Gästinlägg av Matz Hedman som fortsätter vår uppkomna serie om kolcirkeln och dess konsekvenser:
Under förra veckan läste jag här på siten ett par välskrivna artiklar, av Johan M och Sten K, som behandlade kolcykeln och dess balans. Jag som sifferfanatiker men novis på området blev genast intresserad att kolla lite närmare på egen hand. Att helt förstå den komplicerade kolcykeln är en stor utmaning och det skulle framstå som närmast patetiskt om man påstod att man kan komma på något nytt efter bara några få timmars analys. Det kan man så klart inte.
Dock slog det mig att Keelingkurvan alltid presenteras på samma sätt. Som en hyfsat rak linje riktad uppåt och med en massa veck på. Budskapet den ger är enkelt; CO2 i atmosfären ökar snabbt och i takt med vår förbränning av fossila bränslen. Punkt!
Nedan jämför jag med hur man tydliggjort hur temperaturen konstant ökar.
En temperaturkurva med samma låga upplösning som Keelingkurvan, överst till vänster, fångar ingens uppmärksamhet utan skapar istället en axelryckning och möjligtvis en gäspning. Här behövs ett annat grepp för att göra budskapet tydligt. Det stavas temperaturAVVIKELSE. Det funkar, som du ser överst till höger, alldeles utmärkt. Där framgår klart och tydligt att vi har en dramatisk ökning av, just det -temperaturavvikelser.
Av samma anledning lämnar man grafen med Keelingkurvan lågupplöst. Den förmedlar redan i sin lågupplösta version precis som den högupplösta temperaturkurvan ett starkt budskap som alla lätt kan ta till sig. Alla accepterar utan onödiga frågor att svängningarna/vecken motsvarar säsonger och att kurvan pekar stabilt uppåt. Genom att budskapet är så kristallklart kan man också lätt dela sin nya ”kunskap” med andra intresserade utan att riskera knepiga frågor och diskussioner. Som t ex Wikipedia.
Där står att läsa:
De naturliga variationerna beror på att planeten ”andas”. När det är vår på norra halvklotet så växer växtligheten extra fort och binder då extra mycket koldioxid. Resultatet blir att halten koldioxid i atmosfären minskar, på liknande sätt som den minskar då människor och djur andas in. Denna ”inandning” fortsätter under sommaren men när det blir höst på norra halvklotet så kommer istället en ”utandning” så att koldioxidhalten ökar. Ökningen av halten beror på att förmultningen dominerar under hösten, och i den processen avges koldioxid.
Vad händer om vi kompletterar den berömda Keelingkurvan men den högupplösta variant som temperaturen kräver? Det var just detta jag fick för mig att jag ville testa. Skulle en sådan kurva stödja eller förstöra Wikipedias kristallklara budskap?
För att få till bästa möjliga upplösning bestämde jag mig för att utifrån exakt samma grunddata istället fokusera på förändringar. På detta sätt borde kurvan svänga runt en konstant nollpunkt, precis så som kurvan för temperaturavvikelsen gör. Kurvan ger oss också på samma sätt avvikelser men i form av CO2 omsättning.
Nedan ser vi resultatet.
Plötsligt får vi en mängd ny information som kan tolkas och också kombineras med annan. Bli nu inte avskräckt av denna lite mer krävande graf. Jag kommer att gå igenom min tolkning och vilka frågor jag tycker man kan ställa sig steg för steg.
Vi börjar med vad som är plottat i grafen. Alla enheter är i miljarder ton kolekvivalenter per månad förkortat GtC/m. Tack till Johan M för din artikel där konstanten 2.12 beskrevs för omvandling mellan ppm och GtC.
Grafens komponenter:
Gult: Vi har här automatiskt zoomat in på säsongerna och visar förändringen i CO2-upptag per månad. Om vi tittar noga kan vi utläsa att under en normalt cykel tas koldioxid ur sänkorna november-maj och återförs juni-oktober. Wikipedia har rätt om säsongerna. Men kurvan tycks bete sig konstigt…
Sten K var i sin artikel inne på att det finns ett snabbt förlopp och ett bakomliggande långsammare förlopp. Här kan vi kan klart se att Sten har helt rätt. Vi ser en väldigt snabb månadsvis växling i omsatt CO2-mängd. Studera själv hur upptaget varierar månad för månad och år till år. Speciellt intressant är El Nino säsongen 2015/16. Om vi summerar dess staplarna får vi ca: 26GtC. Det tycks mig som lekman väldigt märkligt att biosfären, som man påstår, ensamt kan avge CO2 enligt detta mönster. Detta föranleder frågan;
– Hur kan biosfären ensam skapa så kraftiga och varierande pulser som vi ser i grafen?
Lila: Visar genomsnittlig förändring för perioden november-maj varje säsong. Också här ser vi stora variationer år till år. Trenden är ökande, vilket vi kan förvänta oss med ett ökat tillskott från vår förbränning. Lite svårt att utläsa ur grafen men mellan 1958 och 2019 ökar CO2-upptaget i atmosfären från 1.79GtC/månad till 2.31GtC/månad.
Titta på spikarna. Många månader över hela tidsspannet presterar biosfären (som Wikipedia hävdar) lika stora pustar som åren i närtid. Ett bra exempel ca 4GtC/månad 1973 vid 325ppm och samma 2018 vid 410ppm. Jag minns inte om vi hade ett extremt grönt 1972. Men jag minns klart att vi inte hade missväxt 2017. Frågan blir därför;
– Hur kan biosfären ensam lyckas generera i princip samma volym CO2 med eller utan stora delar av vårt tillskott?
Blått: Här ser vi hur atmosfären andas ut genom att biosfären blommar. Enligt Wikipedia är norra halvklotet styrande eftersom vår landmassa är så mycket större än det södra halvklotets. Därav blomperioden juni-oktober. Det är också lite svårt att utläsa ur grafen men atmosfärens ”utandningen” ökar från 4.26GtC/månad 1958 till 5.38GtC/månad 2019. Tittar vi noga på grafen framgår också att en säsong med stort upptag nästan alltid följs av en motsvarande starkare blomperiod. Vi behöver här ställa oss tre frågor;
– Hur kan biosfären ensam vara så följsam till vad som sker i atmosfären?
– Varför resulterar ett extra stort CO2 upptag av atmosfären i början av säsongen alltid i motsvarande större upptag i biosfären påföljande sommar?
– Borde inte ett stort CO2 upptag av biosfären en sommar alltid generera ett lika stort CO2 upptag i atmosfären följande säsong när allt ruttnar ner? Vad vi kan läsa ur grafen verkar helt omvänt.
Extra fråga:
– Har du upplevt att grönskan kraftigt varierar år från år?
Om vi nu studerar lila och blå trender tillsammans ser vi att de följs åt över tid. En ökad tillförsel till atmosfären resulterar i en ökad upptagning av biosfären. Spannet för detta var 1958 4.26GtC/månad vilket successivt har ökat till 5.38GtC/månad 2019. Man kan med andra ord säga att atmosfären andas med 25% större andetag. Som lekman vill jag hävda att detta faktum stödjer Johan Ms tes i sin artikel om att atmosfären och sänkorna söker en balans. Johan hade inte med parametern att ”andningen” ökar, men det göra bara att balansen han talar om i så fall infinner sig tidigare. Något triggar detta och detta något ökar atmosfärens ansträngningar över tid. Vi har nu tre ytterligare frågor, men tyvärr inga svar;
– Driver en ökad temperatur atmosfärens ökande ”andningsfrekvens”?
– Driver CO2 överskottet självt denna process?
– Finns det någon annan orsak?
Innan vi fortsätter vill jag beskriva grafens övriga komponenter.
Rött: Det tillskott vi bidrar med i form av förbränning, cement och landändringar fördelat per månad. Jämfört med gult ser vi klart att det pågår ett betydligt större utbyte än det vi bidrar med. Vårt bidrag ackumuleras dock till kolcykeln år från år. Detta är absolut sant, men var och när?
Grönt: Den här delen stannar enligt expertisen i atmosfären. Detta är inga siffror jag räknat fram utan vad man hävdar enligt ”Global Carbon Budget 2016”. Jag vill hävda att fluktuationerna år från år är gissade (eller som expertisen säger framtagna med hjälp av modeller). Klart är att modellerna stipulerar att endast ca: 40–50% stannar i atmosfären.
Orangefärgat: Hur vårt bidrag enligt sagda modeller upptas i bio- och hydrosfären. Om du kollar riktigt noga kommer du att upptäcka att en andel vissa år försvinner till en tredje okänd kolsänka.
Vi har nu samlat på oss åtta frågor. Du som är mer påläst än jag kanske redan har besvarat några. Kanske har några nya tillkommit? Här är i vilket fall dom jag har listade:
– Hur kan biosfären ensam skapa så kraftiga pulser som vi ser i grafen?
– Hur kan biosfären ensam generera i princip samma volym CO2 med eller utan stora delar av vårt tillskott?
– Varför resulterar ett extra stort CO2 upptag av atmosfären i början av säsongen alltid i motsvarande större upptag av biosfären påföljande sommar?
– Hur kan biosfären ensam vara så följsam till vad som sker i atmosfären?
– Borde inte ett stort CO2 upptag av biosfären en säsong omvänt generera ett lika stort CO2 upptag av atmosfären följande säsong?
– Driver temperaturen atmosfärens ökade ”andningsfrekvens”?
– Driver CO2 överskottet samma process?
– Finns det någon annan orsak?
Mitt tips är att biosfären ensamt inte kan fungera så som det gula i grafen visar. Det måste finnas en annan dynamisk CO2-källa och den som ligger närmast till hands är haven.
Är detta temperaturberoende?
Jag skulle svara ja på frågan. Eller, samma process som pumpar CO2 bidrar också till en del av uppvärmningen. Jag vill dock vara ärlig med att UAH LT överlagrat på min graf matchar väl under El Nino år. Övrig tid verkar sambandet mer slumpartat. Vilket talar för Sten Ks teori om att det också finns ett bakomliggande långsammare förlopp. Ett scenario skulle i så fall kunna vara att haven alltid ger sitt tillskott och att bara i samband med El Nino får man en så kraftigt pust att den bryter igenom bruset.
Vulkaner? Nej, de stora utbrotten sammanfaller inte med kurvan. Jag trodde ett tag Eyjafjallajökulls sammanföll med 2016 men tiden går så fort. Det utbrottet skedde 2010! 2016 var däremot den kraftigaste El Nino vi hittills känner till. Detta stödjer att temperaturen styr. Eller snarare, havet styr temperaturen och samtidigt CO2 halten i atmosfären.
Här följer en lite mer obekväm och spekulativ fråga. Hur såg CO2 pulserna ut under 30-talet när många av de högsta hittills uppmätta dagstemperaturerna uppnåddes? Det måste ha pumpats en massa värme ur haven då också, men CO2? Ska vi verkligen tro på att kurvan var helt plan då och kring 300ppm? Inget i grafen stödjer ett sådant antagande…
Jag har som framgår som lekman inga riktigt bra svar på frågorna och den första frågan kvarstår:
– Vad kan vi egentligen utläsa ur Keelingkurvan?
Här har jag faktiskt svaret. – Precis det och bara det man vill att du ska tro.
Matz Hedman
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Läste någonstans att den större havsytan på södra halvklotet ger större avgasning under norra halvklotets vinter genom högre yttemperaturer och vice versa. Det skulle kunna förklara co2 cykliska variation.
På tal om CO2, så har Sveriges utsläpp ökat eller legat stilla under senaste 4 åren. Beror inte det på en exceptionell befolkningstillväxt på över 1% per år. Det kostar energi, speciellt från kraftvärmeverken.
Någon som vet hur fliseldningen i värmeverken räknas
m a p CO2?
Låt oss börja med socker: C12H22O11 där kol kommer från luften, koldioxid, och väte/syre från vatten.
Atommassa 12×12 +22×1+11×16=342 12×12/342 är ca 40%
Vidare: veteproduktion är ca 5000 kg/ha men det är den ätliga delen. Antag att grönmassan är 10000 kg/ha.
Växtlighet på jordytan, gissar på 50.000.000 km2 eller 5×10E9 ha, med 10E4 kg/ha blir årsväxten 5x10E13 kg varav C blir 0,4 x 5x10E13 kg eller 2x10E13 kg eller 20 Gt(C) vilket är en rimlig storleksordning.
1Gton är 1x10E12 kg
Intressant Matz
Att CO2 skulle styra klimatet är omdiskuterat och ifrågasatt.
Isprover har ju envist pekat på ett samband där temperaturen stiger och först därefter ökar CO2 inte tvärt om. Men de tidsskalorna är betydligt längre och kan förklaras av växtligheten.
Avgasningen från varmare hav kan förklara årstidsvariationer, där södra halvklotet ger ökning. Samtidigt som växtligheten på norra ger sänkning i CO2.
Denna ( https://www.technocracy.news/tim-ball-the-evidence-proves-that-co2-is-not-a-greenhouse-gas/) kan läsas om CO2 som växthusgas.
Ett viktigt påpekande är att med ökad koldioxidhalt ökar tillväxttakten av växtligheten på jorden vilket då också medför en ökad nedbrytning i den andra fasen. Omsättningen av koldioxid accelererar. Det borde vara en tidslag med en fördröjning av nedbrytningen eftersom den ökande biomassan ju lever en tid innan den skall brytas ned och så länge vi ökar koldioxidhalten kommer tillväxten att öka. I Sveriges fall har vi ju nu dubbelt så mycket skog mot vad vi hade för 50 år sedan. De träd som började växa då har ju växt fortare och fortare för varje år som gått och om några decennier så avverkas de och eldas upp eller bryts ner på annat sätt om vi inte bevarar virket på något sätt. Däremot blir det ju en mindre fördröjning när det gäller gräs, blommor och andra mer kortlivade växter. De bryts ju ner säsongsvis. Åtminstone delvis.
Tack Matz,
jag påbörjade för länge sedan en ”vetenskaplig uppsats” som gällde det långsamma förloppet. Dess syfte var att beskriva vad som skulle hända om vi på 50 år ersatte all eldning av fossil bränslen med att bränna lika mycket bimassa. Jag är för dålig på att hantera datorprogram och att leta artiklar för att orka fullfölja artikeln för att försöka att få den publicerad. Skulle du och helst även Johan M vara intresserade av att läsa artikeln och ”förbättra den” så att den kan skickas in till lämplig vetenskaplig tidskrift?
Är det någon annan av bloggens läsare som är intresserad så får ni gärna höra av er — exempelvis i en kommentar på detta inlägg.
Hej Matz,
för ett antal år sedan påbörjade jag en ”vetenskaplig uppsats” om kolcykeln. Syftet med artikeln var att visa vad som skulle hända om vi på 50 år skulle ersätta all eldning av fossila bränslen med ”förnybara”. Jag är för dålig på att arbeta numeriskt för att orka fullborda artikeln.
Det finns många kompetetenta kommentatorer, ingen nämnd och ingen glömd, på denna blogg. Om ågon av er skulle vara intresserad av att bli medförfattare på en artikel som kan skickas till lämplig vetenskaplig tidskrift så kan ni meddela detta i en kommentar på detta inlägg. I så fall tar jag kontakt med er. / Sten Kaijser
#2 Bengt A
”Absorberar CO2 som inget annat träd. 1.200 ton CO2 per år och hektar.”
Ca 100 ggr mer upptag än vete ?
Snabbväxande träd från Asien .
Snubblade in på denna uppgift här: https://skogsforum.se/viewtopic.php?f=15&t=33348
Matz!
Vulkaner negligeras alltid. Det är inte enbart vid/under utbrott de släpper partiklar/aska, gaser etc. Detta sker kontinuerligt, om än i mindre skala än vid utbrott.
Vi VET ju att det ur ALLA jordens sprickbildningar pyser en massa gaser, bl a CO2, metan, vattenånga (sistnämnda är ju den verkligt betydande växthusgasen). Ingen har räknat färdigt alla de ”skorstenar” som finns längs havens sprickzoner, men någon gav upp vid ca 1 miljon. Skorstenarna står på ca 30-50 m från varandra. Ger sådana skorstenar varierande utsläpp? Kanske kan bidra till att haven bär sig underligt åt vad gäller CO2-avgivning. Metanet lär bli metan-is på havsbottnarna. i huvudsak. Glöm samtidigt inte att sprickzonerna även går in över landmassorna och även där bör avge gaser, även om inte vattenångan märks av eller tydliga ”skorstenar”, utöver vulkaner, syns. Det finns ingen anledning att tro att det INTE ”pyser” även ur landmassornas del av sprickzonerna.
Alla,
Bra kommentarer hittills.
#1 och #7 Det är just detta som intresserar mig mest. Hur kan vi ha så stora skiftningar? När jag skrev om vulkaner borde jag ha lagt till dom synliga.
#5
Om du bedömer ovanstående som någorlunda pedagogiskt hjälper jag gärna till. Ingemar har min adress.
Som övriga kommenterat och som kurvan visar bidrar både odling och eldning till en stabilt ökande CO2-omsättning. Liksom CO2 och värme till en ökad tillväxt.
OT. Dagens Uppsala Nya har ett stort uppslag om oss som vistas på denna blogg. Kanske känner sig någon stimulerad att kommentera detta på UNT:s Åsikt?
Under alla år som jag jag följt med i Klimatupplysningen konstaterar jag att KU är en vetenskapssida gjord för folk med hög kunskap i ämnet. Det länkas dessutom allt som oftast till artiklar på engelska. Det gör det minsann inte lättare för Svensson med sju års skolgång att hänga med.
Rätt eller fel så blir Klimatupplysningen någonting som riktar sig till en elit. Flertalet, som är lite si som så på engelskan och som inte är högutbildade på rätt område, har garanterad svårt att hänga med. Jag misstänker att många lägger den annars fantastiska Klimatupplysningen år sidan av denna grund.
Varför är förmodligen hela svenska folket klimathotstroende i dag? Hela förklaringen vet jag självklart inte. Men jag tror den synnerligen enkla och rent av folkliga förklaringsmodellen de klimatreligiösa använder sig av är en synnerligen viktig förklaring. All vetenskap ställs således åt sidan och där det istället brukar heta:
”Titta bara ut så ser du att klimatkollapsen är här och nu”. (Isabella L. innan valet förra sommaren.)
”För (typ) 37:e månaden i rad har vi temperatur över det normala”.
”Under flera år nu har våren kommit tre veckor tidigare än året innan. Det visar det extremt allvarliga”.
Koldioxiden framställs som ett livsfarligt gift och alltid förorsakad av mänskliga utsläpp.
”De allt högre temperaturerna medför att vi får helt nya och okända bakterier och sjukdomar i Sverige”.
”Även om du kan vänta så klarar inte klimatet det”.
”Alla världens hamnstäder kommer att dränkas under vatten när glaciärerna smälter”.
”Dina barnbarn kommer att brännas till döds för att vi i vår generation valde lyxen och bekvämligheten”
Listan ovan kan göras hur lång som helst. Läs gärna igenom den en gång till. ALDRIG använder sig våra motståndare av retorik som det är svårt att sätta sig in i. ALLTID – däremot – är det det extremt enkla som alla förstår här och nu som är klimatkyrkans nisch.
Slutsatsen som jag drar är att vi måste överge vetenskapen i hög grad och hålla oss till politisk retorik på enklaste nivå istället. Att till exempel använda kärnkraften som argument för att hålla koldioxidhalten i luften nere – SAMTIDIGT som just koldioxiden är välsignelsen till att öknarna minskar och skördarna ökar är ingenting annat än motsägelsefull idioti. Vi kan inte annat än förlora på sådant trams.
Vi måste en gång för alla bestämma oss om det är mat till alla som är det viktigaste eller om vi istället vill ha ett närmande till de gröna khmererna och strunta i att världssvälten åter ökar.
Något som är intressant i sammanhanget är den skillnad i variationer under året som finns på norra respektive södra halvklotet. När man tittar på mätserier från sydpolen till Alaska så verkar det vara så att norra halvklotet har mycket mindre variationer. Hade det varit de södra halvklotets oceaner som styrde processen så skulle man kanske se det omvända.
Här är en graf animerar skillnaden:
https://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/globalview/co2/co2_intro.html
Hur som haver så visar det på att jorden är bra snabb på att både ta upp och avge koldioxid.
En tanke –
är det helt enkelt så att jordbruksproduktion har ökat så mycket att det är därför vi ser en ökning av svängningarna under året. Slog ett öga på världens veteproduktion och den har gått från 200 till 700 miloner ton (har inte tittat närmare på dessa siffror). Om det är generellt för allt jordbruk så borde det betyda en stor ökning av svängningarna.
Matz, i länkarna nedan har Ferdinand Engelbeen utförligt beskrivet liknande tankegångar som dina. Han har också kommenterat koldioxidmätningar från första halvan av 1900-talet, sammanställda av Ernst Beck.
http://www.ferdinand-engelbeen.be/klimaat/co2_origin.html
http://www.ferdinand-engelbeen.be/klimaat/beck_data.html
Ha de
Anders Rasmusson
Även om många här på bloggen är skeptiska (för att inte säga ytterst negativa) till allt vad CO2-infångning heter så tycker jag att forskning inom området är befogat, lite för säkerhets skull om utifall att jordens temperaturökning tar fart igen och CO2 då bedöms spela en väsentlig roll. (där är vi enligt min mening inte ännu men låt oss ändå forska)
Som framgått här på bloggen finns vissa projekt som avser att fånga luftens CO2 och ”koka transportdrivmedel” men den teknikens akilleshäl lär vara att processen kräver en massa energi.
That said…. Jag tänker mig att man borde kunna utgå från de kemiska processer som fotosyntesen bygger på, modifiera/optimera (genmanipulera kanske) dessa för maximal verkningsgrad och därmed fånga solenergi som driver infångandet av CO2 och samtidigt producerar kolväten (eller snarlika molekyler) Resultatet kan väl bli både drivmedel för transporter men även bränsle för uppvärmning och matlagning.
Har detta varit uppe här på KU tidigare?
Någon kunnig som kan berätta om denna typ av forskning redan bedrivs?
#14 Anders Rasmusen
Hej, tack för länkarna.
Jag får medge att mitt spekulerande om CO2-nivåer under 30-talet mycket väl kan vara överilat.
Om kolcykeln var hela min poäng att vi har stora förändringar år till år och mellan årets månader. Om man som i din länk slår ihop in/ut till en summa för året försvinner naturligtvis dessa variationer. Kvar blir bara den gradvisa ökningen.
Det är ju just det jag pekar på som problemet med den lågupplösta varianten av Keelingkurvan. För mig kvartstår tillsvidare att det måste finnas en annan dynamisk kolsänka än biosfären för att variationerna i omsättning vi ser skall vara möjliga. Vidare tror jag att pustar från denna sänka (som måste vara haven) bidrar till uppvärmningen parallellt med återföring av CO2.
#2, #13 Johan och Bengt
Jag tror ni påvisar samma sak. Att detta ökar omsättningshastigheten håller jag helt med om. Men hjälp mig förstå hur det ökar svängningarna.
#15
tty har redan förklarat varför det inte är någon bra idé i #24 i tråden
https://www.klimatupplysningen.se/2019/05/10/klimatpolitik-gronkoping/#comments
CO2 är s.a.s. slutprodukten i kolkedjan, vill man omvandla den till något som kan ge energi går det åt mer energi än vad kolet eller kolvätet ursprungligen innehöll. Naturens metod via fotosyntesen är ännu oöverträffad. Dessutom är naturen trevligare att vara i än i en industriell ”CO2-omvandlingsfabrik”.
Det finns därutöver enorma logistiska problem med CO2-infångning vilket dr Max (Andas lugnt) beskrivit bra. Att ta ut CO2 ur de c:a 400 ppm som luften innehåller kräver ”filtrering” av ofantliga kvantiteter luft.
Rolf M #15,
Tack vare höjda koldioxidhalter så räknar man med en rekordskörd av vete i år, 777 miljoner ton. Vill du verkligen att den näringen skall begravas i marken? 🙂
Som läget är nu så kommer alltmer desperata regeringar att satsa stort på att beröva atmosfären från CO2. Men det är i mina öron som att forska på hur man skall ta bort syret från luften, hur man skall framkalla en ny istid fortare eller hur man skall bekämpa varma somrar. Är sådan forskning som att minska koldioxiden ens etiskt försvarbar? Undrar om det skulle gå igenom en etisk forskningsnämnd när de väl tänkt igenom saken 🙂
#15 Rolf Mellberg
Om det är haven och temperaturen som bestämmer nivån på koldioxiden i atmosfären så är alla försök att fånga in koldioxid helt meningslösa – även om koldioxid är av ondo.
Om det nu skulle vara så att 1/ fossil förbränning styr koldioxidnivån och 2/ koldioxid är av ondo – så finns fortfarande problemet med att det kostar energi. Varifrån skall den tas – kärnkraft? Om vi har kärnkraft så att det räcker och blir över så kommer världens kolförbrukning att gå ner och det därmed inte finns något behov av att fånga in någon koldioxid.
Jag tror dock varken 1 eller 2 är speciellt troliga.
#18 Ingemar Nordin
”Är sådan forskning som att minska koldioxiden ens etiskt försvarbar? ”
Det kan man verkligen fråga sig.
Jag tror att , när allt damm lagt sig och man har glömt bort hotet, man kommer att inse hur bra en koldioxidberika värld är att man kommer bränna kolfyndigheter under jorden som inte är värda att gräva upp i syfte att öka atmosfärens innehåll.
#11 Olav Gjelten
Alla ingredienserna borde nog få finnas här. Både avancerade vetenskapliga analyser, statistisk ekvilibrism såväl som rallarsvingar under bältet på de gröna khemerna.
Jag anser att det stora sveket är de forskare skyldiga till som förstår att ”konsensus-pratet” bara är prat och egentligen borde upphöra – men TIGER STILL! Egentligen tragiskt typiskt svenskt! Forskningen på klimatområdet borde släppas fri och IPCC stängas in. Hellre det är att man lägger miljarder på att ”stänga in” CO2! Sker detta inträffar ett världsekonomiskt uppsving!!
#16 Matz Hedman
Om hela biosfären är på 500 GtC och den har en omsättning med atmosfären på 100 GtC om året (båda är uppskattade siffror) så skulle omsättningen vara 1/5 av den naturliga biosfären. Det odlade landskapet har väl en omsättning på 100%, det vi inte äter upp äter väl korna upp och i vilket fall som helst är kolet snart återbördat till atmosfären.
När veteskörden ökat från 200 ngt till nästan 800 Mt – hur mycket tC är det? Ingen aning men det vete som vi väger är ju bara en del av biomassan i en veteplanta så för enkelheten skull så kan det kanske vara 1 GtC totalt. Räknar vi nu in ris, majs, potatis …. så kanske det förklarar den ökade amplitud vi ser. Vi har totalt sett en jordbruksmassa som omsätts till nästan 100% årligen och den har vuxit (delvis på bekostnad av den naturliga). Hmmm, vet inte om det går ihop men så tänker jag nu.
Måste också få tacka Matz Hedman för en lysande och pedagogisk framställning!
Mkt tänkvärd hypotes du tog upp här i #22! Du är något stort på spåren 😉
Dags att industrialisera det inre av Antarktis, där kan CO₂-infångningen göras på det minst oekonomiska sättet. Antarktis har släpat efter övriga världsdelar alltför länge.
#17 SatSapiente: Jag var tydligen otydlig. Jag menar att en process som liknar fotosyntesen (d.v.s. får sin energi från solen) men som skulle kunna få en mycket högre verkningsgrad vore kanske möjlig att uppfinna.
#18 Ingemar: Att forska är en sak, att ta den i drift kommer långt senare. Det finns så många sanslösa projekt att fånga CO2 så med ett lite vettigare så kan man kanske få stopp för alla dessa galna. Sen spekulerar jag lite här om något som sällan nämns här: Der är inte HELT TOTALT uteslutet att CO2 kan ge en lite för hög värmning – även om jag tror att den är ofarlig.
#19 Johan M: Energin tas från solen, jag skrev det faktiskt. Jag skulle f.ö. gärna göra mig oberoede av både SaudArabien, Norge och Ryssland genom att koka bränsle med sol, luft och vatten. I princip som gengasaggregetan under WW2 (drevs av biologiskt fångad solenergi) men med förhpoppningsvis några tiopotenser högre verkningsgrad. Att människa ska orsaka CO2-svält blir inget problem på ett bra tag.
Jorden blir grönare så den ökande biomassan borde bidra till ökad amplitud.
https://www.nature.com/articles/nclimate3004
#22 Johan
Amplituden = ökad omsättning över tid. Ja absolut!
Nu förstår jag varför det är lite tyst här. Grafen är för otydlig och det är svårt att följa vad jag menar. Jag ritade i all hast in flödet i cyan här och kommer att göra en bättre graf.
http://cfys.nu/graphs/CO2Pump.png
Kan ni nu bättre se att vi har stora variationer i omsättning år till år?
Biosfären ensam kan inte bete sig som det cyanfärgade fältet i bilden
Ser ni El Nino åren 1982–83, 1997–98 and 2015–16?
Rolf M
Copypaste -blaskan Ny Teknik hade någon blänkare för nåt år sedan om forskare som försökte efterlikna fotosyntesen i sina solceller, hur det gick har jag ingen aning om, kanske micklar dom fortfarande med sitt projekt i hopp om att bli uppköpta av oligarker som all forskning idag verkar gå ut på.
OT Har just sett ett väldigt intressant vetenskapens värld om vulkanutbrott på Hawaii. Mer spännande än hockey-VM. Vilka krafter som finns under våra fötter, speciellt dom som bor på eller bredvid vulkaner. Får hoppas att inte Greta såg programmet, då lär hennes panikkänsla ökat rejält. Det slog mig att ordet hållbart inte sas under programmet. Hawaii-borna kan nog lära oss mycket om hur ohållbar vår planet kan vara. Men den förstörelse som vulkanutbrott leder till bygger också en framtid som sjuder av liv. Geologer menar ju att vulkaner och jordbävningar är ett tecken på att jorden lever. Programmet om fjolårets vulkanutbrott på Hawaii ( varken det första eller det sista) ger perspektiv på den klimatkris som det pratas om här i Sverige varje dag. Hoppas att Per B och Isabella L såg programmet. En skald skrev, ”Lev ej, för det kan kosta dig livet”. Vår planet är ibland en farlig plats att leva på, men samtidigt väldigt storslagen och fascinerande.
OT,
Missa ABSOLUT INTE Johan Westerholms lysande analys här:
https://ledarsidorna.se/2019/05/i-folkdomstolarnas-tid/
F. ö tror jag Romklubben gjorde bort sig lite när man utlyste co2 till ett världshot, men kom ihåg att detta gjordes långt innan internet fanns. Att försöka minimera det som egentligen är förutsättningen för allt liv som vi känner det är så sinnessjukt att ett barn kan förstå det…nåja det finns undantag.
Jorden och dess innevånare är en del av en evighetsmaskin egentligen, så länge solen förser oss med energi, ity den är det enda som är produktiv, vi här på kalötten är som vilken myrstack som helst! Att kontrollera folk med hot är urgammalt, för om du är rädd och erbjuds skydd blir du foglig.
Däremot ska vi vara väldigt aktsamma om vår planet, men det sorterar under rubriken miljö, vilket är något helt annat och betydligt viktigare, som att varna för klimathaveri med en cig i näven…
# 21 Anders
Klimatupplysningen har i sak helt rätt, men felet är att ett budskap (en frälsningslära) helt saknas.
Det är just det som våra motståndare har och som därigenom vinner mångdubbelt så många anhängare som vi, som bara kontrar med torr vetenskap.
Ingenting om att vi är här för att rädda världen etc.
För dom som jag förvillade.
Här är grafen så tydlig jag kan klara av att göra den. Jag har ändrat till årsvisa deltavärden och markerat de större El Nino säsongerna. Det finns också många mindre El Ninos och de matchar alla perfekt med topparna i den blå kurvan.
http://cfys.nu/graphs/CO2CirculationByYear.png
Blå kurva är kolsänkors och vårt bidrag till atmosfären
Röd kurva är det som bio- och hydrosfären tar upp
Utrymmet mellan röd och blå kurva blir kvar i atmosfären. Denna summa är ca 197GtC eller ca 93ppm.
Notera också att säsongen börjar November det markerade året för blå kurva. Röd kurva är sommaren året efter skjuten lite åt vänster.
Wikipedias försök att föklara Keelingkurvans årstidsfluktuationer är amatörmässigt och IPCC-influerat. En seriösare analys av CO2-resultaten vid Mauna Loa och andra mätstationer gjordes 2001 av Keeling själv. De intressantaste delarna av analysen återfinns i följande länk: https://www.researchgate.net/publication/41883975_Atmospheric_CO2_and_13CO2_Exchange_with_the_Terrestrial_Biosphere_and_Oceans_from_1978_to_2000_Observations_and_Carbon_Cycle_Implications
Av analysen framgick att en mångfald effekter kan ge svåruppskattade bidrag i olika riktning till månatliga och årliga variationer av uppmätta lufthalter av CO2. Vegetationens bidrag är geografiskt ojämnt fördelat och varierar under året. Utsläppen av fossil CO2 är likaså geografiskt ojämnt fördelat och varierar över året. Det gör det svårt att veta när effekterna syns vid t ex Mauna Loa; man brukar räkna med att det tar ungefär ett år för att lokala CO2-ändringar ska ha blivit omblandade och globalt spridda. Kommer därtill temperatureffekter på koldioxidens vattenlöslighet.
Keeling kom inte fram till något vettigt svar på sådana frågor som du ställer rörande de kortfristiga (månader till ett år) fluktuationerna. Observera att dessa kortfristiga fluktuationer är lokala fenomen. Fluktuationerna vid Arktis har mycket större amplitud än de vid Mauna Loa. Fluktuationerna vid Antarktis har lägre amplitud och är i motfas till de vid Mauna Loa.
Analysläget är betydligt bättre vad Keelingkurvans långfristigare El Nino-fluktutationer beträffar (den kortfristiga bristen på omblandning stör inte längre). Och från El Nino-fluktuationernas amplitud kan man skatta hur mycket termisk avgasning har bidragit till Keeling-kurvan under 1900-talets globala uppvärmning.
Sådana analyser har jag redogjort för i boken Falskt Alarm (falsktalarm.se), Kapitel 8.9 – 8.10 samt 9.3 – 9.4.
Den ”termiska luft-vatten) modell som presenteras där förmår förklara såväl bombkurvan som Keelingkurvan och Keelingkurvans El Nino-fluktuationer.
Så med hjälp av modellen kan man faktiskt utläsa en del intressant saker från Keelingkurvan. T ex att termisk avgasning och utsläpp av fossil koldioxid bidragit ungefär lika mycket till 1900-talets ökning av luftens koldioxidhalt. Och att bidraget från det sena 1900-talets uppvärmning fortfarande bör vara betydande på grund av trögheten i systemet. Men om den globala uppvärmning upphört och fortsätter att utebli, så kommer utsläppen av fossil CO2 inom något decennium att vara den helt dominerande källan till fortsatt ökning av luftens koldioxid.
Till fromma för såväl växt- som djurlivet på vår planet.
Inom termodynamiken använder man temperaturskalan Kelvin för att formlerna och proportionerna ska stämma. (0K = absoluta nollpunkten motsvarar -273.15°C). Därför har jag alltid förvånats över att klimatforskare använder Celsius. Använder vi Kelvin i diagrammet till vänster högst upp blir jordens medeltemperatur år 1978 ungefär 286.7K och år 2018 287.4K. Uppvärmningen blir sannolikt ännu mindre påtaglig i ett sådant diagram. (Diagrammet till höger blir samma då Kelvin finurligt nog har lika stora steg som Celsius).
#34 Gösta Pettersson
Hej,
Stort tack för länken. Jag har bara hunnit ögna igenom den men jag är redan nu ännu mera upprörd.
Det tog mig som novis ca 2 timmar att samla in data och formatera den i en för mig läsbar graf och genast framträdde en rad frågor. Jag har säkert gjort det här i en allt för enkel form men likväl verkar det som om att jag lyckats formulera hyfsat rätt frågor.
Samtidigt har vi eskader av journalister med klimat som leverbröd och som inte förmått göra något liknande under hela sina karriärer. Eller så har dom det, men filtrerar.
Vi borde kanske här på KU tillsammans sammanställa en presentation med några enkla frågeställningar berörande osäkerheten inom forskningen och be dem ge sina bedömningar. Dom borde kunna svara med vändande post.
Processen under parollen ”Vad vet våra journalister om klimatet” skulle kunna vara.
– Vi sammanställer frågeställningar i lättbegripligt format
– Vi ber Henrik Jönsson annonsera att dessa är på G i sin kanal
– Vi skickar ut adresserat till de jounalister vi valt
– Dom får en vecka på sig
– Henrik går igenom resultaten per tidning i sin kanal.
”Läste någonstans att den större havsytan på södra halvklotet ger större avgasning under norra halvklotets vinter genom högre yttemperaturer och vice versa. Det skulle kunna förklara co2 cykliska variation.”
Det er nok tværtom. Der findes månedlige CO2 målinger fra Canada og til Sydpolen (næsten), og de årlige variationer bliver mindre og mindre jo længere sydpå du kommer. Til gengæld er variationerne i det nordlige Canada næsten dobbelt så store som fra Mauna Loa.
En länk med havets kemi läggs in här också för senare referenser.
T avgör: https://wattsupwiththat.com/2019/05/18/co2-and-ocean-chemistry/