Vetenskap är inte politik

klimatdemonstration

Tamsin Edwards är från början partikelfysiker men har, som så många andra naturvetenskapliga forskare idag, växlat över till klimatspåret. Hennes specialitet är klimatmodellering.

Det är emellertid inte hennes forskning som sådan som jag skall ta upp här utan snarare hennes syn på relationen mellan vetenskap och politik. Fast hon säger sig tillhöra ”main-stream” så skiljer hon sig förtjänstfullt från alla de klimathotspropagandister som vi lärt känna genom åren. Hon vägrar nämligen att agera som politisk rådgivare eller agitator.

I en mycket omdiskuterad artikel på Guardian-bloggen Political Science inleder hon med ett enkelt konstaterande: ”As a climate scientist, I’m under pressure to be a political advocate.” (Som klimatvetare pressas jag att bli en politisk förespråkare). Och pressen är störst från miljörörelsen.

Tamsin Edwards beskriver där hur hon helt vägrar att svara på frågor som handlar om vad hon menar att man bör göra politiskt. Skälet till denna hållning är att hon menar att om man blandar ihop vetenskap med politisk agitation så underminerar man den vetenskapliga trovärdigheten. Inte oväntat så har hon fått mothugg från de klimatforskare som gör precis tvärt om. Judith Curry sammanfattar en del av diskussionen här.

Hon är visserligen inte ensam om denna hållning men är kanske tydligare än de flesta. Och bland oss som är skeptiska till den stora klimathotshysterin så är det knappast någon ny insikt hon kommer med. Sammanblandningen mellan vetenskap och politik har ju exempelvis varit en av de saker som vi kritiserat olika företrädare för IPCC för.

Den vetenskapliga kompetensen på klimat eller klimatmodeller ger ingen som helst särskild kompetens när det gäller politik. Och man seglar under falsk flagg när man använder vetenskapens auktoritet för att propagera för en viss politik. En som dock vill försvara ett sådant förfarande är Gavin Schmidt som med sedvanlig arrogans menar att klimatforskare troligen vet betydligt mer om de politiska frågorna än allmänheten och därför bör förespråka politiska åtgärder.

Mot detta resonemang invänder Edwards och drar en parallell med en hydrolog: En som ger prognoser för översvämningar levererar en karta med sannolikheter för översvämningar, men hon bestämmer inte vad som är en oacceptabel risknivå, eller hur man skall spendera den budget som finns för att reducera risken (skyddsvallar; reglering av byggnader och försäkringar).

Politiska beslut involverar även andra viktiga faktorer än bara de klimatvetenskapliga, nämligen ekonomiska, politiska och sociala konsekvenser av olika alternativ. Varför skulle en klimatforskare vara expert på just sådant? Sist, men inte minst, involverar de politiska handlingsalternativen värderingar om vad människor uppfattar som bra eller dåligt. Och där finns absolut ingen vettig anledning att i klimatvetenskapens namn pådyvla folk sina egna preferenser, och låtsas som att ”vetenskapen kräver” en viss handling, t.ex. koldioxidskatt eller att vi måste åka kollektivt och klimatkompensera.

Jag är helt enig med Edwards om detta. Men om jag skall invända något mot hennes strikta non-interference policy så är det att hon missar en sak i diskussionen om vetenskap och politik som faktiskt ger den vetenskaplige experten en särskild roll. Nämligen att det är fullt legitimt att använda vetenskapen i kritiskt syfte. Ofta framförs politiska förslag som helt enkelt inte kan leda till den önskade effekten. Om politiker tror att man kan påverka klimatet (eller skapa en fungerande energiproduktion) genom en viss åtgärd som är meningslös eller som förutsätter ett samband som inte gäller så är det naturligtvis OK för forskaren att lägga sig i diskussionen.

Det är en betydelsefull skillnad mellan att påstå att en viss politik följer av vetenskapen, vilket är falskt, och att säga att en viss politik faktiskt inte kan genomföras därför att det strider mot exempelvis naturlagarna. Vi kan t.ex. inte förhindra stormar eller översvämningar genom att minska koldioxidhalten. Åtminstone så finns det inget vetenskapligt stöd för en sådan tanke. Filosofisk kan skillnaden sammanfattas med att ”vara” inte implicerar något ”böra”, men att ”icke-kunna” implicerar ett ”icke-böra”. Och jag tror inte att ett sådant kritiskt användande av vetenskapen i samhällsdebatten behöver underminera dess trovärdighet om det görs på ett sakligt och väl underbyggt sätt.

Uppdatering. Läsvärda inlägg i debatten om klimatvetenskapens politisering:

Robert Pielke Sr tar avstånd från AGUs nya, agitatoriska uttalande.

Kommentar från ytterligare en AGU-medlem, Judith Curry.

Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. JHE

    Det finns ett vetenskapligt stöd för att en ökad halt av koldioxid i atmosfären leder till fler översvämningar.

  2. Lennart Bengtsson

    Hej
     
    En bra och välformulerat inlägg som dock bör utvidgas ytterligare. Antag att några astronomer  har upptäckt att en asteroid är på en bana att kollidera med jorden om så där ett år. Antag nu att samhället ignorerar detta därför att samhällets ledare eller de religiösa ledarna( som givetvis kan sammanfalla) menar att detta inte kan hända eller strider mot Bibelns eller Koranens ord skall då astronomerna hålla tyst om sin upptäckt. I detta exempel skulle nog de flesta göra så med tanke på kända konsekvenser att gå emot den förhärskande politiken eller religionen. Emellertid beroende på säkerheten i asteroidens bankurva kan resonemanget vidareutvecklas till något som påminner om dagens situation. Den enda viktiga konklusion som jag kan dra är betydelsen av ett öppet samhälle där olika experter kan jämföra och diskutera sina beräkningar samt utomstående som också kan delta i debatten. Ett  allvarligt problem med dagens klimatdebatt är tendensen till hemlighetsmakeri kring IPCC processen.
    LennartB

  3. Lars

  4. QSL

    Bra sagt eller rutet skulle jag till och med vilja säga (även om jag förstår att du inte skrev i det temperamentet).
    De forskare som invänder mot Tamsin är inga forskare, enligt min mening, de är enbart politiska lakejer. Bland generella skeptiker i politisk analys (och i allmänhet) står det utom allt tvivel att (natur)vetenskapen tidigt kidnappades för att ge tyngd åt politiska åtgärder och för att ingå som ett led i att forma politiska plattformar. Det mest avskyvärda exemplet tycker jag är klimatfrågan där gröna och röda (egentligen hela det skattemissbrukande etablissemanget) skamligt och frekvent refererar till sina utomparlamentariska NGO:er (många är skattefinansierade och/eller bidragsunderstödda) för att visa det demokratiska underlaget (medborgarna) hur illa det är ställt och hur viktigt det är att politiken får ännu större utrymme för sina skenbart insiktsfulla åtgärder.
    Forskning som politiken använder för att backa upp sina skattefinansierade och samhällsomdanande åtgärder finns det all anledninga att vara skeptisk och kritisk till och det bör och skall granskas intensivt och ingående, så att medborgarna får så djup insikt de bara kan i hur deras pengar används av de i grunden inkompetenta statstjänstemännen och kvinnorna.
    Politik är till sitt ursprung inkompetent därför är det så otroligt viktigt för upprätthållandet av den samhälleliga moralen att vi vet vilka typer, forskare och skuggorganisationer de köper (läs: mutar) sin information och tjänster av.

  5. Ingemar Nordin

    Lennart B #2,

    Tack för din synpunkt. Jag håller med dig om ditt exempel. Grundprincipen är emellertid rätt klar, att så länge det gäller faktafrågor (t.ex. en asteroid med en viss bana) så är naturligtvis astronomen en auktoritet som man bör lyssna på och som därför också kan/bör gå ut i samhällsdebatten och varna. Men så fort astronomen går vidare och föreslår politiska åtgärder så är han/hon inte mer kompetent än någon annan medborgare.

    Jag känner alltid ett visst obehag när man för fram rent politiska budskap under täckmantel av att det skulle vara en vetenskaplig sanning. Och det är sannerligen inte bara klimatforskare som bryter mot denna regel. Hur många gånger har vi inte läst artiklar av exempelvis läkare som efter sin presentation av ett stycke forskning säger saker som: Förbjud rökning där och där!, eller höj skatten på fett och socker! osv. De flesta forskare är uppriktigt sagt ganska naiva när det kommer till politik.

    Det vore bättre med allmänna livsstilsuppmaningar, typ: rök mindre, ät inte så mycket socker osv. Ty sådana uppmaningar riktar sig till direkt till övriga medmänniskor, och inte till politiker med krav om att de skall använda statsmakten för att tvinga andra att göra som forskaren säger.

  6. Peter Stilbs

    Bra, Ingemar. Media spelar tyvärr en alltför stor roll i det hela – de propagerar fram det politiskt korrekta eller “det som säljer” – exempelvis katastrofscenarios – och låtsas som om det skulle vara “vetenskapens ståndpunkt” eller “vår bästa kunskap” etc. Helst med referens till Nature, Science, PNAS eller varför inte The Guardian. 

  7. Dag Lindgren

    Jag tror inte civilisationen kommer att överleva. Ett skäl är vetenskapens otillräcklighet att formulera slutsatser och prognoser. Tamsin Edwards har en blogg med ett namn som säger en del av problematiken “all models are wrong” http://blogs.plos.org/models/  .
    Tag döda av strålning orsakad av Tjernobylkatastrofen. Skattningarna (av högt kvalificerade personer) varierar mellan 100 och 1 000 000. Själv har jag räknat ut dödstalet till 22 000 och tycker förstås att det är den bästa skattningen, som bygger på de trovärdigaste modellantagandena och mätningarna. Joniserande strålning är lätt att mäta och man känner mycket om effekterna jämfört med klimatberäkningarna, som Stockholmsinitiativet illustrerar. 
    Beslut och styrning fungerar inte tillräckligt bra för att klara oss. Detta gäller de “gröna” också.

  8. Stickan no1

    Dessa klimathot, CO2-hot,  asteroidhot, kommunisthot, fascisthot, helveteshot, rasisthot, terroristhot eller andra ur historiens skräphög använda och konstruerade hot mot medmänniskor för att uppnå politiska mål borde vara fria mediernas främsta mål att avslöja krafterna bakom.
    Nu är det tvärtom medierna driver på dessa nu självgående kampanjer genom att i stora rubriker hota om allt hela tiden. Allt går mot katastrof och media tror att det säljer i långa loppet. 
    Till och med på “vår” sida i debatten används tyvärr hot om krisande energiförsörjning och liknande argument för att vinna debatten.
    Ta exemplet med rökning: Nu används hotversionen: “Rökning dödar”
    Man skulle kunna använda frasen “Utan rökning får du ett bättre längre och rikare liv” Helt utan hot.
    Men det verkar inte fungera.Vad är det för defekt i det mänskliga kynnet som gör att hot, och nästan bara hot,  fungerar så väl som det gör som argumentation i en debatt?
    Eller är “bara” en normal mänsklig brist på intellektuell kapacitet på bägge sidor?

  9. Håkan Sjögren

    Lennart Bengtsson # 2 : Antag att ett gäng präster,mullor och rabiner genom att studera de heliga skrifterna kommer överens om att guds vrede kommer att,på grund av vårt syndiga leverne, drabba oss om hundra år. Samtidigt erbjuder de sig att avvärja hotet genom att leda intensiva bönemöten bara vi lägger stora summor i kollekten. Själv skulle jag inte satsa ett rött öre. Skulle Du? Dagens motsvarighet är klimathotet och vi tvingas av våra politiker att satsa stora summor på ineffektiv vindkraft och de vill tydligen återföra oss till artonhundratalets levnadsstandard för att avvärja ett grundlöst hot om att vi kommer att få några grader varmare. Mvh, Håkan.

  10. Stickan no 1
     
    I alla offentliga debatter och försöken att få lite uppmärksamhet i mediebruset måste man (för att öht märkas) ta i all man förmår. Och betänk då att de allra flesta redan vet att rökning inte är nyttigt, men motion och att röra sig är det. Även i debatter där flera sidor deltar riktar sådan sig inte till de sansade eller bättre upplysta delarna av befolkningen, utan tvärtom har som främsta målgrupp sk ‘low-information-voters’ (och motsv) och/eller dem som emotionellt kan förmås (manipuleras) att stödja den egna sidan.
     
    Uttryckligen riktar sig inte sådant till välinformerade, självständigt tänkande individer, utan fokus ligger främst  på de sista påverkbara marginalväljarna/kunderna.

  11. Gunbo

    Stickan no 1 #8,
    “Vad är det för defekt i det mänskliga kynnet som gör att hot, och nästan bara hot,  fungerar så väl som det gör som argumentation i en debatt?”
     
    Överlevnadsinstinkten. Den är ingen defekt utan en livsviktig egenskap som finns inte bara hos människor utan alla djur.

  12. LBt

    Ingemar N,
    besvärar forskarna dig, ger de uttryck för ett annat åtgärdsprogram än vad du tänker dig? Är det därför du tom ifrågasätter yttrandefriheten? Det skulle vara intressant att få ta del av din ideella samhällsstruktur, ingår allmän rösträtt?
     
     

  13. Ingemar Nordin

    Peter #6 har en poäng i att media spelar en stor roll i klimatfrågan. Jag vet inget annat politikerområde där media på samma sätt gett ett åsiktsmonopol till ett visst politiskt program. Och då med hänvisning till vad “vetenskapen” säger (IPCCs summary for policy makers).

    Men som sagt, de politiska åtgärderna är inte huggna i sten även om det som IPCC-rapporterna säger skulle vara sant. Media agerar som om det vore det.

  14. Ingemar Nordin

    Gunbo # 11,

    Jag vet inte om det finns evolutionsbiologiskt stöd för att det är bra att tro på hot. Hur många har inte dött pga alla hot, som Stickan #8 påpekar?

    Är inte drivkraften, åtminstone för människans del, att försöka ta reda på mer om det påstådda hotet? Är det sant kan det leda till döden att inte agera på det. Är det falskt kan det också leda till döden.

  15. Ännu ett katastroflarm:
    FORSKNING ORSAKAR CANCER!!!

    hos råttor
     
    För att förekomma kritiken från de vanliga misstänkta vill jag påpeka att Tamsin Edwards har en bakgrund inom hard core science, vilket enligt konsensus riskerar att allvarligt skada förmågan att förstå klimatvetenskap och miljöpolitik.

  16. Ann L-H

    Hot och hot – En sak är påtagliga, akuta hot men jag undrar var, när och hur alla övriga arter diskuterar möjliga hot och hotbilder. 

  17. Ann L-H

    # 2. Lennart Bengtsson – tack för ännu ett minnesvärt inlägg. De sista fyra raderna kommer att hamna på hedersplats i min lilla värt-att-minnas-bok.  

  18. Stickan No1 (#8 🙂

    Hej,

    när man spelar schack lär man sig att ständigt hota. Det bästa försvaret är oftast att “syna hotet”. Låt den hotande utföra “sin onda gärning”. Det visar sig då ofta att spelet vänder.

    I schack beror det vanligen dels på att hotet inte var så katastrofalt som det verkade, dels på att den som verkställde hotet förlorade för mycket tid (för många drag).

    När det gäller klimathotet så har “vi” (vi som hotats) levt enligt devisen – låt hotet verkställas …

    Tyvärr har politiker och andra beslutsfattare gjort (felaktiga) försök att avvärja hotet genom att exempelvis satsa på s.k. koldioxidneutrala bränslen eller “förnybar el”.

  19. Gunbo

    Ingemar Nordin #13,
     
    Överlevnadsinstinkten är grunden till rädsla för potentiella faror.  Det är därför olika hot är så effektiva som “styrmedel”.
    Och Stickan påpekar mycket riktigt: “Till och med på ”vår” sida i debatten används tyvärr hot om krisande energiförsörjning och liknande argument för att vinna debatten.”

  20. Den fd naturvetenskapliga journalen Nature har en annan uppfattning, här framförd av en representant för oljelobbyn: http://www.nature.com/news/be-persuasive-be-brave-be-arrested-if-necessary-1.11796
     
    Hur länge dröjer det innan erfarenhet från huliganism är meriterande för tjänstetillsättning vid universiteten?

  21. Ingemar Nordin

    Gunbo #19,

    Så rädsla är en bättre överlevarinstinkt än nyfikenhet enligt dig? Vilken evolutionslära stöttar du dig på i detta fall?

  22. Skogsmannen

    Gunbo #11!
     
    Det där var väl en lite förenklad bild av överlevnadsinstinkten. Visst är det så att alla djur reagerar väldigt instinktivt och primitivt vid akuta hot men de riktigt framgångsrika arterna (människan främst) har en förmåga att, i ett senare skede, hantera faror analytiskt.
     
    Klarar man inte av det så kan det blir farligt, i andra hand blir man inte så framgångsrik (sett i en vidare mening).

  23. ThomasJ

    Test

  24. Håkan Bergman

    Nedärvda instinkter kan vara rent förödande i en föränderlig värld. Ett djur på en väg eller järnväg brukar ofta, oftast?, välja helt fel strategi för att undkomma “monstret” som kommer rusande mot det. Sannolikt har det inte heller nån vidare förmåga att bedöma hastigheter i det här intervallet.

  25. Ingemar Nordin

    Vetenskapens roll, och före dess filosofins, har hittills varit att ta upp olika rädslor och domedagspredikningar till kritisk granskning. Man har därigenom kunnat eliminera en rad felaktiga föreställningar och istället skapat utvecklingsoptimism och framstegstro. Idag verkar det tyvärr som man vänt på uppgiften och istället använder vetenskapen för att skrämma människor med olika hot och domedagsprofetior.

    Tragiskt att svartrockarna har tagit över igen.

  26. Adolf Goreing

    #1 Har du en källa som bygger på observationer, låt oss ta del av den.

  27. BjörnT

    Jag skulle rekommendera de som frekventerar detta ställe att läsa böckerna The Black Swan och Antifragile av Nassim Nicholas Taleb. Den första beskriver väl vad som KAN dyka upp och som ingen modell i världen kan fånga upp. Här har vi t.ex. en skenande utveckling av AGW som ett exempel på vadsom SKULLE KUNNA vara en svart svan.  Den andra boken beskriver hur man bygga upp antifragilitet (i brist på bättre ord, alltså något som är snäppet över robust).  Dvs skapa ett system där man kan hantera, ackommodera, förmildra eller förebygga Black Swan händelser. Att bygga ett samhälle med en antifragile energiförsörjning betyder till exempel att vi måste satsa på många hästar samtidigt.  Gör vi inte det nu så KANSKE den dag kommer då klimatet otvivelaktigt skenar i väg mot ökande temperaturer och har vi en i huvudsak fossilbaserad energiförsörjning är mänskligheten i djup skit.
     
    Detta att ansvarsfullt satsa på en breddad energiförsörjningsbas, ja även med subsidier och riktade satsningar på nationell och (om möjligt) internationell nivå är att bygga antifragility och att ta ansvar även för framtida generationer och som dessutom inte alls behöver betyda några uppoffringar från dagens generation.

  28. Adolf Goreing

    #27 Vi kan också drabbas av andra “black swans” – katastrofer:
    1)träffas av en meteorit
    2)drabbas av en epidemi
    3)solstorm som slår ut all kommunikation på jorden
    4)istid
    5)världskrig
    6)kaffet tar slut i Sverige och ersätts inte
    Frågan är hur stor försäkringspremie ska vi betala för något som “kanske” kan hända? Hur ska “kanske”-händelserna prioriteras sinsemellan? Vi kan i rationella Sverige inte ens prioritera mellan en vägkorsnings farlighet och mediciners kostnader i vården. Verkar det realistiskt att man i verkligheten bryr sig om din svarta svan?
     

  29. Gunbo

    Ingemar Nordin m.fl,
    “Så rädsla är en bättre överlevarinstinkt än nyfikenhet enligt dig? Vilken evolutionslära stöttar du dig på i detta fall?”
     
    Suck! Jag  skrev bara ett svar på Stickans: “Vad är det för defekt i det mänskliga kynnet…”
    Människor är utrustade med mycket mer än instinkter: nyfikenhet, analytisk förmåga, förmåga att lösa problem m m. Det är därför det finns forskning om bl a klimatet, om olika ämnen som kan utgöra en fara för människors hälsa och mycket annat.
     
    Men våra nedärvda instinkter finns fortfarande kvar.
     
     

  30. Skogsmannen

    Björn T, #27!
     
    “Här har vi t.ex. en skenande utveckling av AGW som ett exempel på vadsom SKULLE KUNNA vara en svart svan.”
     

    Skenande utveckling av AGW är vad som jag lägger in i begreppet CAGW. Anser du att detta är så osannolikt att detta är att betrakta som en “Black Swan” om det skulle  inträffa?
     
    Intressant!

  31. Dag Lindgren

    #27, 28 Vi vet inte vad den svarta svanen blir och den första händelsen kanske inte är fatal i sig men utlöser en kaskad av ökande kaos. Den svarta svanen kanske äger rum under oväntade omständigheter. Vi kan inte pålitligt förutse vad som händer i de stora frågorna. Vi måste tänka i termer av antifragilitet i de stora frågorna. Tänka på bredden. För energi innebär det bl a att inte räkna med att avveckla 100% av fossilt till 2050. Hellre skatter och avgifter än subventioner.
    Men en del svarta svanar är kända. Ta Fukushima. En tsunami som hände var ingen orimlighet. Hur japanerna tänkte var nog att om en så stor Tsunami hände, så är kärnkraften ett mindre problem. Det var nog rätt tänkt frånsett de psykologiska efftekterna som mångfaldigat kostnaden. Tsunamin var relativt osannolik och kanske inte skulle hindrat kustnära lokalisering men var inte en helt försumbar händelse. Några reservkraftagregat skulle legat högre upp och “kontakterna” och ledningssystemet skulle legat högre upp på reaktorerna, så att den reservkraft som faktiskt kunde mobiliseras också kunnat kopplas till kylningen. Så kunde man för en relativt billlig penning ha kunnat avservärt minska skadan. Ett exempel på bristande antifragilitetstänkande
    #25 Vetenskapen skall inte se som sin uppgift att vederlägga domedagsprofetior, kritskt eliminera fahågor, skapa framtidstro och utvecklingsoptimism. Den skall analysera, belysa och kommentera men vara lite försiktig med vad som utesluts. 

  32. BjörnT

    Adolf #28.  Det görs en del antifragilistiska försök med WHO som håller koll på epidemier, NEO-övervakningen har utökats etc.  Men eftersom bloggen handlar om klimat så fokuserar jag på det och det med klimat den nära förknippade energiförsörjningen.  Många här är ju libertarianer och tror att marknaden kan hantera allt och den duger gott när det gäller att förse oss med kaffe på ett rationellt sätt men knappast att ställa om energiförsörjningssystemet på ett begåvat sätt (eller för den delen bygga upp ett NEO och epidemi övervakningssystem).

  33. BjörnT

    Skogsmannen. #30. Ja, en skenande uppvärmning anser jag ytterst osannolikt. Men inte omöjlig. 

  34. Ingemar Nordin

    Gunbo #29,

    Men våra nedärvda instinkter finns fortfarande kvar.

    Ja, det är väl närmast en truism.

    Men jag tror att spindoktorerna inom media misstar sig rejält beträffande den mänskliga naturen om de tror att dess konsumenter helst vill höra på larmrapporter. Enligt de senaste internationella opinionsmätningarna så har folk tröttnat på denna alarmism för länge sedan. Andra frågor prioriteras högre än “forskarnas” försäkran om att mänskligheten kommer att gå under och allt liv utplånas inom de närmaste 90 åren.

    Människor är helt enkelt inte så fascinerade av domedagsprofetior. De är inte heller så lättlurade som IPCC-alarmisterna tror. Den analytiska förmågan tar över, och många skulle nog hellre se att gammelmedia öppnade upp för en mer sanningsenlig diskussion. Nu är det bara nätet som erbjuder en sådan diskussion.

  35. Gunbo

    Ingemar Nordin #34,
     “Enligt de senaste internationella opinionsmätningarna så har folk tröttnat på denna alarmism för länge sedan.”
     
    Ja, det stämmer säkert. Det är likadant med TV-nyheternas rapporter från kriget i Syrien, antal dödade i självmordsbombares attacker m m. Det blir en övermättnad som till slut gör en likgiltig.
     
    “…många skulle nog hellre se att gammelmedia öppnade upp för en mer sanningsenlig diskussion.”
     
    Det är mycket möjligt. Jag efterlyste själv i en kommentar i en tidigare tråd: “Mer offentlig debatt mellan de bägge sidorna.”

  36. Håkan Sjögren

    Ingemar Nordin # 34 : Tack för ett tungt vägande inlägg! Mvh, Håkan.

  37. Jag tror inte att domedags- och alarmism-junkies är det pga att naturliga urvalet har gynnat sådana drifter.
    Jag tror heller inte uppdiktade, överdrivna eller skapade yttre hot för en ledare att stärka sin roll, flockens eller nationens sammanhållning och samtidigt få tyst på opposition och kritik är nedärvda slugheter att ta till i politik eller annat fulspel.
     
    Däremot kan reflexen att sluta upp bakom ‘ledaren’ när flocken känner fara eller hot vara nedärvda instinkter när sådant beteende var gynnsamt.
     

  38. Pelle L

    Jonas N #37
     
    Nu är du där och diagnosticerar Gunbo igen!

  39. Jag tror att denna längtan som tycks finnas hos så många: Att få oroa sig för och ‘engagera’ sig i ngt hot, ngt alarm, någon skenbart ‘god sak’, gärna om ngt som ligger långt bortom den egna sfären ..
     
    .. att den främst är ett sätt att göra och få känna sig lite större, viktigare och godare än man faktiskt är och ens tillvaro, göranden och bedrifter faktiskt föranleder.
     
    Alltså att det är eller iaf fungerar som en slags ‘drog’ med vilken kan fly den gråa vardaliga tristessen och futtigheten, och mha den kompensera att man inte åstadkommer så mycket om ens något, att man inte tog (tar?) vara på tiden i skolan och lära sig först grunderna och sedan föreberda för ett produktivt yrke och en strävsam ansvarsfull tillvaro o. För att allt sådant ju är tradigt, mödosamt, tråkigt och tar ju sån tid. Och ger ändå bara måttliga belöningar (om ens några alls) till en början. Och för att de som gnatar på på det sättet ju också är tråkiga, futtiga och förstockade, och alls inte viktiga och visionära, eller kommer att förbättra värden med alla dess stora och många brister och problem.
     
    Ungefär så tror jag att det ofta går till när (alldeles för) många vill göra och se sig själva som ombud för ngn slags godhet, med avlägsna ‘mål’ och syften. Men vilka de dock aldrig själva genomför och skapar. Sånt är ju sen återigen mödosamt, tråkigt och oftast föga utsiktsfullt eller framgångsrikt. Och alla dessa praktikaliteter på vägen, och de som ägnar sig åt att hantera och fixa sådana är ju just de och det tråkiga man själv gärna vill tänka sig bortom …
     
    (I själva verket är just strävandena att bygga upp en egen ansvarsfull och produktiv tillvaro, och sköta och ta hand nära och andra gemenskaper däri den effektivaste metoden att göra samhället bättre, men bara sakta och med små steg i taget. Och alla ombudstyckare, som så beskäftigt vill tala om vad andra egentligen borde göra nästan alltid bara vållar kostnader, speciellt ifall de ändå når ‘framgång’ i sin ombudsaktivism och kommer i positioner där de kan ‘fatta beslut’, dvs verkligen känna sig viktiga, vilket nästan alltid inte betyder ngt annat än att de får förslösa större (stora) belopp under de mest bisarra förevändningarna)
     
     
     
     

  40. ThomasJ

    Apropos vetenskap och politik så har ‘Science Magazine’ fått en ny ‘editor-in-chief’ – en hyfsad ‘snygging’…  😉
    Nevertheless, hennes ‘intresse-områden’ tycks vara, minst sagt, diffust mixade med alltför kraftig ingridiens av klimtahotsreligion…, ack ja…  Läs W. Eschenbachs ‘open letter’ till dr McNutt här:
     
    http://wattsupwiththat.com/2013/08/04/an-open-letter-to-dr-marcia-mcnutt-new-editor-in-chief-science-magazine/
     
    Innehållet (meddelandet) är till allra största delen även gällande MSM-reps-jurnous på denna sida atlantiska träsket, i synnerhet de ‘blågula’…
     
    Mvh/TJ

  41. BjörnT

    Ganska OT men detta bör nog begrundas av en och annan här.
     
    “A brilliant exploration of new ideas in business argues that government is behind the boldest risks and biggest breakthroughs”

  42. Kopernikus

    Jag lyssnade på sommar i P1 i söndags . Det var Jan Eliasson som pratade. Det handlade mest om klimatet och koldioxidreligionen . Jan Eliasson förtjänar mer än väl epitetet väckelsepredikant tillsammans med Johan Rockström , Anders Wijkman , Per Holmgren och många fler .  Hur länge skall det dröja innan våra politiker tar ställning för vetenskap och demokrati och tar avstånd från religion och troende i klimatfrågan ?

  43. Ingemar Nordin

    Kopernikus #42,

    Jag lyssnade också (snuttvis) på Jan Eliason. En belevad och väluppfostrad man. Flera roliga historier i diplomatins högre sfärer men ack så tomt på egna tankar. Det slog mig hur den värld där han gjort sin livsgärning är präglad av symbolhandlingar och vackra, politiskt korrekta slag i luften. Och så, förstås, av den förbehållslösa hyllningen till FN och dess storverk.

    Jag tror inte att tanken ens slagit honom att FN och IPCC kan ha fel. FN-byråkratin lever i sin egen värld, där “framsteg” räknas i termer av välformulerade uttalanden inför generalförsamlingen.

  44. Lite nytt från den politiska bloggen:
    UI:s Olle Häggström har återigen fått ett av sina otaliga utbrott och bekräftar vad jag redan visste om den intellektuella halten på UI.
    http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2013/07/en-gronare-varld.html?showComment=1375625836120#c1820077755162655251
     
    Det verkar vara oordning i leden eftersom det är Lars Karlsson som säger att den förutvarande temperaturstegringen är farlig pga sin hastighet och inte sin storlek. Det jag efterfrågar är exempel på detta, vilket ingen hittills kunnat påvisa.

  45. AOH

    —-3 Myths About Global Warming—-
     
    http://www.policymic.com/articles/57983/3-myths-about-global-warming
     
     
    Den s.k. ”Scientific Consensus”
     
    http://tigger.uic.edu/~pdoran/012009_Doran_final.pdf
     
    “Examining the Scientific Consensus
    on Climate Change”
     
    “——-Also, the said consensus is questionable. It is either based on a non-scientific survey with a sampling of 79 people or is actually closer to 33% (although, I admit it, those who did take a position on global warming say it’s man-made at 97%).——“
     

  46. Perfekt #44
     
    Jo, jag fick mig ett gott skratt när jag igår såg Olles senaste uppstötning. För jag kan inte minnas att jag någonsin sett Olle Häggström ‘debattera’ ngt substantiellt, och definitivt inte ‘föra diskussioner på en blogg’ (eller öht) med ‘kvalitet’. Jag vet kort sagt inte vad för parallelt universum han föreställer sig.
     
    Nej, karln verkar på fullt allvar tro att diskussion eller debatt om de frågor som tas upp består i att han antingen ger “[s]in professorliga godkännande-sigill på” någonting, eller grötmyndigt förklarar att någon är en idi0t som inte begriper att han har rätt utan att han ens någorlunda skall behöva formulera vad han öht menar, beledsagat av hans vanliga spyor av invektiv annan prepubertal omognad, alternativt raderknappen.
     
    Han har fö spätt på ytterligare, och skriver ut rena konspirationsteorier i klartext.
     
    Hans beteende påminnere lite om Erik Svenssons i Lund, och även om OH ligger lågt med att torgföra någon (eventuell) politisk extremism så har han iaf talat väl om Svenssons dito (på dennes numera radera blogg). Dock fann jag andra belägg för att de delar mer än bara hysterisk klimatgalenskap och extremt ohyfsat och osympatiskt sätt. Och det ligger nog lite mer än bara gemytlig självironi i Häggströms aprilskämt förrförra året.
     
     
     
     

  47. AOH

    Olle Häggström22 september 2011 19:01
    ”——Min gode vän lundabiologen Erik Svensson fällde en kommentar på Facebook som var så träffsäker att jag tar mig friheten att återge den här—-”
     
    Fina vänner vissa har — S M I L E Y —
     
    http://www.friatider.se/professor-i-vild-nathatsattack-mot-kvinnlig-journalist-jag-vill-spotta-dig-i-ansiktet
    Tidigare idag bänkade sig lundaprofessorn Erik Svensson vid tangentbordet och släppte lös en vild hatstorm på Twitter. I skottlinjen hamnade framförallt Dispatch Internationals redaktör Ingrid Carlqvist som professorn kallade bland annat ”vidrig”, ”en plåga”, ”avskyvärd” och förklarade att han ville spotta henne i ansiktet.
     
    ”Mytoman”, ”skitstövel”, ”järnrörsfascister” och ”hjärndöda idioter” var några av de tillmälen professorn slungade mot Ingrid Carlqvist och andra personer som blandade sig i diskussionen—-”.

  48. Pelle L

    Idag är tydligen Erik “Loskan” S inkallad till dekanus (eller rektor) för förhör och avbasning.
     
    Tag det vackert Olle H, snart kan det vara din tur  😉

  49. Ingemar Nordin

    Hörni, nog med skvaller. Tillbaka till ämnet Vetenskap och politik.

    AGU, American Geophysical Union, har publicerat ett i hög grad politiserat uttalande å föreningens vägnar (utan att fråga medlemmarna förstås). Detta har skapat protester, bl.a. från medlemmarna Judith Curry och Roger Pielke Sr. Pielke var med i den kommitté som skulle skriva utlåtandet, men anmälde en avvikande mening och skrev ett eget.

    Huvudinvändningen från båda är politiseringen. Varför skall AGU komma med klart politiska förslag, när deras uppgift är att ta fram och sammanfatta fakta kring klimatet som kan utgöra beslutsgrund för en samhällelig och politisk diskussion?

    Pielke:

    “The Committee, instead of presenting the actual state of scientific understanding on the issue of climate change, used the following approach, as summarized in my son’s book “The Honest Broker”

     

    Scientific activity is diverse enough to provide information that can be used to support different perspectives on any topic … [to] decide the course of action and then find information to back it up is a common practice across the political spectrum.

     

    The Committee leadership already had a course of action in mind even when we were appointed.”

    Pielke sammanfattar sin version av ett statement här:

    http://wattsupwiththat.com/2013/08/05/pielkes-response-to-agu-statement-on-climate-change/

    JC säger sig klart föredra Pielkes version och säger sedan:

    “That said, I will once again question why AGU or any other professional society is issuing statements on this topic.  IMO,  AGU’s statement is one of the worst I’ve seen from a professional society on this topic, in particular its title ‘Human-induced climate change requires urgent action.’  This is an explicit statement of advocacy, that goes well beyond what the IPCC has said (and is expected to say in the AR5; we will see).

    What really irks me about this statement is that I am a member of the AGU, and therefore this statement is implicitly speaking for me.”

    http://judithcurry.com/2013/08/05/agu-statement-on-climate-change/

    Tyvärr är det idag närmast legio att ledningen för vetenskapliga sällskap bedriver politisk agitation i sina medlemmars namn. Man struntar i vetenskapen och man struntar i sina medlemmar!

  50. AOH #47,

     

    Det är intressant att läsa en kritisk betraktelse om hur den akademiska friheten kan kringskäras av ett visst forskningsinstitut, enligt Olle Häggström. Och visst är sådana risker betydande. Men det är ju precis det som vi klimatskeptiker pekar på i fallet klimatvetenskapen och parallellerna är mycket tydliga, även om det ena fallet inte är det andra likt ur alla aspekter.

     

    Det är därför märkligt att denne Olle Häggström tycks vara helt aningslös om hur de omdiskuterade konsensusskapande processerna som bedrivs i samband med IPCC kan inskränka den akademiska friheten och ha skadliga effekter på den vetenskapliga kunskapsuppbyggnadsprocessen. Man får ju till och med det intrycket att Olle Häggström ibland spelar med i dessa processer, att han själv blir en bidragande orsak till dessa processers skadliga inverkan.

  51. Ett exempel på hur vetenskapen offras för politiken är Lars Karlssons blogginlägg om mig på UI. Han har nu gjort ytterligare en uppdatering på sitt blogginlägg.

     

    Det som är en klar indikation på att Lars Karlsson inte arbetar med vetenskaplig metod är att han inte vinnlägger sig om att beskriva sina beräkningar tillräckligt detaljerat så att de kan granskas med vetenskaplig sakkunnighet. Jag har därför ingen möjlighet att göra en kritisk utvärdering av hans påståenden.

     

    Jag antar att Lars Karlsson, som är professor vid ett svenskt universitet, är medveten om hur vetenskapligt arbete bör rapporteras så att det blir möjligt att reproducera av andra forskare. Jag har ju också tidigare i diskussionen med honom påpekat detta och han gav då halvhjärtat vissa detaljer men inte tillräcklligt utförligt och dessutom på ett avvikande sätt. Detta ser jag som stöd för min åsikt om att Lars Karlsson är ute efter politisering i stället för en saklig vetenskaplig diskussion.

     

    Ytterligare stöd för min åsikt anser jag att Lars Karlssons argumentationsmetoder ger. Han gör till exempel påståenden om att jag skulle anse vissa saker som jag inte anser och argumenterar sedan mot denna förmenta åsikt. Detta är typiskt för politiserade personer men hör inte hemma i en vetenskaplig diskussion.

     

    Jag kommer för övrigt framöver att redovisa andra beräkningar som jag gjort med Gösta Petterssons ekvation, dvs. den ekvation som Gösta Pettersson har härlett som motsvarar Murry Salbys ekvation. Gösta Petterssons ekvation stämmer ändå bättre än Murry Salbys ekvation med hur koldioxidhaltens ändringshastighet varierar med temperauren.

     

    Som det ser ut med mina beräkningar i nuläget så ger Gösta Petterssons ekvation en bra beskrivning av hur denna hastighet varierar med temperaturens upp- och nedgångar i samband med till exempel ENSO. Murry Salbys ekvation ger motsvarande variationer men amplituden blir för liten. Att Murry Salbys ekvation delvis stämmer, men inte så bra, kan förklaras med att den är en förenklad variant av Gösta Petterssons ekvation.

     

    Vi får väl se hur Lars Karlsson kommer att reagera när jag kommer med mitt blogginlägg om dessa saker i sinom tid, jag ger inget datum än så länge.

  52. Pehr Björnbom #50
    Du har nog missat den postnormala definition av “akademisk frihet” som tillämpas av TP, uI och hela hockeyteamet.
    Akademisk frihet är friheten att få hitta på vad som helst och kalla det forskning. Med akademisk frihet följer också rätten till en tryggad försörjning på hög nivå och konferenser på klimatmässigt gynnade orter.
     
    Den som försöker inskränka detta måste ju enligt de rättroende trakasseras och frysas ut ur all mänsklig gemenskap.

  53. Perfekt #52,

     

    Jag fann en intressant skrift från SUHF där akademisk frihet diskuteras, Göran Bexell, Akademiska värdens roll i ledarskap och kvalitetsarbete. Han skriver så här:

     

    Akademisk frihet har en icke förhandlingsbar kärna: akademisk integritet, som avser integritet avseende forskningens resultat, metod, publicering och i viss utsträckning dess inriktning men också utbildningens frihet. Intellektuellt och moraliskt oberoende ska gälla. Ingen otillbörlig påverkan av politiska, ekonomiska, ideologiska eller andra ovidkommande påverkansfaktorer ska förekomma. Det är själva kärnan i akademisk frihet och livsnerven i ett universitet. Om den uppges förlorar universitetet sin identitet, sin själ, och akademiska ledare bör avgå.

     

    Om man jämför vad han skriver med hur IPCCs konsensusskapande processer har påverkat klimatvetenskapens utveckling och hur den klimatvetenskapliga forskningen läggs upp, inklusive val av forskningsproblem, vad som kan publiceras och vad man kan diskutera i universitetsutbildningen, med mera så tycker jag det är uppenbart att det har blivit kollisioner med den akademiska friheten.

     

  54. Pehr Björnbom #53
    Integritet? Det kan vi nog glömma vad gäller UI och Hockeyteamet. “Akademisk frihet” enligt ovanstående definiton kommer de däremot att slåss för med näbbar och klor.

  55. Ingemar Nordin

    Pehr, Perfekt o andra,

    Universitet, vetenskapliga sällskap, statliga forskningsfonder etc lägger sig dubbelvikta för att vara “politiskt korrekta” så att man kräks. Men vad de inte verkar inse är att vara “politisk korrekt” är att vara politisk – man tar politisk, och ofta partipolitisk, ställning. De har överhuvud taget inte förstått begrepp som integritet, autonomi eller akademisk frihet.

    Jag håller helt med Germund Hesslow när han säger om en twitterkänd professor i biologi i Lund, att dennes övertramp är negligerbar jämfört med vad hans universitet (Lund) gör sig skyldig till genom att REKTOR vill lägga sig i vad denne twitterökände professor säger. Rektor (regeringens utnämnda företrädare) har inget med detta att göra. Dekanus kan möjligen ha en åsikt i den mån den ökände professorn i Lund gör sig till företrädare för pseudovetenskapliga åsikter. (Fakulteten har nämligen som en deluppgift att vaka över kvalitén i forskningen och utbildningen.)

    Själv tycker jag att den ökände biologiprofessorn i Lund kan ha vilka åsikter han vill, även om hans åsikter uppenbarligen ligger utanför hans kompetensområde. Jag önskar bara att denna syn hade delats av professorn (och av hans kompis i Göteborg), eftersom jag misstänker att dessa båda herrar utan minsta tvekan hade använt all sin politiska och administrativa makt för att få bort t.ex. klimatskeptiker från akademin. För dem är vetenskap politik, och där är det makten som gäller snarare än sanningen och den fria diskussionen.

  56. Ingemar Nordin #55
    Jo nog får Spott-Erik säga vad han vill, men inte i tjänsten och inte i strid med gällande lagstiftning (jag är tom beredd att ge honom större frihet än så men det är en annan fråga)
     
    Den här gången har det emellertid gått över gränsen. Han har idag blivit tagen i örat av arbetsgivaren men inga formella straff har utmätts.
    http://avpixlat.info/2013/08/06/inga-disciplinara-atgarder-mot-hatprofessor-i-lund/#more-65577
     
    Förhoppningsvis granskar man dock huruvida hans beteende också drabbar studenterna, jag kan tänka mig att en klimatskeptisk sverigedemokratisk student riskerar att trakasseras under Spott-Eriks regim. Jag utesluter inte att det bästa vore om han avskiljdes från alla maktpåliggande värv, men man får väl ge honom ytterligare en chans.

  57. Perfekt #52,

     

    Jag kan inte hålla med om vad du skriver här:

     

    Integritet? Det kan vi nog glömma vad gäller UI och Hockeyteamet.

     

    Detta innebär att du belastar ett par grupper med ett flertal personer med en kollektiv anklagelse. Just kollektiv skuldbeläggning, som till exempel används i diskussioner om invandringen, kan jag inte ta till mig. Människor är individer och kollektiv skuldbeläggning och bestraffning anser jag vara helt förkastlig.

  58. Ingemar #55,

     

    Germund Hesslows åsikt upplever jag som mycket övertygande. Det är ju verligen en fråga som det finns anledning att ställa. Varför skall universitet blanda sig i ett privat gräl mellan mellan en professor och en journalist på Twitter?

     

    Sedan är det ju en annan sak att sagde professor tidigare har kastat sig på Peter Stilbs också med diverse förolämpningar. Självklart stöder jag Peter mot denne professors dåliga uppförande och jag är inte förvånad att denne professor trasslat in sig när han fortsätter sitt märkliga beteende.

  59. Pehr Björnbom #57
    Men kollektiv gör dåliga saker, i själva verket är det nog så att kollektiv är betydligt bättre på det än enskilda personer.
     
    Sedan håller jag med dig om att bestraffningen skall ske individuellt, men den principen har sedan andra världskriget övergivits.

  60. Perfekt #59,

     

    Jag har läst vad du skriver men har inte förstått det. Jag antar att det är en djupare personlig övertygelse som du har.

  61. Lars Karlsson har i en uppdatering i sitt blogginlägg om mig besvarat min kommentar #51. Han gillar naturligtvis inte att jag drar slutsatsen att han i detta sammanhang uppträder som en politiserad person men jag vidhåller min kritik. Om Lars Karlsson satte vetenskapen först så skulle han vinnlägga sig om att förklara sina beräkningar så att de går att reproducera, ungefär som jag har utarbetat fördjupningsrapporter som jag anser ger alla detaljer som behövs för reproduktion av mina beräkningar.

     

    Lars Karlsson skriver till och med:

     

    Jag försöker faktiskt förstå och förklara saker här, men Björnbom gör allt han kan för att inte förstå, och han förmår själv inte förklara mycket.

     

    Men detta uppfattar jag som tomma ord. Jag har gjort mina fördjupningsrapporter, Lars Karlsson har som sagt inte gjort mycket mer än att presentera sina diagram på ett svepande sätt.

     

    Jag har till exempel frågat Lars Karlsson hur och varför han använder just AR3-brus när han tillför en slumpmässig komponent till sina koldioxid- och temperaturkurvor. Men han har ännu inte svarat.

     

    Min kritik om att han använder ett cirkelresonemang kvarstår. Som jag har visat så avviker koldioxidkurvan signifikant från exponentiell och vi får ändå en mycket god överensstämmelse mellan Murry Salbys ekvation och koldioxidkurvan de sista 15-20 åren. Denna överensstämmelse kan jag inte se att den kan förklaras bort med att koldioxidkurvan är exponentiell. För ett giltigt bevis måste Lars Karlsson utgå från denna verkliga koldioxidkurva under denna tidsperiod och göra beräkningar som stöder att överensstämmelsen är en tillfällighet, men det har han inte gjort.

     

    Lars Karlsson försvarar sig med att han visserligen utgått från exponentiella koldioxidkurvor men lagt på brus. Men bruset är slumpmässigt förmodar jag och skall efterlikna det brus som finns naturligt i de observerade kurvorna. Lars Karlsson antar alltså att koldioxidkurvan är exponentiell med brus och bevisar sedan att man får fram en koldioxidkurva som är exponentiell med brus. Han bevisar sitt eget antagande, ett cirkelresonemang med andra ord.

  62. #57 Självselekterade kollektiv kan väl alldeles utmärkt beskrivas med för dessa gemensamma egenskaper. Speciellt om de dessutom agerar i överenskommet (implicerat) samförstånd
     
    Även andra kollektiv har gemensamma egenskaper (men bara sådana som utgör själva grupptillhörigheten). Problemet du beskriver (som är extremt och speciellt vanligt hos alla som vill använda ‘politik’ för att ‘uppnå’ saker) är ifall enskildas (icke gruppidentifierande) egenskaper överförs till eller impliceras för gruppen i stort.
     
    Och vem har pratat om ‘kollektiv bestraffning’? Generaliseringar i vardagligt språkbruk är inte direkt ‘bestraffningar’ men kan förstås vara mer eller mindre slarviga, dåliga eller rent misvissande.

  63. Jonas #57,

     

    Jag resonerar ganska enkelt i detta fall. Ett team är en grupp personer som är olika som individer som arbetar mot vissa bestämda mål och med vissa bestämda gemensamma arbetsuppgifter.

     

    Har vi en blogg så kan den ha ett team av skribenter. Hockeyteamet är också ett uppenbart team. Men det är individer med för övrigt olika bakgrund, åsikter och värderingar det är fråga om.

     

    Ett team bör alltså vara väsensskilt från ett kollektiv.

     

  64. Lars Karlsson upptar mycket tid för mig med sina kommentarer. Han har nu gjort ytterligare en uppdatering på sitt blogginlägg om mig. Men eftersom han tydligen är helt fixerad av att skriva om mig som person så tycker jag att jag bör bemöta vad han skriver.

     

    På min kritik att han inte kommit med någon ordentig beskrivning av sina beräkningar hänvisar han till sin uppdatering med några spridda Pythoninstruktioner. Men jag har redan tidigare underkänt denna uppdatering eftersom den inte ger tillräckligt med information.

     

    Lars Karlssons svar får mig att skärpa min kritik. Jag uppmanar honom att, precis som jag har gjort, lägga fram den programkod som han har använt i en lika detaljerad beskrivning som jag har gjort i mina fördjupningsrapporter.

     

    I fråga om AR-bruset så verkar Lars Karlsson inte ha någon fysikalisk motivering för att tillföra detta. Vad är det för mening med att pröva olika varianter när det bara är fråga om ett ofysikaliskt numeriskt experiment?

     

    Lars Karlsson anser att jag borde gjort sådana tester som han har gjort. Men min kritik kvarstår att han har genomfört ett cirkelresonemang och då det är orimligt att jag skall göra som han.

     

    Jag har i stället gjort en teoretisk analys av problemet i mina blogginlägg men detta har Lars Karlsson inte nämnt någonting om (Lars Karlsson nämner inte heller att jag redan från allra första början betonade att Murry Salbys ekvation kanske stämmer av en tillfällighet). Det är denna teoretiska analys som gör att jag anser att överensstämmelsen mellan Murry Salbys ekvation och den observerade kurvan de senaste 15-20 åren är ”sensationell” (att Lars Karlsson lägger ner så mycket energi på att märka ord är anmärkningsvärt, kanske ett tecken på politisering).

     

    Även från denna graf över koldioxidhaltens ändringshastighet kan man, genom ren matematik, tydligt se att koldiodhalten inte kan följa en exponentiell kurva för de senaste 15-20 åren, speciellt inte en kurva som skall gälla för tidigare perioder.

     

    Lars Karlsson har vidare missat att jag i mina beräkningar har använt vad han kallar ett ”programmeringsspråk med matematisk funktionalitet”. Detta är inte så märkvärdigt som Lars Karlsson försöker få det att låta. Det finns många sådana programmeringsspråk som skiljer sig i detaljerna mellan de olika varianterna, men i grunden är de alla ungefär desamma för användaren. De programmeringsspråk som jag mest har använt är Fortran, Algol, Matlab och Scilab.

     

    Python är ett språk som jag inte ha erfarenhet av på grund av att den generation forskare som jag tillhör inte har haft anledning att använda det. Men det är ingenting märkvärdigt med just detta språk. Vad jag vet är det numera det första programmeringsspråket man får lära sig i de elementäraste grundkurserna på KTH. Så Lars Karlsson refererar till någonting som alla forskare kan, jag kunde till exempel utan vidare förstå hans uppdatering där det finns Pythonkod men jag visste inte förrrän nu att det är Python.

     

    Eftersom jag vet vad jag talar om så vet jag också att Lars Karlsson beskrivning av sina beräkningar är undermålig. Han bör lägga ut den programkod han har använt precis som jag har gjort i mina fördjupningsrapporter.

  65. Lars Karlsson har nu kommit med ytterligare en uppdatering. Han skriver:

     

    Suck, Björnbom verkar fortfarande inte begripa vad jag gör. Det är väldigt enkelt: jag skapar en syntetisk koldioxidkurva genom att ta en exponentiell funktion och lägga lite brus på den. Sedan skapar jag en syntetisk temperaturkurva genom att lägga större brus på koldioxidkurvan (och korrigera för koldioxidens logaritmiska påverkan). Jag kan också lägga på någon längre trend för att emulera andra långsiktiga faktorer.

     

    Min kritik kvarstår att Karlsson antar det han skall bevisa. Han antar en syntetisk exponentiell koldioxidkurva som hans sedan använder för skapa en syntetisk temperaturkurva. Denna temperaturkurva visar sig ge en exponentiell koldioxidkurva när Murry Salbys ekvation tillämpas på den. Detta är ett cirkelresonemang eftersom Karlsson bevisar det han antar.

     

    Om nu Lars Karlsson anser att jag missuppfattat vad han har gjort så skulle detta ha kunnat undvikas om han hade beskrivit sina resonemang och beräkningar med vetenskaplig noggrannhet i en fördjupningsrapport. Men det är naturligtvis aldrig för sent för Lars Karlsson att komma med en sådan.

     

    Om det nu inte kommer någon sådan fördjupning, hur skall jag tolka det? Jag anser i nuläget att ju mer Lars Karlsson har förklarat vad han har åstadkommit desto mer stöd har jag fått för uppfattningen att han har gjort ett cirkelresonemang.

  66. Lars Karlsson har gjort ytterligare en uppdatering men som väntat vill han inte ge en vetenskapligt noggrann beskrivning av vad han har gjort. Min kritik att han genomför ett cirkelresonemang kvarstår därför.

     

    Han har inte heller bemött följande argument från kommentar #64 ovan:

     

    Även från denna graf över koldioxidhaltens ändringshastighet kan man, genom ren matematik, tydligt se att koldiodhalten inte kan följa en exponentiell kurva för de senaste 15-20 åren, speciellt inte en kurva som skall gälla för tidigare perioder.

     

    Här följer en uppdatering av detta argument.

     

    Vad grafen från climate4you visar är Mauna Loas data över dy/dt i ppmv/år som funktion av tiden där y är koldioxidhalten. Lars Karlsson utgår i sina resonemang från antagandet att koldioxidhalten följer den exponentiella ekvationen:

     

    y=280+4,7*1,02^t, där t är antalet år sedan 1850.

     

    Då får vi:

     

    dy/dt=4,7*ln(1,02)*1,02^t = 0,093* 1,02^t

     

    Det finns ingen likhet mellan den konkava kurva som denna ekvation beskriver och den observerade kurvan för dy/dt. Den långsiktiga signalen enligt observationerna är en konvex kurva.

     

    Koldioxidhalten följer alltså inte den ekvation som Lars Karlsson har antagit.

  67. Som en följd av diskussionen med Lars Karlsson på UI har jag gjort en uppdatering av blogginlägget Mer om Murry Salbys ekvation.

  68. Håkan Sjögren

    Pehr Björnbom # 67 : Jag förstår inte att Du läger ner så mycken kraft på att diskutera med Lars Karlsson. För mig framstår han som en typisk brachiokataleps, som är ett utdött versmått som karaktäriseras av att det saknar en fot i ändan. Mvh, Håkan.

  69. Håkan Sjögren

    Perfekt # 52 : Du  nämner en bra definition av akademisk frihet. Den stämmer dock inte in på de akademier i vilka jag verkat dvs Svenska witsakademien och AVNSP i Lnköping och inte heller på de lärosäten där jag verkat som KTH och LITH. Mvh, Håkan.