Bjørn Lomborg, chef för Copenhagen Consensus Center och adjungerad professor vid Copenhagen Business School, har idag en lävärd ledare artikel i Svenska Dagbladet. Lomborg är aktuell med boken “How Much have Global Problems Cost the World?” och det är mycket kring frågan vad vi egentligen har åstakommit med alla miljarder som pumpats in i olika klimatsatsningar som hans artikel handlar om.
Den handlar också om vad IPCC INTE kommer att påstå i rapporten som släpps imorgon. De katastrofbudskap som ofta hörs i valkampanjer och sensationsmedier svänger sig med temperaturhöjningar på 5°C och en havsnivåhöjning på två meter vid århundrates slut. Riktiga förutsägelser landar runt 1,0–3,7°C i temperaturhöjning och en havsnivåhöjning på 40-62 cm enligt Bjørn Lomborg.
Klotets Marie-Louise Kristola har intervjuat Ulrika Björkstén och Camilla Widebeck om vad de tycker att man ska hålla ögonen på i rapporten som presenteras imorgon. Klimatkänsligheten tycker Camilla och Partikelutsläppens påverkan på klimatet tycker Ulrika. Camilla tycker också att havsnivåhöjningen är viktigt eftersom den stiger snabbare. Marie-Louise är mest intresserad av extrema väderhändelser som orkaner, skyfall och kraftiga snöstormar.
Att havsnivåhöjningen skulle ha accelererat verkar vara någon slags myt. Om man håller sig till satellitmätningarna så har den inte det, i alla fall inte enligt University of Colorado. Men Camilla har kanske någon annan källa?
Jag såg en föreläsning i går (se gårdagens inlägg) som häcklade möjligheten att mäta nivåer med dessa. Men efter den så förstod jag vilken insats som NOAA gjort när de kopplade samman olika mätmetoder för kalibrering.
1,6+- 0,8 mm/år är NOAAs konservativa skattning.
Trevligt att se att åtminstone en av drakarna så sakteliga släpper lite på “tankeförbudet” som rått på 00-talet.
Många gröna människor har inte teknisk/vetenskaplig utbildning. De kan/vill helt enkelt inte tyda informationen. Eftersom kurvan, som du Lena bilägger, pekar uppåt så så tolkar de den så att det ökar.
Många av dem kan inte räkna och försöker inte ens. Därför har de inte klart för sig proportioner. Fem och sju kan de skilja på men tar ofta fel på miljon och miljard. Alarmismreportern Jens Ergon är ett exempel när han i Vetenskapens Värld talade om koldioxidlagring i underjorden. Han hade noll koll på hur stora mängderna och kostnaderna skulle behöva vara.
Samma sak är det när de gröna jämför kärnkraft och vindkraft, de har inte klart för sig storleksförhållanden och klarar därför inte av jämförande bedömningar.
http://www.tjust.com/vit/2013/vind-nuklear.mov
Det är detta som är huvudproblemet och kanske en bidragande följd av den misslyckade skolpolitiken. Tyvärr får vi nog leva med detta ytterligare minst en generation. De flesta saknar förmåga eller vilja till kvantitativt tänkande och viktiga klimat och energifrågor har därför förvandlats till flummiga “kulturfrågor” som skamlöst utnyttjas av diverse politiker för att öka sitt inflytande och andra som ser möjligheter att tjäna pengar på okunnigheten.
Ok. Fast det är på ledarsidan men jag förstår att det inte är en ledare i egentlig mening. Ett opionsinlägg på ledarsidan? Den ligger alltså inte under “Brännpunkt”.
Nja-“opposite the editorial page[1] (though often mistaken for opinion-editorial),”
Dvs mitt emot ledaren under rubriken ledare.
Ang havsnivåhöjningen så skrev Lomborg att den var 30 cm på 150 år och knappast något som kommer med på en lista över 1900 talets problem.
Det vore kul om nån kunde ifrågasätta NOAAs beräkningar-nån som sett något? Märkligt tyst är det!
Att tro att klent producerande vindkraft ska kunna ersätta stabilt producerande kärnkraft är helt orealistiskt. Vi lever i ett polarklimat och nu stundar en vinter med nedisade stillastående snurror.
Att våra politiker väljer att lägga mångmiljardbelopp på detta fiasko är en gåta. Ofta undrar man om de förlorat förståndet.
Vi har dessutom ingen brist på energi och vd för sv energi Kjell Jansson har sagt att våra reaktorer kan drivas i 50år till. Därför har vi gott om tid att invänta ny ännu säkrare kärnkraftsteknik!
Det har iofs inte jag heller men jag är i alla fall tekniker och kan läsa diagram och räkna lite När jag ändå skriver här så undrar jag om någon kan tipsa om bra litteratur för en nybörjare, en sorts for dummies som tar upp grundläggande begrepp och liknande. Jag fixar grundläggande matte med envariabelanalys men inte mer. Inga böcker fulla med en massa partiella diffekvationer av grad n tack, inte till att börja med i alla fall.
– Gazprom är världens första bolag som borrar efter olja i Arktis, samtidigt som FN:s klimatpanel samlas för att beskriva det akuta problemet med den globala uppvärmningen. En olycka i Arktis skulle innebära en direkt katastrof för djur- och växtlivet, säger Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige.
Att hon kopplar samman oljeprojektering i Arktis med IPCC:s klimatjipppo i Stockholm illustrerar miljövänsterns stollighetsfaktor som närmar sig astronomiska tal och ökar betydligt snabbare än koldioxidhalten i atmosfären.
Om du inte redan har läst denna så börja här. http://www.falskt-alarm.se
Jag tror att det har mycket mer med förmågan till kritiskt tänkande att göra än huruvida man är naturvetare eller humanist.
ALLA goda vetenskapare (och journalister och politiker) skall kunna förstå tillräckligt av klimatvetenskapen för att genomskåda IPCCs budskap. Det är endast civilkurage att tänka själv som fattas hos en del.
http://www.amazon.com/Atmosphere-Climate-Scientific-American-Library/dp/0716760282/ref=sr_1_2?ie=UTF8&qid=1380212498&sr=8-2&keywords=crutzen
http://www.amazon.com/Atmospheric-Change-Earth-System-Perspective/dp/0716723328/ref=sr_1_5?ie=UTF8&qid=1380212498&sr=8-5&keywords=crutzen
Jo, men för många är känslan en starkare drift än förståndet.
Känslan leder ofta fel, men det gör förståndet oxå.
“Reptilhjärnan” brukar ju vara första sekundens reaktion.
Men hos många kan den sekunden bli till år.
“En journalist som heter Ellen Wennerström har skrivit och inget begripit. ”
Jo så är det ofta.
Ulf
http://wattsupwiththat.com/2013/09/26/almost-friday-funny-5-answers-from-the-ipcc-on-ar5/#more-94681
För övrigt minglade jag under dagen med den svenska kultureliten på bokmässan i Gbg. Inte för att jag letade ihjäl mig precis men jag träffade inte på något som hade med klimatfrågan att göra, däremot skulle alla böcker om mat och hälsa kunna förorsaka hastigt ökande koldioxidhalt i atmosfären om någon kom på iden att bränna upp dessa bokberg efter mässan. Som trogen besökare under åren upplevde jag årets mässa som kusligt avslagen kanske i väntan på att e-boken ska slå igenom på allvar.
Men på gatorna i Malé struntar man i det. Man förstorar just nu en ö, Hulhumalé, en km från Malé, med sand från lagunerna. På det viset får man plats för all expansion som behövs.
– Se’n är det ju det lilla problemet att korallrev – som Maldiverna består av – växer om det blir mer vatten.
Så om havsytan stiger med 97 cm till år 2100 (som IPCC slår fast) är det nog så att korallerna följer efter.
– Det finns en karta över havsnivå-förändringarna här:
http://sealevel.colorado.edu/content/map-sea-level-trends
Kring Maldiverna handlar det om 3 mm/år. 30 cm per sekel.
– Guardian’s artikel finns här:
http://www.theguardian.com/environment/2013/sep/26/maldives-democracy-climate-change-ipcc
(Får Guardian’s murvlar resa till Maldiverna på yrkets vägnar?)
Om jag inte tar fel så beror havshöjningen där inte så mycket på havets höjning utan mer på landsänkning. Många av de öarna finna ovanpå vulkankäglor som genom sin tyngd sjunker.
Men så har det varit i typ miljoner år och korallerna kan kompensera det.
Det är så den typiska ringformen uppstår.
“Gazprom är världens första bolag som borrar efter olja i Arktis”
Enligt Greenpeace sätt at se på saken är alltså Svalbard och Alaska inte Arktis.
“Inga böcker fulla med en massa partiella diffekvationer av grad n tack, inte till att börja med i alla fall.”
Tyvärr vimlar naturen av partiella diffekvationer. Ofta tyvärr sådana som vi inte ens kan lösa under realistiska förutsättningar.
“Kring Maldiverna handlar det om 3 mm/år. 30 cm per sekel.”
Du kan dra bort 10% direkt som är en fiktiv “Global Isostaic Adjustment”
Sedan kan man ju ta och kolla med mätningar på plats:
http://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/1753.php
http://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/1779.php
http://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/1707.php
Jo, en ökning på typ 2 millimeter per år verkar rimligt, även om mätserierna är korta, och nivån faktiskt SJUNKER på en station. Man ska ha klart för sig att landet nästan alltid stger eller sjunker litet så alla mätningar av havsnivåförändringar gäller egentligen bara för mätplatsen.
Jag är medveten om det, jag tänkte mig mer någon sorts litteratur som tar upp grunderna och som man kan förstå (i alla fall de övergripande principerna) med endast högskoleingenjörsmatte och termodynamik.