Vetenskap som de troende förnekar

De klimathotsreligiösa brukar hävda att i stort sett alla (97, 99 eller mer procent) av alla klimatforskare tror att mänsklighetens växthusgasutsläpp orsakar katastrofala klimatförändringar och att det behövs omfattande klimatåtgärder för att undvika katastrofen. Även om det hade varit sant, vilket det inte är, skulle det inte ha bevisat att klimatkatastrofen är på väg. En överväldigande majoritet av alla forskare inom ett område kan mycket väl ha fel. Det har hänt många gånger i vetenskapshistorien.

Däremot är det antagligen sant att en överväldigande majoritet av klimatforskarna anser att växthusgasutsläppen bidrar åtminstone lite till den globala uppvärmningen. Som alla fattar, utom de klimathotsreligiösa, tydligen, är att det är stor skillnad på ”åtminstone lite” och  ”katastrofalt mycket”. Det förstnämnda är inget skäl för några åtgärder. Det sistnämna kan vara skäl för åtgärder, men inte nödvändigtvis. Om åtgärderna har värre konsekvenser än den katastrof som kan undvikas, så finns ändå inga skäl för några åtgärder. Vilket också är något som de klimathotsreligiösa inte fattar.

Det finns vittnesmål om att klimathotsskeptiska vetenskapliga studier har svårigheter att publiceras och att klimathotsskeptiska klimatforskare har det svårt med karriären. En tidskrift som tar in klimathotsskeptiska studier är Climate. En forskare som tydligen, åtminstone ibland, gör sådana studier, är Frank Stefani, som har publicerat en studie just i denna tidskrift.

Stefani har gjort en anpassning av temperaturer till solaktivitet och koldioxidhalt, och kommit fram till att en fördubbling av koldioxidhalten ger en global uppvärmning på 0,6-1,6 K. Vilket är mindre än många andra studier och mindre än vad som krävs för en annalkande klimatkatastrof. Han refererar till andra studier som också har kommit fram till en låg klimatkänslighet.

Vad går då att säga om metoden att göra en anpassning till data från verkligheten i stället för att försöka göra en modell? De flesta klimatmodeller misslyckas med det mesta, så de går inte att använda för att spå framtiden. En anpassning gäller bara för det tidsintervall för vilket den är gjord. Även den är tveksam att använda för att spå framtiden. Särskilt som det är osäkert hur solaktiviteten kommer att utvecklas. När det gäller framtida koldioxidhalter, går det att göra modeller. Modeller i flera steg då. Det krävs modeller över ekonomisk utveckling, över energiteknisk utveckling, över klimatåtgärder, över naturens upptag av koldioxid, och kanske något mer. All denna komplexitet ger då inte mig något förtroende för att modellresultaten ska bli användbara.

Det bör påpekas att det finns två olika klimatkänsligheter. Dels TCR, transit climate response, som är hur den globala medeltemperaturen reagerar på kort sikt när (ekvivalent) koldioxidhalt ökar. Dels ECS, equlibrium climate sensitivity, hur den globala medeltemperaturen har förändrats till en tänkt framtid där koldioxidutsläppen för länge sedan har upphört och en balans har inträffat. Egentligen är ECS ett helt meningslöst begrepp. Någon balans kommer aldrig att inträffa, även om mänsklighetens växthusgasutsläpp upphör.

Den klimatkänslighet som Stefani har bestämt, är i princip TCR.

I samma nummer av tidskriften, har Nicola Scafetta publicerat en jämförelse mellan modellresultat och verklighet. Där noteras bland annat att klimatmodellernas värden för ECS varierar från 1,83 till 5.67 °C. Detta stora intervall är i sig ett bevis för att klimatforskarna inte alls är överens. Och motbevisar därmed ett av de klimathotsreligiösas mest använda argument.

Scafetta konstaterar att klimatmodeller med låg ECS stämmer bättre med verkligheten än de med hög ECS. Åter igen bevis för att klimatkänsligheten är låg, alltså.

När klimatkänsligheten är låg, är det absolut ingen klimatkatastrof på gång och det finns inga rimliga skäl för några omfattande klimatåtgärder. Eller kanske några klimatåtgärder alls. Lösningar på ett problem är ju inte alls befogade om de ger värre effekter än vad problemet ger. Vilket helt klart är fallet med det påstådda klimathotet.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Magma

    Ytterligare en sågning av tramset med tron på konsensus.
    Om man skall modellera, vilket under vissa omständigheter kan vara motiverbart, så vore det intressant att se modeller av naturliga variationer och inte bara ett konstaterat rakt streck.
    Hur skulle, som exempel, en temperaturkurva och en koldioxidkurva se ut baserad enbart på solens variation – rensad från allt annat?

  2. Torbjörn

    Imponerande av Stefani att lyckas få så låg påverkan från CO2, trots användandet av manipulerade temperaturerserien HadSST.4.0.0.0.
    Tänk om vi hade haft en temperaturserie som man kunde lita på

  3. Lasse

    Tack för två hoppingivande artiklar. Lars K
    Anmärkningsvärda skillnader Stefani kommit på-speciellt över ett område där vi har god kontroll-USA
    Helrött(Överskattning) vilket förklarar alla försök att ”justera” temperaturdata. Se bild 1 här
    https://www.mdpi.com/2225-1154/9/11/161

  4. JonasW

    Det kan vara så att TCR är någon (några) grader.

    Det jag undrar är om någon kan visa att den inte är noll ?

    När man räknar på hur återstrålningen ändras så gör man en massa antaganden om
    – hur molnighet påverkar
    – hur halten av vattenånga i atmosfären påverkas
    – hur atmosfärens temperaturprofil påverkas

    Dessutom räknar på på medelvärden. Man använder den s.k. standardatmosfären. I ett kaotiskt system är det inte säkert att s.k. medelvärden faktiskt beskriver systemet. Det kan finnas korrigerande mekanismer som inte syns i en medelvärdesmodell.

    Vill absolut inte påstå att TCR = 0, men tvivlar på att det vetenskapligt går att förkasta den hypotesen.

  5. Sören G

    På TV.nyheterna var det ett inslag som hade rubriken KBT mot klimatångest. – Det är väl bara att berätta sanningen om klimatet så slipper man ångest. Däremot kan man få ångest av politikernas vanstyre och hur de har förstört vårt energisystem som tidigare generationer byggt upp.

    Man kom med en rättelse efter att tidigare tydligen hade sagt att olyckan i Fukushima krävt över 18 000 dödsoffer. Nu ändrade man till att det var en jordbävning och en tsunami som orsakade en härdsmälta och att det var sammanlagt över 18 000 dödsoffer. – Man blev inte klokare av det. I själva verket krävde kärnkraftsolyckan noll dödsoffer.
    Så tittarna lämnades alltså i tron att det var många dödsoffer vid kärnkraftsolyckan.

  6. elias

    Förlåt min amatörmässiga beräkning:

    CO2 andel av de växthusgaser som kan påverka temperaturen globalt, är ca 1,8%.
    Enl mig skulle då en temperaturhöjning med 2 gr sedan 1860, skulle andelen som orsakas av CO2 bli 0,018 gr med 100% känslighet; med 2% känslighet bli 0,00036 gr.
    Vg rätta mig om jag har fel.

  7. Lennart Bengtsson

    Det enda rimliga sättet att bestämma jorden totala växthuseffekt är att helt enkelt beräkna skillnaden mellan värmestrålningen från jordens yta – värmestrålningen till rymden ( detta är helt enkelt den gängse definitionen av växthuseffekten). Denna skillnad kan idag lätt beräknas från observationer och har ett globalt medelvärde på cirka 160 Watt/m2 med en årlig amplitud på cirka 5 Watt/m2 och med stora geografiska variationer. (maximum i tropikerna)
    Eftersom vi har dagliga och detaljerade data för dryg 40 år kan man lätt beräkna hur mycket den totala växthuseffekten ändrats under denna tid.
    Bloggens läsare inviteras att uppskatta/beräkna hur stor denna ändring varit. Kan lätt göras medelst Stefan-Boltzmanns ekvation. Sedan kan man jämföra denna ändring med hur mycket växthusgaserna ökat och på så vis uppskatta klimatkänsligheten. Havets totala expansion (cirka 1mm/år) och därmed nettouppvärmning kan likaledes bestämmas från tillgängliga observationer och har ökat men något tiondels Watt/m2 under den aktuella perioden.

  8. Eric Anderzon

    Ingen undgår den alarmerande klimatdebatten som just nu pågår, inte minst driven av media och oftast på osakliga grunder.
    I sin okunskap skiljer man dock inte på miljö, jordbävningar, klimat och väder, utan tar varje tillfälle i akt att framföra sin skrämselpropaganda, att allt detta beror människans påverkan på klimatet. Tyvärr få som vågar ifrågasätta relevansen i alla påståenden, än mindre att de får medial plats, MEN det som inte får ifrågasättas eller debatteras, är oftast inte sant!
    På förekommen anledning har jag själv gjort en liten research:

    Det råder tydligen en bred enighet kring att omfattande investeringar, från såväl det offentliga som det privata, är avgörande för att nå en ”hållbar” utveckling och lyckas med den gröna omställningen. Minst 200 miljarder euro per år bedömer EU att det krävs för att uppfylla Green Deal och målsättningarna i Parisavtalet, och är det något jag lärt mig under mina verksamma år som företagsledare så är det när något är bråttom och kostar mycket pengar, var vaksam!

    Min vaga utbildningsnivå till trots, har jag lärt mig att mäta är att veta. Man måste dock veta var, vad, och hur man mäter, och på förekommen anledning har jag försökt sätta mig in i relevansen till alla påståenden och hur det verkligen förhåller sig.
    Till hjälp har jag tagit tillgängliga fakta och SMHI, och sammanfattat följande:
    Storbritanniens nationella vädertjänst Met Office skriver i mitten av februari att 2021 blir kallare än föregående år.
    Citat: ”Enligt meteorologernas beräkningar kommer genomsnittstemperaturen 2021 att ligga 1,03 grader varmare än under den förindustriella perioden mellan 1850 och 1900. Detta kan jämföras med att temperaturen i fiol var 1,11 grader varmare, medan rekordåret 2016 var HELA 1,15 grader varmare. Trots den förutspådda temperatursänkningen kommer 2021 fortfarande att bli ett av sex varmaste åren som någonsin uppmätts, enligt rapporten”.
    Jag frågar SMHI om man verkligen kan använda data från mätteknik á la 1850, inte ens från samma mätpunkter som nu, att jämföra med mätvärden från dagens teknik som mäter hundradelar av en grad?
    Jag fick följande svar, enligt citat: ”Det går ju inte att göra nya mätningar av vädret för 150 år sedan. Det vädret är bokstavligt talat borta med vinden. Men då får man göra det bästa av situationen och genom metoder för homogenisering av mätdata försöka kompensera för stationsförflyttningar, urbaniseringseffekter med mera. Det är ju inte så att vi bara jämför nutid kontra förindustriellt för 150 år sedan, utan våra kurvor ger en löpande bild över tiden. Så man kan, om man så vill, jämföra nutid med tillståndet för 50 år sedan då mätningarna i stort sett utfördes med samma kvalitet som i dag. Om vi tittar på hela perioden sedan 1860 så finns det ungefär 60 januarimånader som varit kallare eller lika kalla som årets”. Säger Sverker, klimatolog. (du kan få korrespondensen om du själv vill läsa)
    – Med andra ord har det varit ungefär lika många kallare eller lika kalla vintrar, som det varit varmare vintrar under perioden.

    Antarktis har officiell mätpunkt som i skrivande stund visar -51c. Närmast officiella mätpunkt för Arktis är på Grönland, ca 1000 km söder om nordpolen, som samtidigt visar -15c. Ställde därför frågan till SMHI var jag hittar den nordligaste fasta väderstationen och fick följande svar:
    Citat: ”När det gäller temperaturen över själva polarbassängen så använder man vanligtvis analysmodeller. Indata till dessa kan vara drivande havsbojar, observationer från fartyg eller olika expeditioner, satellitdata och prognoserad temperatur från numeriska vädermodeller. Någon direkt observationsserie finns inte från Nordpolen till skillnad från Sydpolen.”
    – Med det sagt kan man välja den mätpunkt som för tillfället stärker budskapet om global uppvärmning bäst.
    Kapten på Isbrytaren Oden rapporterar i sitt veckobrev 9 augusti 2018 från Polarexpeditionen Artic Ocean 2018, följande klipp:
    Citat: ”Som jag nämnde i texten ovan har det varit väldigt kompakt is, jag har inte sett liknande förhållanden sedan 2005. 2016, som var förra gången när Oden var så här långt norrut gick det på ca 5 dagar från iskanten till denna latitud med snittfart på dryga 6 knop. Det har tagit betydligt längre tid denna gång och med en snittfart på ungefär 3 knop. Vi är i skrivande stund ca 45 Nm (83km) från Nordpolen. När isen bjuder på detta motstånd blir man som is-navigatör glad, då det konstant varit dystra nyheter om extremt liten is utbredning i Arktis ”Isfritt i Norra Polarhavet” ”isbjörnarna drunknar” ”rederier som planerar rutter över Nordpolen”.

    Vidare vet vi av historien att Karl X Gustav gick med sina trupper över isen på Bält den 30 januari år 1658. På min fråga till samma klimatolog på SMHI, om Bält har varit isbelagt i modern tid?
    Jag fick jag svaret, citerat: ”Under riktigt kalla vintrar i modern tid som 1985 och 1987 så var Bälten tillfrusna, åtminstone med det som analyserades som sammanfrusen drivis. Däremot tror jag inte att någon testade om den skulle hålla för en hel armé. Det är ju riktigt att tåget över Bält sammanföll rätt nära i tiden med en av de allra kallaste perioderna under lilla istiden. En viss återhämtning från de allra kallaste skedena under lilla istiden inleddes redan under 1700-talet och har sedan fortsatt med längre eller kortare variationer upp och ner”.
    – Vi kan således konstatera att uppvärmningen har varit betydligt kraftigare under förindustriell tid från 1658 och fram till 1860, än vad som varit mätbart under industriell tid, från 1860 och fram till nu.

    Eftersom man tar för givet att Co2 halten i atmosfären är roten till de 1,03 gradernas uppvärmning sedan 1850, kan vi titta lite på atmosfärens gassammansättning, som enligt AGA består av 78% kväve, 21% syre, 0.9% argon, och 0.1% andra gaser. En liten del av dessa 0.1% är s.k. växthusgaser och 0.04% är koldioxid. Eftersom fossilt kol innehåller mycket lite av den radioaktiva isotopen kol-14, har man kunnat fastställa att det mesta kommer från varma hav vid ekvatorn, som gasar ut mängder av koldioxid. Dessa volymer är 20-25 gånger större än de som kommer från människans aktiviteter, som utgör endast cirka 0,0015%. Enligt senare rön påverkar vattenånga och moln klimatet långt mycket mer än koldioxid. Vattenånga och moln beräknas stå för ca 75% och koldioxid för 20% av påverkan. Vidare utgasas mer Co2 från jordbruket än vad som behöver minskas för att klara ”klimatmålet”.
    – Det är därmed inte något exakt samband mellan temperatur och koldioxid, men det är dessa 0,0015 som vi enligt ”experterna” måste minska, och då till en kostnad av € 200 miljarder per år.

    Relevanta frågor i sammanhanget:
    – Är det sannolikt att 1,03 graders skillnad på 170 år (geografiskt som att flytta från Skara till Jönköping) verkligen är orsaken till alla skogsbränder, översvämningar, jordbävningar, ja om man skall lyssna på media, snart sagt ALLT som sker?
    – Hade det varit normalt om klimatförändringen stannat upp 1850, och att vi då varit kvar i den lilla istiden med drygt 1 grad kallare, med missväxt och nödår som följd?
    – Vilket är idealtemperaturen?
    – Är det sannolikt att kunna styra till denna genom att precisionsmanipulera med några tiondels promille i atmosfärens Co2-halt?
    – Vart kommer pengarna att gå till?
    – Hur vet vi att de kommer få avsedd effekt?
    Personligen är jag, som natur- och djurvän, mer rädd för alla alarmister, som idag ingen vågar ifrågasätta, än för de klimatförändringar som alltid har förekommit och alltid kommer att finnas.
    Om man verkligen vill göra skillnad, borde man sätta av pengarna till att komma till rätta med all miljöförstöring. Exempelvis få stopp på all avfallsdumpning i våra hav, som idag företrädelsevis sker i Asien och Sydamerika. Införa miljökunskap i våra skolor, m.m. m.m.

  9. Thorleif

    # 8 Eric Anderzon

    Stort tack för Din resumé! Mycket kärnfullt sammanfattat perspektiv.

    ”Det är därmed inte något exakt samband mellan temperatur och koldioxid, men det är dessa 0,0015 som vi enligt ”experterna” måste minska, och då till en kostnad av € 200 miljarder per år.”

    ”Är det sannolikt att 1,03 graders skillnad på 170 år (geografiskt som att flytta från Skara till Jönköping) verkligen är orsaken till alla…….”

    En fråga att ställa till personer i olika ansvariga ställningar. Erika B t.ex

  10. Lars Thorén

    #8
    Håller helt med! Bra jobbat!

  11. Roland Salomonsson

    Eric Anderzon
    CO2 ökar i atmosfären. Detta går att mäta. Var den tillkommande CO2 eg kommer ifrån är omstritt. Jag slår ett slag för en ”källa” som i stort alltid negligeras. JORDENS INRE!

    Jordens yta ser ju ut som en ”fotboll”. En massa plattor med sprickzoner emellan. Även vad som kallas fastland är uppdelat i sprickzoner. Majoritéten av jordens vulkaner ståt i eller längs någon sprickzon. Vulkaner är säkerhetsventiler för att jordens yta inte skall sprängas sönder (i princip).

    Längs alla sprickzoner produceras en enorm mängd gaser av olika slag samt vattenlösliga kemiska föreningar. Däribland CO2. Detta syns tydligast längs de sprickzoner som finns i Oceanerna. Ungefär var 50:e meter bubblar det upp hetvatten med gaserna. Varje punkt skapar en ”skorsten”. Antalet sådana utsläpps-skorstenar borde gå att beräkna, liksom hur många fiktiva utsläppspunkter som finns längs fastlandens sprickor, samt hur mycket av olika gaser som släpps längs sprickorna.

    Bli inte förvånade om resultatet innebär att 101% av all CO2 på jorden kan härledas till jordens innandöme.

  12. Lasse

    #7 LB
    Under samma 40 år har vi fått 20% fler soltimmar.
    Sen kan man ju fråga sig om hur relevanta data är?
    Tony Heller ställer den frågan dagligen.
    https://www.youtube.com/watch?v=mpEwsgOqOqk

    Lätt men rätt?
    En annan som gjort din reflexion och bollat med strålningsdata fick inte helt klart för sig om sambandet finns:
    https://wattsupwiththat.com/2021/12/14/unbalanced-at-the-top/
    ”Curious … clearly, the conclusion from this has to be that the other factors that affect the TOA balance have much more effect than the change in surface temperature.”

    Han vill säkert se molnen som en förklaring,speciellt över ekvatorområdet.
    De är ju svåra att förstå sig på!

  13. Sören G

    På Vetenskapsradion pratade man om att man skulle börja odla falska bananer, i Etiopien tror jag det var, där frukten inte är ätbar men roten.
    De skulle tåla framtida global uppvärmning påstods det. Men om Jordens globala medeltemperatur höjs så är det ju i så fall på högre breddgrader med mer utjämnade temperaturskillnader.
    Haven vid Ekvatorn håller alltid 27-29 grader genom en naturlig termostat. Värms vattenytan mer bildas mer moln och åska och regn som kyler havsytan igen. Molnen reflekterar dessutom bort solstrålningen. Det är havens yttemperatur som styr atmosfärens temperatur.

  14. Mats Kälvemark

    #8 Eric
    För de som eventuellt tror på CO2:s skadliga klimatpåverkan blir ändå alla EU:s omställningsåtgärder extra löjliga eftersom de inte har någon global effekt alls, framförallt för att Kina och Indien sammanlagt står för nästan 40% av de globala utsläppen och i synnerhet Kina kraftigt expanderar sin kapacitet i koleldade kraftverk.
    Se: https://klimatupplysningen.se/klimatet-kolet-och-valfarden-i-varlden/
    De kommer i varje fall fram till 2030 fortsätta med den expansionen. EU totalt svarar för ca 8% globalt. Mot den bakgrunden och om det fanns det ett minimum av sinne för proportioner bland EU:s politiker, skulle man med omedelbar verkan upphöra med alla förödande kostsamma omställningsåtgärder till absolut noll klimatnytta globalt. Men eftersom de drivs av en fanatiskt religiös övertygelse om CO2:s farlighet så kör de hellre med full fart EU ner i det ekonomiska diket i sin obegripliga godhetsiver.

  15. P-A Johnsson

    #7 Lätt?

    För att använda S-B måste man förutom temperaturen även känna emissiviteten som varierar över jordklotet, årstid och även över dygnet. https://www.star.nesdis.noaa.gov/smcd/spb/LANDEM/impact_CRTM_emAIRSGrELS_satGOES.php

    #12
    I artikeln du hänvisar till används data från CERES. De anger marktemperaturen med hög upplösning men CERES mäter strålning och för att räkna om strålning till temperatur måste man känna emissiviteten. Till det kommer att transmissionen inte är 1.0 i atmosfäriska fönstret. Transmissionen varierar med luftfuktigheten. För CERES instrument se https://ceres.larc.nasa.gov/instruments/.

    Lite tveksam till noggrannheten.

  16. tty

    #8

    ”Enligt meteorologernas beräkningar kommer genomsnittstemperaturen 2021 att ligga 1,03 grader varmare än under den förindustriella perioden mellan 1850 och 1900.”

    Ett ytterst märkligt påstående. Var 1850-1900 verkligen en ”förindustriell period”? År 1900 var redan England, Belgien, Tyskland och USA högindustrialiserade och åtminstone Kanada, Sverige och Ryssland var på god väg. I själva verket brukar Englands ”höjdpunkt” som dominerande industrination sättas till just 1850, därefter konkurrerades det successivt ut av USA och Tyskland.

    Och apropå exakta temperaturer. 1850 fanns följande väderstationer på södra halvklotet:
    St Helena, Kapstaden, Hobart.

    Ganska magra data för att bestämma temperaturen på en hundradels grad när kan man tycka. Det hade blivit litet bättre 1900, men det fanns fortfarande t ex inte en enda station i Antarktis (den första, Port Lockroy, tillkom 1944).

  17. ”Eftersom man tar för givet att Co2 halten i atmosfären är roten till de 1,03 gradernas uppvärmning sedan 1850, kan vi titta lite på atmosfärens gassammansättning, som enligt AGA består av 78% kväve, 21% syre, 0.9% argon, och 0.1% andra gaser. En liten del av dessa 0.1% är s.k. växthusgaser och 0.04% är koldioxid. ” Det finns en stor kunskapsmassa på KU som kan vara svår att tillgodogöra sig utan specialistkunskaper men mitt ställningstagande att inte tro på klimathotarna baserar sig på folkskolekunskaper. Fotosyntesens betydelse för växtligheten och luftens sammansättning är kunskaper som utgör grunden för mitt ställningstagande. Med det sagt vill jag betona att KU är värdefull om man vill lära sig mer om klimatet och förhoppningsvis kunna omvända några klimathotstroende.

  18. Lasse

    #15 Vad vet jag?
    Willis E brukar veta mer:
    ”This is in good agreement with other global surface temperature reconstructions, such as Berkeley Earth and HadCRUT, although each of these global temperature datasets differs slightly from the others. ”

    Men framförallt brukar kommentatorerna i hans artiklar påpeka felen och bli bemötta. Du ser kollen mellan Ceres och andra data i kommentatorsfältet.
    Här om albedoutvecklingen:
    Earth’s recent decreased albedo is partly due to global greening, significantly shown by satellite
    visat här:https://149366104.v2.pressablecdn.com/wp-content/uploads/2021/12/ceres-surface-albedo-30-NS.png

  19. tty

    #13

    ”På Vetenskapsradion pratade man om att man skulle börja odla falska bananer, i Etiopien tror jag det var, där frukten inte är ätbar men roten.”

    Vadå, ”börja odla”? Ensete har odlats i årtusenden i Etiopien. Att den skulle stå särskilt bra mot uppvärmning tvivlar jag starkt på. Det är nämligen en bergskogsart som växer i högländerna längs Riftdalen från Etiopien till Sydafrika. Jag har sett vildformen på Mount Meru. Däremot lär den tåla torka bra, och producera mycket kolhydrater med en minimal arbetsinsats.

  20. tty

    ”Ställde därför frågan till SMHI var jag hittar den nordligaste fasta väderstationen”

    Det torde vara Alert på Ellesmere land 82 grader 30 minuter nord, 830 km från Nordpolen.
    Nordligaste udden på Ellesmere land når just norr om 83 grader, och nordspetsen på Grönland ligger på 83,6 grader vilket är det nordligaste landet i världen, ca 710 km från Nordpolen.

  21. Peter

    Om jag har förstått det Lennart Bengtsson skriver rätt, så stämmer det att vi är på den lägre skalan när det gäller ’känsligheten’ och således föreligger inget klimatlarm!
    Vi kan med andra ord se an framtiden med tillförsikt och nyktert ta fram nya bra uppfinningar som fungerar i harmoni med naturen och fortsätta att utveckla det mänskliga livet.

  22. jensen

    Peter 21
    Ja, den obekanta framtiden kan säkerligen komma med överraskningar angående uppfinningar.
    Tänk bara på den nyligen timade ” framtiden”
    T.ex. LED
    Glatt mig under jul och nyår. åt fladdrande lågor utan stearinförbrukning och brandfara. Men den stämningsgivande lukten saknas, så en kombination rekommenderas

  23. Lasse

    #22
    Levande ljus för stämningen med LED-Då missar du värmen.
    Varje ljus ger 100W och det gick säkert att räkna hem när elen kostade 3 SEK/kWh.
    ”Värmeljusen från Clas Ohlson kostar 29 kr för ett 100-pack och räknar man ut ett pris per brinntimme blir det knappa 7 öre.”
    70 öre per KWh?
    Nästan lika billigt som Tyskarna värmer sig med gas!

    Turkiet har fått snö vilket P1 berättar. Det ger kaos!
    Kallt lite överallt.

  24. JonasW

    #7 Lennart Bengtsson

    Hur ska man beskriva värmeutstrålningen från moln? Eftersom ca 60% av jordens yta är täckt av moln så är den utstrålningen central.
    Min gissning är att man inte kan räkna på markens temperatur (d.v.s. land/havs – baserade stationer).

    Dessutom har man inte så hög upplösning på utstrålningen till rymden (Ceres). Mätnoggrannheten ligger visst inom +/- 4 W/m2.

    Kan man med säkerhet säga att TCR>0, och hur bevisar man det i så fall ?

    #16 tty

    Den här referensen tycker jag är lysande.

    https://researchonline.jcu.edu.au/52041/

    Det är i princip en sågning av alla temperaturdata före 1950. Slutsatsen är väl att vi inte vet vad temperaturen var i ”förindustriell tid”.

  25. OT Nu har text-tvsporten haft klimatpropaganda tre dagar på raken. Skidåkarna får kortare säsong om man inte lyckas minska på koldioxidutsläppen. Vilket svammel. Hade skidåkarna levt under den senaste istiden så hade dom haft en gigantisk stor yta att åka skidor på. Idag har vi haft ett mycket fint vinterväder i Luleå. Fint skidföre, fint cykelväder. Att promenera i. Strålande sol och 4 minusgrader. Lite väl blåsigt bara. Dagens väder i Norrbotten gör människorna glada. Oavsett vad Rockström och hans klimatvänner säger.

  26. Rossmore

    #25

    Lägger denna här då:

    https://globalcryospherewatch.org/state_of_cryo/snow/fmi_swe_tracker.jpg

    Se även kommentar från igår på denna blogg.

  27. Gunnar Strandell

    Lars Kamel!
    Citat:
    ”Åter igen bevis för att klimatkänsligheten är låg, alltså.”

    Låt oss inte förfalla till ett språkbruk som inte hör hemma i en vetenskaplig diskussion utanför matematiken. Det räcker med att juridiken misshandlar begreppet bevis.

    Erika Bjerström använde liknande taktik idag när hon kommenterade riksgäldens kritik mot SKB:s beredskap för oförutsedda utgifter.
    ” De har inte tagit höjd för svarta svanar.”

    Mänskligheten kommer inte framåt med sådant språkbruk.
    Det skrivna språket är vad som skiljer oss från djuren. Låt oss vara rädda om det!

  28. Ivar Andersson

    #27 Gunnar
    Vad ska man säga om IPCCs sannolikheter? Sannolikhet ska beräknas och inte åstadkommas genom konsensus. Mänskligheten kommer inte framåt med konsensus inom vetenskapen. Framsteg görs genom att jämföra teorin med verkligheten. Ohms lag gäller för specialfall men inte generellt. Klimatet vet vi allt om enligt majoriteten men ändå behövs 102 klimatmodeller därför att ingen kan beräkna alla värden som behövs och verifiera värdena utan man gissar hej vilt.

  29. tty

    #28

    ”Sannolikhet ska beräknas och inte åstadkommas genom konsensus.”

    Så var det tidigare med frekventistisk statistik. Nu är det Bayes-statistik som gäller bland forskare som är ”woke”, och då är vad du tror viktigare än vad du mäter.

    Problemet är att det inte är särskilt många som känner till skillnaden mellan de två betraktelsesätten (eller ens att de finns) utan tror att all statistik åtminstone i princip är faktabaserad och värderingsfri.

  30. Karl Eider

    #28 tty

    Härligt, man kan bevisa vad man vill, bara man själv tror på det.

    ”Bayesiansk statistik eller bayesiansk inferens behandlar hur empiriska observationer förändrar vår kunskap om ett osäkert/okänt fenomen. Det är en gren av statistiken som använder Bayes sats för att kombinera insamlade data med andra informationskällor, exempelvis tidigare studier och expertutlåtanden, till en samlad slutledning.

    Teorin bygger på ett subjektivt sannolikhetsbegrepp, där en sannolikhet representerar personlig grad av tilltro. Det gör det möjligt att använda sannolikheter för händelser som inte kan upprepas.”

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Bayesiansk_statistik?wprov=sfla1

  31. tty #29

    Så sant. Bayesianerna menar att sannolikheterna är ett mått på subjektiv övertygelse. Frekventisterna menar att sannolikheter baseras på uppmätta data.

  32. tty

    #30,31

    Det kan vara värt att tillägga att IPCC har visat en rätt hög kreativitet när det gäller att använda Bayesstatistik, t ex när det gäller att beräkna klimatkänsligheten.

  33. Lennart Svanberg

    Ögonblicksbild: BBC.com har som andra nyhet efter Downing Street utredningar att Grekland har snökaos. SVT.Se nämner inget om grekiskt snökaos men har hela 5(!) artiklar om den påstådda klimatkrisen. Saknar ord för att beskriva det totala moras och brist på intellektuella överväganden vilket måste råda inom Public Service. Fy skäms på er i Public Service!

  34. Sören G

    #5 mig själv
    Det var ett par studenter på psykologi-institutionen i Linköping under sin handledare som hade utvecklat ett frågeformulär för de som har klimatångest och som tydligen ger råd efter hur man svarar.
    Handledaren menade att klimatkrisen var här och nu men att måste förhålla sig till den så att man inte förtvivlas.
    Man behövde inte följa TV-nyheterna slaviskt vilket kan leda till depression, och visserligen är det mesta som visas på TV sant menade han men då är det viktigt att muntra upp sig med annat.

    Engagera sig och gå i demonstrationståg kunde också vara bra sa han.

  35. Ulf

    Svar 34,

    Själv börjar jag faktiskt få klimathotsångest. Jag har relativt lätt att få ångest av dumhet. Svårt att acceptera när det helt i onödan ställs till med enorma problem.
    Nu när Europa försöker förgöra sig själv med en helt idiotisk energipolitik, ja då får jag ångest.
    Hade det inte varit att klimathotarna ställt till med så enorma skador så kunde man ju bara skratta åt eländet.
    Jag kan tänka mig vilken ångest folk som begrepp. hade det i 1930 talets Tyskland.
    Hittills handlar denna kris bara om pengar, hoppas det inte går över till något annat värre.

  36. Peter

    Lennart Bengtsson, #7,

    Jag har en fråga.
    När det gäller dessa hundratals modeller som visas med olika utsvävningar om hur temperaturen ska bli.

    Jag förstår inte varför man inte korrigerar dessa modellutfädtelser med verkligheten vartefter den inträffar? Man borde väl i alla fall korrigera det varje år?
    Om det sedan visar sig, vilket de i alla fall verkar som hittils, att de alltid har fel på uppsidan så borde man inse att man är fel ute.
    dock känns det som att denna modellerande ’forskning’ är mer politisk än vetenskaplig. Man har ett uttalat mål som int känns vetenskapligt.
    Problemet med den mesta forskningen ligger i frågeställningen. Det är det absolut viktigaste. Hur ställer man frågan, vad vill man titta på? vad förväntar man sig för svar?
    Klimatforskning verkar vara omvänd. Man har bestämt att vissa saker gäller och sedan ’forskar’ man på detta för att säkerställa att så är fallet. ALL annan forskning bygger på det motsatta, dvs. att försöka vetenskapligt förkasta alla teorier till det att den som inte kan förkastas för tillfället råder tills den förkastas och nästa teori gäller. att säga att ’science is settled’ kan ingen riktig forskare säga, det är ett fullkommligt idiotiskt uttryck. Det omkullkastar vetenskapen.

    https://fof.se/tidning/2010/4/artikel/vetenskapskritisk-rektor

    Moira von Wright, rektorn som tyckte att vi skulle genus certifiera fysiken är ett utmärkt exempel på när känslor går före fakta.

    Man tar sig för pannan när ett industriland låter dessa pseudvetenskaper ta över lärosäten och fördumma mänskligheten.

    Ma lär sig fan ingenting idag på dessa ’skitskolor’
    Lärarna har för dåligt betalt och det saknas total prestige och uppskattning i att vara lärare på hög nivå i Sverige.

    Grattis Sverige till ytterligare ett problem…

  37. Adepten

    #35 Ulf
    Jag känner igen detta med ångest. Obehagliga känslorna som ibland övermannar oss – Vi vill inte kännas vid dem. Men känslor försvinner inte alltid så lätt, hur oönskade de än är. Och vår hjärna är snabb på att fånga upp om det pågår en kamp i vårt inre. Hjärnan tolkar det som fara – och vårt sympatiska nervsystem svarar med fullt påslag av kamp- och flyktsignaler. Det kan ge symtom som hjärtklappning, tryck över bröstet, svettningar, muntorrhet och stickningar i fingrarna. Det kan leda till att vi, som från början kanske bara var lite oroliga eller nedstämda, finner oss i en nedåtgående spiral av dåligt mående.
    När man som läkare träffar en patient som inte mår bra kan man fråga: ”Hur skulle du inte kunna må dåligt nu? Du har ju både från TV, massmedia och politiker fått se och höra att vi befinner oss i ett klimatnödläge och då är det normalt att reagera både på det man ser och hör”.
    Det man ska komma ihåg, det man ser och hör via media visar endast den situation du påverkas av. Men det som du inte ser eller hör vid sidan om kan vara något helt annat. Din hjärna är endast inställd på vad den uppfattar som en fara från din närmsta omgivning. Med andra ord känslan av ångest är endast din egen upplevelse av situationen, den behöver inte vara sann eftersom den endast finns i en TV burk eller tidning.
    En obefogad olustkänsla kan normaliseras eller stabiliseras med djupandningsövningar och fysisk aktivitet, eftersom sådant kan få det sympatiska nervsystemets kamp- och flyktsignaler att ersättas av lugnande signaler från det parasympatiska nervsystemet.

  38. Ulf Söderlund

    Kloka ord Adepten,har samma erfarenhet

  39. Björn Eriksson

    T i TCS är transient, inte transit
    Eftersom nästan ingen vet vad det betyder föreslår jag att man helst använder svenska motsvarigheter.
    Omedelbar klimatkänslighet, kanske, eller mer ordagrant övergående, tillfällig.
    Vetenskapen har förmodligen löst det språkliga problemet åt oss så låt oss nyttja den möjligheten att kommunicera mer begripligt

  40. Mats Zetterberg

    #39 Björn E
    Jag brukar använda ”momentan”. Vad tycker du om det?