Hubert Lamb och klimatvetenskapens omvandling II

Steven Coonins intressanta genomgång av vem och vilka som hindrar en ordentlig genomlysning av klimatfrågan väckte tanken på att titta närmare på när syret till klimatfrågans vetenskapliga ljus började tryta. KU har berört frågan ett otal gånger och nu när det mesta tagit semester är det lägligt att återuppliva några inlägg, som tillsamman kan bidra till ett svar.

Darwalls historiska genomgång, mitt förra inlägg, är värdefull att ha i bakgrunden. En liten intressant passus stack ut. Han skriver att Stockholmskonferensen (1972) blev kulmen på den första vågen av internationell miljöaktivism och att miljörörelsen därefter gick in i ett puppstadium och fortsätter:

”när världen därefter blev varmare under 1980t var rörelsens metamorfos fullbordad och nu flygfärdig i sin nya skepnad. Nu blev det försiktighetsprincipen, konsensus och den postmoderna vetenskapen som gällde. Hållbar utveckling lanserades som det nya honnörsbegreppet även om det var högt diffust vad det egentligen innebar.”

Försiktighetsprincipen, Konsensus och Hållbar utveckling skiljer sig markant från den traditionella vetenskapen, som söker tolka världen utan att snegla mot ideologier, politiska möjligheter, beslut och åtgärder. Troligen sätter Darwall här tummen på en viktig tipping point.

thSRZFOBLE 2

En som verkligen fick känna av effekterna av denna övergång var Hubert Lamb, (länk 1,något bearbetad).

Paleoklimatologen Hubert Lamb (1913-1997) kämpade för sin vetenskapliga övertygelse. Till en början rönte han framgång, men han förlorade och löpte risken att för alltid hamna i gruppen bortg(l)ömda men intressanta vetenskapare.

Den, som sett till att Lambs öde inte förlorats i historiens dunkel, är historikern Bernie Lewin. Han har grävt fram Lambs livshistoria och berättar den i ljuset av den metamorfos klimatvetenskapen genomgick under hans tid. GWPF har gett ut delar av detta arbete: HUBERT LAMB and the Transformation of Climate Science, (Länk 2)

Lamb tjänstgjorde fram till fyrtioårsåldern som outbildad meteorolog under Met Office. Han arbetade både till lands och till sjöss världen över. 1954 återvände han för gott till England. Där placerades han på Met Office´s avdelning för klimatologi. Det innebar att han blev vittne till och offer för klimatvetenskapernas omvandling.

Under de första åren i land såg han meteorologins tillkortakommande i samband med byggandet av Karibadammen i Zambezifloden. En viktig faktor vid dammbyggen är naturligtvis kunskap om vattenflöden, speciellt risken för ”flom”, extrema högvatten. Meteorologernas uppgifter grundades på 50 års data, men under den korta byggnadstiden överskreds deras värde tre år i rad.

Lamb såg här en uppgift! Det var viktigt att få kunskap om extremväder och forntida klimat. Sådana insikter skulle också kunna ge information om drivkrafterna bakom klimatets ständiga förändring och kanske till och med ge en vink om framtida väder och klimat.

Lamb hade studerat geovetenskap på universitetsnivå. Han började söka i arkiv, som kunde ge upplysning både från Europa och från det gamla Imperiet och han arbetade brett efter geovetarnas metod med proxies och historiska dokument. Så småningom såg han mönster, som inte kunde inordnas under WMOs s.k. normalperiod d.v.s. meteorologernas uppfattning att påvisade väderförändringar endast var slumpmässiga variationer runt ett stabilt medelvärde, ”random variability about a norm”. (WMO, FNs, World Meteorological Organisation)

1961 presenterade Lamb “On the nature of certain climatic epochs which differed from the modern 1900-1930 normal”. Genom sin forskning utmanade han nu den meteorologiska ortodoxin, som alltså byggde på korta mätserier. Två år senare inbjöds han trots, eller på grund av, detta att delta i WMOs arbete med klimatfluktuationer.

1966 kunde gruppen där Lamb ingick presentera en förberedande rapport. Den föll väl ut och en ny arbetsgrupp och nu med Lamb som ordförande inrättades. Deras uppgift var att undersöka metoder för att utveckla prognoser och där hänsyn skulle tas till både naturliga drivkrafter och antropogen påverkan.

1971 var Lambs grupp klar med ett utkast till en större rapport, ”Climate fluktuation and the problems of foresight”. Vid det här laget hade han börjat oroa sig för att den eventuella antropogena påverkan fick alltför stor uppmärksamhet trots avsaknad av bevis. Rapporten tog därför upp att prognoser i allmänhet endast vilade på en enda yttre drivkraft.

Så här långt hade Lamb haft framgång, men nya tider stundade och den här rapporten föll inte i god jord!

Det konfererades livligt kring människan och väder och klimatet. Våren -71 t.ex. hölls en tre veckor lång konferens (SMIC) ”Study of Man´s Impact on Climate” i Stockholm. Den arrangerades av MIT och de svenska värdarna. I sammanfattningen slås fast att människan kan ha haft en liten inverkan på de väder- och klimatförändringar man konstaterat, men att de naturliga drivkrafternas påverkan måste undersökas och frågan om huruvida vi gick mot global uppvärmning eller avkylning var ännu öppen. “Vetenskapen” var under detta övergångsstadium med andra ord långt ifrån ”avgjord”!

FNs epokgörande miljökonferens i Stockholm -72 blev en framgång för den utvecklingsfientliga miljörörelsen och som sagt nya tider väntade. Snart fattades avgörande beslut.

Lambs grupp fick inte fortsatt förtroende och rapporten ”Climate fluktuation and the problems of foresight” kom aldrig i tryck. Intressant nog går utkastet inte heller att finna på CRU. Och, WMO bildade ännu en ny expertgrupp Panel of Experts on Climate Change – nu utan Lamb.

Förändringarna rullade på och meteorologin började göra anspråk på att vara en exakt, fysikalisk vetenskap. Intresset för prognoser växte och Lamb hävdade ståndaktigt att denna nya ”exakta vetenskap” inte fick tappa fotfästet utan måste vila på fast grund d.v.s. paleoklimatologiska insikter om klimatförändringar och deras drivkrafter.

Under WMOs kongress 1975 beslöts att organisationen skulle ”take the lead in research and issue authoritative statements”.

Lamb hade kartlagt hur västvindarna hade påverkat vädret på Brittiska öarna sedan 1880. Han hade på så sätt bidragit till ökad förståelse av NAO och hans aktier i WMO steg knappast efter rapporten i Nature, August 7 (256, 479: 1975). (se länk 1)

Möjligen blev det bråttom för WMO att komma med ett myndigt uttalande. Sommaren 1976 var ovanlig varm USA och Europa. WMOs Executive Committee tar nu ledningen och varnar för kommande global uppvärmning under nästkommande sekel. 22 juni kunde man i Times läsa ”World´s temperature likely to rise”. Orsaken, ökad koldioxidhalt och värmespill. WMO menade också att bruset från de naturliga klimatvariationerna skulle komma att döljas av den antropogena uppvärmningen.

FN/ WMO hade nu både grabbat tag i styråran och valt väg!

Hotet om den globala avkylningen fick ett hastigt slut och de naturliga klimatvariationerna sopades under mattan. Uttalandet var omtumlande för Lamb. Nu hade WMO övergett den vetenskapliga banan. Men, det som verkligen oroade honom var ändå hur följsamma de vetenskapliga institutionerna blev.

Ibland nämns 1988 som Annus mirabilis, klimathotsfrågans genombrottsår. Varför inte 1975/76?

Parallellt med denna utveckling hade Lamb lämnat Met Office 71/72 på grund av sin pensionering, men med hjälp av en tidigare forskarkollega och privata initiativ inrättades en ny enhet för klimatforskning, Climatic Research Unit (CRU) vid University of East Anglia, åt honom. Han lyckades inte övertyga WMO om hur klimatforskning borde bedrivas men i och med sin position som chef för CRU hoppades han att kunna bygga upp ett kraftfullt team enligt sina egna intentioner. Det visade sig bli svårt att konkurrera om forskningsbidrag och det blev aldrig något kraftfullt team under hans tid på CRU.

Lamb hade gnetat på med sin paleoklimatologiska forskning ända sedan -50t samtidigt som han skrev på sitt stora verk och 1972 kunde han till slut publicera första delen av sin epokgörande Climate: Present, Past and Future. Där motiverar han också varför han tvivlade på ”växthushypotesen” eller snarare koldioxidhypotesen.

Efter några års kamp för resurser gick bl.a. Rockefeller Foundation in och räddade CRU, men då var det snart dags för Lambs slutgiltiga pensionering. Tom Wigley efterträdde Lamb 1978 och efter en tid dök det upp resurser även från US Department Of Energi under deras CO2 program! T. Wigley´s intresse låg som bekant mera åt ”det exakta hållet” (läs klimatmodellering) än att sitta och gräva i gamla dammiga luntor och efter några få år med tämligen försiktig övergång var allt arbete som från början gjort CRU känt och respekterat världen runt – övergivet.

Samtidigt lyckades T. Wigley med att skaffa resurser och efter några år fanns en stor stab på enheten. Lamb hade utmanat den gamla meteorologiska ortodoxin om ”random variability about a norm” endast för att finna att den ersatts av en ny doktrin, CAGW, som kommit att dominera klimatfrågan. Han avled 1997 strax innan Manns hockeyklubba kom ut på banan.

SheepMountain scr

Den omdiskuterade Lambkurvan så som ”Josh” såg den

Ann Löfving-Henriksson

 

Länkar

Originalinlägget från 2015 med intressanta kommentarer:

1. https://klimatupplysningen.se/hubert-lamb-och-klimatvetenskapens-omvandling/

Rapporten från GWPF:

2. http://www.thegwpf.org/hubert-lamb-and-the-transformation-of-climate-science/

Ingemar Nordins inlägg om Lambs kamp utifrån ett mera vetenskapliga perspektiv, även här intressanta kommentarer:

3. https://klimatupplysningen.se/hubert-lamb-hydrans-fodelse/

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lasse

    Tack Ann för en återblick.

  2. Lennart Svanberg

    Stort tack för detta. Oerhört intressant.

  3. jensen

    Lambs anseende kommer säkerligen med tiden att återupprättas. Och hans kurva bli den mest erkända med perspektiv.
    Dagens hysteri tar sig många uttryck. T. ex. varning för värmebölja i Lund med 25 C.
    Och ändå köas det för fullt till Medelhavsländerna.
    Folk i allmänhet har nog bättre kläm på väder och klimat än den politiskt korrekta ” vetenskapen”, som snarare borde liknas vid någon slags scientologi.
    Undrar hur man karakteriserar 6-miljoners-staden Bagdad med 51 C igår. regelbundet kommande varje år.

  4. Ivar Andersson

    Det är inte lätt att konkurrera om forskningsbidrag om man inte håller sig till den klimathotsreligiösa läran: koldioxiden bestämmer klimatet.

    Försiktighetsprincipen tillämpas inte när det gäller att slösa med skattemedel på klimatåtgärder. Om folk vill slösa med egna pengar är det helt ok men att slösa med andras pengar (skattemedel) är förkastligt och oförsvarbart och omoraliskt.

  5. foliehatt

    Och media har verkligen sprungit med bollen, (eventuella) katastrofer ger bra rubriker, vilket i sin tur ger säljande löpsedlar, vilket i sin tur ger positiva effekter på inkomsterna. Detta oavsett om katastrofen verkligen kommer eller inte (om tio år, alltså).

    Incitamenten att kolla utsagorna och teorierna finns därför inte riktigt där, för att underdriva. Å andra sidan så är det inte självklart att massmedia ens skulle klara av att ifrågasätta och själv undersöka utsagorna. Enklare att ta pressreleaserna rakt av och köra löpen på det.

    TT är ju kända i många fora för att inte äga de vassaste knivarna i stan (se läsarkommentarer på TT-material i NyTeknik, t.ex.)

    Nu har de intervjuat Greta om vad för politik hon ska få igenom som betalning för att de unga accepterar att bli vaccinerade mot Covid. (https://www.svd.se/thunberg-tungt-ansvar-pa-aldre-efter-pandemin)

    Skjutjärnsreportern på TT frågar Greta: “Du brukar ju inte ställa upp i kampanjer och reklam – varför tyckte du att det här var så viktigt?”

    Eehhhhhh?? Nyss vaknat, eller?

  6. Björn

    Intressant! Det är ju så med all vetenskap, att det svåra endast förstås av ett fåtal. Att hålla med kräver för det mesta inte någon egen tankeprestation. Att hålla med är ju enklaste vägen, för man klarar sig ändå. Under utbildning är det ju så att de som klarar standarduppgifterna blir godkända, men de som klara de svåra, är en minoritet. Vem bryr sig om denna minoritet, de andra är ju i majoritet? Så är det inom klimatforskningen också, de som bildar konsensus är någons svans, som försvarar sin husse. Det svåra är för svårt för denna svans, därav utvecklas ett massbeteende.

  7. Daniel

    OT Igår den 28 juni fyllde ett av mina barnbarn 18 år. Hon föddes i Stockholm, som det året (2003) hade en varm sommar. Den 28 juni 1866 föddes hennes morfarsfarfar, min farfar. Han föddes i en by två mil sydväst om Piteå. När han föddes var det kvar is på träsket, likadant året därpå. 1867, som Hans Villius och Olle Häger kallade ett satans år. Nödåren, med frånvaro av sol och värme, präglades av stor hungersnöd. Den senaste klimatkatastrofen i Sverige. Då är sol och värme att föredra.

  8. Sören Gustafsson

    Bara en reflektion. Att minska fattigdom hos människor är ju tämligen fastlagt det bästa sättet att minska befolkningsökningstakten på jorden. Att nu göra dessa gigantiska åtgärder för att minska de antropogena koldioxidutsläppen kostar ju enorma pengar i sig och att det sedan som en direkt följd gör att fler människor blir fattiga eller fattigare är ganska vidrigt. Istället för att se till att vi mår bra betalar vi för att må sämre. Att göra fler människor fattigare och på så sätt öka jordens befolkning får ju en annan konsekvens också – ju fler människor på jorden desto mera koldioxid andas ut – något att tänka på för de som ser koldioxid som ett gift.

  9. jensen

    8
    Och hur tänker makthavare i EU och USA, när man förbjuder investeringar i Afrika betr. utnyttjande av naturgas. ?

    http://notrickszone.com/

  10. Bim

    Jensen # 8
    Makthavare tänker inte. Makthavare lyder annars är de inte makthavare, i vart fall inte länge-

    Ivar Andesson # “Om folk vill slösa med egna pengar är det helt ok men att slösa med andras pengar (skattemedel) är förkastligt och oförsvarbart och omoraliskt.”

    I Sverige finns inte andras pengar. Alla intjänade pengar tillhör staten. Det folk får behålla är subventioner.
    Annars hade ju staten inte kunnat slösa bort alla pengar som de nu gör.

    Och tack Ann för bakåtblickarna, nyttig läsning, åtminstone för mig som inte började intressera mig fö klimatgalenskapen förrän Al Gore åkte tåg från Oslo till Göteborg. efter att han mottagit Nobell priset. Han fick tydligen inte åka med sitt eget bagage som kom i limousin.

  11. Håkan Bergman

    foliehatt #5
    “– Jag tycker också att vi sett globalt att unga har tagit ansvar för att skydda riskgrupper, vilket oftast är äldre. Därför hoppas jag också att äldre generationer efter pandemin tar ansvar för att skydda yngre generationer när det kommer till klimat.”

    Greta kan vara fullkomligt lugn, dagens politiker lånar så mycket dom kan till gröna investeringar, pensionsfonderna slänger in massor också, om säg 20 år kan dagens unga avgöra själva hur smart det här var.
    P.S. hittills är det 5, fem, i åldern 10-19 år som dött i covid i Sverige, det kan möjligen bero på den sjukvård som vi gamlingar byggt upp i det här landet och dom prioriteringar vi gör i vården, drygt 13000 i kategorin 70+ har dött.

  12. Lennart Svanberg

    Att mänskligheten trott på dumheter genom historien är ju inget nytt. Tydligen var blodigeln ett säkert sätt att förutspå oväder på 1800 talet https://medium.com/looking-up/tempest-prognosticator-5de806c03e58!

  13. tty

    “En viktig faktor vid dammbyggen är naturligtvis kunskap om vattenflöden, speciellt risken för ”flom”, extrema högvatten. Meteorologernas uppgifter grundades på 50 års data, men under den korta byggnadstiden överskreds deras värde tre år i rad.”

    Detta borde dock inte ha kommit som någon överraskning ens på 1950-talet. Hurst gjorde en liknande utredning då Assuandammen byggdes i början av 1900-talet. När det gäller nilöversvämningarna finns ju dock data många hundra år bakåt. Han upptäckte då att vattennivåerna inte alls var normalfördelade. De följer (liksom mycket andra klimatdata) istället vad som nu kallas Hurst-Kolmogorovfördelningen, där extremvärden är mycket vanligare än i normalfördelningen.
    Det är dock inte den enda dumheten i den vägen. När Hooverdammen i Coloradofloden byggdes på 1930-talet räknade man också ut hur mycket vatten det fanns att fördela baserat på några årtionden av data. Naturligtvis blev det helt fel och man har bråkat om det ända sedan dess.

    Lambs “Climate: past, present and future” (1977) är fortfarande en omistlig källa till klimathistoriska data, men troligen har många av dagens “klimatforskare” aldrig hört talas om den.

  14. tty

    OT men kanske inte helt ändå.

    Med en dag kvar på månaden ser det ut som om vi skulle gå mot något så ovanligt som en junimånad helt utan nettoavsmältning på Grönland:

    http://polarportal.dk/fileadmin/polarportal/surface/SMB_curves_LA_EN_20210628.png

    Kommer det att bli några rubriker i media om det tro?

  15. #7
    Ja, de åren fick igång 1 miljon klimatflyktingar bara från Sverige att röra sig västerut.
    Som någon nämnde tidigare på forumet: Moberg skulle döpt böckerna till klimatflyktingarna.

  16. När jag läste fysik i Lund på 70-talet så var den första kursen klassisk mekanik med Newton som det centrala namnet. Varför fick vi läsa en drygt 300-ig teori? Svaret är rätt givet. Utan den grundförståelsen så blir det mesta av annat som ellära, värmelära, kvantmekanik och relativitetsteori rätt obegripligt.

    Samma sak med Lambs gärning. Han satte klimatvetenskapen på rätt spår. Man måste känna till jordens klimathistoria för att veta vad som är rimligt och relevant i de modeller som görs. Tyvärr ignorerades hans arbete i hög grad i den senare klimatvetenskapen där man tror att sanningen droppar fram om bara de matematiska modellerna ser imponerande ut.

    Vi vet idag att detta är en illusion.

  17. Sören+G

    #14
    Det blir nog inga rubriker om Grönland. Däremot har det varit stora rubriker om “extremvärmen” i västra USA och Kanada.

    Enligt en undersökning tror 37 % av de tillfrågade att mänskligheten blivit utrotad inom 100 år p.g.a. av våre utsläpp av koldioxid.
    https://www.cfact.org/2021/06/29/unfounded-fear-of-extinction-drives-climate-hysteria/?fbclid=IwAR203NLg9C7x2dEWwys-Vq9AoaM8Z9bwrmSN2RsKTk6wrPw1pjXNFKw-XZ0

  18. WMO och IPCC har inget lärt och inget ångrat. Enligt AFP, franska motsvarigheten till TT, kommer IPCCs nästa rapport att publiceras i februari 2022. Den omfattar 4000 sidor och blir betydligt mer alarmistiskt än den från 2014. Kort sammanfattat, alla negativa fenomen orsakade av CAGW accelererar och år 2050 kommer den stora klimatkatastrofen. Men det finns gnutta hopp, förutsatt att vi alla klär oss i tagelskjorta och tar vårt ansvar gentemot planeten:

    “Nous avons besoin d’une transformation radicale des processus et des comportements à tous les niveaux: individus, communautés, entreprises, institutions et gouvernement, … Nous devons redéfinir notre mode de vie et de consommation”.

    Fritt översatt:
    Vi behöver en radikal förändring av processer och beteende på alla nivåer: individer, folkgrupper, företag, instutitioner och regerande, … Vi måste omvärdera vårt levnadssätt och konsumationsvanor.

    https://www.lalibre.be/dernieres-depeches/afp/2021/06/23/lhumanite-a-laube-de-retombees-climatiques-cataclysmiques-NOEZX2TYFREK3L2U4RG7UQP2G4/

  19. Adepten

    #11 Håkan Bergman
    Gamlingarna hade byggt upp världens förnämsta sjukvård i Sverige i samarbete med den medicintekniska industrin.
    Men under 2000 talet började nedmonteringen och besparingar. Den stora gökungen var datorerna som skulle effektivisera journalhanteringen.
    Jaa 15 gånger fler covid dödsfall för 70+ i Sverige jämfört med Finland. och Norge.
    Ändå säger SKR att dödstalen är lika i Norden;-/
    Inte beror det på att de yngre inte har vaccineras i alla fall.
    Någon som kan räkna ut vad det beror på?

    #16 Ingemar Nordin
    Hubert Lambs böcker är bland de dyraste och därmed läses de inte av det yngre gardet. Tydligen är böckerna utsatta för en dryg koldioxidskatt 😉 Finns det några tips hur man kommer över hans alster utan kostnad?

  20. tty

    #19

    “Finns det några tips hur man kommer över hans alster utan kostnad?”

    Försök på Bokbörsen, inte utan kostnad, men billigt.

  21. Sören G

    Biden satte rekordvärmen i västra USA och Kanada i samband med ”klimatförändringarna” och vill öka ansträngningarna för att hejda klimatet att förändras.
    Värrmeböljor beror på att solen lyst under en längre tid vid högtryckdbetonat väder.

  22. Ann Löfving-Henriksson

    # 18 Lars Mellblom, som alltid Stort Tack för info från Frankrike!
    WMO igen! Har vi tappat bort hur central den organisationen var – och är? – för klimat(hots)frågan?
    Hur mycket betyder Frankrike för EUs hållning i frågan och hur mycket har brexit betytt för Macrons makt i EU?

  23. Sören+G

    #21
    Mikael Tjärnström gjorde ett liknande uttalande som Biden. “Rekordvärme blir vanligare om vi inte gör något åt det”.
    Hur menar han att CO2 skulle styra högtryck och jetströmmar?

  24. #22 Ann Löfving-Henriksson#

    Inget att tacka för. Jag har inte sett att KU haft några förhandstips om hur den nya IPCC-rapporten kommer att se ut, så jag tänkte att informationen kunde vara av intresse, med reservationen att det är ett utkast och inte den slutgiltiga texten AFP haft tillgång till.

    Efter Brexit är Frankrike utan tvekan det näst mest inflytelserika landet i EU. Tyskland gör kanske mindre väsen av sig, men väger tyngst. Tyvärr är båda ländernas ledare klimatalarmister. Macron dessutom med ett stort ego och ambitioner. Och i deras fall finns ingen ursäkt i form av låg utbildning och intelligens.

    Lite hopp inger “la France périphérique”, (deplorables), 2/3 av befolkningen. Politiker av alla färger fick en rejäl örfil i regionalvalen nu i juni. Den i särklass största väljargruppen kallas “tous pourris” , som kan översättas med: alla (politiker lika jävla) ruttna. Fullt medvetet avstod 67% av registrerade väljare att lägga sin röst. Det gav upphov till mycket skriverier, men ingen självrannsakan av sittande politiker. Tvärtom, flera politiker har kritiserat väljarna och kallat dem oansvariga.

    En bomb med brinnande stubin är ett förslag om att 67 stora franska städer om ett eller två år ska förbjuda framförande av bilar under miljöklass 6, vilket är 70% av fordonsparken.

    OT. Jag sände dig ett e-mail förra veckan till den hotmailadress du hade 2017.

  25. Björn

    Sören G [21]; Ja, det är bedrägligt att skylla på “klimatförändringarna”. Värmefenomenet beror på adiabatisk uppvärmning, vilket meteorologerna borde upplysa om. Lufttrycksförändringar komprimerar en viss luftmängd till en mindre volym, men utan att tillföra någon extra värme. Komprimeringen som följer allmänna gaslagarna, medför större friktion mellan molekylerna och härav en ökad värme. Sedan kan man spekulera över orsaker till tryckförändringarna, där jetströmmarna är delorsaker.

  26. Ann Löfving-Henriksson

    # 24 Tack för OT. Det hade hamnat i skräpkorgen. Återkommer!