UNT-artikel

Jag befarade att UNT inte skulle “ha plats” för ett kritiskt inlägg under IPCC-mötet.

Glädjande nog kom denna farohåga på skam, ty idag publicerade man mitt inlägg

“IPCC möter världen i Stockholm” – dock endast på på web-upplagan UNT.se

Länken är här

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. bom

    UNT har nog gott om plats nu när dom har varslat bortåt hälften av sina anställda!

  2. Olof

    Grattis C-G!

    Fler av oss borde göra som han. Ty visst är det bra att vi diskuterar med varandra bl a här på TCS och blir kunniga i klimatfrågan. Men vi måste nå ut till flera. Precis som C-G!

  3. Åke N

    Bra jobbat C-G. Tror inte att UNT är lika kontaminerat som vissa huvudstadsblaskor. Tänker lite på professorerna Eliel Steen och Vibjörn Karlén som fick in några skeptiska artiklar, tror jag, redan på 1990-talet.

  4. Staffan D.

    Men visst har det blivit varmare:
    Uppsala Observatorium, JULI månad, genomsnitt per decennium, enligt SMHI:
    1950-t 16,1ºC
    1960-t 15,4º
    1970-t 15,9º
    1980-t 16,3º
    1990-t 17,0º
    2000-t 17,8º

    1962, 1965 och så sent som 1977 var det bara 13º ! Men 1994 var det 20,3º ! Horribelt! En temperaturökning på mer än 50% ! Eller vad nu matematikerna vill säga. (Hur undflydde ni hettan, sommaren 1994? Minns ni det?)
    – Man skulle kunna nämna att (årets) max-temp för juli sedan 1722 (då mätningarna börjar) är 20º. Det har det varit det varit elva gånger (1752 t.o.m. 21º). Senast alltså 1994. (Fast 2009 var det mer akademiker-vänliga 17,1º.
    – Minimitemperaturen för juli har varit 13º (1902 t.o.m. 12,8º). Tio gånger! (Senast 1977.) Vi sura gubbar kan väl säga att klimatet håller sig inom vanliga gränser.
    – Det här är väl lite för avancerade resonemang för att alla ska kunna förstå dem. Men ändå. I alla fall ni som inte röstar på m-lj-partiet kan kanske orka med detta…?

  5. Åke N

    Staffan D #4. Varför börja på 1950-talet? Tror (utan att veta) att det hela hade sett annorlunda ut om du börjat på 1930-talet, dvs en mycket måttlig eller saknad uppvärmning.

  6. Sören F

    När jag ibland tipsar om Klimatupplysningen så nämner jag numera att den har en liten slagsida mot kolcykeldiskussionen, som inte är vad som är avgörande för mitt ställningstagande. Norges klimaforskning.com har något liknande i riktning dragon slayers, medans danska klimadebat.dk har sina akademismer lite väl mycket i förgrunden.

  7. Sören F #6

    Fortsätt du att tipsa dina vänner Sören – det är viktigare än “varför” med tanke på den snedvridna informationen i media.
    /C-G

  8. Det var bra och föredömligt enkelt skrivet!

  9. Jonas B1

    C-G,

    “bidraget är klart under 10 procent av de naturliga flödena mellan atmosfär, hav och biosfär.”

    Synd att du skriver sånt uppenbart nonsens! Visst förstår du att ett nettotillskott kan ha betydelse även om bruttoflödena är mycket större. Du kanske tror att läsaren inte genomskådar dig. Ohederligt!

  10. Sören F

    CG#7 “Varför” är väl nu ändå vara viktigare än “att” s a s. Men visst, och så länge det vetenskapligt syftande dominerar och som nyhets- och diskussionsnod så gärna för mig.

  11. Jag vill bara påminna herrarna i redaktionen om deras egen framgång!

    Alla läsare här på bloggen skall få fundera på följande.

    Var publiceras de mest dagligen mest lästa ledarna och krönikorna idag?

    Hur många läser en artikel om klimatet i UNT alternativt på TCS? ….. jobba!!! 🙂

  12. Magnus C

    * Staffan D
    Om du jämför Stockholms och Uppsalas temperaturserie ser du att på 1800-talet skiljde det nästan en grad mellan Stockholm och Uppsala. Det var alltså kallare i Uppsala. Skillnaden mellan Stockholm och Uppsala har successivt minskat till ungefär 0.3 grader nu på slutet. Alltså kan man dra slutsatsen att Uppsala har påverkats mer av urbaniseringseffekter. Det är inte osannolikt att även Stockholm har påverkats av urbaniseringseffekter som inte är inräknade och därför kommer skillnaden mellan 1950-tal och 2000-tal bli mycket mindre.

  13. Johan M

    #9 Jonas B1 2013/09/25 kl. 21:09

    “Synd att du skriver sånt…” Tvärt om mycket bra, det ger lite perspektiv på hur stora vad de atropogena utsläppen är. Den gängse uppfattningen tror jag är att de atropogena utsläppen är den huvudsakliga orsaken till koldioxidökningen. Något som man kanske börjar tvivla på om man får reda på att utsläppen i själva verket är en bråkdel av de naturliga flödena.

  14. UNT:s ledarredaktion verkar i alla fall vara övertygat klimathotstroende. När jag fortfarande bodde i Uppsala, skrev jag ett mail dit och föreslog att de skulle skaffa sig lite kunskaper om de klimatfrågor de så ofta hade åsikter om. Det har uppenbarligen inte hänt. Jag besöker ofta unt.se, läser ibland papperstidningen på biblioteket och då och då dyker det fortfarande upp okunniga och övertygat klimathotstroende ledarartiklar.
    Kanske är debattsidechefen inte lika övertygat troende? Eller åtminstone beredd att tillåta lite debatt om saken?

  15. Ingemar Nordin

    Sören F #6,
    “När jag ibland tipsar om Klimatupplysningen så nämner jag numera att den har en liten slagsida mot kolcykeldiskussionen”
    Jovisst. Dom gör sig lite breda, de där kolcykelteoretikerna! 🙂 Vi andra, som mer håller på solen, eller på haven och kaotiska processer, får väl bli lite mer aktiva.
    Hursomhelst så efterlyser jag mer av debatt även i tidningarna. C-Gs utmärkta artikel tillhör de unika undantagen. Jag skickade själv nyss ett manus om IPCC och det dilemma som de står inför till SvD – men tyvärr så “har de inte plats” på debattsidorna. – Tänka sig, att de har plats för inlägg fyllda med plattityder och upprepanden av den alarmistiska propagandan men ingen plats för sådant som pekar på saker som diskuteras just nu i de förhandlingar som pågår. Märkligt!

  16. Jonas B1 21:09
    Vadå nettotillskott? Tror du på den “naturliga balansen”? Skiljer du på svarta och gröna kolatomer? Långt före människans fossileldnining har CO2-halten varit mycket högre än dagens.

    Jag skrev inte att 5% saknar betydelse, däremot polemiserar jag emot IPCCs “resultat” att det dominerar förändringarna. Det är det dessutom så, att fotosyntesen ökar om CO2-halten ökar, så systemets koeffcienter är kopplade. Återigen – läs Gösta P:s kapitel.

    Dessutom tycker jag du skall beklaga användandet av “ohederlig”, när du själv så uppenbart slarvat med innantilläsningen.

  17. Gunbo

    Johan M #12,

    “Något som man kanske börjar tvivla på om man får reda på att utsläppen i själva verket är en bråkdel av de naturliga flödena.”

    Men enbart de naturliga flödena ledde till en variation i CO2-halten på några ppm enligt borrkärnorna från Antarktis. I andra områden var de kanske något större men 300-320 ppm anses vara maximum under Holocen, även under värmeperioderna. Så den “lilla bråkdel” som kommer från fossila källor har sedan 1800-talets början höjt CO2 halten med 100 ppm. Det går inte att komma ifrån den här förklaringen hur mycket man än vill.
    Efter år 1800 steg CO2-halten monotont från 282,9 ppm. År 1900 var den 296,7 ppm, 1910
    låg den på 299,9, 1920 303,2 ppm, 1930 306,5, 1940 310,5, 1950 312,0, 1960 316,9 och 1970 324,7 ppm. Dessa halter följde INTE temperaturkurvan.

  18. Magnus A

    Grattis!

    Och en stor del av överdriften hos IPCC hittills är väl med nya intervallet +1,5 till +3 grader C desarmerat. (Men intervallet +2 till +3 grader C har väl alarmindustri som f ö går på autopilot kvar att larma om…)

  19. pekke

  20. Staffan D.

    -3ºC i natt (04, 05, 06) här i Norrköping, den 26 september, säger SMHI. ±0º nu kl 07:50, här och i Linköping. Lite vitt på de platta taken nedanför mig.
    – Klimatet är verkligen hemskt, nuförtiden!
    – Förra året (26 sep.) hade jag +10º på termometern kl 07:30, och 2011 +8º kl 06.
    – Det måste väl handla om klimatexperterna på IPCC, som kämpat för att få ner temperaturen? Så att vi inte dör av värmeslag?

  21. Johan M

    #17 Gunbo

    “..på några ppm enligt borrkärnorna från Antarktis”

    Det är som du säger någonting som inte stämmer. Om de är så att de naturliga variationerna under 1900-talet är på säg 60 ppm så är det bra besynnerligt om koldioxidnivån konstant legat på … förindustriella 280 ppm innan det antropogena bidraget startade. Frågan man skall ställa sig är kanske hur säkra dessa uppskattningar är som vi har från borrkärnor; hur väl stämmer de överens med andra proxyvärden? Det finns både direkta mätningar under 1800-talet och 1900-talet som ger andra siffror än borrkärnorna och proxies som klyvöppningar ger en betydligt mer varierad bild av hur kldioxiodivån förändrats historiskt. Mantrat “den förindustriella nivån på 280 ppm” är nog någonting som har genom upprepning blivit något som man inte längre ifrågasätter. Om man vill börja tvivla på att borrkärnorna ger ett säkert svar på historiska värden, kan man börja med att försöka ta reda på med vilken upplösning dessa värden har; är det 1 år, 10 år… 100 år eller ännu mer?

    Sanningen är nog att vi inte har så bra kunskap om de historiska koldioxidvärdena, inte heller de historiska temperaturvärdena. Att ur två dataset med så stora felmarginaler försöka ta reda på korrelationen mellan temperatur och koldioxidkoncentration kräver en del önsketänkande. Om man sedan från detta vill kunna fastslå det männskliga bidraget så är man långt ute på isen.

  22. Staffan D.

    Urbaniseringseffekten i Uppsala nämns i #12.
    1730-talets genomsnitt för juli var 17,5º. 17º också på 1750–1810-talen (18º på 1760-t).
    17,5º på 1850-t.
    17º på 1930–1940-talen – och 1990-2000-talen.

    Årsmax har som sagt varit 20º elva år (1752 21º):
    – 1700-t fyra gånger, 1800-t tre gånger, och 1900-t tre gånger. Plus 2010 (20,3º).
    [Jag gav upp se’n; ingen bryr sig ju om bagateller som temperaturen. Hela den här diskussionen gäller ju egentligen något annat; världsåskådning eller så.]

  23. Sören F

    Ingemar#15 “Hursomhelst så efterlyser jag mer av debatt även i tidningarna. C-Gs utmärkta artikel tillhör de unika undantagen. Jag skickade själv nyss ett manus om IPCC och det dilemma som de står inför till SvD – men tyvärr så ”har de inte plats” på debattsidorna.”

    Jo, men det lilla utrymme som då trots allt och fläckvis skänks en “andra sida” kommer fortfarande ut som disparat, utan samlad linje, vilket spär på iden att en andra sida helt enkelt inte finns som sådan. Jag ser två viktigare andra sidor, holocengeologi och klimatsimulering, plus ytterligare några som mest “tar plats”: kolcykeln, dragon slayers, anti-tällberg typ. Av de två viktigare är holocengeologernas den egentliga som till sist kan komma att effektivt välta, och klimatsimulering den som trots allt är här-och-nu mer mediaeffektiv.

  24. Johan M

    #12 Magnus C #22 Staffan D.

    “Urbaniseringseffekten i Uppsala nämns i #12.”

    Uppsala temperaturserie tar redan hänsyn till och är i möjligaste mån justerad för urbaniseringseffekter. Ladda ner hela serien så är justeringen väl beskriven.

    Serien är även justerad för det faktum att mätstationen flyttades från Observatorieparken till sin nuvarande position.

  25. Gunbo

    Johan M #26,
    “Om de är så att de naturliga variationerna under 1900-talet är på säg 60 ppm så är det bra besynnerligt om koldioxidnivån konstant legat på … förindustriella 280 ppm innan det antropogena bidraget startade.”

    Nej, det är inte alls besynnerligt! Kolcykeln har tillförts antropogen CO2 sedan början av 1800-talet och det syns i den monotont stigande kurvan. Innan 1800-talet ingick enbart naturlig kol i kolcykeln som var i balans. Under 1800 och 1900-talet ingick naturlig PLUS antropogen kol i cykeln. Det fanns alltså mer kol totalt under 1900-talet än säg 1500-talet. Vi var ju eniga om att ingen CO2 försvinner ut i rymden t ex. Så var finns alla de gigaton CO2 som människan släppt ut i atmosfären?

    Sedan kan man ju alltid påstå att mätningar i borrkärnor är opålitliga om man vill. I så fall är väl alla paleoklimatologiska data mer eller mindre opålitliga vilket innebär att vi kan inte dra några slutsatser om klimatvariationer längre bakåt i tiden, allt är alldeles för opålitligt.

    “Det finns både direkta mätningar under 1800-talet och 1900-talet som ger andra siffror än borrkärnorna..”

    Om du tänker på Becks sammanställningar av mätdata kan de inte jämföras med iskärnemätningar eller Mauna Loas. De var lokalt uppmätta värden från t ex risfält i Poona i Indien. Även i dag kan man mäta 600-700 ppm på sådana ställen. De säger inget om den globala bakgrundshalten och det är ju den som framkommer ur borrkärnorna.

    Det är likadant med klyvöppningsdata. De visar CO2-halten på de platser där trädet vuxit och bara från ett år. Flera studier har visat att olika trädarter har olika känslighet för CO2 och att löv från samma träd kan ha olika antal klyvöppningar. Här är bara en studie:

    Eide & Birks 2004 Stomatal frequency of Betula pubescens and Pinus sylvestris shows no proportional relationship with atmospheric CO2 concentration
    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1756-1051.2004.tb00848.x/abstract

  26. Gunbo

    Sorry, ovanstående kommentar är svar på #21.

  27. Thomas P

    Johan #21 “Om de är så att de naturliga variationerna under 1900-talet är på säg 60 ppm”

    Har du några skäl att tro att de skulle vara så stora givet att variationerna tidigare sekel varit så mycket mindre?

  28. Johan M

    #25 Gunbo

    Jo det är besynnerligt – om den naturliga variationen har ökat koldioxidhalten de senaste hundra åren med 60 ppm, så är det besynnerligt att den legat på konstant nivå under tidigare århundraden. Man kan då fråga sig var dessa siffror kommer ifrån och hur trovärdiga de är. Börja med att ställa frågan vilken upplösning de har.

  29. 22″
    Års max i Juli visar inget om årens medeltemperatur,glöm dessa Juli temperaturer såväl
    1700 talet till nutid.
    Det var varmt under 1700,men svårt att värdera ur ett globalt perspektiv.
    UHI effekten är betydande i Uppsala,värme öar kring städer,inte underliga på något sätt.
    Men klimateffekten av det ä r inte mycket att orda om till någon form av panik.
    ALI.K.

  30. ttY.skrev något om LAKI katastrofen år1783,detta har visats i program 10, två gånger i .år.
    liten kort om den filmen skildrar ur ett Engelsk perspektiv av en observatör som skrev dagligen av
    dess konsekvenser,*sommaren hade varit varm före utbrottet ,vindars riktning vändes därmed
    mot sydost stora mängder av stoftmoln drev in i väst Europa ända ner mot Tjeckien och även
    Österrike blev påverkad,detta sker i Juni ,under Juli o Augusti är himlen blodröd ofta,under
    hösten började med att i september blev frosten och kylan mycket märkbar,kraftiga hagelskurar
    med åska var mycket frekvent,vintern blev mycket kall och lång även i april och Maj månad,så
    blev våren mycket sen år1784.
    Men efterverkningarna av atmosfärens svavelsyra drabbade 100 000 tals människor i dödsfall.
    Långsam kvävning p.g.a lungfunktionen, med svåra smärtor mot döden.
    I England räknar man med 25000 av dödsfall av de orsaker med efterverkning av Laki.
    I Frankrike finns inget uppgivet av dödsfall och övriga delar av väst Europa från den tiden.
    Ta inte detta som någon ‘skrämsel propaganda av det’ men det visar vad som kan vara reelt
    gällande för oss människor av hot som möjliga.
    ALI.K.

  31. Gunbo

    Johan M #28,
    “Jo det är besynnerligt – om den naturliga variationen har ökat koldioxidhalten de senaste hundra åren med 60 ppm…”

    Men förstod du inte det jag skrev:
    “Kolcykeln har tillförts antropogen CO2 sedan början av 1800-talet och det syns i den monotont stigande kurvan. Innan 1800-talet ingick enbart naturlig kol i kolcykeln som var i balans. Under 1800 och 1900-talet ingick naturlig PLUS antropogen kol i cykeln. Det fanns alltså mer kol totalt under 1900-talet än säg 1500-talet.”

    Jag borde kanske inte ha skrivit kol utan koldioxid.

    “Man kan då fråga sig var dessa siffror kommer ifrån och hur trovärdiga de är. Börja med att ställa frågan vilken upplösning de har.”

    Siffrorna kommer från isborrkärnor i Antarktis och naturligtvis är upplösningen inte den bästa. Toppar och dalar har slätats ut men man kan ändå se att halten steg under 1100-talet, sjönk under 1600- och 1700-talen. Det vände redan 1750 för att sätta fart i början av 1800-talet. Tidigare hade halterna följt temperaturen men under 1800-talet ser man ingen temperaturpåverkan på CO2-halten som steg från 282,9 ppm till 296,7 ppm år 1900.

    Det finns en tabell på: http://cdiac.ornl.gov/ftp/trends/co2/lawdome.combined.dat
    varifrån jag tagit mina uppgifter.
    Den är en kombination av borrkärnor från Law Dome och Siple Dome.