Urban Heat – nu på kartan

UHI effekten
Här ovan visas medeltemperaturen i syd- och mellansverige under 2011 i kartform (från SMHI). Stockholm syns som en liten ö där det är ca 1 grad varmare än omgivningen. Det här är ett bra exempel på det som man kallar UHI-effekten (Urban Heat Island).
När man arbetar med temperaturen avseende klimatet räknar man bort den delen som anses bero på att staden är varmare än den omgivande landsbygden. Man ställer sig frågan, om det inte fanns någon stad där Stockholm ligger idag, hur varmt skulle det vara här då? Alla hus, asfalt och bilar gör staden varmare än sin omgivning.
Det verkar dock som att SMHI anser att det inte ha blivit varmare i Stockholm sedan 1966. Om man jämför uppmätt temperatur med den justerade för klimatändamål har man ansett att staden har blivit långsamt varmare och varmare fram tills 1966. Justeringen var då 0,77 grader och har varit densamma sedan dess. Staden har ju förtätats ganska mycket sedan dess och nog har trafiken ökat rätt rejält men det kanske finns något annat som drar ner värdet?
Så här ser kurvan ut för Stockholm från år 1900 och fram t o m 2011: 
Stockholm 1900 2011 klimatjusterat
Som kurvan ser ut så varierade temperaturen en hel del med exempelvis de bistra krigsvintrarna samt de kallare åren 85-87. väl synliga 1988 steg temperaturen och har legat på en högre nivån sedan dess. Sedan 1989 har temperaturen inte stigit i Stockholm.
Stockholm 1997 2011 
Som temperaturkurvan ser ut vad gäller Stockholm ser man alltså ingen långsam uppvärmning. Istället har temperaturen varierat men tagit något slags “språng” 1988 och sedan dess, 23 år tillbaka, syns ingen uppvärmande trend.
Om jag nu har tolkat kurvorna fel på något sätt så välkomnar jag en debatt i kommentarfältet.
 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Intressanta kurvor av temperatur,mycket tydliga avtryck med solens
    korrelation,peakar 98-99.01 och 06-08 åren,dessutom solen dubbel
    peakar,kännetecken av solens aktivitet är just just dubbelpeaker av
    olika intensitet i tid.
    ALI.K.

  2. Pelle L

    Mycket intressant karta Lena!
    Ännu bättre hade den ju varit med lite bättre upplösning,
    och med mätstationerna inritade.
    Har för mig att i Stockholm är det “Observatoriekullen”, som väl ligger mitt i city.
    Hur är det på andra orter?
     
    En undran:
    Varför är det så varmt på västgötaslätten?
    Är det Jonny F:s pansar som har skjutövningar 😉
     

  3. Pelle L # 2
    Jag kan hålla med dig ang att det hade varit bra att visa en mer detaljerad karta där man mer tydligt ser gränsn för vad som finns inom “ön” och gärna då också själva stationen inritad.
    Det är dock i så fall SMHI själva som kan prestera något sådant.
    Om Jonnys övningar kan ge avtryck på temperaturkurvan låter jag vara osagt…
    🙂        

  4. Det är  intressanta iaktagelser man kan utläsa ur dessa av Stockholms tempväxlingar, de stora ned dippar kan även noteras,år 72-75 en uppgångs peak med värme och år 85 där,kylperioden 91-96,och 2010 dippen är anmärkningvärd också.
    Totalt sett är den en nedgång av temperaturer i tid än så länge.
    Notera ‘Pinotubo effekten’. är svår att skönja direkt.
    Stämmer även ganska bra för hela östra syd delen av Sverige.
    ALI.K.

  5. Värmen över Västgöta delen, är dessa områden med slätt möter
    skogsområden efter Tibro bl.a,Skara slättens områden är ofta
    varma,sedan mot Vätterns västra skogsdelar är ofta kyliga områden.
    Har noterat detta ofta i Mc åkning i Västgöta områden.
    Någon här som bor i dessa områden kan ge lite svar på dessa kli-
    mat förhållanden i Västergötland,ett varmt län ofta,men även regn-
    rikt framförallt i de västra delarna av Västergötland,kul ialla är detta.
    ALI.K.

  6. Joel

    Vintertid är det nästan alltid två grader kallare vid mitt lilla hus, än i centrum. Och då talar vi inte om stora avstånd eller dito metropoler.
    Det är halvannan km till centrum, och det handlar om Olofström. 

  7. Peter Stilbs

    Jag tycker dessa kurvor är märkliga. Speciellt på vintern kan det inte vara rätt om Stockholm – jag åker Roslagsbanan in till KTH på morgnarna från Åkersberga, ca 2 mil norrut fågelvägen. Det är alltid flera grader varmare när man kommer fram, och ofta slask istället för snö.

  8. Peter Stilbs

    http://en.wikipedia.org/wiki/Urban_heat_island
    ger lite bakgrundsinfo. Märk också arbetet
    Jones, P. D., P. Ya Groisman, M. Coughlan, N. Plummer, W.-C. Wang, and T. R. Karl (1990), Assessment of urbanization effects in time series of surface air temperature over land, Nature, 347, 169–172   
    som tagits till bevis för att urbaniseringskorrektioner rör sig om någon tiondels grad – och skulle vara mycket mindre än “den globala uppvärmningen”   

  9. Peter Stilbs #7
    Jag tycker att det verkar vara större skillnad ju kallare det är. Detta baserat på en helt oventeskaplig rökrutediskussion typ varje dag.
    Men framför allt förstår jag inte det vetenskapliga i att bara hysta av 0,77 grader varje år. Var får man det ifrån?
    Det hela verkar godtyckligt och därmed inte vetenskapligt i mina ögon.

  10. GS

    Jag skulle vilja påstå att kartan är feltolkad. Den visar inte att Stockholm är en grad varmare än omgivningen. Det man ser är ett område kring Stockholm som är varmare än omgivningen och att medeltemperaturen i det området är över 8 grader. Men skillnaden kan lika gärna vara 0.1 grad som 0.9 grader. Egentligen är det ju troligare att skillnaden är liten, kraftiga temperaturgradienter är inte så vanliga i årsmedeltemperaturen.

  11. GS #10
    Fast det motsägs ju av SMHI eftersom de menar att skillnaden är 0,77 grader.
    Men visst, det innebär ju inte att det är samma temperatur i området runt Stockholm som syns, bara att det är över 8 grader. Det kan ju ex vara 0,1 grad varmare i Södertälje och 0,9 grader i innerstan.

  12. Bäckström

    Lena.
    Visst är det märkligt att justeringen av 0.77c inte anses behövas justeras upp en aning sedan 1966 (det är ju bara 45 år sedan ) 😉
    Inte vet jag om UHI är uppfylld eller inte inom Stockholms tullar, men områden runt om kring tex miljon-förorterna fanns ju inte ens då, så området med UHI-korrigering borde hursom vara 5-6 faldigt större än 1966.
    Hur ser korrigeringen ut i Huddinge-Tumba ut tex?
     (som inte var tätbebyggt på 60-talet)