringar samt immunsjukdomar. Ges tillräckligt med tid kommer större delen av Bisfenol A-ämnet, att med största sannolikhet migrera ur rotorbladen till dess ytor genom urlakning följt av avdunstning eller avlägsnande genom tvättning/regn till naturen. Rotorblad i stora industriella vindkraftverk innehåller ca. 20 ton per blad, dvs. 60 ton Bisfenol A.
Bara i Sverige väntas cirka 1000 blad tas ur bruk mellan 2020 och 2025. Det finns idag ingen återvinningsmetod som är ekonomiskt hållbar och därför har heller ingen marknad kunnat skapas för hantering av uttjänta vindturbinblad, säger Cecilia Mattsson från RISE. Det finns inte heller någon finansiering för att ta hand om varken bladen eller betongfundamenten.
Figur 9- uppkapade vindturbin blad i USA. Foto: Benjamin Rasmussen.
Slutsatser
Genom att det behövs ca 10 ggr mer material för tillverkning av vindkraftverk än kärnkraftverk för att producera samma mängd energi leder vindkraftsindustrin till:
– större ingrepp i naturen pga malmbrytningen, vilket ofta leder till rena miljökatastrofer i fattiga länder, samt
– betydligt mer användning av fossila bränslen för transporter och tillverkning vilket i sin tur leder till:
- Ca 4 ggr högre av NOx och SO2 som är giftiga gaser som skadar växt och djurlivet, både på land och i vatten. När marken försuras utlakas viktiga näringsämnen, vilket på sikt innebära minskad tillväxt i våra skogar.
- 2 ggr högre av PM (mycket små partiklar) som leder till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och luftvägssjukdomar. Varje år dör mer än 8 miljoner människor i förtid på grund av de små partiklar som bildas vid förbränning av fossila bränslen
- 4 ggr högre CO2 utsläpp (CO2 har ingen negativ inverkan på varken miljö eller hälsa utan är tvärt om positiv, men jag tar upp det eftersom miljörörelsen hela tiden säger att vi måste minska CO2 utsläppen, det är då ytterst märkligt att de är för vind men emot kärnkraft då vindkraften ger 4 ggr högre CO2 utsläpp per TWh)
Övriga negativa miljöeffekter som enbart gäller vindkraft är:
- Stora utsläpp av mikroplaster från vindturbinbladen
- Infraljud som kan leda till sömnproblem, koncentrationssvårigheter och depression
- Ökar utrotningsrisken av stora rovfåglar samt dödar varje år ett stort antal mindre fåglar, fladdermöss och insekter
- Uppförande av vindkraftsparker leder också till skövling av skog och påverkar landskapsbilden, vem vill se de hemska vindkraftverken???
Vad gäller avfallet så har en säker metod tagits fram och är finansierad av kärnkraftverken för att på ett säkert sätt ta hand om avfallet från kärnkraftverk. Detta saknas fullständigt för vindkraftverkens turbinblad som betraktas som är ett giftigt avfall samt betongfundamenten som påverkar bla grundvattnet.
Med beaktande av ovanstående är det totalt obegripligt att någon som är för miljön kan vara för vindkraft. Det är uppenbart att kärnkraft är betydligt mer miljövänligt än vindkraften.
Peter Rudling
Peter Rudling Splendid 👍
Tack Peter, väldigt bra och informativt.
Värt att notera vad gäller dödliga partikelföroreningar från fossila bränslen är att matlagning och uppvärmning med öppna eldar är att helt dominerande orsak till antal omkomna pga partikelföroreningar. Enligt Lomborg 2/3 av 7 miljoner årligen. Pålitlig energi till överkomlig kostnad genom kärnkraft eller fossileldade kraftverk med högteknologisk rökgasrening är lösningen på problemet. Inte väderberoende, opålitlig och dyr el från sol och vind
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/household-air-pollution-and-health
https://www.facebook.com/bjornlomborg/photos/each-year-7-million-people-die-from-air-pollution-most-from-indoor-air-pollution/10153897686008968/
För första gången är en majoritet av svenskarna för att bygga ut kärnkraften, visar en undersökning från Novus.
Det samlade stödet för utbyggnad är därmed för första gången större än de 45 procent som antingen vill behålla befintlig kärnkraft (31 procent) och de som vill avveckla kärnkraften (10 procent).
Runt 10 procent har inte bestämt sig
Ivar A #3
Det är alltså 46 + 31 = 77% som minst vill behålla kärnkraften! Det kanske är dags för oppositionen att plocka hem röster till nästa val – när det nu blir. Varför är det så tyst om detta?
En sak har jag undrat över länge: Alla dessa vindkraftverk står utplacerade lite här och där. Ibland i större grupper, ofta två eller tre tillsammans och ibland ensamma. Jag bor på landet och har haft goda möjligheter att studera uppförandet av många vindkraftverk i realtid. Vanligen av personal med östeuropeiskt ursprung. Man anlägger körvägar över åkrar, fäller skog etc. Men jag har aldrig sett någon som gräver de djupa och långa diken som rimligen behövs för alla de kablar som ska leda strömmen från varje enskilt vindkraftverk till någon slags uppsamlingsstation för vidarebefordran till nätet och de tusentals hushåll som ska kunna glädja sig åt de klimatvänliga strömmen. Ingenstans ser jag att väger är uppgrävda för korsande kablar eller något annat som visar hur strömmen leds. Förmodligen har jag missat något – grävandet sker kanske på natten, när trafiken är lågintensiv och inte behöver ledas om. Men lite mystiskt är det. Tur att man inte är konspiratoriskt lagd, annars kunde man tro att det hela är en bluff. Någon som kan belysa detta, kanske med en karta som visar hur kablarna går kors och tvärs genom landskapet?
Bra artikel, men 60 ton? bisfenol A. Inte rimligt att bladen består av 100% av den varan. Vad är det rätta?
”Varje år dör mer än 8 miljoner människor i förtid på grund av de små partiklar som bildas vid förbränning av fossila bränslen (PM2,5).”
Den uppgiften är milt sagt tvivelaktig. Artikeln den bygger på är helt baserad på modeller och teoretiska responskurvor utan en tillstymmelse till kliniska data. Överhuvud taget är partiklars farlighet troligen starkt överdriven. Om de verkligen vore så farliga som det påstås skulle öknar och områden som gränsar till öknar (t ex norra Kina) vara helt obeboeliga.
Även ”mikroplast” är ett dubiöst begrepp. För något år sedan var det någon som kom på den revolutionerande idén att faktiskt analysera ”mikroplasten” i oceanerna och upptäckte att den till 92% inte alls bestod av plast:
https://advances.sciencemag.org/content/6/23/eaay8493.full
För att tillverka och skapa allt material till förutsättning för ” Grön Energi” krävs givetvis fossil energi och övrig gammeldags energi.
Framtill ex-vis 2050 kommer Grön El att stå för långt under 50 %, , vilka önskedrömmar som än finns. F.n. står grön el för ca 3 % av ennergin
Jo, kärnkraft kommer nog att bli mer populär framöver.
#5
Det måste faktiskt finnas elanslutning till vindkraftverken. De behöver oundgängligen ström för att överhuvud taget fungera eftersom de har asynkrona generatorer. I svag vind förbrukar de inte sällan mer el än de producerar.
#5
Kablarna brukar läggas när vägarna byggs.Så gjordes när vi blev (påtvingade) 6 verk här utanför Varberg.
#4 Håller med. Det måste vara en valvinnare. Dessutom indirekt för eller emot (s)vindel.
Som valfråga Måste det upp till debatt. Då behöver ett antal ”tunga” företagsledare och vetenskapare träda fram om vi skall ha någon framtid värt namnet i vårt arma land.
En lösning på avfallsfrågan vad gäller vingar.
Inför en pant på vingarna, som rejält överstiger materialåtervinningskostnaderna + inför certifieringskrav för de som sedan genomför materialåtervinningen. Panten återfås när processen är genomförd och inrapporterad till relevant statligt verk – ”vindkraftsvingspantverket” (som med fördel placeras i glesbyggd).
Win-Win-Win-situation. Avfallet tas om hand. Vindkraften ger ännu fler jobb. Vindkraftsindustrin internaliserar fler av sina kostnader.
#6
Bladen väger tillsammans 60 ton och innehåller Bisfenol A och Polykarbonat-baserad epoxiharts.
Hur mycket är okänt men läcker väl ut.
#7 tty
Snabb googling FN:
” Each year, close to 4 million people die prematurely from illness attributable to household air pollution from inefficient cooking practices using polluting stoves paired with solid fuels and kerosene”
Statistik är statistik. Nyttigt är det inte i alla fall med öppen eld i småhus.
#9, #10 Jag avser de kablar som transporterar den ström som vindkraftverken genererar till ställverk, transformatorstationer och vad de nu kallas. De vindkraftverk som jag kunnat studera står i bebyggd terräng, med ett gammalt vägnät (nordvästra Skåne). Under uppförandet av några av dessa vindkraftverk har jag dagligen kört nära arbetsplatserna, utan att se ett spår av någon slags kabeldragning eller annan aktivitet en bit bortom själva vindkraftverken. Bara i vårt landskap torde det handla om hundratals mil kabel, med allt var det innebär av kopparkärna, isolering och annat (badar kärnan fortfarande i oja?). Till detta kommer underhållet av kablarna. Jorden rör sig, tjäle och frost pressar upp sten och annat mot ytan. Rimligen borde det pågå ett ständigt underhållsarbete lite här och var.
KÄRNKRAFT är det BÄSTA…..
Vid vilken spänning arbetar vindmöllans generator?
Ambitiös genomgång! Allt talar för att vindkraft aldrig skulle ha fått byggas med tanke på de multiproblem som följer vid tillverkning, avveckling och drift. Tillståndsgivningen av uppsättandet visar på vilka svaga kunskaper om konsekvenser politikerna har när de så förbehållslöst ger tillstånd till driftsättning.
#4
Kåberger har säkert sett undersökningen att 77% är för kärnkraft – och genast skrivit en krönika för etc:
https://www.etc.se/ledare/sanningen-om-karnkraften-kom-redan-19-mars-1970
Här kan man verkligen prata om olika verkligheter…
Peter Rudling
Bra översokt. Dock med vissa felaktigheter om Bisphenol A.
Ämnet är obehagligt, ja. Men: det är inte en plast, utan en komponent – en härdare – som används vid tillverkning av epoxyplast.
Vid diskussionen om hälso och miljöfarlighet ska man beakta dels hur mycket oomsatt Brsphenol A som finns kvar i den färdiga epoxyn, dels hur lätt det är för denna rest att migrera ur plasten.
Vidare ska man studera hur plasten uppför sig på lång sikt med hänsyn till just Bisphenol A. Kan ämnet återbildas som sådant? Låg sannolikhet enligt min bedömning. Men andra mer eller mindre farliga ämnen kan uppstå efter lång tids påverkan, dels genom kemisk nedbrytning typ hydrolys, dels genom framförallt UV-strålningens inverkan.
Jag har inte närmare följt vad leverantörerna gjort hittills inom området.
Det du i övrigt tar upp om fragment är korrekt. Men ordet mikroplast rimmar dåligt med den bild på rätt stora partiklar som visas på ett finger. Låt mikro förbli mikro….
Tycker för min del beträffande kärnkraften att du glömmer bort möjligheten att bygga ut CLAB. Det finns en ansökan om en 50%-ig utbyggnad som regeringen nog kan trumfa igenom trots att Oskarshamns kommun motsätter sig denna. Det kommunala vetot gäller väl knappast i riksangelägna frågor. Men ett beslut i den frågan brådskar.
#16 Johannes
En vanlig generatorspänning i vindkraftverk är 0,690 kV. Kablarna fram till vindkraftverken är numera ofta 33 kV. Dvs i större parker som har en egen fördelningsstation på tex 130/33 kV. Transformatorn inne i verket har således omsättning 33/0,69 kV. Kablarna är i dag typ PEX, dvs ingen olja. Ledarmaterialet är aluminium.
mattias #18
Och energiwende skulle kosta tyska elkonsumenter en glasstrut i månaden. Nu vet jag inte mycket om tyska glasspriser men så himla mycket högre än våra diton kan dom väl inte vara.
https://second-opinion.se/tyska-riksrevisionen-energiewende-hotar-nu-ocksa-systemsakerheten/
Det kan nog vara bra att backa ut från investeringar i vindkraftsparker eftersom inga försäkringsbolag kommer vilja försäkra alla felaktigt placerade kraftverk som redan är byggda.
Det kommer nya regleringar eftersom bullret i sig plågar miljontals människor redan nu i länder där vindkraft byggts ut på felaktig grund.
https://www.euro.who.int/en/media-centre/sections/press-releases/2018/press-information-note-on-the-launch-of-the-who-environmental-noise-guidelines-for-the-european-region
I princip samtliga nuvarande kraftverk på landsbygden är felplacerade med flera mil och kommer behöva flyttas till platser där det inte bor människor + inga människor kommer planera för boende inom en avlägsen framtid.
Det är m.a.o lika bra att lägga ner skiten direkt. Finns ingen framtid för vindel med ljudproducerande stänger nerstuckna i backen.
Erosionen av vindkraftsvingar är ett stort problem för vindbolagen och då speciellt havsbaserad verk.
Ju större verk desto större problem då spetshastigheterna hamnar långt över 300 km/h.
Två havsbaserade elindustrier, en utanför Danmark och en utanför England var så nednötta att omfattande reparationer och bladbyten skedde redan efter fem år i drift.
Det var verk som installerades 2013 och då var det med dagens mått små verk med 55m vingar. Dagens riktigt stora verk är vingarna på över 100m. med en höjd över 300m. Så på 8 år har verken blivit dubbelt så stora.
Länk till en rapport om verken i Nordsjön.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364032119305908?fbclid=IwAR2AmyhI3iZhcQL_0EQL5iO5h5EqlaTdLnIuy4W4V5O9VrVGwHi1w-ySHSo
Beräkningen av hur många fåglar som dödas av vindmöllor är nästan alltid grovt underskattade på grund av sättet att räkna kadavren. Så här kommenterade jag 2017 på KU:
LPO, franska motsvarigheten till Sveriges Ornitologiska Förening, har i juni 2017 publicerat en 92-sidig studie utförd 1997 – 2015 om franska vindkraftverks direkta inverkan på fågelfaunan. Studien har finansierats av Franska Miljö, Energi och Havsmyndigheten samt av Myndigheten för Miljö och Energi (ADEME). ADEME sysslar mest med att ge information till allmänheten om energibesparingar och relaterade subventioner. Båda propagerar kraftigt för den franska versionen av tyskarnas Energiewende.
Texten om själva studien börjar på sidan 27. LPO har bevakat 645 st vindmöllor. I genomsnitt var den bevakade ytan 5 000 m² under 6 månader en (1) gång i veckan. Mest hittades kungsfåglar, lärkor, sparvar, trastar och starar, i den ordningen. Man hittade 0,7426 (sic!) död fågel per turbin och per år. Vid de platser som bevakats extra noggrant var samma siffra 1,2430 st. Därefter uppskattar man den verkliga dödligheten till cirka 7 fåglar per turbin / år, vilket sammanlagt blir 35 000 (7 x 5 000).
35 000 döda fåglar / år är negligerbart jämfört med den naturliga dödligheten, eller t.ex de uppskattningsvis 50 miljoner fåglar som fångas av kattor i landet varje år. Och jag misstänker att det är det resultat man önskade visa. LPO är lika fanatiskt grönröda som SNF och WWF.
Jag tror att den statistik man redovisar är korrekt, men det stora felet ligger i att man räknat kadaver endast en gång i veckan. Dessutom står inget i texten om hur letandet gått till. Hade man hjälp av hund? Hur såg vegetation ut under kraftverken? Även i lågt gräs är det svårt att finna en medelstor död fågel.
För att verkligen kunna räkna alla kadaver måste nog ett område som sträcker sig väl utanför vingarnas räckvidd inhägnas. Ytan bör ha kort gräs eller grusbeläggas. Bäst vore om en hund tränad att apportera de döda och skadade fåglarna bodde i inhägnaden. Det är nog uteslutet att viljan finns att genomföra ett sådant projekt. Snarare tvärtom.
Med 50 års erfarenhet av rävjakt vid åtel, ställer jag mig synnerligen skeptisk till redovisade siffror om uppskattad dödlighet på basis av redovisade kadaver. Rävar och kråkfåglar lär sig mycket snabbt var de kan hitta mat. Desto mer regelbundet maten finns tillgänglig, desto oftare söker de av platsen. Och de är mycket duktiga på att finna födan!
Ett exempel: Nyligen sköt jag en medelstor råtta, vilken jag placerade framför ett kombinerat jakt-och fotogömsle, där jag på vintern har en rävåtel. Tanken var att fotografera en räv med råttan i gapet. En kvart efter att jag stängt in mig i gömslet flög en kråka över åtelplatsen. Att den flög just där var säkert ingen slump. Skator och kråkor äter också av åteln när den underhålls. Kråkan tvärstannade i luften och störtdök rakt ner till råttan som låg delvis dold i gräset. Innan jag ens hunnit titta i kamerasökaren flög kråkan iväg med råttan i näbben.
http://eolien-biodiversite.com/IMG/pdf/eolien_lpo_2017.pdf
Den här artikeln är intressant i sammanhanget, alla i panelen vet inte ett jota om vad energi eller effekt eller hur ett elnät är uppbyggt, men pengarna rasar in på deras konto ändå.
Verkar bekant!
https://wattsupwiththat.com/2021/06/27/new-york-has-no-idea-whatsoever-how-to-decarbonize-its-electric-grid/
Släng för guds skull ut allt vad miljöpartister heter från maktens taburetter, annars blir vi alla klimatpolitikflyktingar!
#25
Jag håller med om att undersökningen är löjlig. Chansen att ett kadaver skulle ligga kvar en vecka är nästan noll. I synnerhet kråkfåglar har järnkoll på allt som händer i deras revir.
Ett exempel: innan jag gick i pension körde jag varje morgon till jobbet på E4. De tider på året då jag åkte i den grå gryningen mötte jag regelbundet ett korppar som spanade av vägen så snart det var ljust nog att urskilja ev. dödade djur.
#25 och #27
japp, de har järnkoll. Allt försvinner. Blir till jord som det heter. Särskilt har de järnkoll på jordbruk, som t ex här i Norrbotten. Men inte korpen, han verkar ha ett annat fokus på sommaren. Men de andra kråkfåglarna har järnkoll. Och vet mycket mer än vi. Också om vad som är på gång tror jag.
Sommaren är kort, dygnet är långt, just nu, ljust 01.40, slåtter med nio meter butterfly och jordbearbetning med sex meter tungt tallriksredskap fem ton, nyodlingar. Diesel (hysch). Får se hur det blir sen.
Det är ju intressant att i bifogade artikel pratas det mycket om att ”rädda” den biologiska mångfalden. När det gäller vindkraft hörs det inte ett ord om detta. Trots att det i många fall är samma intressen som med ena handen bygger vindkraftskomplex som tar död på såväl fåglar som insekter och förgiftar land och hav som med andra handen ska få oss att tro att man värnar om den biologiska mångfalden.
https://www.di.se/hallbart-naringsliv/amazon-plojer-ner-miljoner-i-svensk-vatmark/
Det kan inte bli mer uppenbart att det är pengarna som styr vad som ska anses vara lämpliga åtgärder för att ”rädda” jorden. Miljörörelsen är kidnappad och man tycks inte ens inse det själva. Journalisterna hakar på utan att ifrågasätta och tycks fått för sig att storkapitalet gör allt detta utan vinstintressen. Faktum är att skulle det inte finnas miljarder att tjäna, i många fall av skattebetalarnas pengar, skulle man inte satsat en krona.
Det är bara att följa pengarna. Bakom praktiskt taget varenda satsning på att ”rädda” något så sitter det ett eller flera multinationella företag och gnuggar händerna i förtjusning över lättförtjänta pengar och lättlurade dumbommar.
”Ett pärlband av regleringar och ramverk är på väg från både EU och FN och den 29 juni lanserar börsoperatören Nasdaq en plattform för hållbarhetsdata med syfte att ge beslutsunderlag till investerare. Leverantör till företagsdatan om biologisk mångfald är de svenska miljökonsulterna Ecogain.”
Kollar man upp företaget Ecogain så hittar vi grundaren Enetjärn i bolaget Enetjärn Natur.
Enetjärn Natur är ett svenskt konsultföretag som hjälper företag, myndigheter och organisationer i utmanande markanvändningsfrågor. I företagets externa styrelse hittar vi bland annat Johan Kuylenstierna. Ordförande i klimatpolitiska rådet.
Nu har konkurrensen om Norges vattenkraft ökat:
https://www.energinyheter.se/20210623/24334/norsk-el-flodar-till-storbritannien
Bra för Norge – ökade kostnader för svenska elkonsumenter.
Enligt Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia, så kommer vädret att få en ännu större prispåverkan ju mer vi bygger ut den förnybara produktionen. Priserna kommer att variera ännu mer utifrån vädret.
Inte bara vädret hos oss – kan tilläggas. Från och med nu påverkas våra elpriser också av vad vädret i England är.
Vi behöver mer planerbar och billig elproduktion – inte mindre.
EDIT: länk till JS uttalande – https://www.energinyheter.se/20210407/23811/fem-ganger-hogre-elpriser-i-var-forra-aret
foliehatt #31
Jo det blir dyrt för oss, i synnerhet i elområde 3 och 4. 1400 MW Norge-Tyskland i mars, nu 1400 MW Norge-UK och om två år 1400 MW Danmark-UK, och vi stänger kärnkraft och Tyskarna stänger ner 8 GW nästa år. Bra för Putin och vindkraften, men det stör väl inte C, MP och stollarna i Bryssel.
Goda nyheter om ni ska ut och bada efter fotbollen i kväll, Ventusky kan numera också visa badtemperaturen och animerad vågriktning.
https://www.ventusky.com/?p=58.72;20.09;7&l=temperature-water
#30
Maffian.
#33 pa
Ja, definitivt
Har suttit och kikat på youtube-videos från helt vanliga människor som tvingas bo nära dessa vindkraftsverk och det är skrämmande berättelser minst sagt.
https://www.youtube.com/channel/UCtAAMAhdrA2tjUfHBlD36Rw
Hur kan detta vansinne få fortgå. Var är media, var är uppdrag granskning?
Ecogain / Enetjärn Natur har mycket exploaterad natur och många djur- och växtliv på sitt samvete. De har blivit en maktfaktor och en vinstmaskin med ”grön flagg” (läs mp) med vindkrafts-MKB:er som specialitet. De har fingrarna med i landets miljöpolitik och myndighetdsarbete så nog funkar affärsidén! Det är ju smart att ha inflytande hela vägen ”från ax till limpa”. Tror att de har upphandlat ramavtal om ”ekologiska tjänster” med Regeringskansliet, Trafikverket och Naturvårdsverket. Skulle bli förvånad om de inte har ramavtal med Energimyndigheten, Skogsstyrelsen, en rad länsstyrelser, kommuner och det statliga Sveaskog… För att inte nämna de stora vindkraftsbolagen. Deras ramavtal om konsulttjänster bör snarast granskas av oberoende revisor, kanske Riksrevisionen. Namnbytet var sannolikt nödvändigt för att försöka undvika nedsmutsning av släktnamnet.
En både nyanserad (när det gäller huruvida sol och vindkraft kan tillgodose energibehovet) som helt uppåt väggarna felaktig artikel. Än en gång dessa isbjörnar. Har verkligen journalisterna ännu inte insett att isbjörnarnas antal har ökat? Hur är det möjligt? Isbjörnsförnekare?
https://www.expressen.se/kultur/helena-granstrom/miljororelsens-problem-liknar-klimatfornekarnas/
Så nu flödar elen från Norge till UK, det blåser hyfsat utefter nordjö- och kanalkusten så britterna nöjer sig med 680 MW idag, men i morgon blir det i stort sett stiltje där och då lär britterna köpa mer.
https://www.bmreports.com/bmrs/?q=eds/main
Scrolla ner till ”Average Half Hourly Interconnector Flows”, nordsjölänken är den lila kurvan.