Vetenskap – del 1

Att beskriva världen är vetenskapens ändlösa projekt. Att göra världen fattbar och förutsägbar. Vetenskapen delar upp världen i skikt, vart och ett med sin beskrivning. Varje skikt utgör en makroskopisk fas baserad på beståndsdelar av underliggande skikt. Orsak/verkan relationer är meningsfulla begrepp inom varje skikt för sig. Mellan skikt är, försiktigt uttryckt, försök att etablera sådana samband behäftade med inneboende problematik. 
Det är omöjligt att beskriva en helhet utifrån dess beståndsdelar. La Place-demonen är stendöd. Positivism leder aldrig till ett slutgiltigt svar. Och detta gäller på ALLA nivåer. Att räkna fram egenskaper för ett överliggande skikt från sk ”first principles” är i grunden omöjligt. Varje skikt kan sägas bestå av makroskopiska faser av underliggande. Naturlagarna sammanfattar våra erfarenheter av hur världen fungerar och ingen naturlag har någonsin deducerats.
Världen kan på alla nivåer beskrivas genom emergens, dvs uppkomsten av ny organisering i det nya nytt skiktet som uppstår när det underliggande ges en makroskopisk dimension. Ta vatten och titta närmare. Och närmare. Och närmare. Då är det inte längre vatten, men några få eller enstaka vattenmolekyler. Och det är inte samma sak som vatten. Fryser inte, förångas inte. Det är då inte meningsfullt att tala om vattnets fasegenskaper. De uppstår bara när ett ytterst stort antal vattenmolekyler organiserar sig enligt någon princip vi inte känner till. Ingen kan deducera lagar för vätskors hydrodynamik. De bara finns där.
Alla mätningar betingade av studieobjektets emergenta egenskaper kan göras med ytterst hög precision, vilket betyder att den organisation man studerar ger mycket stabila egenskaper.
Alltså: begrepp som gäller för partikelfysik kan inte ge en fullständig beskrivning av atomer som i sin tur inte kan ge en fullständig beskrivning av kemi som i sin tur inte kan ge en fullständig beskrivning av liv , etc, etc. De principer (om det finns några!!) som ligger bakom naturens organisationsförmåga är helt enkelt okända.
Robert_Laughlin,_Stanford_University
Detta är ett sammandrag av de slutsatser jag drar efter att som entusiastisk åhörare till Robert B. Laughlins Ångströmföreläsning ”A Different Universe” i Uppsala för några veckor sedan försökt tänka efter. Robert Laughlin jobbar på Stanford och fick Nobelpriset i fysik 1998. Detta faktum underlåter han inte att poängtera i sin bok ”A Different Universe (Reinventing Physics from the Bottom Down)” (2005). Detta är en tankeväckande bok, men jag måste varna för väldigt pratiga partier som man måste kämpa sig igenom.
I föreliggande sammanhang är det intressant att notera Laughlins ställningstagande i klimatfrågan: ”What the Earth Knows”, och de reaktioner detta har väckt: ”The Nobel Divide and the Climate Divide”.
När man tänker vidare, vilka verktyg har vi tillgängliga för att beskriva världen utifrån helheter snarare än beståndsdelar? För mig är svaret termodynamik, elektrodynamik och hydrodynamik. Jag uppmanar läsarna att komplettera dessa förslag.
Nu närmar vi oss snabbt den punkt där denna essä är tänkt att landa. Som oskyldig iakttagare och vetenskapsman på armslängds avstånd kan man konstatera att klimatvetenskapen är i kris. En ärlig fråga som ställs av Henning Rodhe et al är ”Varför har det inte blivit varmare?”, dvs varför stämmer inte klimatmodellerna? Varför stämmer inte kartan med verkligheten? Denna avgörande fråga ställs aldrig av de till IPCC knutna tongivande forskarna. För fyra år sedan var Hennings svar i korthet: Antingen/och är klimatkänsligheten överskattad/aerosolinverkan underskattad. Nu, några år senare, medger Henning att aerosolinverkan i själva verket är överskattad. Slutsats: klimatkänsligheten är ”med största sannolikhet (!!)” rejält överskattad!
Detta ur politisk synpunkt fullständigt avgörande konstaterande sopas effektivt under mattan av de IPCC-etablerade forskarna. Som astrofysikern Nir Shaviv påpekar, och tidigare Schwartz antyder, “In other words, after perhaps billions of dollars invested in climate research over more than three decades, our ability to answer the most important question in climate has not improved a single bit!” 
 IPCCs-klimatkänslighet

Ovanstående diagram är en historik för uppskattningarna av klimatkänsligheten över IPCC-rapporterna. Som man kan se ökar spannet i uppskattningarna. Vad detta i klartext betyder är att kunskapen minskar ju mer man forskar. Se Platons kunskapsdefinition nedan.

Classical-Definition-of-Kno2

En naturlig sak vore om klimatvetenskaparna nu tog ett steg tillbaka och ansträngde sig att ställa frågorna: ”Leder det här någon vart? Jobbar vi utifrån felaktiga premisser? Är aktuella modeller av klimatet och atmosfären användbara?”. 

I stället använder man sig av en snårskog av adHoc-hypoteser för att till varje pris rädda och lappa överallt där huvudhypotesen inte stämmer. Detta påminner om de desperata ansträngningar som gjordes på 1500-talet för att rädda den Ptolemaioska kosmologin ända tills Kepler slutligen raserade korthuset. Varför gör man så idag? Svaret är givet och lika giltigt idag som på 1500-talet: Politisk infektion. Igår kyrkan, idag urspårad, religiös miljöpolitik. I båda fallen handlar det om makt. 

Vad som nu gäller är att kavla upp ärmarna och börja om från början. Men hur? Kanske från motsatt håll, utgå från hela klimatsystemet och jobba sig ner till beståndsdelar och delprocesser i stället för tvärtom. Men återigen, hur? Termodynamik, dummer! Och ställ frågan: Kan klimatsystemet beskrivas som emergent? Så är vi alltså tillbaka till utgångspunkten på detta inlägg! Cirkeln sluten.

Om bloggredaktörerna åter släpper mig fram vill jag gärna fortsätta att gräva vidare i antydd riktning. Under tiden uppmanar jag intresserade läsare att läsa på tidigare utmärkta bloggposter som ansluter till föreliggande och kommande resonemang. C-G: Atmosfärens temperaturgradient och Peter: When all is said and done (del II).

Läs också gärna GWPF:s kommentarer till IPCC och klimatkänsligheten: The Lewis and Crok exposition – Climate less sensitive to Carbon Dioxide than most models suggest. 

På återhörande!
Göran

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Slabadang

    Mycket bra grepp Göran!
    Tåget var ur spår redan vid start. IPCC frågades och bildades för att svara på fel frågor ställda i fel ordning.
    Det har tagit trettio år att inse att så är fallet. Med din ansats borde den klimatvetenskapliga haverikommissionen tillsättas.

  2. Stickan no1

    Klimatpolitik och klimatforskningen och dess politiska följder med subventioner och skatter på allt och alla är vår tids största haveri. Miljarder till spillo utan något resultat som överensstämmer med uppmätt temperatur.
    Därför borde det omgående tillsättas en kompetent haveriutredning som går igenom klimatforskningen och vänder förutsättningslöst på varje sten.
    För något fel är det uppenbart i de grundläggande teorierna som ligger till grund för alla tokiga beslut.

  3. Bim

    Tack Göran Ahlgren
    Äntligen framme vid rätt fråga som jag funderat över länge.
    Varför blir det inte varmare trots att vi rusar mot fyragradersmålet?

  4. Lasse

    Tack för en bra insikt.
    I gårdagens SVD anmäldes en bok om Islams betydelse för tidig lärdomsuppbyggnad.
    De hyllade tidigare forskning och satsade hårt på att samla och översätta äldre dokument.
    Sen gled de över till den blå cirkeln, lite som om ”science is settled”, resten borde vara /är historia.
    Men det är lättare att idag ifrågasätta IPCC och deras klimatprognoser , än för 15 år sen.
    Det borde leda till nån form av tillnyktring!

  5. Ingemar Nordin

    Mycket bra och spännande Göran!
    Reduktionsproblemet i komplexa system är naturligtvis centralt. Som analytisk filosof har jag dock en inneboende misstänksamhet mot alltför mycket tal om oanalyserbara ”helheter” – så där gäller det att ha tungan rätt i mun. Men du och Laughlin verkar klara balansgången mycket bra. 🙂

  6. Astrofysik är möjligen ytterligare ett verktyg för att beskriva världen utifrån helheter.
    Att det inte blivit varmare trots att vi rusar mot fyragadersnivån beror väl på vi inte passerat någon tippning point ännu? 😉

  7. Utmärkt artikel.
    Beskriver på ett bra sätt det ”vetenskapliga” problemet. Sedan har vi det ”politiska” problemet. Politiserad vetenskap. Vars syfte inte är att finna ”sanningen” utan utnyttja forskare för ett annat syfte.
    Bägge fronterna måste attackeras. Lasses kommentar om Islam är belysande.

  8. Sten Kaijser

    Bravo Göran,
    det fanns ju också en nobelpristagare i kemi från slutet av 70-talet, Ilya Prigogine, som studerade system som är långt ifrån jämvikt och som upprätthålls genom ett energiflöde genom dem. Framför allt kan detta energiflöde bevara ”ordningen i systemet”, d.v.s. hålla entropin långt under den maximala. Detta är ju både livets och om man så vill kalla det Gaias hemlighet.
    Förr trodde man ju länge på (rätta mig Ingemar) en ”vitalitetsprincip” som med gamla tiders tänkesätt kunde kallas ”livsvilja”.
    F.ö. instämmer jag i vad Ingemar skrev att ni, Laughlin och du, lyckas hålla balanssen.

  9. bom

    OT
    UKIP tar representation från både Tory och Labour. När en tredjedel av rösterna räknats framgår att en storseger för UKIP är i faggorna. I Sverige saknas all raportering i MSM – det är som om detta intressanta parti bara inte finns!

  10. Björn

    Ja, klart är att vi inte kommer någonstans utan vetenskap, men den vetenskap som står bakom den konsensusförklarade klimatforskningen, är inte längre seriös vetenskap. Hur är det möjligt att förklara det komplexa klimatsystemet utan att förstå de fysisk fenomen som finns utanför vid randen av vår atmosfär? En relativt ny upptäckt är UV-strålningens påverkan på stratosfären, vars påverkan i sin tur påverkar troposfären och vidare nedåt. Självklart kan man inte i alla lägen påstå att det är antropogen CO2 som är orsaken till allt som händer inom klimatkomplexet. Ren intuition räcker för att man skall inse att något inte står rätt till med klimatvetenskapen. Jag brukar säga att om det är varmare någonstans mer än vanligt, brukar det i stället vara kallare någon annan stans, för så utjämnande fungerar vårt klimatsystem. Men om vi får sådana förändringar som vi har sett över Europa och Nordamerika senaste vintern och inte minst nu med rejält varmt här hemma och snö i Spanien, då måste man anta att vi har att göra med förändringar i den energi som når oss från solen. Vi kan då inte bara skylla på det stokastiska, utan det finns okända orsaker till dessa synbara väderfenomen som skiljer sig från de orsaker som trummas ut från IPCC. Detta är något för en ny vetenskaplig ansats i klimatfrågan att ta reda på.

  11. Lasse

    #9 Björn-här finns en artikel du säkert gillar!
    Solvinden påverkar jordtemperaturen med viss fördröjning-minst vid Stilla Havets ekvator. Därifrån dyker värmen sen upp i olika mätserier med fördröjning. (Havet reglerar Jordens temperatur i stort)
    http://notrickszone.com/

  12. Thomas P

    ”Att räkna fram egenskaper för ett överliggande skikt från sk ”first principles” är i grunden omöjligt. ”
    Ändå sker det hela tiden. Från kvantmekanik till statistisk mekanik till termodynamik och allmänna gaslagen för att ta ett exempel. Man kan rentav räkna ut varför verkliga gaser inte riktigt följer denna lag.
    Det kan ibland vara svårt, så svårt att vi i alla fall ännu inte klarar av det, att härleda ”överliggande skikt” från grundläggande fysik som kvantmekanik, men finns det något som tyder på att det skulle vara omöjligt?
    ” begrepp som gäller för partikelfysik kan inte ge en fullständig beskrivning av atomer”
    Åter undrar jag över detta. Det är sant att vi ännu inte förstår oss på starka kärnkraften och kärnans struktur speciellt väl, men elektronskalen som är det som styr kemin kan vi förstå med stor noggrannhet.

  13. Lasse. Någon av skribentena här myntade uttrycket:
    ”Atmosfären blir så varm som haven tillåter”
    Den har jag fastnat för. En utmärkt sammanfattning

  14. ”I stället använder man sig av en snårskog av adHoc-hypoteser för att till varje pris rädda och lappa överallt där huvudhypotesen inte stämmer”
    Troligen helt korrekt, men borde modifieras till (för att bli även formellt korrekt):
    ”I stället använder man sig av en snårskog av adHoc-hypoteser för att till varje pris rädda och lappa överallt där huvudhypotesen [högst sannolikt] inte stämmer”
    alternativt
    ”.. till varje pris rädda och lappa överallt där huvudhypotesen inte stämmer [överens med observationer]”

  15. Men jag är lite mer bekymrad än du över strategin framåt:
    ”nu gäller .. att kavla upp ärmarna och börja om från början. Men hur? Kanske från motsatt håll, utgå från hela klimatsystemet och jobba sig ner till beståndsdelar och delprocesser i stället för tvärtom.”
    Jag är rädd för att denna ’reality-såpa’ inte går att backa, det går heller inte att starta om den från en tidigare punkt där den ännu inte gått överstyr. Definitivt inte med samma rollbesättning av inblandade, och samma ’infrastruktur’ av institutioner och pengaflöden, myndigheter, tillsyn mm. Jag tror också att (med undantag av några väldigt få) går det inte att identifiera ’ansvariga’ för var, hur eller ens att det slagit in på fel väg.
    Det har gått så här pga av att (internationel stor-, och därefter även nationell och lokal-) politik har kommit in och sedan velat göra detta till sin fråga, till både förev’ndning, mål. metod och även främasta imperativ för politik öht.
    Sådant kan bara gå åt ett håll. Och ett sådant bygge (globala klimathotsindustrin inkl den permanenta offentliga inrättningar) går inte att få att plötsligt fungera rätt genom att man ger den ’nya instruktioner’, ger deras chefer uppdraget att rätta till vad systematiskt blivit fel under samma chefer tidigare, och heller inte genom att byta ut några nyckelfigurer på strategiska positioner. Inte ens om dessa faktiskt vore väldigt insiktsfulla, kompetena och drivande.
    Bästa sättet att lösa så stora felslagna projekt är att bara avveckla (överge) dem, och bygga upp en en helt ny organisation och verksamhet. Och iom att den gamla består av bla universitet och akademier som funnits sedan mycket länge, delvis före upplysningstiden tom, menar jag att även den strategin är närmast omöjlig.
    Bästa kvarstående är nog att bara strypa tillförseln av ständigt nya färska miljarder, och låta(C)AGW- projektet förtvina, dess frontfigurer pensioneras eller sjunka i glömska … Idén att dessa skulle kunna göra om och göra rätt inom samma struktur tror jag är fåfäng och helt missriktad.
    Man kan göra liknelsen med en nation som har misskötts av en inkompetent despot eller president i ett land med korrumperad demokrati och/eller samhällelig elit: När sådant nått vägs ände, är det i princip omöjligt att laga landet, där finns så mycket institutionaliserad inkompetens och korrumption på plats redan, och även så mycket uppbyggda motsättningar och misstro och även mörkare men lika starka känslor …
    Nej, det här ’experimentet’ har varit stort och dyrt och farligt och misslyckats … men som tur var har det hittillls kostat färre liv än de andra stora ismerna man försökt sig på under senaste århundradet. Hittills alltså ! Det är ju inte över ännu. Peppar peppar …

  16. Lasse

    Det är fredag-kanske en ovidkommande illustration till att vattnets flöde kan styras kan tillåtas?
    Superhydrofoba ytor!
    Kanske i ett spray inför badsäsongen?
    http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3828645.ece

  17. Thomas skarvar eller förvirrar igen (eller är möjligen själv förvirrad):
    ””Att räkna fram egenskaper för ett överliggande skikt från sk ”first principles” är i grunden omöjligt. ”
    Ändå sker det hela tiden. ”

    Han antingen propagerar för eller har gått på den felaktiga premissen om att bara för att man kan räkna ut vissa saker med god noggrannhet och förstår vissa fysikaliska processer tillräckligt väl, så skulle beärkningar/simuleringar av systemet ’atmosfären’ också bli rätt (iom just den detaljen blir rätt).
    Det är samma tankefel som han torgförde redan förra decenniet som svar på kritik mot dessa modeller:
    ’Att haven, molnen, molnbildningen, och solens påverkan visst tas meddär’ … för att man hade lagt till ngt som skulle emulera dem och deras funktion

  18. Ann LH

    Tack Göran Ah. Tankarna går till ett annat område omhuldat av den röd-grön-bruna röran dvs ekologin.

  19. Slabadang

    Jonas N!
    Man rullar upp kulturmarixsmens fejkade organisationer baklänges genom att till sätta nya och äkta organisationer med de fejkade och tilldelear resurser till de nya friska och minskar till de ideologiskt korrupta i ännu snabbare takt. Skall du flytta över anställda så blir det under ett nytt avtal som tagit bort de gamla beteendenas omtolkning av uppgiften.

  20. Börje S.

    Citerar en begäran från en kommentar av signaturen ROM hos JoNova. 25 år av klimatforskning för milliarder…nej fantasillioner. På vilket sätt har all denna forskning, granskning och groteskt stora pengasatsningar gjort människors tillvaro bättre? Frågar sig skribenten. Jag med.
    ”A request;
    Could somebody somewhere, even climate catastrophe believers, please point out one single instance, one single unchallengable item where climate science within the last 25 years has actually produced something of an actual real definable, obvious and visible benefit to mankind and which is leading to an improvement in our lives and our living standards?
    Something that is making a positive difference, a positive improvement to our lives and to the lives of the all of mankind on this planet?
    Darned if I can think of anything at all that climate science has actually produced that is of ANY practical and beneficial use to humanity.
    After 35 years and a trillion dollars, climate science can’t yet even predict if or if not we are going to have a ENSO event during the following season…”

  21. Slabadang,
    Min poäng är just att du inte kan tala om för, instruera inkompetenta, eller ideologiska/religiösa/troende människor (eller korrupta för den delen) att nu skall de sluta upp med det och isället ha gott omdöme, och göra saker rätt.
    Har du växt upp, och tom ’blivit stor’ i en sådan organsiation, har det blivit en del av ’din värld’ och så skall den fortsätta vara för att det är det enda du förstår … Den andra poängen är att dessa institutioner/myndigheter/industrin/bidragssystemen/NGO:er ec som har byggts upp kring detta påstådda ’klimathot’ är gigantiska. Det går inte att resa nya parallella, eller snörpa tillströmningen av skattemedel till de gamla. De är stora och delvis (i sina övriga beståndsdelar) centrala pelare i samhällsbygget.
    Ta din käpphäst tex, SvT, den går inte att reformera, och det går heller inte att byta ut alla ansikten på alla positioner och tro att nästa uppsättning fungerar bättre (troligen kommer den inte att fungera alls). Poängen är att kulturen sitter ingrodd i väggarna och i individerna, vilka dessutom (ofa framgångsrikt) sett till att där inte finns ngon konkurrens och heller ingen kompetens stående på ’stand-by’ som kan ta över.
    Om där finns kompetenta (icke-korrumperade) medarbetare som kan flyttas till en ny frisk verksamhet, skall sånt givetvis göras. Men i situationerna vi talar om har ju dessa hållits tillbaka, tryckts ned, hållits borta från besluten osv. Och frågar du ’ansvariga’ vilka som är de mest lämpade att tas in i en ny organisation kommer du garanterat få svaret att det förstås är de själva och de likasinnade de har tillsatt på andra poster ..
    Om du inte har gjort det ännu är Lars Berns svidade vidräkning med Mats Svegfors bra läsning för att förstå ’problemen’ jag beskriver.

  22. Utmärkt essä! Tack, Göran!
    Framförallt gillar jag syntesen av de olika infallsvinklarna du tar upp, den skeptiska fysikern Laughlins tankar, klimatvetenskapens kris med avsaknad av framsteg om klimatkänsligheten och klimatmodellernas oförmåga att ge en relevant beskrivning av uppvärmningspausen trots de stora insatserna av forskningsfinansiering.
    Vad du skriver här är mycket välmotiverat:
    “En naturlig sak vore om klimatvetenskaparna nu tog ett steg tillbaka och ansträngde sig att ställa frågorna: ”Leder det här någon vart? Jobbar vi utifrån felaktiga premisser? Är aktuella modeller av klimatet och atmosfären användbara?”. “
    Din jämförelse mellan hur vissa tongivande klimatforskare använder ad hochypoteser för att rädda sina teser och hur motsvarande gjordes med Ptolemaios kosmologi är slående. Det börjar likna pseudovetenskap, banne mig, vilket även Lennart Bengtsson varit inne på i sina gästbloggar.
    Klimatet ser ut att vara svårt att förutsäga så vi vet inte om det kommer att bli en snabbare uppvärmning i framtiden. Men om en ökad uppvärmning inte ger sig till känna inom några år så kommer klimatvetenskapens kris säkerligen att fördjupas.

  23. Lasse

    #21 Jonas N
    Varför tänker jag på tillsättandet av nye Dramatenchefen och de reaktioner det skapade hos Skådespelaren?
    #0 Jag har tragglat igenom den referens GWPFs till klimatkänsligheten du gav-utmärkt skrift som gav mig ett svar på hur klimatkänsligheten ser ut idag. (och hur IPCC misshandlat forskningsresultatet)

  24. Thomas #12,
    ”Ändå sker det hela tiden. Från kvantmekanik till statistisk mekanik till termodynamik och allmänna gaslagen för att ta ett exempel. Man kan rentav räkna ut varför verkliga gaser inte riktigt följer denna lag.”
    Jag tror du har missuppfattat vad Göran skriver. Forskningsresultaten har utvecklats från det överliggande skiktet till det underliggande. Den allmänna gaslagen kom fram genom laboratorieexperiment. Termodynamikens resultat är starkt beroende av resultaten av dessa, till exempel grundas föreställningen om en absolut temperatur på den allmänna gaslagen. Den statistiska mekaniken är väl i sin tur starkt beroende på teorin för den absoluta temperaturen etc.
    Följaktligen har dessa naturlagar inte deducerats från enbart first principles. Allt kan härledas från observationer och experimentella resultat i överliggande skikt som i många delar fortfarande är oförklarade. Klimatvetenskapens kris kan kanske förklaras just genom att observationer och experimentella resultat för det överliggande skiktet till stor del saknas.

  25. Slabadang

    Jonas N !
    Det är inte ofta men nu kan jag av erfarenhet visa dig ha fel. Du borde dessutom bli glad när jag hävdar i första delen dig rätt i att det inte går att ändra på människor men med det viktiga tillägget att man kan få människor att göra nya saker på nya villkor. Det innebär inte att de ”ändras” utan förändras istället och plockar fram mer gömda förmågor och egenskaper som inte kommit till användning i det gamla.
    Jag har jobbat med ”belöningssystem” inom organisationer med ”belöning” sett ur ett vidare perspektiv än lön och förmåner. En viktig del av belöningssystemet är att uppmärksamma både bra och dåligt beteende i förhållande till den policy man jobbar efter. Du har inte riktigt förstått hur man ganska lätt kan få folk att göra rätt saker på rätt sätt av rätt skäl och samtidigt få dem att älska det. Byte av befattning eller uppdragsgivare och ny policy och anställningsavtal att jobba efter gör processen lätt. Många av de säkert både du och jag suckar över trivs ofta inte heller med den uppgift/roll de uppfattar att de har och är mer benägna att byta fötter än vi tror, bara de får en chans till nåt som INTE liknar det gamla och med nya möjligheter.
    De flesta är inte så djupt nergrävda i sina skyttegravar man kan förledas att tro.

  26. Slabadang

    Jonas N!
    Du har helt rätt vad gäller fåmansbolaget SVT. Man skjapar helt enkelt ett helt nytt public service bolag med ny policy ny ledning och helt nytt belöningssystem som bka annat avgör på vilka resultatbeteenden du gör karriär! Det går blixtsnabbt och de som blivit belönade för fel beteenden försvinner och andra kommer fram som fattat galoppen.

  27. Slabadang

    Mycket intressanta korrelationer!
    http://notrickszone.com/wp-content/uploads/2014/05/Caryl_21.gif
    Förändringarna av solvindens hastighet kontra förändring ythavstemperaturer. Vet vi någon annan studie av samma fenomen som ger annat utfall?

  28. Slabadang
    Du har säkert rätt angående många människor på lägre och mellannivå, de som ser sig som tjänstemän, men inte själva är med och fattar och/eller påverkar besluten, de större iaf och de stora riktlinjerna. Dem ser jag heller inte som ansvariga för hur denna skuta kunnat växa så stor, och
    Men de jag pratar om är dem som intagit roller som eller vill se sig själva som ledare och företrädare. Eller ’visionärer’ för den delen. Samma sak med de politiker och andra liknande (EUbyråkrater, FN-och biståndsfolk, eller dessa multinationella företags ledargarniyr som kallar sig NGO:er). Det enda de kommer att navigera efter är pengar eller andra hårda kalla faktorer (galler att skaka tex).
    Andra ganska ego-fixerade och egensinniga människor är ju akademiska forskare. De tenderar heller inte att bara lämna sin favorit fix-idé för att glatt ge sig på ngt nytt. Och jag menar att de som verkligen var riktiga vetenskapsmän, dugliga forskare, ingenjörer som inser att sanning och att det fungerar har ett egenvärde, de har redan lämnat. Men på universiteten världen över sitter där stora horder och hela instiitutioner uch utbildningsprogram som har miljö- hållbart- ekologiskt- förnyelsbart- klimat- inskrivet som skäl för dess existens. Inklusive faktulteten som tillsatts. De går inte att omrpogrammera eller omskola.
    Som du mycket väl vet är klimathotet för dem en religion, en trosbekännelse, ngt som definierar deras själva värde. Precis som marxismen var/är för många (eller vad sådant numera kallas). De går inte att avporgrammera (vilket inte hellet vore önskvärt) eller att sluta upp med sådana drömmar mha ’incitamentsprogram’.
    Många av dem som viftade röda faner (och Maos lilla eller vinglas med samma färg ) på 70-talet och och drömde om att få omdana samhället (och äntligen rensa ut) slutade med viftandet men inte med drömmarna om en utopi. Mpnga gick vidare till beslutsfattande positioner i samhället (men spelade ned klassretoriken när sådan inte var gångbar längre … tills ngt nytt passande kom upp. Freds eller djurrättsrörelser funkade aldrig riktigt, Genustokerierna fick dock många att vädra morgonluft (ett tag, sen blev det platt fall) men klimathotet har faktiskt varit uthålligt som alter-ego för Marxismens nödvändighet.
    Du omprogrammerar inte dessa heller. Jag pratar
    Det är bara när försörjnngen snörps, köttgrytorna och ’bestämmande över andra’ som möjlighet försvinner, som de kommer att sluta spela ’företrädare’ för världen, för mänskligheten, miljön, klimatet och framtiden …
    Och du kan vara säker på att samma individer kommer att försöka hitta ngt nytt som funkar precis lika bra.
    (Jag talar alltså inte om kommunens klimatsamordnare, eller den som klimatcertifierar skolmatens upphandling mm)

  29. Helge

    OT
    Koldioxiden minskar i USA, men exporten av kol till EU har ökat kraftigt.
    I Tyskland frågar sig allt fler om hela Ukrainakrisen egentligen bara handlar om pengar, och det är EU (och Ukraina) som betalar. Hur många felsatsningar klarar Tyskland och därmed EU? Först grön energifelsatsningen med hänvisning till klimathotet, sen nedläggning av kärnkraft för att det är farligt, och nu dåliga affärer efter påtryckningar. Detta samtidigt som stora delar av EU går knackigt för att inte säga är nära bankrutt.
    Ryssland sluter gasleveransavtal med Kina värt 1000-tals miljarder, och det tecknas inte i dollar, så Ryssland verkar inte så beroende av EU för gasintäkter som man kanske inbillat sig. Samtidigt kräver IMF att Ukraina höjer energipriserna mot folket med 200-300% på 4 år, annars inget lån.
    http://deutsche-wirtschafts-nachrichten.de/2014/05/23/russisches-gas-taktieren-der-eu-wird-zum-bumerang-fuer-europa/#.U389QEb0OhA.facebook

  30. Kenneth Mikaelsson

    https://www.youtube.com/watch?v=7PP00iFtrkc

  31. Goran Ahlgren

    Tack för alla genomtänkta och vänliga kommentarer. Och Sten, du har redan förstått upplägget i del 2. Men var snäll och berätta inte slutet!

  32. Thomas P

    Pehr #24 Vetenskapshistoriskt har du rätt i vilken ordning teorierna upptäcktes, men det hindrar inte att man idag kan härleda de överliggande lagren från den grundläggande teorin om man så önskar. Ta processerna i solens inre som man i brist på direkta observationer tvingats räkna fram från grundläggande principer som exempel istället om du föredrar det.
    ”Följaktligen har dessa naturlagar inte deducerats från enbart first principles.”
    Det är också en rent språklig fråga. Om man härleder en princip ur mer grundläggande teorier kallar man det sällan en naturlag. Det gör man bara om man vid upptäckten ser den som en fundamental regel man inte kan härleda. Skulle någon brytt sig om att namnge Boyles lag om allmänna gaslagen varit känd vid tillfället?
    Jonas #17 Jag avstod avsiktligt från att säga något om klimatvetenskapsbiten för att slippa forumets ideologiska låsningar, men det hindrar naturligtvis inte fanatiker som du från att komma med personangrepp.

  33. Thomas,
    Jag påpekade vilka felslut du gjorde angående ämnet, och att du gjort liknande tidigare.
    Du börjadesen prata om ideologiska låsningar, fanatiker .. och hävdar att det är jag som kommer med ’personangrepp’
    Gott så!
    Jag skall upprepa vad du hävdar och vad som alltså är felaktigt i #12:
    ”[Göran:] ”Att räkna fram egenskaper för ett överliggande skikt från sk ”first principles” är i grunden omöjligt.”
    [Thomas P:] Ändå sker det hela tiden. ”””

  34. Ingemar Nordin

    Slabadang,
    Belöningssystemen är viktiga. Och det handlar inte bara om lönesystemet (som ofta snabbt korrumperas). Nej, det handlar mycket mer om vad folk uppfattar som meningsfullt.
    Jag har under alla mina år som universitetslärare kunnat iaktta på mig egen arbetsinsats hur alltmer tid går åt till rent administrativa sysslor. Det som jag betraktar som meningsfulla sysslor är undervisning och forskning. Det är det jag utbildat mig för, kämpat mig igenom tjocka böcker, lärt mig att behärska mängder med metoder och teorier, utsatts för en stenhårt konkurrens om tjänster och forskningsanslag, och t.o.m. genomgått en och annan pedagogisk kurs. Men när jag sammanfattar min arbetsdag så består den till en deprimerande stor del av ganska meningslöst rapporterande och ifyllande av papper hit och dit.
    Och jag är inte ensam om denna erfarenhet. Se på läkarna som bara ägnar 50% av sin tid till att träffa patienter, eller se på polisen som får ägna sig 70% åt administration och 30% att jaga bovar. Hur kul är det? Vilket incitament ger det? De flesta BRINNER för vissa saker, men våra byråkratiska system är urusla på att utnyttja denna enorma kapacitet som finns inom de flesta. Ja, de t.o.m. inofficiellt bestraffar dem som kliver utanför ramen och ägnar sig åt det som de officiellt är anställda för att göra.
    Så, när man bygger upp incitamentsstrukturer i en organisation så är första regeln att ge incitament för att de anställda skall vilja lägga ned sin själ i att göra det som organisationen är till för. IPCC-strukturen ger tyvärr helt andra incitament än den officiella bilden ger uttryck för. Den var felkonstruerad från början, eftersom den inte egentligen handlade om klimat utan om att komma fram till ett politiskt önskat resultat.

  35. Thomas #32,
    Men i klimatvetenskapen försöker man använda teorier från ett lägre skikt för att prediktera vad som händer i ett överliggande skikt utan att först ha utnyttjat observationer och experiment med det övre skiktet för att tillnärmelsevis verifiera dessa teorier. Detta beror på att prediktionerna efterfrågas av samhället, så därför gör man ändå dessa prediktioner med klimatmodellerna, men det finns inte observationer av klimatet på tillräckligt långa tidsskalor och tillräckligt omfattande i rummet för att på långt när göra några omfattande verifieringar. Dessutom försvåras det hela starkt av klimatsystemets kaotiska egenskaper.

  36. Thomas P

    Pehr #35 Som jag skrev valde jag avsiktligt att inte dra upp klimatforskningnen pga de ideologiska låsningarna där.

  37. Helge

    OT
    Det görs stora pengar i klimatets namn på miljöns bekostnad. http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/fuletanolen-flodar-in-i-europa_3586530.svd?fb_action_ids=10204058624376006&fb_action_types=og.recommends

  38. Thomas #36,
    Det var ovanligt diplomatiskt att inte ta upp klimatforskningen pga av ”de ideologiska låsningarna där”. Men på en klimatblogg är faktiskt klimatforskningen ett viktigt ämne så man kan knappast undvika diskussionen av den aktuella frågan.

  39. Thomas P

    Pher #38 Och tänk jag som tyckte frågan om reduktionism eller inte var intressant oberoende av klimatforskningen. Själva klimatbiten där Göran hänvisade till Ribbing som hänvisade till Jelbrings pseudovetenskap fann jag däremot ointressant.

  40. Slabadang

    Jodu Ingemar!
    Att definiera organisationens uppgift måste ske samtidigt som man fastställer hur man MÄTER uppfyllnaden av uppgiften. Jag gråter när jag ser många organisationspolicys som bara är rena flummet ”verka för” ”brinna för” ”satsa på” ”öka kompetensen” ”med i samhällsutvecklingen” ”sprida information” jadu vet vilken hjärnblödning jag har fått när jag läser vad som skall vara verktyg och ledstång för de som jobbar i organisationerna. Vad de istället fått är en lång gummislang att använda sin egen fantasi till vad den kan användas till. Slangbella eller till cykelhjulet!! Lycka till! Otydligheten kommer uppifrån och pratar vi kommunal och statlig sektor så är det systematiskt medvetet för har man inga konkreta målsättningar får man heller inget resultat man måste ta ansvar för. Introverta förstenat ineffektiva organisationer. Jag har haft uppdrag jag tackat nej till mycket tidigt då jag snabbt förstår att det inte finns någon ärlig vilja att bygga ett relevant belöningssystem.
    Inne på SVT och SR skulle jag vända upp och ner på hela skiten. Maken till rutten organisation såna långa ljusår ifrån sin ursprungliga uppgift har jag banne mig inte ens i litteraturen träffat på som värsta skräckexempel. Ett företag kapat av sin informella ledningsgrupp och helt utan mätbara kvalitets eller lönsamhetskrav … oh shit .. thats a problem!!

  41. Thomas #36,
    Denna problematik med klimatmodellerna som vi diskuterar här, speciellt när det gäller prediktion och verifiering, har de gemensamt med alla komplexa kvantitativa modeller som används för att beskriva komplicerade naturfenomen. Oreskes har skrivit en bra essä om detta där hon bland annat redogör för komplexitetsparadoxen. En av följderna av denna är att en kvantitativ modell av ett komplicerat fenomen till och med på grund av anpassning av modellen till data kan göra noggranna prediktioner trots att modellens teori är helt felaktig. Detta illustreras av berättelsen om hur det kopernikanska systemet först inte kunds hävda sig mot det ptolemaiska (stjärnparallaxen som nämns i citatet finns men är så liten på grund av det stora avståndet till sjärnorna att den inte kunde uppfattas av tillgängliga instrument på Kopernikus tid) .
    http://research.rem.sfu.ca/downloads/rem-658/Electronic%20Readings/OreskesRoleofModels-1.pdf
    ”However, precisely because of its successful track record, the development of accurate planetary prediction raises one of the most serious concerns for modelers: that faulty models may make accurate predictions. Returning to Copernicus, the failure of the prediction of stellar parallax was a serious problem for the heliocentric model, but there was another problem more pressing still: the Ptolemaic system, which the heliocentric model aspired to replace, made highly accurate predictions. In fact, it made more accurate predictions than the Copernican system until many decades later when Johannes Kepler introduced the innovation of elliptical orbits. Astronomers did not reject the Copernican view because they were stubborn or blinded by religion. They rejected it be-cause the model they were already working with was better, as judged by the accuracy of its predictions. Yet in retrospect we believe that it was wrong at its very foundations.”

  42. Peter Stilbs

    EU-kandidaterna verkar närmast pinsamma i kvällens debatt

  43. Gunnar Strandell

    Jonas N #35
    Jag anser att det går mycket väl att få människor att ändra sina värderingar. Alla som hamnar i en grupp på 8-10 personer där man lever nära varandra under en stor del av sin vakna tid kommer att jämka sina värderingar och på mindre än ett år får de en nära nog en gemensam värdegrund.
    I pressade situationer går det fort, som vid Norrmalmstorgsdramat eller då människor blir instängda i en gruva.
    Ett typiskt exempel är när barnen kommer in i puberteten och ägnar allt mer tid med kompisar och mindre med sina föräldrar. Ett annat Skandiadirektörerna som kunde döpa ett bonusprogram till ”Wealth Builder” utan att reflektera hur det skulle tolkas av omgivningen när namnet skulle dyka upp i årsredovisningen.
    Militären har känt till hur det fungerar sedan länge och indelar därför soldaterna i så stora grupper och ser till att man har en ledargestalt som sätter normerna. Det är alltså ingen slump att politiska grupper också organiserar sig i celler.
    För dem som fått sina värderingar genom gruppdynamik blir det också svårt att förstå att skeptiker i allmänhet skapat sina värderingar på egen hand genom att läsa, filosofera och delta i flera olika grupper där man värjt sig eller väjt undan för grupptrycket. Det leder självklart till att skeptiker aldrig kan samlas i en grupp med gemensamma värderingar. Och det är bra, för ren skepticism leder till att för många förslag till förbättringar avfärdas för att man inte kan bedöma slutresultatet.

  44. Rosenhane

    Peter 42
    Du har väl inte missat Marita Ulvskogs ”skithöggate” som Maria Ludvigsson på Svd så förtjänstfullt uppmärksammar?

  45. Rosenhane

    44 forts.
    Glömde länken.
    http://blog.svd.se/ledarbloggen/2014/05/22/vem-gillar-ulvskog/#comment-1399677569

  46. ThomasJ

    Rosenhane #44/45: Sure, den, ’skithöggate’ är verkligen noterad. Tack för länken! 😀
    Mvh/TJ

  47. Just planetbanor är ett exempel på ett feltänk som varade i tusentals år. För de antika grekerna var cirkeln den perfekta geometriska figuren. Därför ansåg de att planeterna måste röra sig i cirklar. Inte ens de fick ihop det. De tvingades ta till cirkelrörelser inuti cirkelrörelser, epicykler. Med allt längre observationsserier, behövdes allt fler epicykler. Ptolemaios sammanfattade till slut allt kunskap greker (och i viss mån babylonier och egyptier) hade skaffat inom astronomi. Hans verk stod sig i mer än tusen år, även om bättre observationer och längre mätserier tvingade fram ännu fler epicykler för att få ihop det. När Kopernikus flyttade planetsystemets centrum blev det lättare. Solen som centrum innebar att det behövdes färre epicykler. Vilket var ett av huvudskälen till att modellen snabbt blev ganska accepterad.
    Med Tycho Brahe nådde studiet av stjärnhimlen sin höjdpunkt. Han utvecklade mätinstrument som gjorde att ögats upplösning blev gränsen, inte fel i instrumenten. Strax efter hans död uppfanns teleskopet, och mätningarna kunde bli ännu mera exakta. Brahes observationer var ändå tillräckligt exakt för att Johannes Kepler en gång för alla skulle lösa problemet med hur planeterna rör sig. Först måste han göra sig av med paradigmet att cirkelrörelsen är den perfekta rörelsen och enda möjliga för planeterna. Då insåg han att de alla rör sig i ellipser, och med ens blev teorin för att räkna ut planeternas lägen på himlen mycket lättare.
    Helt elliptiska är planetrörelserna i och för sig inte, för de påverkar varandra med ömsesidig gravitation. Med Newtons gravitationsteori kunde de störningarna räknas ut, och framtida förutsägelser för planeternas rörelser och lägen blev ännu mera exakta.
    Var är klimatvetenskapens Kepler och Newton, de forskare som kan förändra paradigm och skapa en teori som ger bättre förutsägelser? Finns de alls? Finns det någon möjlighet att de kan finnas? Skulle de ha någon chans att göra karriär inom en forskningsgren som totalt domineras av en i stort sett motbevisad hypotes (att koldioxid har en stor klimatpåverkan och är den dominerande faktorn bakom klimatförändringar)?

  48. Gunnas S #43
    Du har säkert rätt på många av dessa punkter. Och i många lägen där människor måste (tom tvingas) verka jobba tillsammans för att uppnå vissa mål kommer ideologisk och/eller relgiös tro att behöva läggas åt sidan. Samma sak med grupper som arbetar inom ett (säg utvecklings-) projekt för att uppnå riktiga mål eller lösa problem.
    Poängen jag gör är att ledargestalterna inom klimathotstron (eller marxismen, eller andra -ismer) inte vare sig är i dylika situationer, de är heller inte intresserade av att åstadkomma några lösningar (för det skulle förta deras värde och ledarroll) och det är inte den sortens individer som söker sig tex till ingenjörsyrket som ju går ut på att åstadkomma saker, skapa nya och fungerande saker osv.
    Nej, jag skulle hellre göra jämförelsen med kulturen bland både ledarskikt, dem som ses eller är eliter och även övriga bildade i de forna kommunistländerna. Trots att alla vet hur en fungerande marknadsekonomi fungerar, vilka institutioner som behövs för en sådan, vilka hinder/regler som behöver nedmonteras etc, trots detta förmår inte ’de ansvariga’ att styra det dithän, speciellt inte om det är samma ’ansvariga’ som fanns där inte.
    Eller vi kan ta Sveriges sätt att bedriva arbetsmarknadspolitik på, med AMS, AMU, Arbetsförmedlingen osv … Att ändra kulturen i sådana kolosser, eller hoppas att en ny GD, nya direktiv, nya regleringsbrev, modifierade lagar och ny namn på programmen etc skulle ändra på det som är grundläggande fel med hela tankesätter … det är det som är feltänket.
    Snabbaste sättet att få förändringar i dylika system är just att sluta betala för ngt annat än ’leverans’ dvs utförd mätbar nytta. Då händer faktiskt saker. Men gällande ’klimathotet’, vad skulle levernas vara där öht? Det hela är ett reservat för för stora mängder individer som gillar att prata, posera som präktiga, prata om att de gör det för långt ädlare syften än dom själva, och som inte har några spärrar vad avser resursslöseri eller att vålla andra kostnader, merarbete, extra besvär (eller tom värre). Notera att de säger det helt öppet (att andra måste ’ändra livsstil’) och notera också att det är många fler som vill komma i dessa positioner (bli politiker med möjlighet att ’påverka’) än där faktiskt finns redan (för många) i dag.
    Kan du (och Slabadang) verkligen föreställa sig att stora kadrar yrkespolitiker och byråkrater (eller partikommissionärer och politruker mm) snällt säger ’OK, jag får väl skaffa mig ett annat och riktigt yrke då, och sedan ett dito jobb, för att försörja mig’?
    Alltså när det blivit helt uppenbart att det ’jobb’ de har haft blivit helt överflödigt och rent meningslöst? Speciellt att de själva skulle delta i avvecklingen av vad har varit deras egna liv och livsinnehåll?
    Ända sättet att verkligen få till en ändring är att tvärt stänga av kranen, och klargöra varför. Och även då kommer vi komma att se stora indignationsutspel i en mestadels sympatiskt inställd press.

  49. Ingemar Nordin

    Lars Kamél #47,
    Jag är rätt övertygad om att klimatforskningen kan förvänta sig åtskilliga små och stora ”paradigmskiften” i framtiden. En del har redan varit på förslag, men jag utesluter inte helt nya infallsvinklar. Även om man håller fast vid strålningsfysiken (backradiation etc) så erbjuder komplexiteten i klimatsystemet så många okända, eller dåligt utforskade, faktorer att hela bygget kan vändas på ända.
    Trots allt så har klimatvetenskapen bara några få decennier på nacken – ingen riktigt mogen vetenskap ännu, även om miljarder i forskningspengar slösats bort på bekräftelseforskning för att ”bevisa” att CO2 utgör mänsklighetens största hot.

  50. Kenneth Mikaelsson

    Det är ju bra synd att när dessa paradigmskiften kommer så är det inga som kommer ta dem på allvar på grund utav politiseringen (falsifikation) av forskning..